104 vuosikerta årgång

tuloja ovat muun muassa elinkeinotoiminnan tulot (liikkeen- tai ammatin harjoittamisesta
saadut puhtaat tulot) ja tulot yhtymästä (osakkaan osuus yhtymän
tulosta).
Verotusta uudistettiin vuonna 1993 ja sen tärkeimpiä vaikutuksia henkilöverotuksen
kannalta oli pääoma- ja ansiotulojen eriyttäminen toisistaan. Vuonna 2005
tehtiin yritys- ja pääomatuloverouudistus. Osinkojen verotuksessa luovuttiin yhtiöveron
hyvitysjärjestelmästä. Yksityishenkilöiden saamat osingot jaetaan kahteen
ryhmään. Pörssissä listatuista yhtiöistä ja listaamattomista yhtiöistä saatujen osinkojen
verotus on erilaista.
Vuonna 2006 uudistettiin sairausvakuutusjärjestelmän rahoitus. Vakuutetun sairausvakuutusmaksun
muodostavat päivärahamaksu ja sairaanhoitomaksu. Eläkeja
etuustuloistakin peritään päiväraha- ja sairaanhoitomaksua.
Elinkustannusindeksi kuvaa elinkustannusten kehitystä. Määrävuosin uudistettavat
kuluttajahintaindeksit sopivat lyhyen aikavälin tarkasteluihin. Elinkustannusindeksi
1951:10 = 100 on uusimmasta kuluttajahintaindeksistä (tällä hetkellä
kuluttajahintaindeksi 2010 = 100) ketjuttamalla laskettu pitkä aikasarja ja se kehittyy
siten samalla tavalla kuin kuluttajahintaindeksi. Monet vuokrat, niin asuin- ja liikehuoneistojen
kuin maanvuokratkin, on sidottu yleensä elinkustannusindeksiin.
Elinkustannusindeksi on käyttäjän kannalta käytännöllisin, sillä indeksiuudistukset
eivät katkaise sarjaa. Tilastokeskuksen laatiman elinkustannusindeksin pisteluvut
julkaistaan kuukausittain samaan aikaan kuin kuluttajahintaindeksi.
Begrepp och definitioner
Uppgifterna om inkomster och beskattning bygger på Statistikcentralens statistik
över skattepliktiga inkomster i enskilda kommuner samt på skatteförvaltningens
debiteringsstatistik. Största delen av uppgifterna i detta avsnitt gäller enskilda personers
inkomster och beskattning, men också beskattningen av samfund presenteras.
Inkomsttagare är varje enskild person (fysisk person) som haft skattepliktig
inkomst. I statistiken över beskattning av samfund ingår aktiebolag, andelslag, föreningar,
stiftelser, bostadssamfund och övriga samfund.
Det centralaste inkomstbegreppet i statistiken är inkomsten vid statsbeskattning.
Skattepliktig inkomst är med vissa undantag all inkomst som erhållits i pengar
eller pengars värde. I tidsserien (13.4) omfattar de statsskattepliktiga inkomsterna
ytterligare de skattefria andelarna av inhemska och utländska dividender samt
den skattefria andelen av räntor av andelskapital. På så sätt har man fått inkomsterna
jämförbara trots skattereformen år 2005.
Fysiska personers och dödsbons skattepliktiga inkomster uppdelas i förvärvsoch
kapitalinkomster. För kapitalinkomsterna betalas skatt enbart åt staten. Enligt
förvärvsinkomsterna utgår förutom statens inkomstskatt även kommunalskatt
samt dagpennings- och sjukvårdsavgift.
Förvärvsinkomster är bl.a. löneinkomster av huvud- eller bisyssla, naturaförmåner,
förvärvsinkomster från utlandet, pensionsinkomster, sjukförsäkringens dag-,
moderskaps- och föräldrapenning, arbetslöshetsskyddsförmåner, stöd för vård av
barn i hemmet och stöd för privat vård, samt studiepenning.
Förvärvsinkomsten subtraherad med de naturliga avdragen ger nettoförvärvsinkomsten.
Förvärvsinkomsten för skatteåret vid statsbeskattning fås genom att från
nettoförvärvsinkomsten dra av inkomstavdragen vid statsbeskattning. Inkomsten
för skatteåret vid kommunalbeskattning fås genom att från nettoförvärvsinkomsten
dra av inkomstavdragen vid kommunalbeskattning. Den beskattningsbara förvärvs-
Tulot ja verot
Inkomst och skatter
13
HELSINGIN KAUPUNGIN TILASTOLLINEN VUOSIKIRJA 2016
233