View/Open - University of Zululand Institutional Repository
View/Open - University of Zululand Institutional Repository View/Open - University of Zululand Institutional Repository
When the ambilica1 cord eventually falls, it is booed in the case of a baby boy, the ambilical cord is booed on the right hand side of the main house (Lidladla) and in the case ofthe baby girl, and it is booed on the left hand side ofit. .. Ngalesinye sikhatsi inongo yembelwa ngasemfuleni lapho kunetjani bensikane khona. Bekutsi nje inongo ingawa, kubitwe inyanga itemcinisa futsi imvikele etifeni, kubomoya Iababi nebatsakatsi. lnyanga iphindze imentele tinyamatane tekumbhunyisela Emva kwaloko bese uyiswa enyonini. Nalmyiwa enyonini kusuke kuyiwa esigangeni ngaphasi kwesihlahIa Iesashwaywa inkhosatane. Lapho-ke inyanga nebemndeni bafike bente youkhe lemisimeto IedzingekiIe emntfwaneni. Silumbi -ke sitsi Iuswane aluciniswa ngekutsi libhunyiselwe ngetinyamatane. Labasabambelele enkholweni yebuKhrestu bona bayaluthandazela luswane kutsi NkulunkuIu alucinise futsi aluvikele. Libandla IemaRoma Iimbhabhatisa ngemanti ebuntini Umpristi ubhala siphambano ngemafutsa ebuntini lemntfwana bese umfafata ngemanti. EIion (200 1:59) utsi: Baptism takes the form of the immersion of the infant Infants are generally sprinkled with holy water from the front. The marking is the sign that the infant has been initiated to the community of Christians andreceiving the promise ofGod's mercy and grace. NgaJeso sizatfu batali bemntfwana babhekeke kutsi bamkhulise ngesikholwa Sikholwa yintfo yinye nesilumbi ngobe sifike nebelumbi. Kasenene (1993:54) utsi: _. 144
A man whose wife is pregnant may not commit udultery as this is believed to affect the health ofthe foetus. And three months after the pregnancy is known, sexual intercourse between the couple must stop. Nanobe sekabelekile mnfati. Kuyahlonishwa akahlangani nendvodza kuze knphele sikhatsi lesitsite. Msibi (locashuniwe) utsi Umfati losandza kubeleka akahlangani nendvodza. Kuye kutsi ngembi kwekube seyentiwe yonkhe imisimeto lekubhekeke kutsi yentiwe kuye nemntfwana bahanjiswe bayewuvakashela tihlobo tekhakhakhe letihlala khashane. Ufike ahlaIe tinyanga letisitfupha. Loku kwentelwa kutsi bangatewukwati kuhlangana emacansini nendvodza yakhe. Utsi nakwentekile wahlangana nendvodza kungakengci lesikhatsi lesibekiwe, lolomndvuna ubese uyagula ubanjwa sifo seligola. Nemtfwana naye kuyamtsikameta emphilweni ngandlela tsite. Uchuba achaze atsi bogogo labadzalala basheshe bambone umntfwana longcelelwe, nabanphakamisa sisindvo sakhe sibalula kantsi umtfwana nangabe batali bakhe batihloniphile, batila bangahlangani sikhatsi singakefiki, sisindvo sakhe siba matinyana. Silumbi sifike siphambane nemasiko esintfu ngobe sitsi lomdvuna angahlangana nemkakhe ngemva kwemavikana latsine abelekile, akwenteki lutfo kuloko. Ngelisiko lesintfu umuntfu losandza kubeleke uhlala endlini kagogo angaphumi aze acedze kugeza nenongoiwe emntfwaneni. Nakwentekile waphuma ugubetela inhloko nebuso. Ngaleso sikhatsi umntfwana akabonwa futsi akatsintfwa ngwnuntfu lomdvuna. Ngaleso sizatfu umuntfu lomdvuna akasondzeli lapho kubelekelwe khona. Nelspruit Med-Clinic magazine (2005:9) itsi: 145
- Page 106 and 107: tekucala, tesibili netekugcina. Nas
- Page 109 and 110: Uchubeka achaze atsi: The same prin
- Page 111 and 112: sons should not eat umbhidvo like t
- Page 113 and 114: etitukulwaneni ngekucoca tinganekwa
- Page 115 and 116: Sifanisongco Siphicaphicwano: Ngini
- Page 117 and 118: asati sinanatelo sakhe. Inhlonipho
- Page 119 and 120: Loku kusho kutsi nangabe uyisetala
- Page 121 and 122: Imindeni leminyenti yacala lapho ku
- Page 123 and 124: Inkholo yesilnmbi yintfo lensha esi
- Page 125 and 126: 5.2.2. INHLONIPHO NETEMBANGAVE EmaS
- Page 127 and 128: Kuletinsuku umuntfu sekwesatjwa yen
- Page 129 and 130: abenelihmgelo lekuveta imivo yakhe,
- Page 131 and 132: The child has the right to express
- Page 133 and 134: ngetento letihIe abe sibonelo nasen
- Page 135 and 136: 5.4. KUHLANGANA KWETIVE LETEBLUKENE
- Page 137 and 138: 5.4.2. LULWIMI LWABOTSOTSI Lulwimi
- Page 139: lisatiwa ngobe kwentiwa emasiko eti
- Page 142 and 143: Phela ngesintfu mmmtfu lomsikati ab
- Page 144 and 145: nemantfombatane abefundziswa kutsi
- Page 146 and 147: Umbhodze awufakwa nobe nguyiphi ind
- Page 148 and 149: Nangabe batali bemntfwana bafa emal
- Page 150 and 151: Nakukhona loshonile, emalunga emnde
- Page 152 and 153: 5.7. INKHOLO YEBUKRISTU EmaSwati Ia
- Page 154 and 155: Lamanye -ke emabandla kuIenkholo ye
- Page 158 and 159: You may have sexual intercourse aga
- Page 160 and 161: umuntfu angakafi Knye kutsiwe umgod
- Page 162 and 163: tihlonishwe ngobe kulapho kuvela kh
- Page 164 and 165: Kornad, J. 1993: You Don't Have to
- Page 166: Ndvwandvwe Sibongile (65 years) Mho
A man whose wife is pregnant may not commit udultery as this is<br />
believed to affect the health <strong>of</strong>the foetus. And three months after the<br />
pregnancy is known, sexual intercourse between the couple must stop.<br />
Nanobe sekabelekile mnfati. Kuyahlonishwa akahlangani nendvodza kuze<br />
knphele sikhatsi lesitsite. Msibi (locashuniwe) utsi Umfati losandza<br />
kubeleka akahlangani nendvodza. Kuye kutsi ngembi kwekube seyentiwe<br />
yonkhe imisimeto lekubhekeke kutsi yentiwe kuye nemntfwana bahanjiswe<br />
bayewuvakashela tihlobo tekhakhakhe letihlala khashane. Ufike ahlaIe<br />
tinyanga letisitfupha. Loku kwentelwa kutsi bangatewukwati kuhlangana<br />
emacansini nendvodza yakhe. Utsi nakwentekile wahlangana nendvodza<br />
kungakengci lesikhatsi lesibekiwe, lolomndvuna ubese uyagula ubanjwa sifo<br />
seligola. Nemtfwana naye kuyamtsikameta emphilweni ngandlela tsite.<br />
Uchuba achaze atsi bogogo labadzalala basheshe bambone umntfwana<br />
longcelelwe, nabanphakamisa sisindvo sakhe sibalula kantsi umtfwana<br />
nangabe batali bakhe batihloniphile, batila bangahlangani sikhatsi<br />
singakefiki, sisindvo sakhe siba matinyana.<br />
Silumbi sifike siphambane nemasiko esintfu ngobe sitsi lomdvuna<br />
angahlangana nemkakhe ngemva kwemavikana latsine abelekile, akwenteki<br />
lutfo kuloko. Ngelisiko lesintfu umuntfu losandza kubeleke uhlala endlini<br />
kagogo angaphumi aze acedze kugeza nenongoiwe emntfwaneni.<br />
Nakwentekile waphuma ugubetela inhloko nebuso. Ngaleso sikhatsi<br />
umntfwana akabonwa futsi akatsintfwa ngwnuntfu lomdvuna. Ngaleso<br />
sizatfu umuntfu lomdvuna akasondzeli lapho kubelekelwe khona. Nelspruit<br />
Med-Clinic magazine (2005:9) itsi:<br />
145