I VÅR HERRES HAGE - SCA Sundsvall
I VÅR HERRES HAGE - SCA Sundsvall
I VÅR HERRES HAGE - SCA Sundsvall
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
customer<br />
Magazine<br />
I <strong>VÅR</strong><br />
<strong>HERRES</strong><br />
<strong>HAGE</strong><br />
<strong>SCA</strong> Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper<br />
1<br />
2/2003 GRAPHIC PAPER<br />
Smarta papper x 2<br />
Spansk stimulans
4 Kvinna på många stolar<br />
Medmänsklighet är A och O i arbetslivet, tycker Rosina Sturm<br />
som efter 40 års trogen tjänst nu lämnar <strong>SCA</strong> för pension.<br />
En post behåller hon, den som ledarskapscoach.<br />
6 I vår herres hage<br />
Få magasin lockar så många läsare. Flera miljoner människor<br />
världen över läser magasin med tema natur. Foto, kunskap och<br />
engagemang intresserar de flesta. Och att tidskriften är tryckt<br />
på ett miljövänligt papper.<br />
12 Smarta papper<br />
Professor Magnus Berggren vid Linköpings universitet forskar kring<br />
intelligent papper. Genom att trycka ledande färg på vanligt papper<br />
framställs minimala bildskärmar som kan fyllas med information.<br />
15 Tidningen Geena Davis läser<br />
”IQ International” skulle titeln vara om en vanlig tidningsmakare<br />
bestämde. Och på omslaget skulle en kändis med superhjärna le.<br />
Men för det första kvalar inte alla tidningsmakare in i Mensaklubben,<br />
och för det andra är medlemstidningen Mensa International Journal<br />
inte helt vanlig.<br />
18 Nyfiken på Quo<br />
Den spanska månadstidskriften Quo utmanar och stimulerar sin<br />
läsekrets. Filosofin är att öka nyfikenheten, bland annat för ämnen<br />
som vetenskap och kultur.<br />
20 Marknadens nya trender<br />
FIPPs världskongress i Paris samlade såväl nationella<br />
branschföreningar som enskilda förlag under sitt tak.<br />
– I veckopressen är nyckeln till framgång förmågan att<br />
förnya, att klara balansgången mellan originalitet och ett<br />
fulländat utförande, säger Axel Ganz på Prisma Presse.<br />
<strong>SCA</strong> CUSTOMER MAGAZINE, GRAPHIC PAPER. Internationellt magasin för<br />
mediebranschen och den grafiska industrin som utges av <strong>SCA</strong> Forest Products AB,<br />
Box 846, 851 23 <strong>Sundsvall</strong>. Telefon: 060-19 40 00. Telefax: 060-19 40 90.<br />
CHEFREDAKTÖR: Anne-Sofie Cadeskog<br />
ANSVARIG UTGIVARE: Peter Nyquist<br />
PROJEKTLEDNING: Luise Steinberger/Elisabet Tapio Neuwirth<br />
E-POST: luise.steinberger@chello.se/red.media@telia.com<br />
SVENSK REDIGERING: Elisabet Tapio Neuwirth<br />
GRAFISK DESIGN: Mellerstedt Design<br />
REPRO OCH TRYCK: Accidenstryckeriet, <strong>Sundsvall</strong><br />
OMSLAGSBILD: Digitalvision<br />
Allt material i denna tidning är beställt, granskat och godkänt av redaktionen. Det betyder<br />
emellertid inte att redaktionen eller <strong>SCA</strong> nödvändigtvis alltid delar skribentens åsikt.<br />
Vill du ha ett eget exemplar av <strong>SCA</strong> Customer Magazine eller ge bort till en kollega?<br />
Skicka eller faxa namn, adress och eventuellt företagsnamn till: Åsa Wiksten, <strong>SCA</strong> Forest<br />
Products AB, 851 88 <strong>Sundsvall</strong>. Telefon: 060-19 34 95. Telefax: 060-19 31 34.<br />
E-post: asa.wiksten@sca.com.<br />
<strong>SCA</strong> FOREST PRODUCTS tillverkar tryckpapper för tidningar, tidskrifter och kataloger,<br />
massa, sågade trävaror och skogsbaserade biobränslen. <strong>SCA</strong> Forest Products förvaltar<br />
också <strong>SCA</strong>s stora skogsinnehav och försörjer <strong>SCA</strong>s svenska industrier med virkesråvara<br />
samt erbjuder <strong>SCA</strong>s enheter kostnadseffektiva transportlösningar.<br />
Omsättningen uppgår till cirka 13 500 Mkr och antalet<br />
anställda till 4 000 personer. <strong>SCA</strong>s skogsbruk är<br />
certifierat enligt FSC (Forest Stewardship Council).<br />
2 <strong>SCA</strong> Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper<br />
Innehåll 2/2003<br />
4 Rosina Sturm har varit<br />
<strong>SCA</strong> Graphic Laakirchens<br />
själ. Nu pensionerar<br />
hon sig.<br />
6 Både stora och små<br />
läser naturtidskrifter<br />
med behållning.<br />
18 Sinnrika illustrationer<br />
kännetecknar den<br />
spanska faktatidskriften<br />
Quo.<br />
I mitten av april hade PM 11 redan nått<br />
produktionsmålet som var tänkt att nås<br />
i juni.<br />
Bra första år för<br />
PM 11<br />
ETT ÅR HAR GÅTT sedan PM 11 i Laakirchen<br />
startade och produktionen har gått mycket<br />
bra. I mitten av april i år hade man redan<br />
nått det produktionsmål som var tänkt att<br />
nås i juni.<br />
– Vi är mycket nöjda och stolta över PM 11,<br />
säger Josef Hafellner, produktionschef PM<br />
11.<br />
PM 11 producerar tre av de fyra papperskvaliteter<br />
som <strong>SCA</strong> Graphic Laakirchen<br />
marknadsför.<br />
– Kvaliteten på GraphoSet har varit över<br />
all förväntan. Vi har lyckats förbättra papperskvaliteten<br />
och är nu marknadsledande<br />
ifråga om kvalitet. GraphoGravure görs främst<br />
på PM 10 men vid behov kan PM 11 också<br />
tillverka det, med nästan samma höga kvalitet.<br />
Slutligen gör vi GraphoNova på PM 11.<br />
Det är en ny papperskvalitet som ligger nära<br />
LWC-papper i utseende. Även den produktionen<br />
har gått mycket bra. Vi har även<br />
provat att göra en mindre mängd Grapho-<br />
Grande på PM 11, säger Josef Hafellner.<br />
Fram till den 4 maj producerades 200 630<br />
ton papper vid PM 11. Målet för 2003 är att<br />
PM 11 ska producera 240 000 ton.<br />
Miljöredovisningen för 2002<br />
har kommit och finns att<br />
beställa på:<br />
www.publicationpapers.sca.com
NYTT BLEKERI VID ORTVIKEN<br />
ORTVIKENS PAPPERSBRUK investerar 180 miljoner kronor i ett nytt blekeri.<br />
Genom investeringen kommer Ortviken att kunna fortsätta sin satsning<br />
på förädlade pappersprodukter. Framför allt kan vi tillverka förbättrat<br />
tidningspapper med högre ljushet och bättre tryckegenskaper.<br />
– Under fjolåret lanserade vi mycket framgångsrikt GraphoBright Crystal<br />
som har just dessa egenskaper. Med det nya blekeriet kan vi möta den<br />
starka efterfrågan på den nya produkten från våra kunder i Europa. Det nya<br />
blekeriet innebär även att vi kommer att kunna erbjuda förbättrade tryckegenskaper<br />
på våra övriga kvaliteter inom detta segment, säger Magnus<br />
Larsson, marknadschef tidningspapper på <strong>SCA</strong> Graphic <strong>Sundsvall</strong>.<br />
<strong>SCA</strong> tillverkar förbättrat tidningspapper vid en av de fyra pappersmaskinerna<br />
på Ortvikens pappersbruk. Förbättrat tidningspapper används<br />
för bilagor i dagstidningar och reklamtryck.<br />
Det nya blekeriet kommer att använda peroxid som blekkemikalie,<br />
en kemikalie som liksom vatten endast består av syre och väte. För att det<br />
nya blekeriet inte ska medföra ökade utsläpp av syreförbrukande ämnen<br />
kommer kapaciteten i Ortvikens reningsanläggning att utökas.<br />
Byggstart är senare i år och anläggningen kommer att kunna tas i<br />
drift år 2004.<br />
– Det nya blekeriet ökar möjligheten att möta den starka efterfrågan<br />
på GraphoBright Crystal, säger Rita Henriksson, biträdande<br />
försäljningschef för tidningspapper och Thomas Janson, assisterande<br />
marknadschef tidningspapper på <strong>SCA</strong> Graphic <strong>Sundsvall</strong>.<br />
Visste du att....<br />
DEN 1 MAJ förvärvade <strong>SCA</strong> Timber<br />
brittiska BCLs distributionsrörelse<br />
för trävaror i Stoke-on-Trent.<br />
BCL levererar trävaror och andra<br />
byggprodukter till byggmaterialhandeln<br />
och ”Gör-det-själv”varuhus.<br />
Den nya enheten får<br />
namnet <strong>SCA</strong> Timber Supply Ltd och<br />
sysselsätter cirka 110 personer.<br />
..tillväxten i <strong>SCA</strong>s skogar är med god<br />
marginal större än avverkningen. Varje<br />
träd som skördas ersätts med tre nya,<br />
antingen genom naturlig föryngring<br />
eller genom plantering.<br />
<strong>SCA</strong> köper brittisk<br />
trävarudistributör<br />
Massa får egen<br />
hemsida<br />
UNDER <strong>VÅR</strong>EN har <strong>SCA</strong> lanserat en ny hemsida för<br />
sina massaprodukter. Där presenteras förutom själva<br />
produkterna även säljnätverket, teknisk kundtjänst<br />
och hur <strong>SCA</strong> arbetar med miljöfrågor.<br />
– Vår ambition är att våra massaprodukter ska<br />
präglas av långsiktighet. Förutom att anamma detta<br />
i den direkta affärsrelationen arbetar vi fortlöpande<br />
med produktutveckling och har nu bland annat tagit<br />
fram en förstärkt massa för trähaltiga tryckpapper,<br />
CelesteStrong och en speciell massa för hygien,<br />
Celeste Tissue, säger Carl-Johan Jonsson, marknadschef<br />
massa på <strong>SCA</strong> Graphic <strong>Sundsvall</strong>.<br />
www.pulp.sca.com<br />
<strong>SCA</strong> Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper<br />
3
4 <strong>SCA</strong> Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper<br />
STURM
CREATES ATMOSPHERE<br />
TEXT Luise Steinberger<br />
FOTO Harry Krischanz<br />
– SKULLE DU LÄMNA DITT BARN?<br />
Rosina Sturm svarar med en motfråga<br />
om varför hon troget har jobbat kvar i<br />
pappersfabriken i österrikiska Laakirchen<br />
i över 40 år, och inte hoppat på något<br />
av de talrika jobberbjudanden hon fått.<br />
Hon var i tjugoårsåldern när hon<br />
började sin yrkesbana. Först var det<br />
ekonomiavdelningen, som snart byttes<br />
mot marknadsavdelningen – ”bokföring,<br />
det var inte min grej”. I över fyra<br />
årtionden fungerade hon som chefens<br />
högra hand – och inte sällan även som<br />
hans bakhuvud.<br />
Cheferna kom och gick, och det gjorde<br />
även ägarna. Efter hygienpapperstillverkaren<br />
Henag kom Papierfabrik Laakirchen<br />
och till slut blev företaget en del av<br />
svenska <strong>SCA</strong>. Även produktpaletten förändrades.<br />
Efterhand lämnade hygienpapperen<br />
Laakirchen, till förmån för en<br />
specialisering på SC-papper. Under alla<br />
förändringarna fanns Rosina Sturm<br />
kvar, som en klippa i bränningarna.<br />
”Kunderna har alltid påverkat<br />
produktutvecklingen.”<br />
– Den mest spännande händelsen var<br />
eldsvådan i januari 1974, berättar hon.<br />
Vi var tvungna att börja om på helt ny<br />
kula.<br />
ADRESSER UR ASKAN<br />
Allting slukades av elden denna dag,<br />
undantagen den då nya tissue-maskinen,<br />
som brandkåren koncentrerade sina<br />
släckningsåtgärder på. Snabbt omvandlades<br />
tre rum i den dåvarande ägarens<br />
villa till kontor, med trädgårdsmöblerna<br />
som inredning. Det största problemet<br />
var att kundregistret var borta.<br />
– Det var strikt förbjudet att gå in i<br />
de utbrända fabrikshallarna. Men jag<br />
tog tag i en brandman och talade om<br />
Efter mer än 40 år i trogen tjänst har en institution lämnat <strong>SCA</strong>.<br />
Rosina Sturm, chefsekreterare på <strong>SCA</strong> Graphic Laakirchens<br />
marknadsavdelning, projektledare för olika evenemang och<br />
ansvarig för leveranser till andra sidan Atlanten, går i pension.<br />
En post behåller hon dock, den som coach.<br />
för honom att ”jag måste in, jag kanske<br />
hittar min telefonbok där inne”.<br />
Det gjorde hon. Den låg i en hopsmält<br />
skrivbordslåda. Utifrån det fyndet började<br />
man att återskapa kundregistret.<br />
Kunderna var mycket förstående.<br />
– Vi var en liten fabrik. De som är<br />
små, snabba i vändningarna och som<br />
har en bra kontakt med sina kunder<br />
brukar kunna räkna med ett speciellt<br />
stöd. Ofta gör de ju själva det omöjliga<br />
möjligt, säger Rosina Sturm.<br />
ANNAN ANDA – NYA TIDER<br />
Förr i tiden fanns en tumregel om att<br />
man kunde räkna med en eldsvåda i en<br />
pappersfabrik var sjunde år. Tack vare<br />
bättre säkerhetsåtgärder är den regeln<br />
numera överspelad.<br />
– Men, skulle olyckan mot förmodan<br />
ändå vara framme, är företagen på grund<br />
av sin decentraliserade struktur mycket<br />
mindre sårbara, säger Rosina Sturm.<br />
En hel del har förändrats under hennes<br />
yrkesverksamma år.<br />
– När jag var ung var det en nybyggarnas<br />
och de stränga hierarkiernas tid.<br />
Nu jobbar man mer i team där den<br />
enskilda medarbetaren är delaktig i besluten.<br />
Även kunderna har förändrats. Rosina<br />
Sturm har jobbat med tre olika generationer<br />
inköpare. Först ut var efterkrigsgenerationen,<br />
i vilkas affärsrelationer<br />
personliga kontakter spelade stor<br />
roll. Sedan kom en mer teknokratisk<br />
generation som hade gedigna utbildningar<br />
och var hårda förhandlare.<br />
– Dagens generation lägger fortfarande<br />
vikt vid hård förhandling, men den<br />
har lärt sig att mänskliga kontakter ändå<br />
är viktiga i affärslivet, säger hon.<br />
Men allt har ändå inte ändrats, somligt<br />
är sig likt. Kundernas inflytande på<br />
produktutvecklingen, till exempel.<br />
– Förr talade man kanske inte om<br />
samarbete på samma sätt som i dag,<br />
men kunderna har alltid påverkat produktutvecklingen.<br />
Det har alltid funnits<br />
visionärer bland inköparna, vars idéer<br />
förbättrat produkterna, säger hon och<br />
tillägger:<br />
– Ibland har också trycket från allmänheten<br />
hjälpt till. Som exempel nämner hon<br />
miljörörelsens krav på klorfritt papper.<br />
FÖRSTA HJÄLPEN<br />
Medmänsklighet är A och O i arbetslivet,<br />
tycker Rosina Sturm. Det smärtar henne<br />
att detta ibland glöms av dagens ledare.<br />
– Många ledare i näringslivet står på<br />
randen till utbrändhet eller dras med<br />
andra svårigheter, säger hon.<br />
För att hjälpa dem, har hon utbildat<br />
sig till ledarskapscoach, och som sådan<br />
kommer hon att fortsätta jobba åt <strong>SCA</strong><br />
även som pensionär.<br />
– En coach hjälper till att bearbeta<br />
kriser och förändringsprocesser, att lösa<br />
upp blockeringar som hindrar medarbetaren<br />
att nå vissa mål. Coachen hjälper<br />
till att aktivera personens hela potential,<br />
att få henne att blomstra.<br />
”Sturm creates atmosphere” – Sturm<br />
skapar atmosfär. Så sammanfattade<br />
Rosina Sturms siste chef, marknadsdirektör<br />
Sigo Gatterer, hennes värv i tacktalet<br />
när hon slutade i januari i år.<br />
<strong>SCA</strong> Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper<br />
5
I konstens, vetenskap<br />
och samvetets namn<br />
Magin i en bild. Kunskapstörst<br />
som vattnas. Etiska värderingar<br />
som är mer än bara ord. Natur-<br />
och miljöintresset förenar flera<br />
miljoner läsare världen över, och<br />
det är en rörelse i försiktig<br />
blomstring.<br />
TEXT Elisabet Tapio Neuwirth<br />
FOTO Lars Bringslimark, Bo Mellerstedt, Digitalvisions<br />
DET ÄR INGEN DJUNGEL man stöter på i<br />
jakten efter magasin med inriktning på<br />
natur. Nej, det blir snarare något som<br />
kan liknas vid en tålmodig botanisering<br />
i otaliga tidningshyllor. I sökandet hittas<br />
ett exemplar här och ett där. Ibland<br />
dyker de upp på de mest oanade platser,<br />
bland tidskrifterna för husdjur, jakt,<br />
hobby eller fritid. I sådana stunder är<br />
det lätt att bli konfunderad: Vad kallas<br />
den här? Är det verkligen en naturtidskrift?<br />
Nja – snarare fågel, fisk eller<br />
kanske till och med mittemellan.<br />
Anledningen är att naturtidskrifter<br />
lockar miljontals olika sorters läsare.<br />
Majoriteten är fotointresserade och vissa<br />
av dem vurmar för naturbilden som<br />
något mer än ren dokumentation. För<br />
dem är naturbilden en konstart. Sedan<br />
finns de som främst är inriktade på biologi<br />
och naturvetenskapliga ämnen.<br />
6 <strong>SCA</strong> Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper<br />
Och slutligen kategorin engagerade läsare<br />
som har naturen och miljön som<br />
sin hjärtesak.<br />
FOTOT SOM KONSTART<br />
– Vi tror att vi fångar in alla de grupperna,<br />
säger Kjell Gustavsson, chefredaktör<br />
för den nordiska tidskriften Camera<br />
Natura. I grunden bygger tidskriften på<br />
bilder, men vi tar också in material med<br />
populärvetenskaplig inriktning – bland<br />
annat har vi gjort en genomgång av alla<br />
grodor och sälar som finns i Norden.<br />
Till en början var Camera Natura<br />
enbart en prenumerationstidning gjord<br />
av och för nordiska naturfotografer. I<br />
dag säljs även lösnummer, magasinet<br />
kommer ut kvartalsvis och upplagan<br />
ligger på cirka 5 000 exemplar. Läsekretsen<br />
har breddats från yrkesverksamma<br />
eller intresserade naturfotografer till<br />
dem som är allmänt intresserade av foto,<br />
natur och miljö, gissar chefredaktören:<br />
– Kanske blir han eller hon stimulerad<br />
att själv gå ut i naturen, kanske<br />
reser läsaren genom bilderna.<br />
BEDÖVANDE VACKRA BILDER<br />
Redaktionen försöker spegla både den<br />
vilda naturen och det kulturlandskap som<br />
formats av människan. Detta avbildas av<br />
fotografer från Sverige, Finland, Norge,<br />
Danmark och Island. Ett annorlunda<br />
inslag är att tidningens texter kan vara<br />
skrivna på tre olika språk beroende på<br />
vilket land skribenten kommer ifrån. I
ens<br />
huvudsak är artiklarna på svenska, men<br />
även på norska och danska. Det är en<br />
medveten tanke för att lyfta fram och<br />
förstärka det nordiska samarbetet.<br />
– Det är förstås inte helt oproblematiskt.<br />
De finska läsarna som behärskar<br />
svenska kan ha problem att läsa de<br />
norska och danska texterna. Men å andra<br />
sidan har vi prenumeranter i engelsktalande<br />
länder som inte kan något av<br />
språken och som bara vill ha tidningen<br />
på grund av bilderna.<br />
Kjell Gustavsson har fått förfrågningar<br />
om att ge ut en engelsk utgåva.<br />
– Funderingar finns, för Tyskland,<br />
England och USA skulle vara en stor<br />
marknad. Det nordiska naturfotografiet<br />
skiljer sig nämligen från många andra<br />
länders sätt att fotografera. I Norden<br />
fotograferas rovdjur nästan alltid i det<br />
vilda, det sker mycket sällan i hägn. I<br />
många amerikanska tidningar vill man<br />
ha stora däggdjur som elefanter på en<br />
savann. Jag menar inte att det ena är<br />
bättre eller sämre än det andra, men<br />
den nordiska naturbilden har en annan<br />
ton.<br />
Och tonen är sanslöst vacker. Bilderna<br />
i Camera Natura får breda ut sig, de<br />
sparsmakade texterna är mer som ett<br />
komplement till fotografiet. Den finske<br />
naturfotografen Juho Rahkonen<br />
ställer en självkritisk fråga i en krönika:<br />
– En del kritiserar oss för att vi tar för<br />
vackra bilder, och glömmer den karga<br />
verkligheten. Några säger att vackra<br />
naturbilder bara är en lögn, eftersom<br />
det finns så lite jungfrulig natur kvar.<br />
Ska vi bara ta fula bilder?<br />
Ja, hur är det med den saken? Får<br />
bara de storslagna bilderna utrymme?<br />
– Nej, död och förgängelse tillhör<br />
också naturen, säger Kjell Gustavsson.<br />
Allt är inte rosenrött. Men jag tycker att<br />
det är viktigt att visa naturens skönhet –<br />
det man ser och uppskattar vårdar man<br />
<strong>SCA</strong> Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper<br />
7
”Jag tycker att det<br />
är viktigt att visa<br />
naturens skönhet<br />
– det man ser och<br />
uppskattar vårdar<br />
man också.”<br />
KJELL GUSTAVSSON<br />
också. I förlängningen innebär det kanske<br />
att man engagerar sig mer i miljöfrågor.<br />
Det är som med all konst: texter, film,<br />
teater, man vill bli berörd och överraskad.<br />
Det är åtminstone vår målsättning<br />
med tidskriften.<br />
VETENSKAP MED VÄRLDSSPRIDNING<br />
Naturens skönhet och människans grymhet<br />
– alla jordens ting har en historia<br />
att berätta. Och National Geographic<br />
berättar om dem. I initierade reportage<br />
behandlas ämnen som natur, vetenskap,<br />
människor, djur, upptäcktsresor, geografi<br />
och historia. I det här sammanhanget<br />
får uttrycket bevingade ord en<br />
8 <strong>SCA</strong> Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper<br />
annan betydelse: National Geographic<br />
utkommer i 14 länder, har en totalupplaga<br />
på tio miljoner exemplar och<br />
läses av 45 miljoner människor.<br />
Här zoomar världskända fotografer<br />
in verkligheten och visar den ur alla<br />
vinklar. Bilderna kan vara lika bedövande<br />
vackra som i Camera Natura,<br />
men också lika bedrövande som kvällsnyheterna<br />
på teve: Reportage om svältande<br />
människor, födelsen av ett barn,<br />
rosablommande japanska träd och vulkaner<br />
som vräker ut sitt innanmäte.<br />
Tidskriftens fundament är den naturvetenskapliga<br />
inriktningen. NG Society,<br />
som ligger bakom tidskriften, grundlades<br />
för 115 år sedan och har i dag tio<br />
miljoner medlemmar. Stiftelsen har<br />
stöttat mer än 6 400 vetenskapliga<br />
expeditioner och forskningsprojekt.<br />
Enligt National Geographics marknadsavdelning<br />
lockar publikationen till<br />
sig samma typ av läsare i alla länder.<br />
Läsaren är övervägande manlig, har en<br />
utbildningsnivå långt över genomsnittet.<br />
Många är i ledande befattningar,<br />
beresta och de är såväl tekniskt intresserade<br />
som kunniga.<br />
Läsarprofilen passar ganska bra in på<br />
Peter Finsterer, som är bosatt utanför<br />
München i Tyskland. Han är diplomerad<br />
fysioterapeut och delägare i ett<br />
framgångsrikt fitnesscenter. Hustrun<br />
Petra arbetar för ett italienskt modeföretag<br />
och döttrarna Teresa elva år<br />
och Sophia nio år går i skolan.<br />
Peter Finsterer läser National Geographic<br />
då och då, men den tyska tidskriften Geo<br />
köper han så gott som varje månad.<br />
Upplagan ligger på 503 000 exemplar<br />
och läsarna är trogna. Tidskriften har<br />
klarat sig bra trots rådande konjunkturläge<br />
och reder sig dessutom i konkurrensen<br />
från tyska National Geographic<br />
som ges ut på samma förlag, Gruner +<br />
Jahr.<br />
GRÖN KUNSKAPSBÄRARE<br />
Geo präglas av reportage och starka<br />
bilder från andra länder och kulturer.<br />
Artiklar om medicin, bioteknologi,<br />
psykologi och teknik hör också till<br />
innehållet.<br />
– Den är berikande för min kun-<br />
skapsnivå, säger Peter Finsterer som har<br />
läst tidskriften regelbundet i mer än tjugo<br />
år.<br />
– De naturvetenskapliga artiklarna är<br />
alltid intressanta. Dessutom kan jag alltid<br />
lära mig något. Jag brukar fördjupa<br />
mig i avdelningen ”Geoskop” som tar<br />
upp de senaste medicinska och vetenskapliga<br />
rönen inom flera olika områden.<br />
Även rent yrkesmässigt kan jag dra nytta<br />
av innehållet, exempelvis läste jag en<br />
artikel om hur olika folkslag, särskilt<br />
män, hanterar smärta. Smärtterapi såsom<br />
akupunktur är ju något jag arbetar med<br />
dagligen.<br />
På fritiden är familjen aktiv. De uppskattar<br />
naturupplevelser, att vara ute i<br />
skog och mark, vandra i bergen, åka<br />
skidor, simma och bada. Naturintresset<br />
går hand i hand med deras miljömedvetande:<br />
– Vi försöker belasta miljön så lite<br />
som möjligt, säger Peter Finsterer. Men<br />
det är inte alltid lätt att veta om man<br />
gör rätt. Vad är bäst: åka tåg eller ta<br />
bilen? Är bensin skadligare för miljön än<br />
elektriciteten som kommer från kärnkraftverk?<br />
Geo ger oss underlag till<br />
diskussioner eftersom de publicerar artiklar<br />
som både informerar och kritiskt<br />
granskar det miljöarbete som pågår.<br />
PRESTIGEMAGASIN MED SAMVETE<br />
Natur- och miljöfrågor engagerar miljontals<br />
människor. Miljörörelsen blomstrar<br />
försiktigt och de som är anslutna till<br />
en sådan organisation får också sin medlemstidning<br />
i brevlådan. För tidningsmakarna<br />
är papperet mer än en samvetsfråga<br />
– det är en helig ko. En tidskrift,<br />
tryckt på ett icke miljöcertifierat papper<br />
är inte bara otänkbart. Det skulle vara<br />
ett slag i ansiktet mot allt organisationen<br />
och dess medlemmar står för.<br />
Har man miljontals medlemmar och<br />
ännu fler läsare världen över gäller det<br />
att föregå med gott exempel. Världsnaturfonden,<br />
WWF, är med sina närmare<br />
fem miljoner supportrar jordens största<br />
ideella naturvårdsorganisation. Svenska<br />
Naturskyddsföreningen, SNF, är den<br />
största miljöorganisationen i landet<br />
med sina 160 000 medlemmar.<br />
– Vi måste leva som vi lär, säger
Carl-Axel Fall, chefredaktör för SNFs<br />
medlemstidning Sveriges Natur. Vi driver<br />
ju miljöfrågor och miljökamper,<br />
exempelvis för att rädda olika arter<br />
och Östersjön. Och vi driver skogsoch<br />
pappersfrågor.<br />
Sveriges Natur tillsammans med BBC<br />
Wildlife Magazine var också de första<br />
tidskrifterna som valde att gå över till<br />
FSC-certifierat papper, ett papper som<br />
uppfyller mycket stränga miljökrav.<br />
Till skillnad mot den svenska kollegan<br />
är brittiska BBC Wildlife Magazine<br />
en kommersiell tidskrift med miljonupplaga.<br />
Den kommer ut månatligen och<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
Att vilja och att kunna<br />
Det började med ett upprop från 36<br />
chefredaktörer för svenska tidningar<br />
och tidskrifter. Tillsammans köpte de<br />
in 7 700 ton papper om året. Nu ville<br />
de göra så miljöanpassade produkter<br />
som möjligt, men de saknade papper.<br />
Därför efterlyste de ett papper som<br />
tillverkades av massa från miljöcertifierat<br />
skogsbruk (FSC). De ville också<br />
att papperet skulle vara helt klorfritt<br />
(TCF) och att produktionen i övrigt<br />
klarade högt ställda miljökrav, som<br />
Bra Miljöval eller Svanen. Och självfallet<br />
skulle priset vara rimligt.<br />
– Ring när ni har något att erbjuda,<br />
avslutade chefredaktörerna sitt brev.<br />
innehåller artiklar om djur, natur och de<br />
senaste biologiska upptäckterna. Läsaren<br />
får också en radio- och teveguide till<br />
BBCs naturprogram. I den här tidskriften<br />
anlitas enbart de bästa skribenterna<br />
och det är de ledande experterna som<br />
uttalar sig. I redaktionsrådet sitter bland<br />
annat Sir David Attenborough, en levande<br />
legend i natursammanhang och i teverutan.<br />
TAR ANSVAR FULLT UT<br />
I det här nobla sällskapet skulle det sannerligen<br />
se illa ut om papperet inte var<br />
så miljövänligt som möjligt.<br />
Det var verkligen mycket tuffa<br />
miljökrav.<br />
– Men sådant papper finns faktiskt<br />
i <strong>SCA</strong>s sortiment, berättar Christer<br />
Fält, miljöchef vid Ortvikens pappersbruk.<br />
<strong>SCA</strong>s LWC-papper för tidskrifter,<br />
GraphoCote, GraphoLux och<br />
GraphoMatt, uppfyller alla kraven<br />
för FSC, TCF samt Svanen.<br />
<strong>SCA</strong> svarade på uppropet och<br />
Svenska Naturskyddsföreningen, SNF,<br />
och Roger Olsson, dåvarande chefredaktör<br />
för medlemstidningen Sveriges<br />
Natur var beredda att syna företaget i<br />
sömmarna. En konsult kallades in som<br />
granskade och gjorde en miljörevision,<br />
En snabbkoll bland naturmagasinen<br />
visar att det är en handfull tidningsmakare<br />
som väljer FSC-certifierat<br />
papper.<br />
”Ring när ni har<br />
något att erbjuda.”<br />
36 CHEFREDAKTÖRERS UPPMANING<br />
TILL PAPPERSINDUSTRIN<br />
och se – både tygen och papperet höll.<br />
– Vi kunde till och med uppfylla<br />
nästan alla kriterier när det gällde<br />
SNFs egen märkning Bra Miljöval.<br />
Ortvikens pappersbruk fick och<br />
har således uppdraget att leverera<br />
papper till Sveriges största miljöorganisation<br />
och dess medlemstidning.<br />
I dag levererar <strong>SCA</strong> FSC-certifierat<br />
papper till ett drygt dussintal tidskrifter<br />
i Europa.<br />
– <strong>SCA</strong> är unika i att ha denna<br />
miljöprofil, vilket dock i sig är ett<br />
problem. Vi skulle gärna se att utbudet<br />
på sådant papper ökar på marknaden,<br />
säger Christer Fält.<br />
<strong>SCA</strong> Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper<br />
9
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
Så småningom ett stort träd och råvara till<br />
nya magasin. Ett exemplar av Sveriges Natur<br />
kräver att 0,1 kvadratmeter skog avverkas.<br />
Sveriges Natur<br />
under luppen<br />
HUR STOR miljöpåverkan har produktionen<br />
av ett naturmagasin?<br />
Den frågan ställde sig Svenska<br />
Naturskyddsföreningen när de hade<br />
valt att trycka sin tidskrift på FSCcertifierat<br />
papper från <strong>SCA</strong>, och i<br />
samband med det blev landets första<br />
miljöcertifierade tidskrift.<br />
– Vi hjälpte till att räkna ut ett<br />
underlag. Vi tittade på miljöpåverkan<br />
i varje steg, berättar Christer Fält, miljöchef<br />
vid Ortvikens pappersbruk.<br />
Det var ett spännande arbete. För<br />
första gången kartlade en tidskrift sin<br />
miljöbelastning i alla led från skogen<br />
till läsarnas brevlådor. Den största belastningen<br />
stod trycket och distributionen<br />
till läsarna för, något som förvånade<br />
de flesta, även Christer Fält:<br />
– Tidigare har själva papperstillverkningen<br />
alltid ansetts som mest<br />
miljöpåverkande.<br />
Siffrorna, säger inte så mycket utan<br />
jämförelser, som redaktionen mycket<br />
riktigt påpekar. Men de ger ändå en<br />
fingervisning i deras arbete för att<br />
producera Sveriges mest miljösnåla<br />
tidskrift.<br />
10 <strong>SCA</strong> Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper<br />
Förslag på bild och bildtext<br />
till Sveriges Natur under<br />
luppen<br />
För att lindra bilden av<br />
”kalhygge”. Bild på föryngringsyta<br />
och ett grönt, fint<br />
skott som sticker upp ur<br />
jorden:<br />
Förslag bildtext:<br />
Ett exemplar av Sveriges Natur belastar<br />
miljön på följande sätt:<br />
93 gram koldioxid<br />
0,4 gram kväveoxider<br />
0,05 gram kolväten<br />
0,01 gram partiklar<br />
0,1 gram koloxid<br />
0,2 gram svaveloxid<br />
1,2 gram syreförbrukande material (COD)<br />
0,1 kvadratmeter kalhygge<br />
Alla utsläpp, utom syreförbrukande<br />
material, sker till luften.<br />
(Källa: Svenska Naturskyddsföreningen)<br />
En användare och stor förespråkare är<br />
Maude H Gullberg Sjöåsen, chefredaktör<br />
för WWF Eko, den svenska medlemstidningen<br />
för Världsnaturfonden.<br />
WWF Eko var den första FSC-certifierade<br />
tidningen som trycktes i Sverige. Kanske<br />
är hon problematiken på spåret:<br />
– För oss är det naturligtvis viktigt att<br />
ha en tidning och andra trycksaker som<br />
är helt igenom miljöanpassade, säger<br />
hon. FSC-certifierat papper till tidskrifter<br />
produceras i Sverige, men när det gäller<br />
andra kvaliteter är produktionen liten.<br />
Med tanke på hur stor andel av Sveriges<br />
skogar som i dag är FSC-certifierade<br />
är det förvånansvärt att det<br />
inte finns ett större utbud.<br />
I dag hänvisas man till att<br />
köpa vissa kvaliteter från andra<br />
länder, vilket innebär längre<br />
transporter. Och då blir frågan:<br />
FSC eller längre transport – vad<br />
är bäst för miljön? Så därför är<br />
det oerhört viktigt att vi inom<br />
en snar framtid får ett bredare<br />
utbud av svensktillverkat FSCcertifierat<br />
papper.<br />
NYTT OMSLAG<br />
På Sveriges Natur har man brottats<br />
med ett annat problem:<br />
– Allt utom omslaget har<br />
hittills trycks på FSC-certifierat<br />
papper, berättar Carl-Axel Fall.<br />
Anledningen var att vi inte tyckte att<br />
det fanns ett sådant papper vars kvalitet<br />
höll för omslaget, men nu har vi hittat<br />
ett. Det är färgat på ett annat sätt än<br />
inlagan. Det är lite för gult och kanske<br />
inte helt optimalt, men vi går över till<br />
det ändå.<br />
Han hoppas att det sista numret år<br />
2003 ska vara helt och hållet av FSCcertifierat<br />
papper, något som tidskriftens<br />
läsare säkert uppskattar. Det finns<br />
två typiska medlemmar, berättar chefredaktören.<br />
Den ene är en man som är<br />
50+, han tycker om att röra sig i skog<br />
och mark och har engagerat sig i miljörörelsen<br />
under många år. Den andra är<br />
en kvinna i 35-årsåldern. Hon är inte<br />
lika aktiv i skogen, men har ett starkt<br />
miljöintresse och intresserar sig för ke-
mikaliers påverkan, mat och hälsa.<br />
Barn har ofta ett naturligt intresse<br />
för natur- och miljöfrågor, något som<br />
flera förlag riktar in sig på.<br />
Elvaåriga Teresa Finsterer från<br />
Tyskland älskar djur och till familjen<br />
hör två katter. Vetgirig som hon är<br />
brukar Teresa bläddra i pappas Geo.<br />
Hos sin kompis passar hon på att läsa<br />
månadsmagasinet Geolino som riktar<br />
sig till barn mellan åtta och 14 år:<br />
– Roligast är vitsarna, säger hon. Men<br />
det finns också artiklar om olika djur.<br />
Jag tycker om att bilderna är stora och<br />
fina. Och det finns affischer på djur<br />
som man kan sätta upp på väggen.<br />
Premiärnumret av Geolino kom ut<br />
2001 och konceptet är sedan dess en<br />
kioskvältare. Upplagan ligger nu stadigt<br />
på drygt 207 000 exemplar. Precis som<br />
i vuxna Geo är innehållet blandat. Ämnen<br />
som vetenskap, teknik och kultur<br />
mixas med knep & knåp och barnens<br />
egna fotoreportage. Skämt blandas med<br />
allvar.<br />
– Jag tycker att man kan lära sig<br />
mycket i Geolino. Jag har läst många<br />
artiklar om kriget i Irak till exempel.<br />
Teresas pappa Peter är positivt inställd<br />
till tidskriften som många skolor<br />
även prenumererar på.<br />
– De förklarar saker på ett barnan-<br />
passat sätt utan att för den skull väja<br />
för viktiga ämnen. Jag tror att Geolino<br />
är till stor hjälp för många föräldrar<br />
som inte kan eller har tid att förklara<br />
för sina barn.<br />
KUNSKAP ÄR MAKT<br />
Greppet att barnen ska ha så roligt under<br />
läsningen att de inte är medvetna<br />
om att de samtidigt lär sig något är<br />
smart. National Geographic Kids har<br />
arbetat på det sättet sedan 1975. Även<br />
här är målgruppen barn mellan åtta<br />
och 14 år och målsättningen är att<br />
både underhålla och undervisa, samt<br />
att väcka ett intresse för omvärlden.<br />
Innehållet är brett: djur, underhållning,<br />
vetenskap, teknologi, aktuella händelser<br />
och reportage om olika kulturer.<br />
Världsnaturfonden samlar sina unga<br />
medlemmar i nationella Pandaklubbar.<br />
I de flesta länder har WWF även en<br />
medlemstidning för barnen. WWF i<br />
Frankrike ligger precis i startgroparna<br />
för att ge ut Panda Junior – en tidskrift<br />
som redaktionen är säker på att den<br />
blir en succé.<br />
Kunskap är makt, och framtidens<br />
miljövänner är pålästa, uppskattar<br />
magin i en bild och månar om jorden<br />
vi lever på – precis som de vuxna.<br />
Djur och natur är kul. Det tycker både<br />
Teresa Finsterer och hennes lillasyster<br />
Sophia. Teresa läser dessutom naturmagasinet<br />
Geolino, som både underhåller<br />
och undervisar.<br />
<strong>SCA</strong> Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper<br />
11
Det talades mycket om att<br />
datoriseringen skulle leda till<br />
det papperslösa samhället. Ett<br />
forskarlag i Linköping jobbar<br />
åt motsatt håll – de utvecklar<br />
intelligent papper.<br />
PAPPER<br />
med HJÄR<br />
TEXT Luise Steinberger ILLUSTRATION Daniel Egnéus<br />
EN MAN SITTER i soffan och tittar på<br />
teve. Teven är tunn som ett kalenderblad<br />
och är uppsatt på väggen. Mannen<br />
tar av sig sin kofta och lägger den bredvid<br />
sig. Plötsligt börjar den lilla lappen<br />
på kragen blinka rött. Koftan behöver<br />
tvättas och den passar på att tala om<br />
vilken temperatur den vill bli tvättad i.<br />
Precis när mannen stoppar in klädesplagget<br />
i maskinen hörs en duns i hallen.<br />
Det är posten som faller genom<br />
brevinkastet. Mannen går genast ut<br />
och hämtar resemagasinet han prenumererar<br />
på. Han har väntat på det nya<br />
numret eftersom han har funderat på<br />
att åka till Karibien och här finns ett<br />
reportage med fina bilder. Där finns<br />
också en faktaruta med flyg- och hotellpriser.<br />
Där skriver han in sin avrese-<br />
12 <strong>SCA</strong> Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper<br />
ort i ett litet fält och tidskriften räknar<br />
fram de bästa erbjudandena åt honom.<br />
Är det här science fiction? I dag är<br />
det det, men om femtio år kommer<br />
verkligheten att se ut ungefär så här.<br />
Det tror Magnus Berggren, professor<br />
i organisk elektronik vid Linköpings<br />
universitet.<br />
– I dag är elektronik en burk, en<br />
mobiltelefon eller en dator eller så.<br />
Men elektronik kommer att finnas<br />
på ytor i mycket större utsträckning,<br />
både i papper och textilier. Det kommer<br />
att finnas överallt och sköta en<br />
massa saker åt oss utan att vi märker<br />
det, säger han.<br />
PAPPERET TILLFÖRS EL<br />
Sedan drygt tre år tillbaka leder Magnus<br />
Berggren ett forskningsprojekt om så<br />
kallade smarta papper. Under den tiden<br />
har han och ett tiotal kollegor utveck-<br />
lat en metod att framställa ett slags<br />
minimala bildskärmar genom att<br />
trycka ledande färg på vanligt papper.<br />
– Vi trycker ett rutmönster av teckenfönster<br />
på papper. Bredvid varje teckenfönster<br />
trycker vi en transistor som kan<br />
styra teckenfönstret och bestämma<br />
vilken information som ska vara däri.<br />
På det viset kan vi styra hela matrisen<br />
av teckenfönster från papperets periferi.<br />
I princip kan vi alltså skriva vilken<br />
information vi vill på papperet, förklarar<br />
Magnus Berggren.<br />
Varje uppdatering kräver el. Det<br />
finns olika metoder att tillföra papperet<br />
denna. Antingen genom induktion,<br />
eller genom att små batterier trycks<br />
precis bredvid teckenfönstren, eller<br />
också genom att papperet ansluts till en<br />
vanlig elsladd. Strömbehovet är inte<br />
stort, eftersom ”skärmarna” har lång<br />
minnestid, upp till ett par timmar. Så
A<br />
länge stannar texten kvar utan att ny<br />
ström måste tillföras.<br />
Tryckfärgen tillverkas av ledande<br />
organiska plastmaterial, så kallade<br />
polymerer, som löses i alkohol eller<br />
vatten och sedan vidarebearbetas i<br />
tryckmaskinen, precis som vanlig<br />
tryckfärg. Hittills har forskarna gjort<br />
alla provtryck hantverksmässigt. Nyligen<br />
köpte de in en tryckmaskin för att<br />
förfina metoderna och anpassa dem till<br />
vanliga tryckeriers arbetssätt. När allt<br />
är utprovat ska det inte kosta mer än<br />
en tia att trycka en kvadratmeterstor<br />
pappersdisplay.<br />
REKLAM OCH LOGISTIK<br />
Vad kommer de då att användas till?<br />
Inte som teveapparater i första taget,<br />
tror Magnus Berggren. Orsaken är att<br />
pappersskärmarna är mycket långsammare<br />
och upplösningen sämre än tra-<br />
”Den största flexibla ytan som någonsin<br />
tillverkats är ju papper, så det har varit lite av<br />
en utmaning ur forskningssynvinkeln sett.”<br />
MAGNUS BERGGREN<br />
ditionella skärmar, vilket i sin tur beror<br />
på att polymermaterial leder ström<br />
sämre än vad exempelvis koppar gör.<br />
I stället kan det handla om en liten<br />
indikator på en pappersetikett på en<br />
förpackning, exempelvis med en uppgift<br />
om leveransstatus. Eller att använda<br />
ett teckenfönster i reklamsammanhang,<br />
att sätta in en animation i<br />
en annars orörlig reklamaffisch.<br />
– Vi har inte fokuserat på att göra<br />
elektronik som kan uppdateras vid<br />
hög hastighet, säger Magnus Berggren.<br />
Vi fokuserar mer på elektronik<br />
som faktiskt fungerar på papperets<br />
yta och då får vi lämna det här med<br />
prestanda till framtiden.<br />
Att det blev elektronik på papper är<br />
lite av en slump. Med en hemvist i de<br />
fasta tillståndens fysik jobbade Magnus<br />
Berggren även tidigare med polymerelektronik.<br />
En stor trend inom<br />
forskningsområdet har varit att utnyttja<br />
flexibla ytor. De flesta forskare<br />
<strong>SCA</strong> Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper<br />
13
experimenterar med olika plast- eller<br />
glasytor.<br />
– Men den största flexibla ytan som<br />
någonsin tillverkats är ju papper, så det<br />
har varit lite av en utmaning ur forskningssynvinkeln<br />
sett, säger Magnus<br />
Berggren.<br />
Även målsättningen skiljer Linköpingsprojektet<br />
från andra smarta-papperprojekt,<br />
betonar han. Smarta papper är<br />
ett vidsträckt begrepp och ofta handlar<br />
det om att hitta skärmar som man kan<br />
skriva på, utan tangentbord.<br />
– Många forskares fokus är att hitta<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
”Det bästa för oss är att använda bestrukna<br />
eller laminerade pappersytor, eftersom de är<br />
jämna och ledningsförmågan blir högre.”<br />
MAGNUS BERGGREN<br />
MAGNUS BERGGREN<br />
• Professor i organisk elektronik vid Linköpings universitet.<br />
• Född 1968, uppvuxen på Västgötaslätten utanför Skara.<br />
• Studier och disputation i tillämpad fysik vid Linköpings universitet.<br />
Ämnet: polymera minnen.<br />
• Arbetat på Bell Laboratories i USA.<br />
• Vd för företaget TFE i Linköping som jobbar med polymera minnen.<br />
• Anställd på forskningsföretaget Acreo i Linköping.<br />
• Magnus favoritmedia: Ett riktigt bra högkvalitetsmagasin med<br />
reseskildringar, som National Geographic.<br />
14 <strong>SCA</strong> Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper<br />
en teknologi som kan ersätta papperet i<br />
vårt samhälle. Vi har ju försökt att titta<br />
på en teknologi där vi kan utveckla och<br />
utvidga funktionen av papper. Vitt papper<br />
kommer aldrig att försvinna, tror<br />
vi – vi försöker ta fasta på de goda<br />
egenskaper som finns, nämligen att<br />
du kan vika ihop, slänga och elda<br />
upp det.<br />
Också miljömässigt har kombinationen<br />
papper och polymerer stora<br />
fördelar, eftersom de nya ledande skikten<br />
– precis som vanlig tryckfärg – kan<br />
separeras från pappersytan så att även<br />
elektronikpapperet kan återvinnas som<br />
vanligt.<br />
Det finns ett stort intresse hos<br />
potentiella användare i pappers- och<br />
förpackningsindustrin. Innan forskningsprojektet<br />
sattes igång förde Magnus<br />
Berggren långa samtal med dem. En<br />
rad svenska och finska pappers- och<br />
förpackningsföretag, däribland <strong>SCA</strong>,<br />
har genom ett gemensamt projekt med-<br />
verkat till att utveckla olika tryckteknologier<br />
och bestrykningstekniker<br />
som möjliggör att få ner elektroniska<br />
funktioner på pappersytor. Här fick<br />
Magnus och kollegorna också lära sig<br />
papperstillverkningens grunder, han<br />
gjorde testtryck och pratade med pappersmakare<br />
och designers.<br />
– För oss gällde det att lära om papper,<br />
att förstå vad pappersytan är, att<br />
den innehåller hygroskopiskt vatten<br />
till exempel. Det är en avancerad teknologi<br />
att göra papper och det är en<br />
avancerad produkt, vilket många inte<br />
tänker på.<br />
GLATTA YTOR LEDER BÄTTRE<br />
Forskarteamet har jobbat med allt<br />
från finpapper, board, korrugerat material<br />
till bestrukna papper. Själv tycker<br />
Magnus bäst om bestrukna eller<br />
laminerade papper.<br />
– Det bästa för oss är att använda<br />
bestrukna eller laminerade pappersytor,<br />
eftersom de är jämna och ledningsförmågan<br />
blir högre, säger han.<br />
När tryckmaskinen dragits i gång<br />
förväntas de första marknadsmässiga<br />
applikationerna vara färdiga inom<br />
ungefär ett år, tror Magnus Berggren.<br />
Exakt vad det kommer att vara kan<br />
han inte säga, eftersom ett av företagen<br />
har intressen i det. Men, säger han:<br />
– Vi satsar hårt på elektronisk id på<br />
kartong och displayer på pappersytor.<br />
Löpsedlar som byter text, kan exempelvis<br />
tänkas. Vanligt tidningspapper<br />
är i dagsläget ännu en för hård nöt att<br />
knäcka, eftersom den ledande färgen<br />
får för låg prestanda på den relativt<br />
sträva ytan. Men tillämpningar i<br />
magasinsammanhang står på listan av<br />
tänkbara projekt för den närmare<br />
framtiden.<br />
Att resemagasinet räknar ut flygpriser<br />
är kanske inte så avlägset ändå.
SPECIELLA SIDOR<br />
FÖR SMARTA<br />
Mensa International Journal är medlemstidningen för<br />
världens intelligenta. Föreningen Mensa grundades<br />
1946 och inträdeskravet är en IQ på minst 132.<br />
I dag finns nationella avdelningar i 60 länder och<br />
medlemsantalet har vuxit till 100 000. Tidningens<br />
mål är att fungera som ett smart internationellt<br />
nätverk.<br />
TEXT Bert Altman FOTO Scanpix<br />
CHEFREDAKTÖR Donna Jadis arbetar<br />
ideellt med Mensa International Journal,<br />
IJ, resten av skribenterna är Mensamedlemmar<br />
som bidrar med material, även de<br />
utan lön. Och trots att innehållet kommer<br />
från människor med mycket hög IQ skiljer<br />
sig IJ inte särskilt från publikationer för<br />
”normalbegåvade”, tycker Donna Jadis.<br />
– Nej, precis som att mensaner inte<br />
skiljer sig från andra människor, förutom<br />
på en liten punkt: de har en testad intelligens<br />
som de två översta procenten<br />
presterar.<br />
– Mensamedlemmar har vitt varierande<br />
intressen och därför tar jag in material<br />
som jag hoppas kan intressera alla, förklarar<br />
hon. Vi har ett kalendarium med<br />
Mensamöten i hela världen, en kolumn<br />
som handlar om språk, nyheter inom<br />
vetenskap och datorer.<br />
Men i IJ publiceras även medlemsinterna<br />
småannonser, tankenötter, tecknade<br />
serier eller artiklar om prestationer gjorda<br />
av mensaner. Materialet fyller fyra ”basic<br />
section”-sidor samt fyra ”extra”-sidor, tio<br />
gånger om året. De första fyra sidorna<br />
innehåller internationellt föreningsnytt,<br />
de resterande är bonusmaterial av mer<br />
underhållande karaktär. Uppdelningen<br />
beror på det huvudsakliga distributionssättet.<br />
IJ är en del i de tidningar som de<br />
nationella Mensaföreningarna ger ut.<br />
Skärpt skådespelerska. Geena Davis är<br />
mensan, liksom serietecknaren Scott<br />
Adams, som ritat Dilbert-serierna.<br />
– Jag skickar IJ via e-post som pdf-fil<br />
till de nationella tidningarna. Målet är<br />
att de använder samtliga sidor, men alla<br />
har inte råd med de extra tryckkostnaderna.<br />
Därför är bara de första fyra sidorna<br />
ett måste, förklarar Donna Jadis.<br />
NYTTA MED NÖJE<br />
Medlemmar som bor i ett land utan nationell<br />
Mensatidning får IJ i tryckt form<br />
med posten. På så sätt ska ingen mensan<br />
vara utan sitt internationella föreningsbrev.<br />
För det är nog den rätta beteckningen<br />
för det svart-vita bladet med enkel<br />
layout och utan bilder.<br />
Ett av huvudproblemen är språket. IJ<br />
ges bara ut på engelska, och alla bidrag<br />
måste skrivas på begriplig engelska –<br />
även av skribenter som inte har språket<br />
som modermål.<br />
– Om inte jag förstår vad som menas<br />
blir det omöjligt att redigera texten så att<br />
den håller måttet. Flera gånger har jag<br />
skickat tillbaka artiklar och föreslagit<br />
att skribenterna ber en vän med bättre<br />
engelska-kunskaper att skriva om texten.<br />
Mest speciellt med IJ är avdelningen<br />
”Network”, tycker chefredaktören. I<br />
småannonser letar mensaner efter<br />
jobb i andra länder, efterlyser<br />
böcker som inte trycks längre<br />
eller söker efter forskningsresultat<br />
som berör eventuell sjukdom.<br />
– En rörelsehindrad medlem ville<br />
byta sin bostad i Kalifornien mot<br />
en i London under semestern. Förutsättningen<br />
var dock att lägenheten<br />
var anpassad för rullstolsbruk. Och<br />
visst gav annonsen resultat. Det är<br />
verkligen kul att hjälpa till att sammanföra<br />
mensaner från alla världens<br />
hörn!<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
Detta är IQ<br />
IQ står för intelligensquotient och<br />
beskriver människors mentala färdigheter<br />
jämfört med genomsnittet<br />
av deras åldersgrupp. Det finns otaliga<br />
sätt att beräkna IQ på, som också<br />
lägger skalan lite olika. De flesta sätter<br />
IQ 100 för en normalbegåvad, en<br />
person med IQ 132 är således ganska<br />
mycket intelligentare än sina ålderskamrater.<br />
Någon med IQ 90 däremot<br />
klarar vanliga tankeuppgifter lite<br />
sämre än andra.<br />
<strong>SCA</strong> Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper<br />
15
Asien, världens befolkningsrikaste<br />
kontinent, öppnar<br />
enorma möjligheter för till-<br />
växt både som marknad och<br />
som bas för industriell tillverkning.<br />
Den stjärna som<br />
lyser starkast i regionen är<br />
Kina.<br />
TEXT Jonas Rehnberg FOTO <strong>SCA</strong><br />
<strong>SCA</strong>s VISION är att uppfattas som ledande<br />
i att skapa mervärde för kunder, aktieägare<br />
och medarbetare, inom sitt verksamhetsområde.<br />
Europa och Nordamerika<br />
kommer även framöver att vara <strong>SCA</strong>s<br />
huvudmarknader, men koncernen måste<br />
skapa en plattform för att bli den ledande<br />
leverantören också i övriga världen.<br />
Särskilt i Asien, där över hälften av<br />
världens befolkning finns.<br />
Med en ekonomisk tillväxt på åtta<br />
procent per år de senaste tjugo åren är<br />
Kina den snabbast växande marknaden i<br />
Asien. Antalet mobiltelefonabonnenter i<br />
Kina ökar till exempel med fem miljoner<br />
TEXT John Lu FOTO <strong>SCA</strong><br />
INOM <strong>SCA</strong>-KONCERNEN är det bara Förpackningar<br />
och Hygienprodukters division<br />
Incontinence Care som bedriver<br />
verksamhet i Kina. Båda affärsområdena<br />
har långtgående planer på att expandera<br />
framöver. Än så länge är <strong>SCA</strong> inte alls lika<br />
känt som exempelvis Johnson & Johnson,<br />
Kimberly-Clark eller Procter & Gamble.<br />
OLIKA MÅLGRUPPER<br />
– <strong>SCA</strong> Hygiene Growth Markets<br />
16 <strong>SCA</strong> Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper<br />
ETT BROHUVUD TILL<br />
Planer för tillväxt i Kina<br />
Affärsgrupperna <strong>SCA</strong> Hygiene Growth<br />
Markets och <strong>SCA</strong> Packaging Growth<br />
Markets har redan etablerat sig i Kina.<br />
Båda räknar med att expandera kraftigt.<br />
varje månad. Billig arbetskraft bidrar<br />
till att landet snabbt har utvecklats till<br />
världens största produktionscentrum.<br />
För <strong>SCA</strong> utgör Kina en möjlighet, både<br />
som potentiell marknad och som bas<br />
för tillverkning.<br />
KINA SOM PLATTFORM<br />
– Vi tror att Asien kommer att vara den<br />
största marknaden på lång sikt och planerar<br />
att använda Kina som plattform<br />
för expansionen i området, säger Colin<br />
J Williams, chef för <strong>SCA</strong> North America<br />
och ansvarig för den nya affärsgruppen<br />
<strong>SCA</strong> Packaging Growth Markets.<br />
– Vi måste tillvarata den här möjligheten<br />
om vi vill vara en ledande aktör<br />
på marknaden för förpacknings- och<br />
hygienprodukter. Den kinesiska marknaden<br />
växer mycket snabbt och vi måste<br />
växa i samma takt.<br />
Colin J Williams menar dock att man<br />
inte ska gå för fort fram.<br />
– <strong>SCA</strong> expanderar successivt i små<br />
steg och föredrar värdeskapande och<br />
konsolidering framför olönsam tillväxt,<br />
säger han.<br />
<strong>SCA</strong> har ett bra utgångsläge tack vare<br />
två samarbetspartners med baser i området,<br />
Cenpak med bas i Singapore och<br />
Weyerhaeuser med huvudkontor i Shang-<br />
marknad i Kina är främst<br />
inriktad på inkontinensprodukter<br />
till sjukvården.<br />
Marknaden har växt<br />
och kan inte längre tillgodoses<br />
genom export<br />
från Europa, säger<br />
Richard Foltz, regionchef<br />
för <strong>SCA</strong> Hygiene Products<br />
Ltd med bas i Taipei.<br />
– Inkontinensprodukter marknadsförs<br />
till institutioner som sjukhus och<br />
hai. De båda företagen driver 16 anläggningar<br />
i Kina. Williams ser samarbetet<br />
med den kinesiska ledningen som avgörande<br />
för att lyckas på den kinesiska<br />
marknaden.<br />
– Det är viktigt att veta vad man kan,<br />
men förmodligen ännu viktigare att förstå<br />
vad man inte kan, fortsätter Colin J<br />
Williams.<br />
– Det bästa sättet att öka vår förståelse<br />
för människorna, lagstiftningen och<br />
företagskulturen i landet är att lyssna på<br />
våra lokala samarbetspartners och den<br />
inhemska ledningen.<br />
Kineser bosatta i utlandet är också<br />
en värdefull kunskapskälla eftersom de<br />
känner till den kinesiska marknaden och<br />
samtidigt har en västerländsk utbildning.<br />
Som ett exempel på Kinas attraktionskraft<br />
på västerländska tillverkningsföretag,<br />
nämner Williams den<br />
amerikanska detaljhandelsjätten Wal-<br />
Mart som låter tillverka mer än hälften<br />
av sina produkter i Kina. <strong>SCA</strong> ser möjligheter<br />
till en liknande utveckling.<br />
– Fördelarna för befintliga kunder är<br />
att vi redan har etablerat nödvändig ITinfrastruktur<br />
för att överföra kundernas<br />
design och specifikationer till Kina från<br />
våra andra verksamhetsorter, säger<br />
Colin J Williams. Jag tror inte att någon<br />
Richard Foltz, regionchef och Tina Hu,<br />
huvudrepresentant för <strong>SCA</strong> Hygiene<br />
Products Ltd i Kina, är glada över<br />
licensen som möjliggör försäljning<br />
av Tena-produkter i hela landet.
ASIEN<br />
”Det bästa sättet att öka vår förståelse för människorna, lagstiftningen och<br />
företagskulturen i landet är att lyssna på våra lokala samarbetspartners och den<br />
inhemska ledningen,” säger Colin J Williams, chef för den nya affärsgruppen <strong>SCA</strong><br />
Packaging Growth Markets.<br />
vårdhem och till människor som har<br />
problem med urinläckage. Inkontinensprodukter<br />
är fortfarande en ny produktkategori<br />
på kinesiska fastlandet och<br />
aktörerna i segmentet är få, fortsätter<br />
Richard Foltz.<br />
Enligt Tina Hu, huvudrepresentant<br />
för <strong>SCA</strong> Hygiene Products Ltd i Kina, är<br />
marknaden redo för tillväxt.<br />
– Kina är ett land med en långsamt,<br />
men stadigt, ökande befolkning på 1,3<br />
miljarder och en allt mer åldrande befolkning.<br />
År 2025 kommer andelen invånare<br />
över 65 år att ha fördubblats från<br />
10 till 20 procent, uppger Tina Hu.<br />
Hon förutspår att inkontinensprodukter<br />
så småningom kommer att användas<br />
av äldre i Kina i stor utsträckning, såväl<br />
i hemmet som i sjukvården. Men hon vill<br />
också ge ett varningens ord: Även om<br />
<strong>SCA</strong> har en framstående kompetens<br />
inom inkontinensprodukter, måste man<br />
ändå se upp för konkurrenter.<br />
<strong>SCA</strong> tillkännagav nyligen bildandet<br />
av den nya affärsgruppen <strong>SCA</strong> Hygiene<br />
Growth Markets.<br />
Verksamheten i Kina kommer att<br />
utökas till mjukpapper konsument,<br />
menstruationsprodukter och AFH-produkter.<br />
Kina och Asien är områden med<br />
en betydande potential för tillväxt,<br />
säger Richard Foltz.<br />
FÖRPACKNINGSVERKSAMHET<br />
ETABLERAD<br />
Medan <strong>SCA</strong> måste nischa sig på den<br />
kinesiska hygienproduktmarknaden är<br />
förpackningsverksamheten sedan länge<br />
etablerad i landet.<br />
Sedan mitten av 90-talet har <strong>SCA</strong> två<br />
samägda bolag för förpackningar, ett i<br />
Shanghai och ett i Wuhan i centrala Kina.<br />
För att förstärka investeringarna i Kina<br />
köpte <strong>SCA</strong> 1999 andelar i Central Package<br />
Pte Ltd, med bas i Singapore. Året<br />
därpå överlät <strong>SCA</strong> förvaltningen av investeringarna<br />
i Kina till Central Package.<br />
– Central Package har etablerat Cen-<br />
annan leverantör kan mäta sig med oss<br />
i detta avseende.<br />
Den kinesiska förpackningsindustrin<br />
är starkt fragmenterad och har stora<br />
kvalitetsproblem, säger Colin J Williams.<br />
– Expansionen i Kina kommer inte<br />
att genomföras genom förvärv. Vi planerar<br />
i stället att växa organiskt eller<br />
bygga nya fabriker.<br />
KULTURKOMPETENS<br />
<strong>SCA</strong>s två joint-ventureföretag i Kina<br />
omsätter i dag 100 miljoner US-dollar<br />
(motsvarande 850 Mkr). Målsättningen<br />
är att fördubbla omsättningen inom fem<br />
år och enligt Colin J Williams är det<br />
fullt möjligt.<br />
Colin J Williams har sju års erfarenhet<br />
av arbete i och med Kina. Han fascineras<br />
av landet men påpekar att företagandet<br />
inte skiljer så sig mycket från andra länder.<br />
– Men de har sitt eget sätt att göra<br />
affärer på – kundrelationerna är ännu<br />
viktigare här, berättar han.<br />
Bland fördelarna nämner han att<br />
kinesiska medarbetare är välutbildade<br />
och vill utvecklas. De har dessutom<br />
tillräcklig datorvana för att hantera<br />
den moderna IT-tekniken.<br />
– Om det finns några hinder för att<br />
bedriva verksamhet i Kina så är det inte<br />
utbildning och teknik, säger Colin J<br />
Williams. Lagstiftning, kontakter med<br />
lokala myndigheter och andra praktiska<br />
detaljer kan å andra sidan vara besvärliga.<br />
Men den lokala ledningen hanterar<br />
detta mycket effektivt.<br />
pak Group i Kina i ett dotterbolag med<br />
14 anläggningar och fyra nya på väg utöver<br />
de två som förvaltas för <strong>SCA</strong>s<br />
räkning, berättar Chan Tak Ching, vd<br />
på Cenpak Nanjing Packaging Co Ltd.<br />
<strong>SCA</strong>s andel i bolagen varierar beroende<br />
på om de är helägda eller joint ventures<br />
med Cenpak.<br />
<strong>SCA</strong> har ökat sitt aktieinnehav i Central<br />
Package från 10 procent 1999 till 49<br />
procent i dagsläget. Cenpak förväntas bibehålla<br />
sin bruttovinstmarginal med hjälp<br />
av skräddarsydd formgivning och fokus<br />
på det exklusivare marknadssegmentet.<br />
– Tack vare <strong>SCA</strong> och <strong>SCA</strong>s nordamerikanska<br />
förvärv, Tuscarora, har Cenpaks<br />
kundkrets kunnat utökas med europeiska<br />
och amerikanska företag, berättar Edward<br />
Chen, vd för Shanghai Cenpak Packaging<br />
Co Ltd och styrelseledamot i Central Package.<br />
<strong>SCA</strong> har även bistått Cenpak med<br />
avancerad programvara för formgivning<br />
och djupgående finansiella analyser.<br />
<strong>SCA</strong> Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper<br />
17
NYFIKEN PÅ<br />
TEXT Ann Johansson ILLUSTRATION Pia Koskela<br />
TEKNOLOGI, neurologi, fysik, hälsa,<br />
natur, sexualitet, kultur, rymd, motorfordon,<br />
gastronomi, uppfinningar, media,<br />
mode, djur, med mera, med mera. Med<br />
mera! Det spanska månadsmagasinet<br />
Quo har ett brett och diversifierat innehåll.<br />
Ämnena som artiklarna behandlar<br />
kan egentligen ha vad som helst som<br />
utgångspunkt: något annorlunda, något<br />
nytt, något gammalt, något som cirkulerar<br />
i hjärnan på läsaren, eller något<br />
18 <strong>SCA</strong> Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper<br />
Den spanska tidskriften Quo ger den mest vetgirige<br />
något att bita i. Varje nummer är fullmatat<br />
med saker som du inte visste om att du var<br />
intresserad av – och när du väl har fått upp<br />
ögonen för dem, kan du inte sluta läsa.<br />
QUO<br />
som väcker nyfikenhet för stunden.<br />
Med andra ord kan det mesta kvala in i<br />
tidskriften. Den gemensamma nämnaren<br />
för varje del av innehållet är att ämnet<br />
ska ha någon sorts vetenskaplig eller<br />
teknisk länk.<br />
– Vi väljer teman som kan vara av<br />
vetenskapligt intresse, tekniskt eller<br />
socialt, och de ska vara aktuella. Vår<br />
intention är att ha en annorlunda vinkel<br />
och en utgångspunkt som överensstämmer<br />
med tidskriftens filosofi, förklarar<br />
redaktionschef Amelia Die.<br />
Filosofin hos tidningsredaktionen,<br />
och deras målsättning, är att försöka<br />
öka nyfikenheten hos sina läsare, bland<br />
annat för ämnen som vetenskap och<br />
kultur.<br />
– Vi vill ge kunskap till våra läsare<br />
om dessa ämnen, och även bjuda på<br />
generell information, säger Amelia Die.<br />
APTITRETANDE KUNSKAP<br />
Ett exempel på redaktionens upplägg är<br />
en artikel som handlar om färger, med<br />
fokus på hösten. Vad är det som gör
löven så färggranna? Alla är beredda<br />
på att trädens löv faller av på hösten,<br />
men varför och hur sker det egentligen?<br />
Läsaren får lära sig om hur det är möjligt<br />
för ögat att se höstens färger, och<br />
får veta att det är ämnet betakaroten<br />
som ger upphov till den varma färgen,<br />
och som i huvudsak finns i alla saker<br />
som är orange. Dessutom får vi veta att<br />
färgen orange är aptitretande. Ett annat<br />
reportage tar upp vad som händer i<br />
hjärnan när vi blir deprimerade. Och hur<br />
fungerar egentligen ”lyckopillret” Prozac?<br />
En tredje artikel fokuserar på genteknologi<br />
och visar med text och bilder<br />
hur den yngsta patienten någonsin blir<br />
opererad – inuti sin mammas mage. En<br />
fjärde artikel, som går under vinjetten<br />
motor, förklarar vad det är som karaktäriserar<br />
en aggressiv förare och vilka<br />
faktorer som utlöser bråk i trafiken.<br />
Men trots många tunga och viktiga<br />
ämnen har tidskriften en humoristisk<br />
karaktär, mycket genom sitt bildspråk,<br />
bildtexter och genom tävlingar och olika<br />
avdelningar där läsaren får tillfälle<br />
att bli aktiv.<br />
– Humor är en av tidskriftens viktiga<br />
karaktärsdrag, förklarar Amelia Die.<br />
Speciellt i de avdelningar där läsaren<br />
kan ge sina bidrag till tidskriften.<br />
Redaktionen får många läsarreaktioner<br />
på sina artiklar. Dels till insändarsidan,<br />
Redaktionen sitter i Madrid och tidskriften<br />
ges endast ut på spanska. I<br />
Mexico har den en speciell utgåva,<br />
”edition distina”. Redaktionen tror sig<br />
vara rätt unik med sin tidning, åtminstone<br />
i Europa. Tillvägagångssättet, att<br />
locka läsaren med kunskap, har visat<br />
sig vara framgångsrikt. Tidskriften har<br />
en medelupplaga på 179 407 exemplar,<br />
men har mer än en miljon läsare per<br />
nummer.<br />
Läsarna finns över hela landet,<br />
medelåldern ligger på 31 år. Det som<br />
är intressant är att tidskriften även<br />
lockar unga läsare, hela 13,4 procent är<br />
mellan 14 och 19 år. Könsfördelningen<br />
visar att teknik inte bara är ett manligt<br />
intresseområde; 39,3 procent är kvinnor<br />
och många av dessa är enligt statistiken<br />
hemmafruar.<br />
FÖRKLARANDE GRAFIK<br />
Quo tar ingen politisk ställning, men<br />
har som målsättning att vara kritisk<br />
när den kan.<br />
– Det finns inte många tabun för<br />
oss, svårigheten ligger i att skapa ett<br />
innehåll med klassiska ämnen gjorda<br />
på nya sätt, förklarar Amelia Die.<br />
Ett exempel på hur Quo tar ett kritiskt<br />
grepp och samtidigt ger nyhetsvärde<br />
är ett test där läsaren kunde undersöka<br />
konsekvenserna av oljekatastrofen<br />
”Det finns inte många tabun för oss,<br />
svårigheten ligger i att skapa ett innehåll<br />
med klassiska ämnen gjorda på nya sätt”.<br />
AMELIA DIE<br />
”Quonectados”, dit läsarna kan skicka<br />
in brev och göra sina röster hörda.<br />
Dels genom tävlingar och olika utmaningar<br />
som tidskriften utlyser. En tävling<br />
som gav stor utdelningen var när<br />
Quo bad sina läsare skicka färska ägg<br />
till redaktionen – de skulle naturligtvis<br />
vara hela när de kom fram. Många kreativa,<br />
annorlunda och uppfinningsrika<br />
förpackningar innehållande färska ägg<br />
anlände till kontoret. Sedan valdes de<br />
bästa ut, fotograferades samt publicerades<br />
och läsarna fick själva rösta fram<br />
de bästa lösningarna.<br />
Tidskriften Quo har funnits sedan<br />
oktober 1995, och ingår i det stora internationella<br />
medieföretaget Hachette.<br />
i Galicien i samband med förlisningen<br />
av oljetanken Prestige förra året.<br />
Kriget i Irak togs givetvis också upp,<br />
exempelvis genom en grafisk illustration<br />
som presenterar de olika vapnen på ett<br />
detaljerat sätt.<br />
Redaktionen tycker att bild och text<br />
ska gå hand i hand och lägger även stor<br />
vikt vid bildspråket. Fotografier köps<br />
dels från bildbyråer, dels tas de av tidskriftens<br />
egna fotografer, men karaktäristiskt<br />
för Quo är de grafiska lösningarna<br />
och illustrationerna. Många gånger<br />
inbjuds läsaren även här till att bli aktiv<br />
i sin läsning. I aprilnumret fanns exempelvis<br />
en serie närbilder med kryptiska<br />
former som ställde frågan: Är detta livet?<br />
Svaren längre bak i tidskriften visade att<br />
formerna antingen var levande organismer<br />
såsom celler, ett virus och laxrom,<br />
eller döda ting som exempelvis fossiler.<br />
Läsaren får också den icke självklara<br />
förklaringen på vad som är vid liv<br />
eller inte. Men om detta tvistar även<br />
de lärde.<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
Ett smakprov ur Quo:<br />
Det ögat inte kan se<br />
En ruta som den här är typisk för Quo:<br />
”Fladdermusen har en radar för att<br />
orientera sig i mörkret. När det är<br />
mörkt skapar fladdermusen en serie<br />
bilder av ekon, som kan liknas vid<br />
ultraljud. Djuret skickar ut dessa<br />
genom munnen eller näsan, när<br />
ekot kommer tillbaka får den en bild<br />
av vad som finns i vägen och kan<br />
undvika krockar.<br />
Trots myten som säger att detta<br />
djur är en elak vampyr, är det bevisat<br />
att vissa av vampyrerna är givmilda<br />
varelser. Vissa inom denna djurfamilj<br />
kräks nämligen för att dela med sig<br />
av födan.”<br />
Källa: Quo<br />
Quo-fakta<br />
Quo kommer ut med tolv nummer per<br />
år. Tidskriften har en medelupplaga<br />
på 179 407 exemplar (2002). Antal<br />
läsare per nummer är 1 271 000<br />
(maj 2003).<br />
10 procent av exemplaren är<br />
prenumerationer.<br />
22 procent säljs tillsammans med<br />
andra tidningar och via olika kampanjer.<br />
68 procent är vanlig försäljning<br />
av lösnummer.<br />
<strong>SCA</strong> Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper<br />
19
TEXT Luise Steinberger FOTO Prisma Presse & FIPP<br />
PRISMA PRESSE, var en av sponsorerna<br />
för årets FIPP-världskongress. Företaget,<br />
som tillhör den tyska Gruner + Jahrfamiljen,<br />
har drygt 800 medarbetare<br />
och omsätter omkring 530 miljoner<br />
euro årligen. Prisma Presse tillhandahåller<br />
nästan 300 olika titlar, inte bara<br />
i Frankrike. Verksamheten sträcker<br />
sig till grannländer som Spanien och<br />
Italien och till Östeuropa och USA.<br />
Axel Ganz ansvarar för de utländska<br />
marknaderna och är styrelsemedlem<br />
i moderbolaget.<br />
Kan du beskriva din vision av tidningsindustrin<br />
vad gäller sambandet mellan<br />
innehåll och framgång? Vad kännetecknar<br />
en vinnare under nästa årtionde?<br />
I veckopressen är nyckeln till framgång<br />
förmågan att förnya, att klara balansgången<br />
mellan originalitet och ett full-<br />
20 <strong>SCA</strong> Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper<br />
Hur ser Europas ledande förlag på<br />
branschen? <strong>SCA</strong> Customer Magazine har<br />
intervjuat Axel Ganz som på ett<br />
av Frankrikes tre största förlagshus,<br />
Prisma Presse, bland annat ansvarar<br />
för utlandsverksamheten.<br />
MARKNADENS<br />
NYA TRENDER<br />
ändat utförande. Det har alltid varit –<br />
och kommer alltid att vara – ett vinnande<br />
koncept för en framgångsrik<br />
veckopress.<br />
Men ett företag är alltid ett företag<br />
med krav på effektivitet och lönsamhet.<br />
Det är anledningen till att vi på Prisma<br />
Presse fäster stor vikt vid en kvalitetsmässig<br />
approach vad gäller marknadsföring<br />
och förvaltning.<br />
Vilken betydelse har papperet som används?<br />
Vilken roll spelar pappersindustrin<br />
för veckopressen?<br />
Papperet spelar en viktig roll i två<br />
avseenden. Först och främst för själva<br />
produkten och därefter för ekonomi<br />
och administration. Papperet är naturligtvis<br />
det material som en tidning<br />
fysiskt består av, på vilket man förvandlar<br />
bilder och ord till en attraktiv<br />
produkt för läsaren. Papperskvaliteten<br />
och det slutgiltiga formatet utgör två<br />
mycket viktiga och avgörande faktorer<br />
för tidningens framgångar på marknaden.<br />
Vad gäller administrationen står<br />
papperskostnaden otvivelaktigt för en<br />
av de tyngsta utgifterna för företaget.<br />
Följaktligen är denna kostnad något<br />
som vi lägger ner mycket energi och<br />
planering på, särskilt under svåra<br />
perioder, som den som vi tampats<br />
med under de senaste två åren.<br />
Hur ser planerna för den närmsta<br />
framtiden ut?<br />
Prisma Presse kommer att växa under<br />
2003. Det tar sig uttryck i:<br />
• lanseringen av två nya tidningar,<br />
bland dem Frankrikes första ”shoppingtidning”.<br />
Tidskriften Shopping<br />
innehåller 132 sidor säsongsbetonade<br />
trender: skönhet, mode, inredning, samt<br />
en analys av morgondagens trender.<br />
Tidskriften, som till en början utkom
mer en gång per kvartal – men kan<br />
komma att ges ut oftare i framtiden,<br />
har en första upplaga på 400 000 exemplar.<br />
I och med lanseringen stärker<br />
Prisma Presse sin ställning som ledande<br />
utgivare av damtidningar, med<br />
Femme Actuelle (på första plats bland<br />
damtidningarna i Frankrike och Europa,<br />
bilagor och dagstidningar oräknade)<br />
och Prima (den ledande franska<br />
veckotidningen för kvinnor). Vi har<br />
flera projekt på gång som bör kunna se<br />
dagens ljus under det kommande året.<br />
• en ständig förnyelse av våra tidskrifter,<br />
av vilka många är ledande<br />
inom sitt fack. Bland dessa återfinns<br />
bland andra Capital, ledande ekonomisk<br />
tidskrift i Europa, Voici och Gala<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
FIPPs 34e världskongress<br />
ägde rum i Le Carrousel du<br />
Louvre i hjärtat av Paris.<br />
båda ledande inom kändispressen,<br />
samt Geo och National Geographic<br />
som innehar första respektive andra<br />
plats inom naturpressen. Våra tidningar<br />
anpassar sig kontinuerligt efter läsarnas<br />
växlande smakriktningar. Som<br />
exempel kan nämnas en ny version av<br />
tidningen Prima som utkommer i juni<br />
i år.<br />
• en utveckling av våra märken,<br />
bland annat genom specialnummer och<br />
övriga produkter: böcker, cd, cd-rom<br />
etcetera. Under 2003 planerar Prisma<br />
Presse således att erbjuda läsarna över<br />
trettio specialnummer.<br />
Därför ser vi framtiden an med en<br />
stor portion tillförsikt: Vi kommer<br />
att aktivt fortsätta att lansera nya<br />
Detta är FIPP<br />
SISTA VECKAN i maj träffades branschfolk<br />
från hela världen i Paris, där ”the 34th<br />
FIPP World Magazine Congress” ägde rum.<br />
FIPP står för Fédération Internationale<br />
de la Presse Périodique, internationella<br />
föreningen för periodiska tidskrifter.<br />
Branschföreningen grundades 1925<br />
i Paris och samlar såväl nationella<br />
branschföreningar som enskilda förlag<br />
under sitt tak. Syftet är att föra utvecklingen<br />
i branschen vidare, genom att<br />
främja debatt och utbyte företagen<br />
emellan. Föreningen värnar om miljön,<br />
tidningar och vidareutveckla våra redan<br />
väletablerade tidskrifter som skapats<br />
under de två senaste årtiondena.<br />
Företaget Prisma Presse är en av sponsorerna<br />
av FIPP. Vad väntar ni er av ett<br />
sådant evenemang?<br />
För Prisma Presse och moderbolaget<br />
Gruner + Jahr innebär FIPP först och<br />
främst ett tillfälle att presentera den<br />
kraft och den mångfald som representeras<br />
av våra olika tidskrifter. För övrigt<br />
är det ett utomordentligt tillfälle till<br />
olika möten och utbyten. I ett yrke<br />
där nyckelorden är kreativitet och<br />
nyskapande är det alltid intressant att<br />
få en övergripande bild av marknadens<br />
olika trender.<br />
åsikts- och tryckfriheten samt den intellektuella<br />
integriteten i världens publikationer.<br />
Dessutom stödjer man friheten att<br />
göra reklam och sprida medier.<br />
Vartannat år ordnar FIPP en internationell<br />
storkonferens, som i år hade<br />
mottot ”Magazines: the avant-garde of<br />
society”, magasin, samhällets avant-garde.<br />
Vartannat år ordnas mindre regionalkonferenser.<br />
Mer information: www.Fipp.com<br />
<strong>SCA</strong> Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper<br />
21
Stark tillväxt kräver<br />
starkt varumärke<br />
I samband med omvandlingen från produkt-<br />
baserat till värdestyrt företag, förstärker <strong>SCA</strong><br />
sin företagsidentitet.<br />
TEXT Jonas Rehnberg FOTO <strong>SCA</strong><br />
<strong>SCA</strong> ÄR PÅ VÄG att utvecklas från ett<br />
företag som förvaltat skogstillgångar<br />
till en global marknadsstyrd aktör med<br />
allt större fokus på mervärdesskapande<br />
hygienprodukter och förpackningslösningar.<br />
Sedan 1997 har företaget<br />
investerat 52 miljarder kronor i förvärv<br />
och andra strategiska investeringar.<br />
Mjukpappers- och hygienprodukter<br />
svarar för mer än hälften av koncernens<br />
omsättning. <strong>SCA</strong>, med över 40 000<br />
anställda i 40 länder, har som målsättning<br />
att växa åtta till tio procent per år<br />
och har därför påbörjat en process för<br />
att förstärka företagets identitet.<br />
– Omfattande expansion kräver en<br />
organisatorisk plattform och en tydlig<br />
företagsidentitet. Det gäller att bygga<br />
upp medarbetarnas känsla av samhörighet<br />
och arbeta mot samma mål, säger<br />
Peter Nyquist, senior vice president,<br />
Investor Relations and Communications.<br />
– Samtidigt är det nödvändigt att<br />
22 <strong>SCA</strong> Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper<br />
förmedla budskapet i <strong>SCA</strong>s mission<br />
och kärnvärden till viktiga externa<br />
intressenter som kunder och lokala<br />
myndigheter. Vi måste visa att vi är ett<br />
seriöst och ansvarstagande företag.<br />
DAGLIGA PRODUKTER<br />
<strong>SCA</strong> har ett brett utbud av produkter,<br />
tjänster och kompletta system som har<br />
stor betydelse i människors vardagsliv<br />
på många håll i världen, säger Peter<br />
Nyquist.<br />
– Företagets uppgift är att erbjuda<br />
produkter som höjer livskvaliteten i<br />
människors vardag.<br />
<strong>SCA</strong>s produktutbud omfattar konsumentprodukter<br />
som ansiktsservetter,<br />
toalettpapper, blöjor, papper till tidningar<br />
och tidskrifter, möbel- och golvvirke samt<br />
fiberbaserat bränsle för uppvärmning.<br />
<strong>SCA</strong> erbjuder också förpackningslösningar<br />
som effektiviserar kundernas<br />
logistik, stödjer deras marknadsföring<br />
och säkerställer att leveranserna når<br />
konsumenten i bästa möjliga skick.<br />
Med missionen som utgångspunkt har<br />
<strong>SCA</strong> reviderat sin vision, som ska ut-<br />
trycka hur <strong>SCA</strong> vill bli uppfattat om ett<br />
par år.<br />
– <strong>SCA</strong>s vision är att uppfattas som<br />
ledande i att skapa mervärde för kunder,<br />
aktieägare och medarbetare, inom sitt<br />
verksamhetsområde, säger Peter Nyquist.<br />
VERKTYG FÖR IDENTITET<br />
Medan missionen beskriver varför ett<br />
företag existerar och visionen anger åt<br />
vilket håll företaget vill gå, används en<br />
uppsättning värden för att förmedla hur<br />
företaget ska bedriva verksamheten för<br />
att nå dit. <strong>SCA</strong>s kärnvärden är respekt,<br />
högklassighet och ansvar. Missionen,<br />
visionen och kärnvärdena bildar tillsammans<br />
en plattform på vilken företagsvarumärket<br />
kan byggas.<br />
Daniel Oelker är informationschef<br />
på <strong>SCA</strong> Hygiene Products i München<br />
och ingår i teamet som ansvarar för utveckling<br />
av de verktyg som ska stärka<br />
företagsidentiteten. Han förklarar syftet<br />
med ett företagsvarumärke:<br />
– <strong>SCA</strong>s produktportfölj består idag<br />
av framgångsrika varumärken både<br />
inom konsument- och företagssegmentet,
samtidigt som <strong>SCA</strong> stödjer utveckling av<br />
detaljhandelns egna varumärken, säger<br />
han. Företagsvarumärket har till uppgift<br />
att förena den positiva image de olika<br />
varumärkestyperna byggt upp.<br />
– <strong>SCA</strong>s varumärke ska förmedla att<br />
bakom ett brett produktsortiment finns<br />
ett företag som står för hållbar utveckling,<br />
såväl ekonomiskt som ur miljö- och<br />
etiksynpunkt, fortsätter Daniel Oelker.<br />
KUNSKAP I BAGAGET<br />
Peter Nyquist betonar att varumärkesbyggandet<br />
inte är någon omvälvande<br />
process för <strong>SCA</strong>.<br />
– Vad vi gör är att överföra tidigare<br />
och aktuell praxis inom de olika affärsgrupperna<br />
till en enhetlig, tydlig version<br />
som kan fungera som vägledning framöver,<br />
förklarar han.<br />
Betydelsen av en tydlig och särskiljande<br />
företagsidentitet kommer att vara i<br />
fokus i den fortsatta utvecklingen av<br />
detaljhandelns egna varumärken.<br />
– Vi ska utnyttja all den kompetens<br />
och erfarenhet vi har byggt upp genom<br />
åren vi arbetat med konsumentvarumärken<br />
för att skapa framgångsrika<br />
varumärken för dagligvaruhandeln,<br />
säger Peter Nyquist.<br />
– När vi möter kunden är det som<br />
representant för <strong>SCA</strong>, inte för Tena,<br />
Tork, Zewa. Libero, Libresse eller något<br />
annat varumärke. Med denna strategi<br />
får <strong>SCA</strong> en unik position att erbjuda<br />
know-how på olika områden som<br />
stödjer dagligvaruhandelns strävan att<br />
bättre kontrollera kundernas köpbeteende.<br />
– <strong>SCA</strong>s löfte till kunderna kan sammanfattas<br />
i orden: Vi är grundläggande.<br />
Vi är nödvändiga. Vi behövs på ett sätt<br />
som få företag gör. Kort sagt: vi är<br />
oumbärliga, säger Peter Nyquist.<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
”<strong>SCA</strong>s vision är att uppfattas<br />
som ledande i att skapa mervärde<br />
för kunder, aktieägare<br />
och medarbetare, inom sitt<br />
verksamhetsområde”<br />
PETER NYQUIST<br />
<strong>SCA</strong>s varumärke ska förmedla att<br />
bakom ett brett produktsortiment<br />
finns ett företag som står för hållbar<br />
utveckling, såväl ekonomiskt som<br />
ur miljö- och etiksynpunkt.<br />
<strong>SCA</strong> Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper<br />
23<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
TEXT Elisabet Tapio Neuwirth FOTO Hans-Jörgen Ramstedt<br />
I VÄRLDENS NORDLIGASTE SKÄRGÅRD kastar sig Kukkolaforsen<br />
fram. Den ligger nära den fritt strömmande Torneälvens mynning,<br />
en av fyra älvar som för tio år sedan utnämndes till nationalälvar<br />
av Sveriges Riksdag. Älvarna är lite eller inte alls påverkade av<br />
vattenkraftsutbyggnad. Ingen annanstans kan lax och sik vandra<br />
så fritt och så långa sträckor.<br />
Kukkolaforsen skapar en naturlig gräns mellan Sverige och<br />
Finland, och i slutet av juli har man gemensam fest till sikens ära.<br />
Under några få dagar om året strömmar folk från när och fjärran<br />
till forsens stränder för att se eller delta i håvfisket. Det är en unik<br />
fiskemetod som bara används på ett fåtal platser i norra Sverige,<br />
samt hos vissa indianstammar i Amazonas. Det sägs att tekniken<br />
användes redan under vikingatiden.<br />
När den feta fisken är fångad halstras den på det speciella<br />
Kukkolaviset. Över öppen eld, uppträdd på en pinne tillagas och<br />
sprider den vällukt vida omkring. I år pågår festen den 25 och<br />
26 juli på svenska sidan av forsen. Dagen därpå kalasar den<br />
finska sidan vidare.<br />
24 <strong>SCA</strong> Customer Magazine 2/2003 Graphic Paper<br />
Håvfisket i Kukkolaforsen är unikt. Metoden<br />
används bara i norra Sverige och av vissa<br />
indianstammar i Amazonas.<br />
Fina fisken i forsen