Säkra Betalningar Nr 1 2007 - Svenska Inkassoföreningen

Nummer 1 Oktober 2007 

SÄKRA 

B E T A L N I N G A R 

En flygande start... 

...för den nya föreningen. Representerad i insolvensutredningen, i dialog med 

Kronofogden, Konsumentverket och Datainspektionen. 

Fem månder efter starten är Svensk Inkasso redan ute på banan.

Innehåll 

2. Nu är vihär 

3. Ledaren 

4. Svensk Inkasso möter Kronofogden 

6-8. Styrelseproffs 

9. Frågor och svar om föreningen 

11. HD täpper till möjligheterna 

till ersättning för rättslig rådgivning 

Utredning om insolvensrätten 

12 -13. Kalendarium 

14-15. Forum Myndighet 

16-17. Korten på bordet 

18. En inkassohandläggares 

bekännelser 

19. Studiecirkel Hösten 2007 

20. Elektronisk Bevisföring 

- Svensk Inkasso ordnar 

seminariedag! 

Hur förbättrar man betalningsmoralen 

i näringslivet 

21. Policyuttalande av Svensk Inkasso 

ang. hantering av barns skulder 

22. Branschfakta 

23. Styrelse/Övriga 

Nu är vi här 

”Vi kommer tillbaka”, skrev jag i sista numret av OSP i våras. ”Lite snyggare, lite vassare och 

ständigt informerade”. Och det är med glädje, vånda och optimism som jag nu kan konstatera 

att klockan är slagen och det är upp till bevis. Det är lätt att vara kaxig innan man har kavlat upp 

ärmarna och satt igång. 

Det som för mig en gång började med att jag som sist in-styrelseledamot i SiO (Svensk InkassoOrganisation) 

fick svarte-petter uppdraget att ta hand om föreningens tidning ”Osäkra Pengar” 

(ingen annan ville nämligen) har med åren växt och blivit allt roligare, även om det stundtals varit 

en riktig utmaning i att få skribenterna att hålla deadlines. Mycket tjat har det varit. Jag högg därför 

direkt när jag fick frågan från vår nya branschförening. Klart jag ville bli redaktör för Svensk Inkassos 

tidning! 

Jag är inte ensam, förstås. Till min hjälp har jag Niklas Björklund, biträdande redaktör och annonsansvarig, 

de duktiga tjejerna på vårt kansli, skribenter med synnerligen vassa och kompetenta 

pennor och inte minst vårt redaktionsråd som består av Susanne Bruce, Anders Rönngard och Claes 

Månsson. 

”Säkra Betalningar”kommer att bevaka de områden som viktiga för branschen, ställa de viktiga och 

angelägna frågorna, vara ett språkrör för föreningen, rapportera från våra kontakter med myndigheter 

och lagstiftare och sprida information och nyheter om sådant som sker inom juridiken, inom 

regelverk och inom politiken. 

Jag är stolt och glad över att vårt första nummer av ”Säkra Betalningar”nu faktiskt är klart. 

Vi har lite kvar att putsa på format, innehåll och layout men vi kommer bara att bli bättre. 

September 2007 

Elisabet Hammar, Redaktör 

Niklas Björklind, Biträdande redaktör 

Ansvarig utgivare 

Claes Månsson, ordförande 

Svensk Inkasso 

claes.mansson@adv-aberg.se

Medlemsföretagen i de äldre branschorganisationerna på inkassomarknaden 

har under våren 2007 tillsammans bildat Svensk Inkasso för att få till stånd 

en enad branschförening där alla intressenter på svensk inkassomarknad 

drar åt samma håll. Intresset har varit stort för den nya föreningen och det 

kan sägas att Svensk Inkasso representerar hela den svenska inkassomarknaden. De 

äldre föreningarna har avvecklats. 

Med denna utgångspunkt är det lämpligt att försöka överblicka föreningens viktigaste 

uppgifter. Styrelsens ena huvuduppgift är att etablera en god föreningsorganisation 

för interna frågor såsom ekonomi, logotyp, hemsida, information, utbildning, 

branschtidning, m.m. Föreningen har påbörjat arbetet och bl a antagit en ny logotyp 

och föreningens hemsida har lanserats på www.svenskinkasso.se (hemsidan kommer 

successivt att byggas ut). 

Den andra huvuduppgiften för styrelsen är att genom utåtriktat arbete få till stånd 

goda branschförutsättningar. Den fråga som under senare tid kommit att dominera 

den offentliga debatten gäller frågan om evighetsgäldenärer; hur kommer det sig att 

det finns ett betydande antal gäldenärer i samhället som, trots att skuldsaneringslagen 

funnits i mer än tio år, inte lyckas bli skuldfria eller på annat sätt komma ur en evig 

skuldsituation? 

Utredningen Ett samordnat insolvensförfarande (där Svensk Inkasso har expertrepresentation) 

skall överväga frågan om evighetsgäldenärer. Kronofogdemyndigheten har 

i media idogt argumenterat för ändrade rättsregler för att förändra skuldsituationen 

för evighetsgäldenärer. De förslag som debatteras är synnerligen ingripande och 

argumentationen tyder på att denna fråga kan bli inkassobranschens viktigaste fråga 

under de kommande åren. Utrednings-direktiven till Ett samordnat insolvensförfarande 

klargör att överskuldsättning helst skall hanteras med tillämpning av insolvensrättsliga 

regler och principen om likabehandling av borgenärer. Förslag från Konsumentverket 

och Kronofogdemyndigheten om absolut preskription för fordringar, ändrade regler om 

åberopsbördan för preskription i den exekutiva processen, avräkning på kapitalbelopp i 

stället för på ränta vid avbetalningar, skall dock beaktas. 

Det är uppenbart att det finns djupt förankrade idéer hos myndighetsföreträdare 

att radikala förändringar bör införas med 

försämrade möjligheter för borgenärerna att kunna avbryta 

preskriptionstider eller i övrigt att göra sina fordringar gällande. 

Borgenärerna skall inte få lagligt grundade krav verkställda av Kronofogdemyndigheten 

utan egen bevisning om att en fordring inte är preskriberad. Förslagen tycks ha lätt att 

få fäste i den allmänna debatten. Utan djupare analys ter det sig enkelt att ansluta sig 

till uppfattningen att skulder bör ha ett ”bäst före datum”med en bortre gräns för sin 

giltighet. 

Kronofogdemyndigheten grundar sina krav på förändring i att regeringen föreskrivit att 

myndigheten skall arbeta förebyggande och motverka överskuldsättning. Till detta har 

Kronofogdemyndigheten knutit ett övergripande verksamhetsmål, nämligen att halvera 

antalet gäldenärer som har återkommande skulder till år 2012. 

Svensk Inkasso har ett helt annat perspektiv på frågor om skulders giltighet i tiden. 

Utgångspunkten är att en fordring alltid motsvaras av en nyttighet, tjänst eller produkt 

Ledaren 

Välkomna till den nya branschorganisationen SVENSK INKASSO! 

som någon köpt och förbrukat och där leverantören har ett berättigat krav på ersättning 

vilket stöds av lagstiftaren. Om inte kunden erlägger betalning gör leverantören en 

förlust och kostnaden övervältras på någon annan, d.v.s. övriga kunder. 

Med denna utgångspunkt skulle föreningen kunna ifrågasätta både det sakliga 

innehållet i radikala förslag om att fordringar inte skall kunna göras gällande och 

den opinionsbildning som sker för att torgföra förslagen. Är det verkligen möjligt för 

Kronofogdemyndigheten som verkställande myndighet och underinstans i en tvåpartsprocess 

(mellan borgenär och gäldenär) att agera som opinionsledare för radikala 

lagändringar med målsättningen att fordringar inte skall betalas utan att närmare 

överväga partsneutralitet och de samhällseffekter som blir följden? Regeringen har i 

budgetpropositionen klargjort att förebyggande verksamhet skall ske inom Kronofogdemyndighetens 

verksamhetsområden. Överskuldsättning skall hindras genom arbete 

i de olika verksamhetsgrenarna. En försiktig tolkning av dessa riktlinjer leder till att 

Kronofogdemyndigheten inom ramen för den lagstiftning den har att tillämpa, främst 

utsökningsbalken, lagen om betalningsförelägganden och lagen om skuldsanering, 

skall motverka överskuldsättning, eller enklare uttryckt, genom en effektiva, tydliga och 

partsneutral myndighetsåtgärder i anhängigjorda mål och ärenden tillse att överskuldsättning 

motverkas. 

Kronofogdemyndighetens strategi för att motverka överskuldsättning klargörs i myndighetens 

verksamhetsplan där en medveten mediestrategi lanseras med innebörd att det 

är myndigheten som aktivt skall driva viktiga frågor i media. Kronofogdemyndigheten 

synes anse att både mål och medel bäst befrämjas om reformbehoven uppmärksammas, 

drivs och löses av Kronofogdemyndigheten själv. Detta ter sig som ett avsteg från 

traditionell myndighetsutövning och stats- och förvaltningsrättsligt torde det finnas 

ett begränsat utrymme för opinionsbildande verksamhet av detta slag. Opinionsbildningsverksamhet 

av en opartisk expertmyndighet riskerar att leda till ett demokratiskt 

underskott i debatten. 

De åtgärder som föreslås för att komma till rätta med överskuldsättning återfinns inte 

inom ramen för de myndighetsåtgärder som åligger Kronofogdemyndigheten, dvs fatta 

beslut i mål och ärenden som anhängiggörs vid myndigheten. I stället förespråkas, utan 

närmare analys av samhällsföljderna, att ändringar skall göras i civilrätten. De nämnda 

exemplen skulle leda till att borgenärerna i samhället dvs kreditgivare och leverantörer 

måste räkna dels med att fordringar kan komma att avskrivas trots att de inte reglerats 

och heller inte blivit föremål för prövning enligt konkurs- eller skuldsaneringslagen, 

dels att betalningsförsummelser inte heller skall leda till någon ökad kostnad för 

gäldenären i form av ränta på den kredit som gäldenären självsvåldigt tagit sig genom 

att inte betala i rätt tid. Sådana förändringar kommer naturligtvis att ha betydelse för 

samhällslivet. En kraftigt försämrad kreditförsörjning i samhället kan förutspås, liksom 

en fördyring av de krediter som beviljas och sköts, eftersom de skötsamma kunderna får 

bära kostnaderna för av- och nedskrivning av skulder och räntor som inte betalas. 

Svensk Inkasso står för en sund bransch som bedriver verksamhet inte endast enligt 

lag utan också efter god branschsed och etiska riktlinjer. Borgenärernas intresse av att 

få betalt skall utföras på ett korrekt sätt. Branschen är tillskyndare av goda, lagliga och 

förutsägbara möjligheter för överskuldsatta gäldenärer att komma ur sin skuldsituation. 

När skuldsaneringslagen nu ändrats finns förutsättningar att fler överskuldsatta gäldenärer 

kommer att medges skuldsanering. Branschens företag är därtill positivt inställda 

till varje möjlig, frivillig uppgörelse för att lösa en skuldsituation. Svensk Inkasso anser 

däremot inte att en ändrad civil- och processlagstiftning är en lämplig väg för att 

motverka överskuldsättning. 

Claes Månsson, Ordförande Svensk Inkasso, sept. 2007

Svensk Inkasso möter Kronofogden 

Svensk Inkasso och Kronofogden har enats om 

att regelbundet hålla gemensamma möten 

för att diskutera övergripande och strategiska 

frågor av intresse. Den 22 augusti träffades 

representanter från föreningen och myndigheten där 

Susanne Bruce, Charlotte Strandberg, Gordon Odenbark 

och Claes Månsson deltog. Kronofogden representerades 

av Rikskronofogden Eva-Liedström Adler, Anna-Carin 

Gustafsson-Åström, Annika Stenberg och Michael Necke. 

Förändringsarbetet som bedrivs inom Kronofogden sker 

med förutsättningen att effektiviteten i produktionen ska 

upprätthålls. Fokus läggs på tillgänglighet, god service, 

enhetlig rättstillämpning och likvärdig behandling. Vissa 

tempoförluster befaras inför förändringen den 1 januari 

2008 då borgenärsuppgifterna överlämnas till Skatteverket, 

vilket man tror kommer vara en relativt tung 

omställning för verket. 

Svensk Inkasso och Kronofogden debatterade 

Kronofogdens arbetsmetoder och den pågående 

opinionsbildningen för radikala förslag om bland annat 

absolut preskription och skuldavräkning mot kapital som 

framförs. Svensk Inkasso påpekade att den stats- och 

förvaltningsrättsliga grunden för denna typ av åtgärder 

är svag eller rentav obefintlig. Kronofogden framhöll 

å sin sida att opinionsbildningen är ett medvetet och 

planenligt val där man anser att eftersom ägaren, staten, 

trots att de måste vara medvetna om denna strategi inte 

ingriper därmed ger myndigheten mandat att fortsätta 

tillämpa denna strategi. Kronofogden lyfte särskilt fram 

sin målsättning, vilken också finns tydligt angiven i 

Verksamhetsplanen för 2007, att antalet återkommande 

gäldenärer i myndighetens register ska halveras till år 

2012. 

Svensk Inkasso klargjorde tydligt att branschen har 

en helt annan syn i sakfrågorna och att problemen 

med t ex överskuldsättning skall lösas inom ramen för 

insolvensrätten. Föreningen motsätter sig de strategier 

och metoder som myndigheten tillämpar för att nå 

sina mål. Hur föreningens strategi för att bäst framföra 

dessa synpunkter ska utformas, är under övervägande 

men förhoppning finns att fortsatta gemensamma 

diskussioner mellan branschen och myndigheten skall 

leda vidare. 

Föreningen tog också upp ett exempel på olämpliga 

arbetsmetoder där kronofogdemyndigheten uppmanat 

gäldenärer som var föremål för löneutmätning att ansöka 

om skuldsanering. Föreningen anser det stötande 

att en myndighet med ett uttalat opartiskt uppdrag 

försöker påverka den ena parten i processen att lösa sin 

skuldsituation genom ett annat rättsinstitut som uppenbarligen 

är inrättat för en helt annan gäldenärstyp, 

nämligen de som inte har betalningsförmåga. 

Föreningen tog också upp frågan om ränteberäkning i 

sammanlagda mål där Kronofogdens IT-system har så 

allvarliga brister att det kan leda till rättsförluster för 

enskilda borgenärer och att det i förlängningen finns risk 

för att detta leder till skadeståndskrav då räntebeloppen 

kan beräknas felaktigt vid utdelning och fördelning av 

indrivet belopp. Detta beror främst på att systemen för 

summarisk process respektive indrivningen inte är fullt 

kompatibla. Från myndigheten är man medveten om 

problemet men har inte uppmärksammat de allvarliga 

konsekvenserna för borgenären. Frågan kommer nu att 

utredas av myndigheten. 

Trots de i vissa fall skilda åsikterna så avlöpte sammanträdet 

i god anda och parterna hade god förståelse för 

varandras situation. Nästa möte bestämdes till att äga 

rum under november. 

//EH sept 2007//

www.asitis.se 

- Sveriges ledande leverantör av system för fakturabelåning, fakturaköp och fakturaservice -

Styrelseproffs 

Den 24 april i år höll Svensk Inkasso sin första årsstämma och den interimistiska styrelsen ersattes med en ordinarie. 

I styrelsen finns representanter i lika mängd från de bolag som ingick i de tidigare två branschorganisationerna. 

Styrelsen har påbörjat verksamheten och arbetar i rask takt med att ordna både organisation och administration 

för föreningen. Men den viktigaste uppgiften för våra styrelsemedlemmar är att företräda branschen utåt mot 

lagstiftare, myndigheter och andra branschintressenter. 

Vilka är då personerna i styrelsen som och vad är det de brinner för inom vårt område. 

Vi bad dem presentera sig själva, sitt ansvarsområde i föreningen och lista den eller de frågor som de själva tycker 

är allra viktigast för branschen just nu. 

Claes Månsson 

Jag arbetar för och är delägare i Advokatfirman 

Åberg & Co AB, Stockholm. Jag är 

utbildad vid Uppsala Universitet där jag avlade Juris 

kandidatexamen 1981. Under åren 1982-1984 

tjänstgjorde jag som notarie vid länsrätten i Västerbottens 

län, Umeå. Under åren 1985-1988 arbetade jag vid 

Kronofogdemyndigheten i Stockholm som Kronofogdesekreterare, 

kronofogde samt enhetschef. År 1989 började 

jag vid Advokatfirman Ekelund i Stockholm där jag 

arbetade som biträdande jurist och sedermera advokat 

med affärsjuridisk verksamhet och dessutom uppdrag 

för dåvarande Svenska Inkassoföreningen. Sedan 1996 

är jag verksam som advokat i Advokatfirman Åberg 

& Co med arbetsuppgifter som innefattar civil- och 

förvaltningsrätt med affärsjuridisk (kontraktsrättslig) 

inriktning, inom främst kreditmarknad/finans/inkasso, 

(bl a arbete för dåvarande Sveriges Inkassoorganisation), 

IT-rätt/personuppgiftslagstiftning, marknadsrätt, 

läkemedelslagstiftning. Arbetsuppgifterna innefattar 

även undervisning inom dessa rättsområden. 

Jag har under flertalet år medverkat i lagstiftningsarbete 

och deltagit som expert och utredningsman i 

statliga utredningar, (t ex expert i Leasingutredningen, 

Kreditupplysningsutredningen, Personuppgiftslagsutredningen). 

Susanne Bruce 

Har cirka 20 års erfarenhet av inkassoverksamhet 

i olika ledande positioner på Intrum 

Justitia. Innan och mellan dess har jag arbetat 

på Finans Scandic och Extra Film AB. Sedan 

januari 2007 är jag Operations Director och Vice VD för 

Intrums svenska verksamhet. Dessutom ansvarar jag 

också för ”Best Practice”för den europeiska delen av 

tjänsten efterbevakning. Jag ingår i såväl den skandinaviska 

som den svenska ledningsgruppen. 

Jag är gift och har tre barn. Älskar att resa !! 

Jag har länge varit mycket aktiv i lobbying för branschen 

och är väldigt glad över att ha blivit invald I styrelsen. 

Jag har suttit med som borgensärsrepresentant i 

Skuldsaneringsutredningen och deltar nu utredningen 

avseende sena betalningar. Min huvuduppgift i 

styrelsen är att dels att delta i arbetet och utvecklingen 

av föreningens tidning samt vissa uppgifter som berör 

samarbetet med Kronofogdemyndigheten.. 

Den fråga som ligger mig varmast om hjärtat är att driva 

borgenärsrollen mot myndigheterna, t ex Kronofogdemyndigheten 

och Konsumentverket. Skuldsättningsgrad 

och de frågor som hör ihop med detta är också ett viktigt 

område. Jag värnar om att vi ska höja statusen för vår 

bransch genom bra utbildning, engagemang och att 

inta en aktiv roll i de frågor som berör vår sektor. 

Charlotte Strandberg 

Är jur. kand och vice VD i inkasso AB Marginalen 

och Finans AB Marginalen, med operativt 

ansvar för verksamheterna. Har arbetat med 

inkasso och inkassofrågor i över 25 år. Är dessutom 

ledamot i Kronofogdemyndighetens Intressentråd 

och ledamot av Inkassonämnden. Jag har också blivit 

förordnad som expert i utredningen om ett samordnat 

insolvensförfarande. 

Mitt huvudområde inom styrelsen är etiska frågor, där 

vi genom Inkassonämnden skall synliggöra för såväl 

myndigheter, kunder, gäldenärer och allmänheten 

i övrigt att, medlemmarna bedriver en sund och 

samhällsnyttig verksamhet med höga krav på etik och 

moral som man lever upp till. Härtill kommer bevakning 

och engagemang i pågående lagstiftningsarbete för att 

bevaka branschens och enskilda borgenärers intressen i 

kommande lagstiftning. 

Med referens till pågående utredningar inom 

insolvensrätten, vilket också omfattar diskussionen om 

evighetsgäldenärer ser jag det som den viktigaste frågan 

för föreningen att bevaka, uppvakta och debattera 

förslag på lagändringar som, är eller inte är, till gagn för 

branschen och våra kunders verksamhet.

Jag är avdelningschef hos AK Inkassotjänst AB som ingår i det norska börsnoterade Aktiv Kapital ASA. Jag har 

lång arbetslivserfarenhet från bank, inkassobolag samt kreditmarknadsbolag och har en controller utbildning i 

grunden. Dessutom är jag författare till ”Kredit- och Inkassohandboken”. 

I styrelsen ingår jag i juristkommittén som skall följa rättsutvecklingen, bereda olika juridiska frågor samt samordna 

synen på vad som är förenligt med god etik i inkassobranschen. Jag ansvarar även för Svensk Inkassos utbildningar 

tillsammans med Mats Bergström och Marie Bråberg. 

Den viktigaste frågan just nu är att stoppa lagstiftningsförslaget om att mindre skulder inte skall generera någon betalningsanmärkning. 

Betalningsanmärkningen är en av de bästa preventiva verktygen vi har för att förhindra skuldsättning. 

Att urholka anmärkningen och låta människor göra gäldenärskarriär är inget jag vill bidra till. 

I samhället har det egna ansvaret och förväntan på individen att vara aktiv i beslut som rör den egna ekonomin ökat 

märkbart. Det kan vara val av PPM fonder, elbolag, teleoperatör, försäkringsbolag, bank m.m. Jag anser att var och en 

måste inse sitt eget ansvar och inte förlita sig på att någon annan tar det åt dem. Inom myndighetssfären finns påverkare 

som vill införa automatiska system som fråntar individen detta. Ett exempel är förslaget om definitiv preskription 

där det redan finns en, enligt min mening tillräcklig, lösning för överskuldsatta personer genom Skuldsaneringslagen. 

Samhället ska underlätta för individen, t ex genom utbildning, att fatta rätt beslut, inte frånta denne det egna ansvaret. 

Jag vill jobba för att tillvarata den viljan, vilket vi, inom vår bransch märker dagligen i kontakten med gäldenären. Inkassobolagen 

hjälper många skuldsatta som insett sitt eget ansvar genom att ta kontakt med borgenären eller ombudet 

för en avbetalningsplan eller annan betalningsuppgörelse. 

Anders Rönngard 

Mellan 1994-2002 drev jag eget inkassobolag i Malmö. Innan jag kom in i inkassobranschen var jag under 

tio år VD i olika fastighetsbolag varav ett var en internationell koncern. 

Jag är numera huvudägare och VD för Invoice Finance AB som huvudsakligen arbetar med factoring och 

köp av fakturor. År 2002 blev jag ordförande i SiO efter att ha varit styrelseledamot sedan 1997. Jag har 

personligen engagerat mig mycket i sammanslagningen av de båda inkassoorganisationerna. 

Min roll i den nya styrelsen är att hålla kontakt med den grupp som producerar föreningens tidning ”Säkra Betalningar” 

samt vara en allmän resurs i styrelsearbetet. 

Branschens viktigaste fråga är inte en utan tre. 

1. Branschens ”image”tror jag är den viktigaste då acceptansen och förståelsen för verksamheten från allmänhet och 

myndigheter påverkar våra möjligheter att driva verksamheten effektivt och med bra lönsamhet. 

2. Överskuldsättningen och den debatt som förs. 

3. Preskriptionsdebatten. 

Har varit VD för Kredit-Inkasso AB sedan 1998. Kredit-Inkasso är idag det enda bankägda (Svenska Handelsbanken) 

inkassobolaget. 

Efter studier i Uppsala började jag under tidigt 70-tal på finansbolag. Först Factoring Service som blev 

PKfinans och sedan 1980 gick jag över till Banco Finans. Perioden1988-91 arbetade jag med avvecklingen av Vergenta 

Finans. Under finanskrisen 91-98 kryssade jag runt i Sverige för Stadshypoteks räkning för att ta hand om alla de 

obestånd kring fastigheter och bostadsrättsföreningar som uppkom. Efter det att Handelsbankens köpt Stadshypotek 

blev jag VD för Kredit-Inkasso. 

Som privatperson är mitt djupa fritidsintresse båtar, segel och hav. 

Inom Svensk Inkasso ingår jag i gruppen kring utbildning, inom inkasso är min specialitet och intresse kommunikationen 

mellan gäldenär och handläggare. 

Svensk Inkasso har många viktiga uppgifter framåt, men jag tror en av de viktigare är att föra ut inkassobolagens roll i 

samhället som en brygga mellan gäldenär och borgenär och dessutom vara proffs och garant för en rättssäker process. 

Mats Bergström 

Anders Cardell

Anders Uddfors 

Jag har varit VD för Lindorff Sverige AB sedan 2003 

och tillträdde 2005 posten som Sverigechef. Jag 

har arbetat många år inom Lindorffkoncernen där 

jag började som marknadschef i FT Kredithanterarna 

(nuvarande Lindorff Sverige AB) redan 1993. 

Mellan 1999 till 2003 arbetade jag för Manpower i 

olika ledande befattningar. Jag var tidigare engagerad i 

Svenska Inkassoföreningens styrelse. 

Min roll i styrelsen är att delta i marknadsföringen av 

Svensk Inkasso. 

En av de viktigaste frågorna för föreningen är att befästa 

den höga etik och moral som präglar branschens seriösa 

aktörer samt balansera den massmediala debatten. 

Väsentligt är också att vi verkar för en sund struktur 

gällande lagar regler och förordningar. 

Gordon Odenbark 

Har varit hos Gothia Financial Group AB i drygt 

sju år och under de senaste åren ansvarat för 

all inkasso i Sverige, Finland och Danmark. 

Dessförinnan har jag gått på juristlinjen i Lund, 

arbetat på tingsrätten i Varberg och under en period 

arbetat med datorer och nätverksteknik. 

Idag är jag ledamot i föreningen och är engagerad i 

juristkommittéen. 

Det som ligger mig varmast om hjärtat i inkassofrågor 

idag är hur vi i branschen kan driva inkasso på ett 

effektivt och lönsamt sätt samtidigt som vi minimerar de 

oundvikliga integritetsintrången i gäldenärens vardag. 

Personligen skulle jag därför vilja att vi tog efter Norge 

när det gäller inkassoarvoden och inför stafflade skalor 

mot såväl näringsidkare som privatpersoner. Vidare har 

vi frågan om absolut preskription som nu debatteras, där 

vi i branschen är övertygande om att det vore förödande 

för betalningsmoralen och fördyrar kreditgivning om 

detta genomförs. 

Anders Svensson 

Vi kan lagerhålla kuvert och faktura papper för er om ni har ont om plats. 

Testa oss, många av era kollegor har redan gjort det! 

Vi finns i Stockholm och Göteborg. 

Är inkassochef hos Alektum Inkasso och arbetar 

på huvudkontoret i Göteborg med ansvar för 

driften av den europeiska inkassoverksamheten. 

Jag har en gedigen inkassoerfarenhet 

i bagaget och har verkat inom branschen sedan 1987, 

företrädesvis med juridiska frågor. Dessförinnan har jag 

arbetat inom domstolsväsendet, både i tingsrätt och vid 

Domstolsverket. De senaste åren har jag dessutom haft 

förtroendeuppdrag som vice ordförande i en av de tidigare 

inkassoföreningarna; Sveriges Inkassoorganisation 

– SIO, där jag engagerat mig främst i obeståndsjuridik, 

föreningsfrågor och myndighetskontakter. Utanför inkassovardagen 

spenderar jag gärna tid med min fru Maria 

och mina två barn. Segling är något jag gärna ägnar mig 

åt på fritiden. 

Inom Svensk Inkasso är jag engagerad i juridiksektionen 

och är också sammankallande. 

Juridiken är det som ligger mig särskilt varmt om hjärtat 

och en av de viktigaste uppgifterna för föreningen är att 

aktivt tillvarata möjligheterna att påverka lagstiftning 

och regelverk genom att aktivt medverka i för branschen 

viktiga utredningar men också som remissinstans. 

Spara pengar genom att handla av oss direkt! 

DM Qvert AB är specialiserade på att trycka kuvert och fakturapapper. 

DM QVERT AB, Box 148, 443 23 Lerum. Tel: 0302-558 00. Fax: 0302-558 09. E-mail: fredrik@dmqvert.se 

DM QVERT AB, Årstaängsvägen 9, 117 43 Stockholm. Tel: 08-545 849 10. Fax: 08-545 849 19. E-mail: henrik@dmqvert.se

Några snabba frågor om 

bildandet av föreningen 

Vad bakgrunden till att det fanns två 

branschföreningar? 

Svenska Inkassoföreningen (SI) startades av de 

dåvarande större inkassoföretagen på 1970-talet 

då lagregleringen av inkassoverksamhet blev 

aktuell och branschen behövde göra sin röst 

hörd. 

Svergies Inkassorganisation bildades som en följd av den 

tekniska utvecklingen som tog fart under 1980-talet då 

det blev möjligt att köpa IT-system och programvara 

som kunde hantera stora volymer ärenden utan att ha 

bolagen för den skull behövde det stora inkassoföretagets 

resurser. Det uppstod ett behov av en organisation 

som kunde företräda främst de mindre inkassoföretagen 

och egeninkassoverksamheter. 

Varför har det tagit så lång tid innan 

en gemensam förening kunde bli 

verklighet? 

Med tiden har skillnaderna mellan de bägge föreningarnas 

medlemsbolag och verksamhet blivit allt mindre. 

Några av de en gång mindre inkassoföretagen inom 

Sveriges Inkassoorganisation tillhör numer de stora bolagen 

inom branschen och bägge föreningarna har haft 

samma vilja att och behov att påverka förutsättningarna 

för att bedriva inkassoverksamhet. Intresset för en 

sammanslagning har successivt blivit en alltmer naturlig 

tanke för respektive förenings medlemmar. Efter ganska 

långdragna förehandlingar under de senaste åren enades 

de bägge föreningarna om att en enad förening bäst 

kan företräda branschen och påverka förutsättningarna 

för all inkassoverksamhet i vid mening. 

Vem kan vara medlem? 

Medlemskap kan sökas av alla som bedriver tillståndspliktig 

inkassoverksamhet. För att göra medlemskap 

öppen för alla med intresse av inkassoverksamhet finns 

möjligheten att ansluta sig som associerad medlem. 

Den som bedriver inkasso utan tillstånd, men också den 

som är allmänt intresserad att medverka i föreningen 

trots att de inte bedriver tillståndspliktig inkassoverksamhet 

kan söka associerat medlemskap. 

Hur har den nya styrelsen valts? 

De två föreningarna har ju haft helt olika sammansättningar 

i respektive styrelse 

När nuvarande styrelse valdes skedde det efter att en 

valnämnd med representanter från vardera organisationen 

föreslog fyra ledamöter från vardera sidan, samt 

en oberoende ordförande. Fortsättningsvis kommer 

styrelsemedlemmar föreslås av en valberedning och 

sedan väljas vid årsmötet. 

En presentation av föreningens nya styrelse finns på 

annan plats i detta nummer. 

Är ditt företag eller organisation 

intresserad av medlemskap? 

Kontakta kansliet, vår ordförande eller någon av styrelsemedlemmarna 

för mer information och anmälan. 

Kontaktuppgifter finner du i denna tidning . 

Föreningen 

Svensk 

Inkasso 

Svensk Inkasso är en ideell förening för 

företag inom inkassobranschen med 

målsättningen att verka för en seriös 

bransch, upprätthålla god inkassosed och 

att tillvarata medlemmarnas, borgenärernas 

och branschens intressen. 

Bland medlemsföretagen återfinns 

inkassoföretag som bedriver inkasso för 

annans räkning och därtill återfinns som 

associerade medlemmar andra företag 

och organisationer inklusive statliga och 

kommunala bolag/förvaltningar som har 

intresse i inkassobranschen (t ex genom att 

bedriva egeninkasso). 

Föreningen har för närvarande ett femtiotal 

medlems- och associerade företag.

0 

Korrekta 

kreditbeslut 

ger bra affärer! 

Aktuell och relevant information 

av hög kvalitet om 

privatpersoner och företag. 

Träffsäker kreditbedömning 

av kunder och prospects. 

Marknadens främsta score för 

lönsammare kreditgivning. 

UC – Sveriges ledande affärsoch 

kreditupplysningsföretag 

UC AB 

08-670 90 00 

www.uc.se 

sept 07.indd 1 2007-09-18 09:25:07

HD täpper till möjligheterna till 

ersättning för rättslig rådgivning 

HD har i ett mål begränsar möjligheten till ersättning för rättegångskostnad i FT-mål. 

Ett parkeringsbolag väckte, genom inkassoombudet, 

talan mot en privatperson avseende 

kontrollavgift vid olovlig parkering. Bolaget, som 

vann tvisten i sak, tillerkändes dock ingen ersättning 

för rättslig rådgivning trots att sådan yrkades i hovrätten. 

Högsta domstolen (HD) har nu prövat frågan om 

rätten till ersättning enligt 18 kap 8a § Rättegångsbalken 

och kommit till en slutsats som kan skapa problem i 

inkassoverksamheten; är målet okomplicerat, föremål för 

masshantering och en del av kärnverksamheten får man 

ingen ersättning för sina rådgivningskostnader. 

HD skriver att ”För en part som driver en näringsverksamhet 

som inte är av mycket liten omfattning kan 

kostnaden för rättslig rådgivning inte anses påkallad för 

tillvaratagande av partens rätt, när det gäller ett mål om 

mindre värden som rör kärnverksamheten och som är 

okomplicerat eller av ett slag som är mer återkommande 

Utredning om 

insolvensrätten 

Regeringen beslutade i april 2007 om en översyn 

av insolvenslagstiftningen och utsåg riksdagsmannen 

Jan Ertsborn (fp) till utredare. Utredningen 

”Effektivare regelverk för företag i ekonomisk kris, 

skuldnedsättning för företagare efter konkurs samt 

andra lättnader för överskuldsatta”(Dir 20070:29) 

har en bred inriktning som dels ska undersöka 

hur lagstiftningen kan inriktas på att främja 

företagande, sysselsättning och tillväxt samt att 

motverka sociala problem och utanförskap på 

grund av överskuldsättning. I utredarens uppdrag 

finns att föreslå en förbättring av systemet med 

företagsrekonstruktion och samordna denna 

lagstiftning med konkursförfarandet i en ny lag 

(Insolvensbalk). Dessutom ska ett frågan om 

ett system för skuldnedsättning för företagare 

analyseras samt varför inte fler överskuldsatta, s.k 

”Evighetsgäldenärer”söker skuldsanering. 

Svensk Inkasso är representerad i utredningen 

genom styrelseledamoten Charlotte Strandberg. 

Utredningen beräknas komma med sitt slutbetänkande 

i september 2008. 

//EH, september 2007/ Källa: 

www.regeringen.se/Pressmeddelande 

i verksamheten.” 

I domskälen motiverar sig HD med att parten får anses 

ha tillräcklig insikt i - och kunskap om - rättsläget 

avseende ärenden som masshanteras hos densamme. 

Därmed, menar HD, skall parten också själv kunna göra 

de överväganden och bedömningar som behövs vid en 

eventuell tvist. 

Beslutet innebär att det kommer att bli betydligt svårare 

att få ut rådgivningsersättning i så kallade FT-mål i 

framtiden. Eftersom avgörandet gällde just parkeringsmål 

bör man helt kunna utesluta att ersättning 

tillerkänns parkeringsbolagen i liknande, okomplicerade 

fall. Avseende mer komplicerade rättsfrågor eller avseende 

invändningar som inte hör till vardagen har dock 

sannolikt rättsläget inte förändrats. Inte heller verkar 

HD ha avsett att förändra möjligheten till ersättning för 

kostnader i reguljära tvistemål. 

Frågan är naturligtvis vilken påverkan HDs avgörande 

kommer att ha på övriga typer av fordringar som är 

föremål för masshantering inom inkassobranschen. 

Med utgångspunkt i de relativt hårda och generellt 

hållna formuleringarna hos HD kommer förmodligen 

underinstanserna i framtiden att bli ytterst restriktiva 

med att utdöma ersättning avseende mer rutinbetonade 

mål; ovasett fordringsslag. Tiden då man slentrianmässigt 

kunde yrka rådgivningsersättning enligt 18 kap 8a § 

Rättegångsbalken är således förbi. 

HDs beslut meddelades i mål T 3099-06 den 2007-09- 

12. 

Peter Hellman, 

September 2007 

Hushållens ekonomiska beredskap 

Finansinspektionen publicerade den 27 juni en studie i hur hushållen klarar sin ekonomi. ”Hushållens ekonomiska 

förmåga”. Studien bygger på enkätundersökning där frågor om hushållens förmåga att få pengarna att räcka till, 

kontroll och planering av ekonomin i ett mer långsiktigt perspektiv, valet av finansiella tjänster och information 

om faktorer som påverkar den egna ekonomin. 

Enkäten visade att de flesta svenska hushåll har en stark ekonomi med möjlighet till sparande men ca 10 % har 

svårt att få ekonomin att gå ihop. 

Bland dessa 10% är 60-talister, boende i hyreshus och sjukskrivna, sjukpensionärer och arbetslösa överrepresenterade 

men i övrigt är spridningen över ålder, civilstånd, barn i hushållet, utbildning och inkomst relativt jämt 

spridda. Det konstaterades också att i denna grupp uppger sig 60% inte ha någon planering för större utgifter och 

59% utnyttjar ofta sina kreditmöjligheter. Dessutom har gruppen en mycket avvikande attityd till privatekonomin 

där 74% anser sig vara ”slösare”och 25% hellre köper på kredit än sparar. 

//EH, september 2007/ Källa: www.finansinspektionen.se/publicerat/Skrivelser 

Vill du läsa hela rapporten går den att hämta på Finansinpektionens hemsida under ”Publicerat/Sagt och utrett/ 

Skrivelser, datum 2007-06-27 ”Sammanfattning konsumentenkät”.

Kalendarium 

Måndag 22 Januari 2007 

Svenska Inkassoföreningen och 

Sveriges Inkassoorganisation 

bildar gemensamt 

Föreningen Svensk Inkasso. 

En interimistisk styrelse tillsätts. 

Tisdag 12 juni 2007 

Svensk Inkasso presenteras 

genom brev till beslutsfattare 

inom riksdag, regeringskansliet, 

departement, 

näringslivsorganisationer mfl 

branschintressenter 

Torsdag 6 september 2007 

Nytt möte med Konsumentverket 

med diskussioner 

arbetsgruppen i frågan om barns 

skulder. 

Februari 2007 

Interimstyrelsen utarbetar 

stadgar, etiska regler mm. 

Söndag 17 juni 2007 

Svensk Inkasso får 

expertrepresentation i nya 

statliga utredningen Ett 

Samordnat Insolvensförfarande, 

genom styrelseledamoten 

Charlotte Strandberg. 

Läs mer om utredningen sid 11 

Onsdag 19 september 2007 

Styrelsesammanträde 

Mars 2007 

Flertalet av markandens aktörer 

ansluter sig till 

Svensk Inkasso. 

Tisdag 19 juni 2007 

Styrelsesammanträde med 

fortsatt planering av Svensk 

Inkassos framtida arbete, 

organisation och administration. 

Måndag 1 oktober 2007 

Den statliga utredningen 

"En starkare företagsinteckning" 

överlämnas till regeringen. 

Tisdag 24 a 

Det första årsmöt 

Inkasso hålls. En 

med lika fördelni 

representanter frå 

tidigare föreninga 

medlemsföretag. 

Läs om styrelsen s 

Juni 2 

Redaktör för bran 

och rektor för 

certifieringsutbild 

och utses. 

Måndag 1 ok 

Sista dag för rem 

"Pantbrevssystem 

elektroniska 

företagsintecknin 

DS 2007:20

pril 2007 

et i Svensk 

ny styrelse väljs 

ng av 

n de bägge 

rnas 

id 6-8 

007 

schtidningen 

ningen tilfrågas 

tober 2007 

issvar över 

et och 

gsbrev", 

Onsdag 16 maj 2007 

Föreningen 

förstastyrelsesammanträde. 

Administrations- och 

organisationsfrågor 

behandlas och beslutas. 

Onsdag 22 augusti 

Svensk Inkasso träffar ledningen 

för Kronofogdemyndigheten i det 

första av återkommande möten 

mellan föreningen och 

myndigheten för diskussion om 

strategiska frågor. 

Läs mer sid 4 

Torsdag 18 oktober 2007 

Föreningen har årsmöte i 

Stockholm. 


Torsdag 31 maj 2007 

Svensk Inkasso täffar 

Konsumentverket och diskuterar 

barns skuldsättning i samhället. 


Onsdag 29 augusti 2007 

Svensk Inkasso träffar expter hos 

Skatteverket för diskussion om 

mervärdesbeskattning för 

factoring, fakturaköp och förvärv 

av fordringsstockar. 

Måndag 19 november 2007 

Nytt möte med Kronofogden 

planerat 

Torsdag 29 november 2007 

SI arrangerar seminariedag om 

Elektronisk Bevisföring. 


Maj 2007 

En arbetsgrupp bildas för att ge 

myndigheterna en mer 

nyanserad bild av branschen och 

de komplexa legala regelverk 

som gäller. 

Tisdag 4 september 2007 

Utredningen om sena 

betalningar i näringslivet 

överlämnar sitt betänkande SOU 

2007:55, till näringslivsminister 

Maud Olofsson. 

Läs mer om utredningen sid 20 

15 september 2008 

Slutbetänkade från utredning om 

ett samordnat 

insolvensförfarande väntas vara 

klart.

FORUM MYNDIGHET 

Inkassobolagens hanteringar av 

klagomål 

De flesta tillståndshavare av inkassotillstånd vet att Datainspektionen under våren 2006 gjorde en enkätundersökning om 

klagomålshantering. Sammanlagt 34 inkassobolag deltog i undersökningen. Bolagen var av olika storlek för att få en 

rättvisande bild och för att se om storleken av bolagen påverkade hanteringen av klagomål. 

Datainspektionen ställde frågor om klagomål. Det visade sig att det finns flera tolkningar om vad som är klagomål. Vissa bolag 

tolkade det så att endast sådana som redovisats till Datainspektionen skulle tas med och vissa tolkande det som att alla klagomål 

(oavsett vad det handlade om) skulle med. Däremellan förekom allahanda varianter. Inspektionens mening var att alla missnöjesyttringar 

skulle tas med. Datainspektionen var måhända otydlig på denna punkt, varför komplettering behövdes i flera fall om 

innebörden av ordet klagomål. 

Målet för undersökningen var att se om tillståndshavarna har en klagomålspolicy och fungerande rutiner för hur klagomål ska hanteras 

och följas upp. Det visade sig att många tillståndshavare hade både policy och uppföljningsrutin. Undersökningen visar dock att 

det finns möjligheter till förbättringar i hanteringen av klagomål hos en del inkassobolag. 

Policy och instruktion 

Datainspektionen formulerade sin åsikt om klagomålspolicy m.m. enligt följande; 

Det är Datainspektionens uppfattning att en klagomålspolicy och en klagomålsinstruktion utgör grunden för en väl fungerande 

hantering av klagomål och bör därför antas av alla inkassobolag, stora som små. 

Policy och instruktion bör dokumenteras och spridas internt inom inkassobolaget. Samtliga berörda bör ha tillgång till dokumenten 

och efterlevnaden av dem bör säkerställas. Inkassobolagen bör vidare säkerställa att samtliga berörda fortlöpande får information 

och utbildning om dokumentens innehåll. 

Information 

Datainspektionen anser att inkassobolaget, på ett lämpligt sätt, ska informera om hur bolaget hanterar klagomål dvs, bl.a. hur 

gäldenären kan framställa klagomål till bolaget. Inkassobolaget har även att beakta de krav som personuppgiftslagen ställer på 

information bl.a. så ska den registrerade få den information han eller hon behöver för att kunna ta tillvara sina rättigheter i samband 

med behandlingen av personuppgifter. 

Registrering och uppföljning av klagomål 

Datainspektionen rekommenderar inkassobolagen att registrera och dokumentera de klagomål som inkommer. Vad som avses är 

framförallt de klagomål som inte har anknytning till ett pågående eller avslutat ärende. Invändningar i sak, t.ex. att gäldenären inte 

är betalningsskyldig, och liknande ska även, såsom tidigare, registreras i varje enskilt ärende. 

Inkassobolagen bör upprätta interna rapporteringsrutiner för information om klagomålen. I första hand till den eller de som är sakkunnig- 

eller omdömesprövande i samband med att inkassotillståndet beviljades, men även till bolagets styrelse eller ledning. 

Uppföljning 

Under 2007 har Datainspektionen påbörjat en uppföljning av rutinerna 

med besök hos olika inkassobolag. Tanken är ett c:a tio stycken 

ska besökas. Hitintills har fyra stycken besökts. Ett av bolagen som 

besöktes hade mycket bra policy och rutin, vi hoppas att fortsatta 

besöken visar samma kvalitet. 

Hela rapporten (2006:1) finns på Datainspektionens webbsida 

(www.datainspektionen.se). 

Håkan Meurling Datainspektionen

Förenklad handläggning 

hos kronofogdemyndigheten 

Den 1 januari 2008 kommer handläggningen hos kronofogdemyndigheten 

av enskilda mål, att förenklas. Den viktigaste förändringen 

innebär att det endast kommer att vara en nivå i målen och att 

tidsbegränsningen för handläggningen tas bort. Avgifterna kommer 

även att ändras men nivåerna är ännu inte fastställda 

En tillgångsundersökning 

Istället för den nuvarande ordningen med två olika nivåer för undersökning av 

gäldenärens tillgångar, begränsad och fullständig tillgångsundersökning, kommer 

det att finnas en enhetlig reglering av tillgångsundersökning. Kronofogdemyndigheten 

begränsas inte i sitt arbete av innehållet i ansökningen utan kan 

anpassa undersökningen och verkställighetsåtgärderna efter vad som förväntas 

ge bästa resultat för sökanden och orsaka minsta olägenhet för gäldenären. 

Sökanden kan inte längre begära att en kompletterande tillgångsundersökning 

görs. Sökanden kan däremot, precis som idag, anvisa viss egendom för 

utmätning. Kronofogdemyndigheten tar då ställning till vilka åtgärder som kan 

behöva vidtas. 

Handläggning utan tidsbegränsning 

Handläggningen av enskilda mål, som idag pågår under ett år, kommer att pågå 

utan tidsbegränsning till dess de betalas eller återkallas. Precis som idag ska en 

årlig avgift tas ut. Om ansökningen inte återkallas påförs en ny avgift i samband 

med att den nya perioden inleds. Sökanden kommer att få information om den 

nya avgiften innan den påförs. 

Underrättelse även till gäldenären 

När kronofogdemyndigheten har avslutat en tillgångsundersökning och konstaterat 

att gäldenären saknar tillgångar till betalning av skulden underrättas 

sökanden om det. 

Nu kommer även gäldenären att underrättas. 

Aktiv bevakning av alla mål 

Aktiv bevakning införs även för enskilda mål. När Kronofogdemyndigheten 

avslutar en utredning utan att skulderna har betalats beslutar myndigheten när 

gäldenären ska bli föremål för en ny utredning. I samband med redovisning 

av utredningen informeras sökanden om när ny utredning kommer att ske. 

Tidpunkten för ny utredning kan givetvis tidigareläggas om Kronofogdemyndigheten 

får information om nya tillgångar. 

Uppskov hindrar utmätningsåtgärder 

Sökanden i enskilt mål kan, under en ettårsperiod, medge uppskov under högst 

två månader vid två tillfällen. Ett uppskov som lämnas efter den 1 januari 2008 

innebär att inga åtgärder kommer att genomföras i målet. Uppskov hindrar 

alltså också att utmätning sker för sökandens fordran av egendom som utmäts 

för fordran i allmänt eller annat enskilt mål under uppskovstiden, det vill säga 

samordningsregeln i utsökningsbalken 4 kap 11 § sätts ur spel. Under uppskovstiden 

får inte heller överskott på skattekontot eller andra återbetalningar 

utmätas. 

Vad händer med de gamla målen vi övergången? 

Mål som ligger för verkställighet över årsskiftet kommer att handläggas enligt 

de nya reglerna från och med den 1 januari 2008. Målet kommer alltså att ligga 

kvar hos Kronofogdemyndigheten till dess det betalas eller återkallas. 

Mål i vilka handläggningsåret går ut under 2007: 

Förnyelseansökan måste lämnas in för att handläggningen ska fortsätta. 

Mål i vilka handläggningsåret går ut efter 1 januari 2008: 

Förnyelseansökan ska inte lämnas in. Handläggningen kommer att fortsätta från 

årsskiftet enligt de nya reglerna. 

Avgifter 

Även avgiftsbestämmelserna kommer att ändras vid årsskiftet. Årlig avgift kommer 

att debiteras och faktureras ombudet eller borgenären i de fall gäldenären 

saknar utmätningsbara tillgångar och borgenären inte är avgiftsbefriad. Den 

exakta utformningen av reglerna och rutinerna för avgiftshanteringen är ännu 

inte klar. Finansdepartementet arbetar för närvarande med frågan. Kronofogdemyndigheten 

återkommer med information på www.kronofogden.se 

när riksdagen beslutat om de nya reglerna.

Korten på bordet 

Kronofogden – vår nya lagstiftare? 

Under det senaste året har vi sett en ökad medial aktivitet hos ett par av de 

tyngsta och för vår bransch viktigaste myndigheterna. Rikskronofogden har 

bland annat propagerat för lättnader i skuldsaneringslagen och visat sig vara 

en varm anhängare av absolut preskription. Myndigheten har också kommit 

med flera larmrapporter om SMS-lån, telefoni och ungdomars skuldsättning som fått 

stort genomslag i media. 

Frågan är bara på vems mandat myndigheten egentligen agerar? Om man granskar 

de riktlinjer som finns för myndighetens arbete är det ytterst svårt att hitta underlag 

för varför Kronofogden skulle ha som uppgift att bedriva opinionsbildning eller föreslå 

lagändringar på det sätt som nu har skett. Därför menar vi att riksdagen– 

som trots allt är myndighetens ”ägare” - aktivt måste ställa sig frågan om det verkligen 

är Kronofogdens uppgift att föreslå eller tvinga fram snabba lösningar på frågeställningar 

som myndigheten själv lyft fram i media. 

Vi har en fastställd demokratisk ordning för hur nya lagar och regelverk skall tas fram; 

och även om den kan tyckas långsam och omständig så har den som syfte att de 

folkvalda politikerna ska bestämma vilka regler som skall gälla – inte deras anställda 

tjänstemän. 

Innan vi går in på vad just Kronofogdemyndigheten tyckt till om den senaste tiden kan 

det vara värt att belysa vilken underbyggnad myndigheten har för sina ställningstaganden. 

Vän av ordning tror naturligtvis att Rikskronofogdens tyckande baseras på gedigna, 

djuplodande undersökningar utförda med största tjänstemannanit inom myndighetens 

ram. Så är det emellertid inte. Det har hittills, såvitt vi känner till, inte publicerats några 

som helst utredningar om osakerna bakom hushållens skuldsättning från Kronofogdens 

sida. Inte heller finns det några tillförlitliga data till stöd för att absolut preskription 

skulle vara en hållbar lösning för det svenska samhället och ännu mindre någon fullödig 

uppföljning av vad som blir den långsiktiga effekten för dem som beviljas skuldsanering. 

Istället har man valt att, nästan uteslutande, utreda SMS-lån och kommunikationsskulder. 

Vad vi erfar pågår ett utredningsarbete hos Kronofogden med fokus på just problematiken 

bakom evighetsgäldenärerna. Vi hoppas att man i detta arbete antagit ett 

helhetsperspektiv på all skuldsättningsproblematik istället för att, som de nedanstående 

exemplen visar, lyfta ut enskilda delar och framhålla dem som om de allena vore hela 

gåtans lösning. Erfarenheterna från de tidigare genomförda utredningarna inom myndighetens 

ram ger oss emellertid knappast anledning till allt för stora förhoppningar. 

Risken är att myndigheten även här fokuserar på att bilda opinion kring ömmande 

frågor när man egentligen borde leverera en kvalitativ analys av orsakerna bakom all 

skuldsättning. Bara då kan man finna en hållbar lösning för hela gäldenärskollektivet 

och inte bara de gäldenärer som råkat skuldsätta sig inom ramen för den skuldtyp som 

för tillfället ligger under Kronofogdens lupp. 

Den verkliga orsaken till skuldfällan 

Säkra Betalningar har talat med ett antal kommunala skuldrådgivare, som vittnar om att 

den verkliga faran för unga människors skuldsättning ofta börjar med att hyran inte blir 

betald. Statens fordringar, som med sin statliga gräddfil direkt hamnar hos kronofogdens 

indrivning är också ett stort problem. SMS-lån och telefonräkningar upplevs 

därmed inte som det huvudsakliga problemet. Finns det då några studier gjorda på 

hyresskulder eller statliga fordringar hos Kronofogdemyndigheten? Nej, studier av andra 

områden än de som myndigheten själva på förhand utnämnt till problemområden tycks 

helt lysa med sin frånvaro. 

Det är därför ingen som med säkerhet vet varför vissa personer blir skuldsatta eller hur 

vägen till skuldfällan kan se ut. Att Kronofogden inte satsar sina utredningsresurser här 

är obegripligt. Borde man inte försöka hitta orsakerna till skuldsättningsproblematiken 

i samhället i stort istället för att fokusera på att försöka minska antalet skulder inom en 

redan idag försvinnande liten andel av den totala verksamheten? 

Sanningen om SMS-lånen 

När Kronofogden för en tid sedan gick ut och varnade för att SMS-lånen ökade 

”lavinartat”och att ungdomar var en särskilt utsatt grupp avseende dessa lån hade man 

visserligen gjort en undersökning. Den fåsidiga rapporten gav dock dåligt underlag 

för slutsatserna som förmedlades till media. Sanningen är nämligen att 

betalningsföreläggandeansökningarna mot personer i åldrarna 

18-25 år avseende SMS-lån enbart utgjorde ca 0,4 % av det 

totala antalet ansökningar som kom in till Kronofogden under 

första halvåret 2007. Dessa 0,4 % föranledde alltså Kronofogden att gå ut med 

pressmeddelanden om att just massor av unga riskerade att hamna i skuldfällan på 

grund av lånen. 

Inget i studien utvisade huruvida betalningsföreläggandet slutar hos kronofogdens 

indrivning eller om skulden betalas innan dess. Inte heller tog man hänsyn till att 

ökningen av just SMS-lån berodde på att SMS-låneverksamheten bara har något år på 

nacken och alltså helt enkelt inte har bidragit med några ansökningar alls under tidigare 

år. Man hade således redan i förväg bestämt sig för att SMS-lån var ett problemområde 

och sedan agerat därefter. 

Kronofogden Debatterar 

Den 9 juli publicerade SvD en debattartikel, undertecknad av Eva-Liedström 

Adler och chefen för skuldsaneringen Anna-Carin G Åström. Liedeström Adler 

och Åström önskar sig en samhällsdebatt om problemet med överskuldsättning 

och dess konsekvenser. Man är positiv till den nya lagen och anser att den 

totala handläggningstiden har kortats i och med att förfarandet koncentrerats 

till en myndighet. Däremot tycker man att det fortfarande tar för lång tid innan 

en skuldsanering kan beviljas då den skuldsattes förhoppning att göra rätt för 

sig riskerar ha släckts innan möjligheten ges. Därför vill man att regelverket 

kring skuldsanering ses över och anger då särskilt kravet på att skulden måste 

vara flera år gammal och längden på betalningsplanen. Med referens till 

samhällskonsekvenserna av överskuldsättning så vill man korta dessa tiderna. 

Dessutom vill Liedeström Adler och Åström att kommunerna ska satsa mer 

resurser på budget- och skuldrådgivning. Med referens till att antalet ansökningar 

ser ut att ha fördubblats i år anser man också att det är nödvändigt att 

bygga ut Kronofogdens skuldsaneringsverksamhet ytterligare. 

//EH//Källa: Svd, www.svd.se, 9 juli 2007

Dåligt underbyggda slutsatser 

Inte ens när myndighetens egna rapporter klart kan definiera 

ett problemområde låter man sig hindras. I den 

rapport gällande kommunikationsskulder (telefonräkningar 

och liknande) som publicerades den 17 september 

kan man som ett exempel på detta hitta skrivningen 

”Utan att med säkerhet kunna styrka påståendet att 

ungdomarnas skuldsättning i huvudsak kan relateras 

till mobiltelefoni, är det sannolikt så det förhåller sig.” 

När Kronofogden sedan presenterar rapporten pekar 

man särskilt på att ungdomars skulder härrör sig från 

olika typer av kommunikationsfakturor, vilket kan tyckas 

något märkligt eftersom man i rapporten just kommit 

fram till att några sådana slutsatser inte kunde dras. 

Kronofogdens egen statistik visar att kommunikationsskulderna 

för alla åldersgrupper 2006 utgjorde endast 

3,6 % av samtliga ansökningar om betalningsföreläggande 

2006. Drygt 1 % av dessa var ungdomar. 

Några få procent av av verksamheten 

– hundra procent av uppmärksamheten 

Sammanfattningsvis svarar de två verksamheter som 

Kronofogden särskilt granskat och utmålat som problematiska 

således för några enstaka procent av det totala 

antalet betalnings-föreläggande-ansökningar som görs i 

Sverige under ett år. Även om antalet ungdomar i denna 

grupp förvisso är större än i andra grupper måste man 

ändå ställa sig frågan om det är rimligt att så gott som 

alla rapporter och studier som myndigheten utför går 

ut på att visa på tendenserna bakom en hundradel av 

verksamheten? 

Skatteverket agerar lagstiftare 

Nästa exempel på myndigheternas nya, egendefinierade, 

roll som lagstiftare var när Skatteverket hotade med 

att helt strypa informationsflödet avseende offentliga 

uppgifter i syfte att tvinga fram en överenskommelse 

med kreditupplysningsbolagen i debatten om omfrågandekopians 

vara eller icke vara. 

Borde inte en fråga som i fallet med 

kreditupplysningar och möjligheten att 

obemärkt kolla grannens inkomst följa 

lagstiftningsprocessen i god ordning? 

När kvällstidningarna samma vecka basunerar ut så 

mycket tjänar de rikaste i din kommun”och publicerar 

namn, ort och inkomster på enskilda medborgare hörs 

inga protester från myndigheterna. Fick då de som 

blivit publicerade någon omfrågandekopia? Nej, det 

är fortfarande fullt möjligt att kolla grannens inkomst 

med ett telefonsamtal eller ett besök hos närmsta Skattekontor, 

eftersom uppgiften är offentlig. Rättigheten 

att ta del av offentliga uppgifter är grundlagsfäst med 

anor från 1700-talet; men Skatteverket valde ändå att 

själva – utan att vänta på att lagstiftaren skulle agera 

– inskräkna denna rättighet för en viss grupp företag 

utan att företagen gavs något annat egentligt val än att 

lyda myndighetens påbud. 

Demokratiprocessen naggas i kanten 

Det pågår redan såväl lagstiftningsarbete som tillsatta 

utredningar i samtliga frågor som diskuterats i artikeln. 

Kreditupplysningslagen är under översyn, en ändring i 

Skuldsaneringslagen har nyligen genomförts efter en 

grundlig utredning där branschens alla aktörer, inklusive 

Kronofogden medverkade. En annan utredning kommer 

att syna hela obeståndsrätten tillsammans med 

möjligheten för småföretagare att få skuldsanering, och 

på justitiedepartementet utreder man i skrivande stund 

frågan om barn och ungdomars skuldsättning. 

Risken med att Kronofogdemyndigheten och Skatteverket 

går utanför sina befogenheter och genom opinionsbildning 

eller tvång skapar nya samhällsförutsättningar 

är uppenbar. Vid sidan av att lagstiftaren plötsligt förlorar 

makten över normgivningen så riskerar mindre genomtänkta 

lösningar på illa definierade problem att snabbt 

ge upphov till nya – och kanske värre problem. När 

man – som Kronofogden – dessutom bara fokuserar på 

någon ynka procent av den totala verksamheten riskerar 

samhällsperspektivet att förloras. Detta perspektiv 

finns alltid i lagstiftningsprocessen, inte minst genom 

utskottsberedning och remissrundor. 

Var är konsekvensanalysen? 

Vi vill härmed välkomna repliker från Skatteverkets 

generaldirektör, Riskkronofogden och ”ägaren”staten. 

Vilka är argumenten för, och motiven bakom till att 

myndigheterna föregriper den, visserligen något 

långsamma, lagstiftningsprocessen? Vad är det som är 

så självklart säger att absolut preskription och lättnader i 

skuldsaneringskriterierna skulle lösa problemen med att 

personer hamnar i skuldfällan? Det som blir plus i kolumnen 

för den skuldsattes personliga nytta kan lätt bli 

ett minus i kolumnen för näringsliv och offentlig sektor. 

På samma sätt så behöver konsekvensen av försvårade 

möjligheter att få betalt vägas mot att det blir svårare 

att låna även för dem med god återbetalningsförmåga. 

Begränsas möjligheten för Kreditupplysningsbolagen 

att få nödvändig information så blir kreditbedömningen 

naturligtvis osäkrare. Och långivarna måste vara mer 

restriktiva. Listan på liknande exempel kan göras lång. 

Vem väger in dessa intressen när myndigheten har 

bråttom? 

Peter Hellman och Elisabet Hammar, September 2007 

”Har du någonting 

du vill skriva om under 

rubriken ”Korten på bordet”? 

Mejla oss på 

kansliet@svenskinkasso.se så 

kontaktar vi dig” 

Skatteverket 

intervenerar 

Möjligheten att helt lagligt lämna kreditupplysningar 

utan omfrågandekopia har funnits från 

2003 då man genom att anmäla en ansvarig 

utgivare för en webbplats skyddas av YGL, vilken 

har företräde före kreditupplysningslagens 

regler. Datainspektionen försökte stoppa detta 

och tog rättsfallet ända till Regeringsrätten, utan 

framgång. Under hösten 2006 lanserades en 

webbtjänst där det kostnadsfritt gick att hämta 

uppgifter om privatpersoners inkomst och betalningsanmärkningar 

och utan att den omfrågade 

personen fick kännedom om att uppgifterna 

lämnats ut. Tjänsten blev en nätsuccé och fick 

snabbt flera efterföljare. Enbart Ratsit, som var 

först att erbjuda tjänsten fick snabbt hundratusentals 

medlemmar registrerade. Under våren 

2007 meddelade Skatteverket, med referens till 

de klagomål som uppgavs inkomma till verket 

att man hade för avsikt att sluta leverera offentliga 

uppgifter om inkomst och förmögenhet 

elektroniskt till de kreditupplysningsföretag 

som levererade uppgifter till webbplatser som 

erbjöd möjlighet att anonymt ta upplysning 

på privatpersoner. I och för sig är uppgifterna 

offentliga men myndigheten har i dagsläget 

inte någon skyldighet att leverera dem via 

elektroniskt media. Kreditupplysningsföretagen 

har inför detta hot undertecknat en överenskommelse 

med Skatteverket där de förbinder 

sig att se till att uppgifterna inte används för 

anonym kreditupplysning till privatpersoner och 

därmed har Skatteverket också meddelat att de 

fortsatt ska leverera informationen elektroniskt 

till bolagen. Anonyma upplysningar till företag 

om privatpersoner är fortfarande fullt möjligt. 

Inom Justitiedepartementet arbetas med 

frågan om enskildas integritet när det gäller 

kreditupplysningar och den förra regeringen 

tillsatte en utredning som skulle se över frågan, 

något resultat från den utredningen har ännu 

inte presenterats 

//EH//

En inkassohandlägga- 

res bekännelser 

Det här är en alldeles sann historia, jag lovar. Jag hörde den av en av mina kollegor i branschen som hade hört 

den av sin kompis som dejtade en handläggare på en av inkassobyråerna på västra sidan av landet. 

Vi som har varit i den här branschen ett tag, vet att det finns individer i bland våra gäldenärer prövar varje uns 

av tålamod vi har. ”Vi har alla våra kors att bära”som min gamla faster brukade säga. Den här stackars handläggaren 

hade råkat ut för en särdeles ihärdig gäldenär som vägrade acceptera något som helst krav på betalning. Inkassobyråer 

och i synnerhet inkassohandläggare var det lägst stående varelser som trampade denna jord. När han avverkat hela 

näringskedjan från handläggaren till styrelseordföranden med sina synpunkter utan annan effekt än troligtvis en hög 

telefonräkning övergick han till papper och penna istället. För riktigt understryka sitt budskap innehöll breven inte bara 

hans nu väl kända formuleringar utan dekorerades också med vissa kroppsliga lämningar som vi andra brukar spola ner 

- ja, ni förstår säkert. Yick. 

På byrån blev man efter den första äckelreaktionen överens om att nu var det nog! Men vad var bästa taktiken för att få 

stopp på människan? Resonemang som vuxna människor emellan och säga till på skarpen hade man ju redan försökt. 

Och se hur det gick! Ignorera och hoppas på att han tröttnade? Tveksamt. Återstod bara polisanmälan. 

Uppdraget gick till inkassochefen, som motvilligt och med en ljudlig suck tog hand om ”bevismaterialet”(CSI hade just 

slagit igenom). Just den dagen var hans dagishämtningsdag och han ville ogärna hamna i onåd hos dagispersonalen. 

Igen. Att hinna förbi polisstationen var inte att tänka på. Var skulle brevet kunna förvaras till dagen därpå? Skrivbordslådan? 

Knappast. Stinkvarning. Kassaskåpet? Lika illa. Heureka! Snilleblixt!. Frysfacket i pentryt naturligtvis. Tryggt förvar, 

bevismaterialet intakt. Perfekt. Problemet var bara att nästa dag var hysteriskt hektisk för den stackars inkassochefen. 

Och nästa. Och sedan var det helg. Och nästa vecka kom ett nytt brev som lades till frysfackssamlingen. Och sedan blev 

det som den där hyllan längst bak i garderoben med som man vet att man borde rensa ur och göra något åt men som 

liksom aldrig blir av, den bara ligger där och skaver i samvetet varje gång man öppnar dörren. 

Tills den dagen ordningsmannen på kontoret fick för sig att hon skulle göra rent och fint i kylskåpet. Varje kontorsslav 

vet att i det gemensamma kylskåpet alltid står en sorglig samling halvklämda kaviartuber, halvdruckna flaskor med 

avslagen Ramlösa, en stenhård brödbit i papperspåse och otaliga små plastförpackningar med dressing, senap, soja och 

ketchup. Varje kontorsslav vet också att det alltid är någon annan som tar hand om det där bara man väntar tillräckligt 

länge. 

Vrålet när brevbunten i frysfacket hittades fick alla att ta betäckning under sina skrivbord. 

För att inte tala om utskällningen som inkassochefen fick. Det var som när direktör 

Dittling skäller ut Dagobert – fast tvärtom då. 

Polisanmälan gjordes innan lunch, bevismaterialet avlämnat, med påföljande åtal. Det är en annan historia vilken 

också är alldeles sann, jag lovar. 

Inkassohandläggaren 

Medlemsmöte 

Den 18 oktober kommer Svensk Inkasso 

hålla sitt första medlemsmöte för att ge alla 

medlemsföretag och medarbetare möjlighet att 

träffas och diskutera angelägna branschfrågor, 

lyssna på föredragshållare i spännande och 

aktuella ämnen. Mötet kommer att hållas i 

Stockholm på Hotell Birger Jarl. Program och 

inbjudan har sänts till samtliga medlemsföretag. 

Bland föredragshållarna finns Mats Kinnwall 

från Svenska Handelsbankens ekonomiska 

sekretariat, företrädare från såväl Kronofogden 

och Datainspektionen, men vi kan också utlova 

lite förströelse av annan art. Svensk Inkassos 

styrelse och arbetsgrupper kommer naturligtvis 

att berätta mer om föreningens verksamhet och 

arbete. 

Dagen avslutas med gemensam middag. Passa 

på att mingla med kollegor från branschen och 

ett utmärkt tillfälle att bilda och bredda ditt 

nätverk! 

Om du vill delta men ännu inte anmält dig, 

kontakta vårt kansli: kansliet@svenskinkasso.se, 

telefon 08-7314390. 

”Har du någonting du vill 

berätta för Inkassohandläggaren? 

Mejla oss på 

kansliet@svenskinkasso. 

se så blir du kontaktad”.

Certifieringsutbildning i ny regi 

Studiekalender 

Utbildning Hösten 2007 

”kravmärkt” 

Det finns företag i vår bransch som förstått värdet av att utbilda sin personal. De ser att den (konkurrenskraftiga) kostnad som de investerar i utbildningspeng, får de flerfalt 

igen i motiverad, kompetent och lojal personal. De vet att när individen tar del av en utbildning ger det inte bara ett värde åt företaget, branschen som helhet utan självklart 

också hos den som deltar. Det ger individen möjlighet att bilda nätverk, träffa kollegor, myndigheter och andra knutna till branschen. Det ökar förståelsen för hur viktiga vi, 

som arbetar med denna komplexa handläggning är, och hur betydelsefullt vår insats är för att upprätthålla en god betalningsmoral i samhället. 

Att utbilda sin personal bidrar till bra affärer - helt enkelt ! 

Nu har det så hänt – det vi alla gått och väntat på några år, branschföreningarna har till slut förstått fördelarna av att ha en gemensam och stark branschorganisation- inte minst när 

det gäller utbildningsfrågor. 

Får vi lov att presentera Svensk Inkassos utbildningsprogram ! 

Från hösten 2007 erbjuder vi en certifieringsutbildning som vi kallar Block A och en fördjupningskurs som vi kallar Block B. 

Block A är precis som tidigare i SiO-skolan ett 8-dagars certifieringsprogram. Vi behåller det inarbetade upplägget då vi vet av våra utvärderingar att av våra elever tyckte mer än 90 

% att programmet var bättre än förväntat. Föreläsare och gästföreläsare kommer att ta hand om gruppen och förmedla teori och praktik i en lagom blandning. Icke att förglömma är 

att denna utbildning inte bara erbjuds Svensk Inkassos medlemsföretag utan också alla som har intresse av de ämnen som programmet innehåller. Det finns dessutom möjlighet att 

endast gå enstaka dagar. För att bli certifierad krävs det att man medverkar samtliga dagar alternativt tenterar av dag 1-5 och medverkar dag 6-8. Innehållet av programmet framgår 

nedan. 

Block B är en utbildning som erbjuds i samarbete med Uppsala universitet. Utbildningen sker på distans och deltagarna kan tillgodogöra sig 5p ekonomi och 5p juridik. Block B skall 

ses som en fördjupning där man framförallt arbetar med problemlösning. 

För ytterligare information om utbildningarna tas kontakt med kansliet 08- 731 43 90 eller utbildningssektionen; Marie Bråberg 070-713 00 71. 

Platsen för höstens utbildning är i Stockholm på Hotel Nordic Sea, Vasaplan, ett stenkast från Centralstation och Arlanda Express. Till enstaka dagar sker 

anmälan enligt angivna datum i programmet. Lediga platser under hösten 2007 finns till dag; 2,3,4,5 och 7. 

Väl mött ! Utbildningssektionen och Marie Bråberg, Rektor

0 

Elektronisk Bevisföring 

– Svensk Inkasso ordnar 

seminariedag 

E-skuldebrev, elektroniska signaturer, låneansökningar 

via webben – teknikens accelerande 

utveckling innebär också nya utmaningar när 

fordran ska fastställas. 

Den 29 november 2007 arrangerar Svensk Inkasso en 

temadag i ämnet Elektronisk Bevisföring 

Kan alla handlingar inges elektroniskt till Kronofogden? 

Vad är ett e-skuldebrev? Hur bemöter man invändningar 

när avtalet tecknats på webben? Hur går utsökningsbalken 

ihop med elektroniska löpande skuldebrev? Hur 

bevisar man i rätten att elektroniskt avtal tecknats? 

Missa inte denna viktiga och intressanta 

dag där några av de kunnigaste i Sverige 

Hur förbättrar man betalningsmoralen 

i näringslivet? 

Utredningen Sena betalningar har kartlagt alternativen. 

Utredare Anders Bengtsson lämnade den 4 september 

över betänkandet till näringslivsminister Maud Olofsson. 

Direktiven för utredningen var att ”kartlägga problem 

med sena betalningar och långa betalningstider inom 

näringslivet samt att analysera vilka behov att vidta 

åtgärder som föreligger”. 

Utredningen har konstaterat att en så stor andel som 

16 % av de s.k. handelskrediterna (företag till företag, 

företag till offentlig sektor) betalas mer än en vecka för 

sent. Småföretagare är dåliga på att nyttja möjligheterna 

till att skynda på sena betalningar genom krav- och 

inkassoåtgärder. 

Sena betalningar orsakar många problem för företagen i 

form av bristande likviditet, administrativa kostnader och 

kan i vissa fall också leda till obestånd. Störst problem 

orsakar långa betalningstider de företag som gör affärer 

över gränserna. Stora samhälleliga vinster skulle kunna 

göras genom att förmå företag och offentlig sektor att 

respektera avtalade betalningstider. 

Bland de möjliga åtgärder som skulle kunna vara effektiva 

på nationell nivå listar utredningen möjligheten 

att göra det dyrare att inte betala tid, information till 

småföretagare och krav att i årsredovisningen informera 

om betalningstider. 

Källa www.regeringen.se 

i ämnet reder ut begreppen och klargör 

förutsättningar för det rättsliga läget 

och de krav som ställs på handlingar och 

dokumentation för att kunna bemöta 

invändningar och fastställa fordran. 

Seminariet äger rum i Stockholm på Nordic Sea Hotel, 

senaste anmälningsdag är 22 oktober 2007. Separat inbjudan 

kommer att skickas till Svensk Inkassos samtliga 

medlemmar. Det går också bra att anmäl sig direkt er 

via vårt kansli. 

Kostnaden för medlemmar är 4000 kr exkl moms, för 

icke medlemmar 4500 kr. 

Utredningen innehåller resonemang om ett nytt synsätt 

på de avgifter och räntor som får tas ut vid indrivning 

av förfallna fordringar. Dagens avgifter tillåter endast en 

kompensation för de kostnader som borgenären drabbas 

av som en följd av bristande betalning, dessutom 

gäller samma regelverk oavsett om gäldenären är en 

konsument eller ett företag. De regler som utredningen 

övervägt, och som Svensk Inkasso ställer sig bakom, 

innebär att högre avgifter/räntor får tas ut av en försumlig 

näringsidkare där avgiften/räntan också skall ses som 

en sanktion mot sena betalningar. Utredningen lämnar 

endast diskussionsförslag och någon ändrad lagstiftning 

föreslås inte. Frågan får drivas vidare av branschen. 

I utredningen deltog Susanne Bruce, Intrum Justitia AB 

som en av experterna, representerande borgenärssidan 

(på uppdrag av Svenska Inkassoföreningen). Susanne är 

ledamot av styrelsen i Svensk Inkasso och vi bad henne 

om en reflektion från uppdraget: 

”Jag tycker det är bra att vi fick igång en 

diskussion om de verkliga kostnaderna i 

dolda kreditvärden när ett företag betalar 

en faktura för sent även om jag upplevde 

att det lades kanske lite för mycket 

tid på diskussioner kring momsfrågor och 

Inbjudna är 

Per Furberg, Advokat på Setterwalls Advokatbyrå med 

omfattande erfarenhet från statliga utredningar i 

IT-rättsliga frågor och har tjänstgjort som rådman vid 

Göteborgs Tingsrätt. 

Andre Rickardsson, Bitcopy har lång erfarenhet av 

kvalificerade IT- säkerhetsfrågor bland annat som 

sakkunnig hos EU:s ministerråd i Bryssel, ansvarig för 

uppbyggnad av säker IT miljö på ambassaden i Moskva 

och IT-brottsutredningar hos Säpo. 

Fredrik Tamm, Fredrik Tamm är grundare av företaget 

DoubleCheck och kommer dessförinnan från handelskammarföretaget 

ChamberSign där han under fem års 

tid skapade förutsättningar för bl a elektronisk signering 

av avtal genom skapandet av oberoende tredjepartsmodell. 

hur dessa påverkar den enskilde företagaren, 

vilket inte ingick i våra direktiv.” 

”Att ett företag betalar sin faktura för sent innebär ju alltid 

att annat företag får ta konsekvensen. I förlängningen 

kan den verksamhet som drabbas få allvarliga och 

tråkiga ekonomiska problem. Jag hoppas att de tankar vi 

har i utredningen om möjligheten att göra betalningsförsening 

dyrare ska uppmärksammas hos lagstiftarna 

och diskuteras. En alternativ lösning vore att införa differentierade 

inkassoavgifter på företagssidan, i likhet med 

det system som finns i Norge. Utredningen har också 

påtalat att betalningstiderna mellan olika länder skiljer 

sig mycket, vilket på sitt sätt kan vara hindrande, i synnerhet 

i handeln mellan länderna inom EU. Det som jag 

tycker är särskilt bra med utredningen för vår bransch är 

att fokus sätts på att vi behövs, i positiv bemärkelse. Vi 

som är verksamma i den här branschen vet ju att några 

dagars kortare betalningstider kan betyda stora summor 

för de flesta företag. Att anlita ett inkassobolag i det här 

sammanhanget kan ha stor betydelse för likviditeten” 

// Eh// 

Utredningen, SOU 2007:55, finns att hämta på www. 

regeringen.se. Välj ”Publikationer”

Policyuttalande av Svensk Inkasso 

angående hantering av barns skulder 

Svensk Inkasso har efter överläggningar och samarbete med Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten och Datainspektionen 

beslutat att vidta sådana åtgärder som är möjliga för att hindra att barn sätts i skuld. 

Bakgrund 

Isamhällslivet företräds barn av sina förmyndare (oftast föräldrarna). I de flesta fall 

leder olika transaktioner till att de förpliktelser som kan följa, t ex betalningsskyldighet, 

träffar de föräldrar som ingått ett avtal. I den mån betalningen inte fullgörs 

kommer föräldern att stå som betalningsansvarig för en uppkommen skuld. Det 

finns dock situationer där förmyndarna ingår avtal för barnets räkning, dvs där barnet 

är avtalspart, men föräldrarna företräder barnet så länge barnet är omyndigt. Det finns 

också situationer där barnet är avtalspart på offentligrättslig grund, t ex när barnet 

uppträder som patient inom hälso- och sjukvården. De skulder som kan uppstå om förmyndaren 

inte betalar i rätt tid belastar då barnet. Eventuella krav som framställs under 

omyndighetstiden sänds till föräldrarna. När barnet blir myndigt kommer dock kraven i 

enlighet med gällande rätt att ställas till den individ som numera blivit myndig. 

Lagstiftningen är tydlig och det finns inte utrymme för annan bedömning än att 

skulden i dessa senare fall belastar barnen. Skulderna har tillkommit på ett korrekt sätt. 

Inte desto mindre är följderna av lagregleringen mindre tilltalande. Ett barn som under 

sin omyndighetstid varit helt ovetande om sin skuldsituation (och heller inte kunnat påverka 

frågan eftersom barnet företrätts av förmyndaren), kan till bitter besvikelse finna 

sig inleda sitt vuxenliv med en betydande skuld, med åtföljande noteringar i register hos 

myndigheter, borgenärer, inkassoföretag och kreditupplysningsföretag. 

Svensk Inkassos policy 

Möjliga lösningar 

En verkningsfull åtgärd är att träffa branschöverenskommelser med olika delar av 

näringslivet med innebörd att den berörda branschen förbinder sig att endast träffa 

avtal med förmyndare/föräldrar direkt och inte som ställföreträdare för ett barn. 

Sveriges Elevfotografers Riksförbund har träffat en sådan branschöverenskommelse 

med Konsumentverket. Fler branscher skall uppvaktas i samma fråga. Svensk Inkasso 

anser att skulder som uppkommit i strid med en sådan branschöverenskommelse inte 

kan inkasseras av inkassoföretag då det skulle strida mot god inkassosed att godta ett 

sådant uppdrag. 

Regeringskansliet bör uppmärksammas på behovet av en författningsändring som skall 

förhindra att offentligrättsligt reglerad skuldsättning skall kunna drabba barn. I Danmark 

finns rättsregler som förhindrar barn att ådraga sig skulder innan de fyller femton år. 

Ökade insatserna för information och utbildning om barns skuldsättning, bland annat i 

skuldsaneringssammanhang kommer att krävas. Svensk Inkasso och berörda myndigheter 

kommer att utöka sin information på området. 

Svensk Inkasso tillskriver, i samarbete med Konsumentverket, Datainspektionen, och Kronofogdemyndigheten, alla inkassoföretagens kunder, dvs alla borgenärer i samhället dels 

i syfte att upplysa om problemet, men också för att försöka få till stånd gäldenärsbyten i redan pågående ärenden. Ett gäldenärsbyte, dvs en rättshandling genom vilken skulden 

övergår från barnet till förmyndaren/föräldern kräver frivillighet på båda sidor, dvs borgenären måste acceptera den nye gäldenären (förmyndaren/föräldern i stället för barnet), liksom 

denne frivilligt måste överta skulden från barnet (som i sin tur samtidigt accepterar gäldenärsbytet). Svensk Inkasso och berörda myndigheter ber alla borgenärer att försöka medverka 

till att minska barns skuldsättning. I de fall det finns pågående ärenden med ett barn som gäldenär, påminns borgenärerna om möjligheten att aktivt medverka till gäldenärsbytet (i 

de fall detta är godtagbart) genom att använda en enkel avtalsmall för ett gäldenärsbyte. Det är en förhoppning att föräldrar till barn med skulder som föräldern påtagit dem, skall 

medverka och skriftligen ta ansvar för skuldförbindelsen. 

September 2007, Claes Månsson, Ordförande Svensk Inkasso

Diskonto: 

Räntedag Procent 

911004 8,00 

920117 8,50 

921001 10,00 

930105 9,00 

930402 7,00 

930702 6,00 

931008 5,00 

940104 4,50 

940704 5,50 

941004 7,00 

950704 7,50 

951005 7,00 

960103 6,00 

960402 5,50 

960702 4,50 

961002 3,50 

970103 2,50 

980702 2,00 

990105 1,50 

990406 1,00 

991004 1,50 

000104 2,00 

000404 2,50 

000701 2,00 

010402 1,50 

010703 2,00 

020103 1,50 

020403 2,00 

Referensränta: 

Räntedag Procent 

040101 3,00 

040701 2,00 

050101 2,00 

050701 1,50 

060101 1,50 

060701 2,50 

070101 3,00 

070701 3,50 

Inkassokostnader: 

Inkassokrav 160:- 

Arvode bf 340:- 

Arvode avhysning 375:- 

Upprättande amort.plan 150:- 

Avisering 50:- 

Avgifter: 

Bf-ansökan 300:- 

Begränsad tillgångsund. 500:- 

Fullständig tillgångsun. 1000:- 

Stämningsansökan 450:- 

Konkursansökan 500:- 

Delgivning via polis 250:- 

Kronofogdestatistik 

Branschstatistik September 2007 

Medlemmar Inkassotillstånd hos Kreditmarknads bolag Finansiella institut och 

Svensk Inkasso Datainspektionen med tillstånd hos Inlåningsföretag 

Antal april 2007 Finansinspektionen registrerade hos 

(antal) (september 2007) Finansinspektionen 

(antal) utan tillsyn 

51 219 65 174 

Basbeloppet: 

1996: 36.200 

1997: 36.300 

1998: 36.400 

1999: 36.400 

2000: 36.600 

2001: 36.900 

2002: 37.900 

2003: 38.600 

2004: 39.300 

2005: 39.400 

2006: 39 700 

2007: 40 300 

Branschfakta 

År Ansökningar om Ansökningar om Ansökningar om Konkurser 

betalningsföre- skuldsanering avhysning (antal) 

läggande (antal) (antal) (vräkning) 

2007 449 687 4 026 2 501 3 187 

(t o m kvart.2) 

2006 814 017 3 830 9 234 6 524 

2005 796 024 4 178 10 731 7 271 

2004 797 557 3 678 11 027 8 099 

2003 688 010 3 195 11 636 8 628 

2002 611 956 3 227 11 992 8 374 

2001 596 147 3 176 13 088 7 879 

Förbehållsbelopp, löneutmätning för 2007 

Månad Dag 

Ensamstående 4 258 142 

Makar och 7 035 235 

jämställda 

Barn, upp till 2 260 75 

och med 6 år 

(kalenderår) 

Barn, fr om med 2 601 87 

7 år (kalenderår)

Styrelse 

Claes Månsson, 

Advokatfirman Åberg & Co AB 

Ordförande, tillika VD 

Telefon +46 8 6969579 (70) (office phone) 

E-post claes.mansson@adv-aberg.se 

Mats Bergström 

Kreditinkasso AB 

Arbetsgrupp Utbildning 

Telefon: 08-701 48 77 

E-post: mabe32@handelsbanken.se 

Susanne Bruce, 

Intrum Justitia Sverige AB 

Arbetsgrupp Tidning, myndighetssamverkan 

Telefon: 08-616 77 60 

E-post: s.bruce@se.intrum.com 

Anders Cardell, 

AK Inkassotjänst AB 

Arbetsgrupp Juridik 

Telefon: 031-704 16 07 

Epost: anders.cardell@aksverige.se 

Gordon Odenbark, 

Gothia Finacial Group AB 

Arbetsgrupp Juridik 

Telefon: 0340-66 44 00 

E-post: gordon.odenbark@gothiagroup.com 

Anders Rönngard, 

Invoice Finance AB 

Arbetsgrupp Tidning 

Tel: Tel: +46 40 39 68 25 

E-post: anders.ronngard@invoice.se 

Charlotte Strandberg, 

Inkasso AB Marginalen 

Arbetsgrupp Etiska frågor 

Telefon: 08-412 65 00 

E-post: charlotte.strandberg@marginalen.se 

Anders Svensson, 

Alektum Inkasso AB 

Arbetsgrupp juridik, sammankallande 

Telefon: 031-348 01 31 

E-post: anders.svensson@alectum. 

Anders Uddfors, 

Lindorff Sverige AB 

Arbetsgrupp Marknadsföring 

Telefon: 08-587 281 00 

E-post: anders.uddfors@lindorff.com 

Övriga 

Elisabet Hammar, 

Sergel Kredittjänster AB 

Redaktör, Säkra Betalningar 

Telefon: 08-504 547 69 

E-post: elisabet.hammar@sergel.com 

Niklas Björklund 

Biträdande Redaktör och annonsansvarig, 

Säkra Betalningar 

Telefon: 0705-38 79 80 

E-post: niklas.bjorklund@webcredit.se 

Peter Hellman 

Skribent, Säkra Betalningar 

Telefon: 031-348 01 14 

E-post: peter.hellman@alektum.com 

Marie Bråberg 

Rektor, Svensk Inkasso:s 

Utbildningsprogram 

Telefon: 0707-13 00 71 

E-post: marie.braberg@gmail.com 

Kansliet: 

Box 10022, 181 10 Lidingö 

Tel: 08-731 43 90 

E-post: kansliet@svenskinkasso.se 

Vill du annonsera i Säkra Betalningar? 

Kontakta vårt kansli eller vår annonsredaktör Niklas Björklund. 

Genom medverkan i vår tidning når du effektivt ut bland företag, myndigheter och andra aktörer 

verksamma inom såväl inkasso- som kreditbranschen. 

Tidningen distribueras till samtliga medlemsföretag i föreningen, till myndigheter, departement 

och andra betydelsefulla organisationer och beslutsfattare inom branschen. 

Format Nummer antal Beskrivning Pris, ex moms, kr 

Helsida 4 Boka samtidigt, 2 baksidor + 2 insida 22 500 

Helsida 1 Baksida 12 500 

Helsida 2 Baksida, redaktionen väljer tillfälle 20 000 

Helsida 1 Insida 5 500 

Helsida 1 Insida, redaktionen väljer tillfälle 5 000 

Helsida 2 Insida, redaktionen väljer tillfälle 8 000 

Halvsida 1 Insida 3 500 

Halvsida 1 Insida, redaktionen väljer tillfälle 3 000 

Halvsida 2 Insida, redaktionen väljer tillfälle 4 800 

Kvarts, stående 1 Insida 2 750 

Kvarts, liggande 1 Insida 2 750 

Samtliga sidor i tidningen kommer vara i färg 

Kansliet når du på telefon: 08-731 43 90, e-post kansliet@svenskinkasso.se 

Niklas når du på telefon: 0705-38 79 80, e-post niklas.bjorklund@webcredit.se

�� 

�� 

�� 

�� 

B 

SVERIGE 

PORTO 

BETALT

Säkra Betalningar Nr 1 2007 - Svenska Inkassoföreningen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?