MEDELTIDA TAKLAG - Svenska kyrkan

52 • BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011:1
Taklaget över östra korsarmen är sannolikt samtida med
det över nykyrkan . De senare insatta kryssen mellan
takstolarna utgörs dock av återanvänt material med
gamla urtag .
inre remstycke i söder bredd och höjd 18 cm; bindbjälkar och tassar
bredd ca 21 cm, höjd ca 23 cm; högben bredd ca 13 cm, höjd ca
23 cm; stödben och övre hanbjälke bredd ca 12 cm, höjd ca 15 cm;
nedre hanbjälke bredd ca 9 cm, höjd ca 10 cm; kungsstolpe bredd
18 cm, höjd 20 cm; långrem bredd 18 cm, höjd 13 cm; stödben
till långremmar bredd 12 cm, höjd 10 cm .
Flera av bindbjälkar och tassar har vankant, vilket underlättar en
dendrokronologisk analys . Bjälkarna till korsarmens innertak ligger
närapå en meter under bindbjälkarna till takstolarna . Några spikmärken
finns inte heller på undersidan av bindbjälkarna . Innertaket
och bjälkarna är dolda under mattor av Gullfiber . Att notera är att
det i södra muren finns två inmurade genomgående fyrkantshuggna
bjälkar ett par decimeter under remstycket, den ena kan iakttas vid
murkrönets avslut mot öster . Takstol IIII har fått sitt norra högben
förstärkt med påspikade plankor . Takstol VIII är i sen tid förstärkt
med tre påspikade stödben samt två återanvända högben från en
takstol av samma typ som de befintliga, vilket bevisas av urtagningarna
för bladningar med nacke och laxning . De är fastsatta åt
olika håll, på den norra finns märkningen ”V” . Kan detta vara ett
tecken för att även långhuset eller koret haft en motsvarande takkonstruktion?
Taklag över östra korsarmen (f d koret)
Över det ursprungliga koret står tio takstolar med bindbjälke,
högben, stödben och hanbjälke . Dessa rider via urtagningar i bindbjälkarna
på remstycken i murarnas ytter- och innerliv . Materialet
är fyrkantshuggen, slätbilad furu . Hopfogningarna är gjorda som
raka bladningar med kraftiga dymlingar . Utförandet överensstämmer
i stort med takstolarna över nykyrkan som byggdes 1763 och
vars brädvalv tillkom 1828–1829 . Mellan varje takstols knäbock
sitter senare fastspikade förstärkningar i form av små kryss av återanvända
sparrar med urtag . De är av slätbilad furu och i något fall
har urtagningen en nacke, flera har laxning . Antingen rör det sig
om delar efter ett äldre taklag över kor eller långhus eller så är det
kasserade delar från nämnda valvslagning då befintligt taklag över
nykyrkan troligen byggdes om .