Nya C-serien - Valtra

More documents

Recommendations

Info

20 Äkta tequila från dalen vid Sierra Madre Det lilla samhället Tequila ligger i dalen mellan Sierra Madre och den slocknade vulkanen Tequila i västra Mexiko. I stort sett all odlingsbar mark här används för att odla blå agave, huvudingrediensen i tequila, den berömda mexikanska drycken. Tequila kallas ofta felaktigt för ”kaktusbrännvin”, men framställs från en saftig växt som, trots att den liknar en ananas, faktiskt är släkt med liljan och amaryllisen. Sausa Tequila har ungefär 100 tvåhjulsdrivna traktorer på 50–80 hästkrafter. <strong>Valtra</strong> 700 har varit särskilt populär, och det fi nns redan 40 sådana på Sausa-gården. Dessa rörliga, pålitliga och relativt kraftfulla maskiner passar bra mellan agaveraderna. Att odla agave börjar med planteringen. Skot- ten är ungefär en hand höga. Upp till 4 000 av dessa plantor sätts ut per hektar i fruktträdgår- dar då regnperioden börjar. Mycket arbete för traktorer Mellan plantraderna fi nns en smal väg för traktorer. Under de åtta år som agaven behöver för att växa till sig ska växterna regelbundet gödslas och skyddas mot insekter, skadedjur och sjukdomar. Vid behov plöjs vägarna mellan plantraderna så att inte ogräs ska ta över och för att luckra upp jorden så att vattnet hålls kvar bättre. När hjärtat i agaveplantan har växt till en ananasliknande boll som är ungefär en halv meter i diameter är den klar att skörda. De rakbladsvassa bladen är då ungefär en meter långa och huggs av med machetes. Därefter skärs växten loss från roten och det återståen- de hjärtat på cirka 30 kilo är klart att transpor- teras till destilleringen. I destilleringsanläggningen blir agaven först krossad och sedan kokad så att sockret frigörs. De naturliga safterna kyls sedan till cirka 40 grader, varefter vatten och jäst tillsätts. Så småningom är det dags för destillering. Det görs i två steg, därefter är tequilan klar att hälla på fl askor eller lagras i trätunnor. Åldras i tunnor eller hälls på fl askor direkt Tequilan som hälls på fl askor direkt efter destilleringen skickas genast till marknaden, medan resten åldras i tunnor i några år. Färgen på det träslag som används till tunnorna bestämmer tequilans slutliga färg. När bladen har huggits bort från agaveplantan är det sockerrika ”hjärtat” klart att skördas.
Framställningen av förstklassig åldrad tequila kan ta upp till tio år eller mer. Det fi nns många små tequilabrännerier i den mexikanska staten Jalisco, varav många inte har någon export att tala om. Äkta tequila som har fram- ställts från 100-procentigt ren agave är en relativt dyr dryck som inte säljs överallt i Mexiko. Det fi nns dock billigare tequila som kan inne- hålla upp till 49 procent socker som inte kommer från agave, men även denna dryck anses vara dyr av lokalbefolkningen. Skyddat namn Namnet tequila får endast användas på pro- dukter som är framställda genom att agave har destillerats i staten Jalisco. Dessutom måste agavehalten vara över 50 procent. De hårda reglerna omkring tequilan är en förklaring till dryckens mystik och populariteten hos annat ”kaktusbrännvin” eftersom det fi nns många andra brännerier i andra mexikanska stater. Sausa Tequila odlar agave på ungefär 11 000 hektar. Företaget planerar att minska storleken på sin agavemark i framtiden sam- tidigt som man planerar att öka sin export av tequila till världsmarknaden. Genom kontrol- lerad växtförädling är det möjligt att skapa agaveplantor som är mer produktiva, växer snabbare och är mer resistenta mot sjukdomar. Dessa plantor kan också odlas med moderna gödslingsmetoder och jordbearbetning, som ger större skördar. Sausa Tequila har egna test- trädgårdar som har bevisat fördelarna med moderna metoder. Dessa trädgårdar ger mycket mer robusta agavehjärtan som kan ses på lastbilarna som fraktar dem till destilleringen. Huvuddelen av agaven skördas fortfarande för hand med traditionella metoder. Detta är mycket arbetskrävande och nya skördered- skap håller på att utvecklas, men Sausa Tequila vill inte gärna avslöja några detaljer. Testerna har varit lovande, vilket de också har varit för en halvautomatisk planteringsmaskin. Dom visade gärna prototypen till den nya plante- ringsmaskinen, men det var strängt förbjudet att fotografera den. � Visa Vilkuna Sausa Tequila är en imponerande anläggning. >>> fortsättning från sidan 19 Dagens byte, två ”rödgrisar”. Vi bedömde att den större vägde ca. 30 kg och den mindre ca. 20 kg levande vikt. Urtagna och fl ådda blir vikten ungefär halverad. stå alldeles tysta och stilla. Så gör vi och efter en stund kommer vi så nära så vi ser Rajo, hur han hela tiden rör sig, fram och tillbaka, och runt, runt. Ännu är vi inte så nära så vi kan urskilja någon gris, men Urban gör sig ändå beredd att skjuta. Vi närmar oss ytterligare, under största för- siktighet, Rajo skäller oavbrutet, och där ser vi grisen, en stor gris, förmodligen en sugga. Urban hänger tillbaka geväret på axeln och konstaterar att grisen har tur, den får överle- va dagens jakt, och kanske snart föda en ny kull grisar som redan till nästa jaktsäsong blir fullt jaktbart villebråd. Urban går nu lite när- mare och försöker få Rajo att sluta intressera sig för suggan. Den stora grisen springer sin väg och Rajo bestämmer sig för att följa oss istället. Ibland måste det kännas lite otack- samt att vara jakthund. Vi hinner knappt hämta oss från denna anspänning förrän ett skott smäller. Genast glömmer man både kylan och snön på trä- den och istället infi nner sig frågan: Hur gick det och vad sköt man på? Men moderna jägare kommunicerar med varandra och bara några sekunder efter skottet får vi via radion veta att det var Stefan, en av passkyttarna, som sköt en ”rödgris”. Lyckad jakt Jaktlyckan bestod och ytterligare en ”rödgris” blev skjuten. Oavsett om vildsvinet är önskat eller oönskat i de svenska markerna kan vi bara konstatera att dessa grisluktande, lång- väga släktingar till vår tids tamgris är en deli- katess, särskilt ”rödgrisen”. � Eric Andersson 21
Page 1 and 2: Valtra kundtidning • 1/2004 Biobr
Page 3 and 4: Förord Valtra kundtidning Chefreda
Page 5 and 6: Det ställs allt större krav på d
Page 7 and 8: utbud av traktorer för kunderna Hy
Page 9 and 10: Valtra Valmet blir bara Valtra 2001
Page 11 and 12: Den kompletta serien Valmetmodeller
Page 13 and 14: Valtras nya C-serie Den idealiska f
Page 15 and 16: Fisket vid Baxter Land Company utf
Page 17 and 18: Fortius-motorer så bra g Sisu Dies
Page 19: Det fi nns också de som påstår a
Page 23 and 24: Danmark 1. Sören Wollesen (35), ha
Page 25 and 26: Valtra Valtra ��
Page 27 and 28: Multi-Agrar Claussnitz GmbH är ett
Page 29 and 30: som drivkälla Vagnen som huggen si
Page 31 and 32: med sänkte priset något. Nu anvä

Nya C-serien - Valtra

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?