Sveriges fåglar 2020
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
En av de mest långvariga, och samtidigt noggrannaste,<br />
följningarna av häckande storskarv i Sverige har<br />
gjorts på Gotland. Där har man genom boräkning följt<br />
utvecklingen från etableringen i början av 1990-talet<br />
fram till idag. Beståndet ökade mycket snabbt fram<br />
till 2008 men har därefter hållit sig ganska stabilt, om<br />
än med omflyttningar mellan olika kolonier. Liknande<br />
omflyttningar har även skett i andra delar av landet,<br />
ofta som ett resultat av ingrepp i kolonierna eller andra<br />
störningar. Trots att Gotland hyst upp till en fjärdedel<br />
av <strong>Sveriges</strong> häckande storskarvar har konflikterna<br />
med fisket varit förvånansvärt få.<br />
Även i övriga Nord- och Västeuropa har storskarven<br />
ökat kraftigt. Inventeringen 2012 ingick i ett större<br />
sameuropeiskt projekt som syftade till att kartlägga<br />
hela det europeiska beståndet. Arbetet initierades av<br />
Europaparlamentet eftersom skarv arna ansågs skapa<br />
olika sociala och socioekonom iska konflikter genom<br />
att sätta press på yrkesfiske, vattenbruk och fritidsfiske.<br />
Totalt noterades då drygt 413 000 par, varav<br />
42 500 tillhörde atlantstorskarven Phalacrocorax<br />
carbo carbo och resten, 371 000 par, mellanskarven<br />
Palacrocorax carbo sinensis. De största koncentrationerna<br />
av mellanskarv fanns i de norra delarna av<br />
Kaspiska havet och Svarta havet, runt Östersjön (inkl.<br />
Kattegatt) och i Nederländerna.<br />
Storskarv. Foto: Niclas Ahlberg/N<br />
Storskarven<br />
i Sverige<br />
Det är väl belagt att det häckade storskarvar i både<br />
Blekinge och Skåne på 1800-talet, men dessa utrotades<br />
mot slutet av samma århundrade. Därefter<br />
saknades den som häckande fågel i Sverige fram till<br />
1940-talet, då det skedde en återetablering av storskarv<br />
i Kalmarsund. I början av 1950-talet beräknades<br />
detta bestånd till cirka 30 par och det höll sig därefter<br />
på en ganska låg nivå i 20 år innan en expansionsfas<br />
inleddes. I början av 1980-talet räknades för första<br />
gången fler än 1000 häckande par i Sverige, fortfarande<br />
med Kalmarsund som centrum. Därefter ökade<br />
takten i expansionen och storskarven började även<br />
sprida sig till andra områden. I slutet av 1980-talet<br />
var beståndet uppe i drygt 4800 par och tio år senare<br />
(1999) handlade det om cirka 25 000 par. Expansionen<br />
fortsatte i rask takt, och vid en landsomfattande inventering<br />
2006 noterades inte mindre än drygt 43 000<br />
par. Nya inventeringar 2009 och 2012 gav summor i<br />
samma storleksordning (2012 – 40 600 par).<br />
Som få andra <strong>fåglar</strong> är storskarven omdebatterad.<br />
Därför är det viktigt att veta att vi i Europa har två olika<br />
underarter av denna fågel. Det är dels den utpräglat<br />
marina Ph. c. carbo, som häckar längs Nordatlantens<br />
kuster, dels den huvudsakligen i sötvatten och bräckta<br />
miljöer förekommande Ph. c. sinensis. På svenska benämns<br />
dessa underarter som atlantstor skarv (carbo)<br />
respektive mellanskarv (sinensis). Namn et mellanskarv<br />
kommer av att sinensis i genomsnitt är något mindre<br />
än carbo.<br />
Med stor sannolikhet har det funnits storskarvar i<br />
Sverige alltsedan inlandsisen drog sig tillbaka för mer<br />
än 10 000 år sedan. Det är mycket möjligt, för att inte<br />
12000<br />
10000<br />
8000<br />
6000<br />
4000<br />
2000<br />
0<br />
Nordöstra Gotland – nio kolonier<br />
Sydöstra Gotland – fyra kolonier<br />
Laus holmar<br />
Stora Karlsö<br />
Lilla Karlsö<br />
1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 <strong>2020</strong><br />
Antal häckande par av mellanskarv på Gotland från etableringen<br />
1992 till <strong>2020</strong>. Data från Kjell Larsson och Herrmann m.fl. 2019 *.<br />
20
Change language