MEDELTIDA TAKLAG - Svenska kyrkan

More documents

Recommendations

Info

12 • BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011:1 Sprättäljning på stödben i Mellby kyrka . Olika hopfogningsprinciper för de olika delarna i medeltida taklag . Sjömar (1988) . De romanska taklagen i Norden vittnar om en gemensam hantverkstradition . Bearbetningen är likartad och samma redskap har använts . Mest karaktäristisk är timrets slutliga finputsning i form av sprättäljning, där huggskären bildar ett fint fiskbensmönster som syns tydligt i släpljus . De romanska konstruktionsdetaljerna präglas som regel av en strävan efter smäckra proportioner och fyrkantiga profiler . Forskare som Ola Storsletten (2002) och Peter Sjömar (1988, 1992) har lyft fram hypotesen att de romanska taklagen är utslag av en gammal inhemsk trähantverkstradition som anpassats för den nya uppgiften att bygga kyrkor i trä och sten . Redan Curman hade detta i tankarna . Samtidigt finns i formspråket drag som känns igen från franskt och engelskt material . Gotiska takkonstruktioner De gotiska taklagen hör i Sverige hög- och framförallt senmedeltiden till . De står för en markant teknisk utveckling som kan kopplas till introducerandet av konsten att slå tegelvalv . I och med att valven ofta gjordes högre än murkrönen krävdes andra lösningar
Bladning med nacke i Vireda kyrka, hopfogning mellan högben och stödben . än bindbjälken för att ta upp takkonstruktionens horisontalkrafter . Lösningen blev förutom den redan bekanta hanbjälken, knäbocken och saxsparrarna . Knäbocken består av en tass som via ett stödben bär högbenet . Tassen vilar via urhuggningar på remstycken i både inner- och ytterliv på muren, vilket därmed låser konstruktionen horisontellt . Genom dessa lösningar kommer de olika takstolarna att samverka sinsemellan och med murkrönen . Utvecklingen kom från Frankrike där konstruktionstypen nådde sin fulländning med det nya taket till Notre-Dame de Paris 1220 . I de svenska exemplen förekommer inte längre sprättäljning, istället möter vi den slätbilning som levt vidare in i vår tid . Det är vanligt att de olika delarnas hopfogning inte längre har raka bladningar utan att de säkras med en nacke eller laxning utöver dymlingen . Det är vanligt att alla delar i konstruktionen märkts upp noggrant inför monteringen, något som är ovanligt i det romanska materialet . I sin mest utvecklade form har den gotiska takkonstruktionen en längdförsträvning i form av en långstol som möjliggör mycket resliga konstruktioner med stor spännvidd . Här finns också en tydlig hierarki mellan takstolarna, något som inte finns under romaniken . Långstolskonstruktionen är vanlig under hela renässansen . BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011:1 • Principritning över knäbockens kontruktion: en triangel bildad av tass, högben och stödben . Ritning av Sjömar 1995 ur Linscott (2006) . Glimmingehus, en sengotisk takkonstruktion med långstol . Ur Byggnadsarkeologisk undersökning. 13
Page 1: MEDELTIDA TAKLAG BYGGNADSVÅRDSRAPP
Page 4 and 5: Rapport och foto: Robin Gullbrandss
Page 6 and 7: Karta över Linköpings stift, häm
Page 8 and 9: 8 • BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011:1
Page 62 and 63:
62 • BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011:1
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
100 • BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2011:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116:
show all

MEDELTIDA TAKLAG - Svenska kyrkan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?