I VÅR HERRES HAGE - SCA Sundsvall

More documents

Recommendations

Info

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ Så småningom ett stort träd och råvara till nya magasin. Ett exemplar av Sveriges Natur kräver att 0,1 kvadratmeter skog avverkas. Sveriges Natur under luppen HUR STOR miljöpåverkan har produktionen av ett naturmagasin? Den frågan ställde sig Svenska Naturskyddsföreningen när de hade valt att trycka sin tidskrift på FSCcertifierat papper från SCA, och i samband med det blev landets första miljöcertifierade tidskrift. – Vi hjälpte till att räkna ut ett underlag. Vi tittade på miljöpåverkan i varje steg, berättar Christer Fält, miljöchef vid Ortvikens pappersbruk. Det var ett spännande arbete. För första gången kartlade en tidskrift sin miljöbelastning i alla led från skogen till läsarnas brevlådor. Den största belastningen stod trycket och distributionen till läsarna för, något som förvånade de flesta, även Christer Fält: – Tidigare har själva papperstillverkningen alltid ansetts som mest miljöpåverkande. Siffrorna, säger inte så mycket utan jämförelser, som redaktionen mycket riktigt påpekar. Men de ger ändå en fingervisning i deras arbete för att producera Sveriges mest miljösnåla tidskrift. 10 SCA Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper Förslag på bild och bildtext till Sveriges Natur under luppen För att lindra bilden av ”kalhygge”. Bild på föryngringsyta och ett grönt, fint skott som sticker upp ur jorden: Förslag bildtext: Ett exemplar av Sveriges Natur belastar miljön på följande sätt: 93 gram koldioxid 0,4 gram kväveoxider 0,05 gram kolväten 0,01 gram partiklar 0,1 gram koloxid 0,2 gram svaveloxid 1,2 gram syreförbrukande material (COD) 0,1 kvadratmeter kalhygge Alla utsläpp, utom syreförbrukande material, sker till luften. (Källa: Svenska Naturskyddsföreningen) En användare och stor förespråkare är Maude H Gullberg Sjöåsen, chefredaktör för WWF Eko, den svenska medlemstidningen för Världsnaturfonden. WWF Eko var den första FSC-certifierade tidningen som trycktes i Sverige. Kanske är hon problematiken på spåret: – För oss är det naturligtvis viktigt att ha en tidning och andra trycksaker som är helt igenom miljöanpassade, säger hon. FSC-certifierat papper till tidskrifter produceras i Sverige, men när det gäller andra kvaliteter är produktionen liten. Med tanke på hur stor andel av Sveriges skogar som i dag är FSC-certifierade är det förvånansvärt att det inte finns ett större utbud. I dag hänvisas man till att köpa vissa kvaliteter från andra länder, vilket innebär längre transporter. Och då blir frågan: FSC eller längre transport – vad är bäst för miljön? Så därför är det oerhört viktigt att vi inom en snar framtid får ett bredare utbud av svensktillverkat FSCcertifierat papper. NYTT OMSLAG På Sveriges Natur har man brottats med ett annat problem: – Allt utom omslaget har hittills trycks på FSC-certifierat papper, berättar Carl-Axel Fall. Anledningen var att vi inte tyckte att det fanns ett sådant papper vars kvalitet höll för omslaget, men nu har vi hittat ett. Det är färgat på ett annat sätt än inlagan. Det är lite för gult och kanske inte helt optimalt, men vi går över till det ändå. Han hoppas att det sista numret år 2003 ska vara helt och hållet av FSCcertifierat papper, något som tidskriftens läsare säkert uppskattar. Det finns två typiska medlemmar, berättar chefredaktören. Den ene är en man som är 50+, han tycker om att röra sig i skog och mark och har engagerat sig i miljörörelsen under många år. Den andra är en kvinna i 35-årsåldern. Hon är inte lika aktiv i skogen, men har ett starkt miljöintresse och intresserar sig för ke-
mikaliers påverkan, mat och hälsa. Barn har ofta ett naturligt intresse för natur- och miljöfrågor, något som flera förlag riktar in sig på. Elvaåriga Teresa Finsterer från Tyskland älskar djur och till familjen hör två katter. Vetgirig som hon är brukar Teresa bläddra i pappas Geo. Hos sin kompis passar hon på att läsa månadsmagasinet Geolino som riktar sig till barn mellan åtta och 14 år: – Roligast är vitsarna, säger hon. Men det finns också artiklar om olika djur. Jag tycker om att bilderna är stora och fina. Och det finns affischer på djur som man kan sätta upp på väggen. Premiärnumret av Geolino kom ut 2001 och konceptet är sedan dess en kioskvältare. Upplagan ligger nu stadigt på drygt 207 000 exemplar. Precis som i vuxna Geo är innehållet blandat. Ämnen som vetenskap, teknik och kultur mixas med knep & knåp och barnens egna fotoreportage. Skämt blandas med allvar. – Jag tycker att man kan lära sig mycket i Geolino. Jag har läst många artiklar om kriget i Irak till exempel. Teresas pappa Peter är positivt inställd till tidskriften som många skolor även prenumererar på. – De förklarar saker på ett barnan- passat sätt utan att för den skull väja för viktiga ämnen. Jag tror att Geolino är till stor hjälp för många föräldrar som inte kan eller har tid att förklara för sina barn. KUNSKAP ÄR MAKT Greppet att barnen ska ha så roligt under läsningen att de inte är medvetna om att de samtidigt lär sig något är smart. National Geographic Kids har arbetat på det sättet sedan 1975. Även här är målgruppen barn mellan åtta och 14 år och målsättningen är att både underhålla och undervisa, samt att väcka ett intresse för omvärlden. Innehållet är brett: djur, underhållning, vetenskap, teknologi, aktuella händelser och reportage om olika kulturer. Världsnaturfonden samlar sina unga medlemmar i nationella Pandaklubbar. I de flesta länder har WWF även en medlemstidning för barnen. WWF i Frankrike ligger precis i startgroparna för att ge ut Panda Junior – en tidskrift som redaktionen är säker på att den blir en succé. Kunskap är makt, och framtidens miljövänner är pålästa, uppskattar magin i en bild och månar om jorden vi lever på – precis som de vuxna. Djur och natur är kul. Det tycker både Teresa Finsterer och hennes lillasyster Sophia. Teresa läser dessutom naturmagasinet Geolino, som både underhåller och undervisar. SCA Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper 11
Page 1 and 2: customer Magazine I VÅR HERRES HAG
Page 3 and 4: NYTT BLEKERI VID ORTVIKEN ORTVIKENS
Page 5 and 6: CREATES ATMOSPHERE TEXT Luise Stein
Page 7 and 8: ens huvudsak är artiklarna på sve
Page 9: Carl-Axel Fall, chefredaktör för
Page 13 and 14: A länge stannar texten kvar utan a
Page 15 and 16: SPECIELLA SIDOR FÖR SMARTA Mensa I
Page 17 and 18: ASIEN ”Det bästa sättet att ök
Page 19 and 20: löven så färggranna? Alla är be
Page 21 and 22: mer en gång per kvartal - men kan
Page 23 and 24: samtidigt som SCA stödjer utveckli

I VÅR HERRES HAGE - SCA Sundsvall

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?