MEDELTIDA TAKLAG - Svenska kyrkan

46 • BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011:1
Bladningar med nacke och laxning mellan högben och
stödben på södra sidan .
Nordvästra delen av taklaget över västra korsarmen . Till höger i bild den västra
kungsstolpen .
traditionen ha bränts ned av dennes trupper, troligen under det
blodiga återtåget . Denna brand har kunnat beläggas arkeologiskt
vid en undersökning i västra korsarmen 2008 . Enligt Westenius
(1963) skall kyrkans tak ha förnyats 1585, kanske som en följd
av härjningarna . På flera håll i de krigsdrabbade landskapen stod
härjade kyrkor med provisoriska tak eller helt taklösa under många
år . År 1763 tillfogades nykyrkan och kyrkans riktning ändrades
med koret förflyttat till södra väggen i gamla långhuset . Vid detta
tillfälle revs sakristian och fick en ersättare först 1772 vid gamla
korgaveln . Troligen under 1700-talet revs kyrkorummets valv och
ersattes med brädtak . År 1828–1829 lades ny spåntäckning på taken
. Över nykyrkan slogs ett brädvalv . År 1832 uppfördes tornet
i norr . År 1898 ersattes takens spåntäckning av plåt . Täckningen
förnyades 1972 .
Taklag över västra korsarmen (f d torn?)
Över västra korsarmen står sju takstolar som ingår i ett sengotiskt
taklag med långstol . Dateringsmässigt bör taklaget kunna sättas i
samband med den traderade danska härjningen och ett därefter
följande återställande av taket, med andra ord någon gång under
1500-talet . Det västra gavelröstet är murat av gråsten med brett
utstrukna fogar och avtrappat i tre steg . En åttonde takstol är inmurad
i röstets ytterliv . Takvinkeln är för perioden flack med sina
43 grader . Taklagets olika delar är av fyrkantshuggen, slätbilad
furu . Hopfogningarna är gjorda som bladningar med nacke och
laxning med fyrkantiga dymlingar som förankring . Dymlingarna
är inslagna från öster .