17.07.2015 Views

Berê xwe danek di karêt netebayên pirsa kurdî

Berê xwe danek di karêt netebayên pirsa kurdî

Berê xwe danek di karêt netebayên pirsa kurdî

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

latdar, burciwaziya bîrokratî ya erebî û turkî û farisîhêzeka mezintir da biyaniya û peywen<strong>di</strong>yên derebegî,daku debeşkirina şolî <strong>di</strong> Kur<strong>di</strong>stanê da pitir alozî bikevîtênehêlît bazarê nav <strong>xwe</strong>yî li Kur<strong>di</strong>stanê bipêş bikevît.Dîrok nivêsê kurd (Şerefxanê Bedlîsî) wesa <strong>di</strong>yar <strong>di</strong>kit,ku berî çerxê çardê çîna serweran û bêçaran <strong>di</strong> nav gelêkurd da jêk hatine vavartin. Ev çende ta evriîke jî lihindekcîha li Kur<strong>di</strong>stanê <strong>di</strong>hête berçav.Û li dumahiya çerxê nûzdê û destpêka çerxê bîstê sermayêbazirganiyê û (rîbayê) li gelek ciha li Kur<strong>di</strong>stanê<strong>xwe</strong> <strong>di</strong>yar kir.Ta ku nuha , <strong>di</strong> nav gelê kurd de (axatî) û (begatî) cihêrêzgirtin û çav pênerabûnê.Bo nimûne axa <strong>di</strong>karît xwîkê(26) danite ser milêt cotkarî<strong>di</strong> ser wan hemî şolare yên cotkar bo <strong>di</strong>kit. Wekî zibarayan her şolekê hî û şîyên(27) kurdewarî <strong>di</strong>kene erk li sermilêt wî. Ev çende pileya(28) <strong>di</strong>jwariya rênca du ser yabindestiyê li Kur<strong>di</strong>stanê <strong>di</strong>yar <strong>di</strong>kit. Rênca dûser, carekê jialê dagîrkerêt paşverûyên biyanîve, û caradî ji alê axayanve. Û piraniya wan axan <strong>xwe</strong> firoş û caş bûn xizmeta dujminêtşorişa <strong>kurdî</strong> <strong>di</strong>kir.Û ji bilî van cwîna, dîsan hindek komkêt dî yêt mirovayê li Kur<strong>di</strong>stanê heyn rênca here mezin û <strong>di</strong>jwar ya li sermilên wan. wekî şivan û gavan û palên <strong>di</strong>rwînê. Yan ewênhwîrde şolên destî <strong>di</strong>kin. Li ser vê bingehê êkgirtina neteweyîya <strong>kurdî</strong> nabît û nahete kirin. Eger sîstema derebegîya eşîrî û burciwaziya bîrukratî nehête têkdan û ji navbirin.Hindek dîroknivês wesan <strong>di</strong>yar <strong>di</strong>kin, ku gelê kurd <strong>di</strong>heyamê (qonax) bendegiyê(30) da nebariye.Dîrok wesan <strong>di</strong>yar naket ku sîstema bendegiyê, weksîstemek ser bi<strong>xwe</strong> <strong>di</strong> nav gelê kurd da peyda bibit.14

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!