Nr 6 - 2011 - Mellanskog

62011 MEDLEMSTIDNING FÖR DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE
Skogsbilväg
– leder till bättre ekonomi i skogen
Vi besöker Snefringe
Häradsallmänning
Den nya älgförvaltningen
Ny medlemswebb till våren

innehåll
2
4
”Ingen är så fattig att han inte kan hjälpa och
ingen är så rik att han inte behöver hjälp.” Finskt ordspråk
6
8
9
med mellanskog
nr 6, 2011
3 Ledare
4 Häradsallmänning
6 Skogsbilväg
8 Markberedning
9 Fredrik Sträng, äventyrare
10 Glöde tycker till
11 Medlemswebb
12 Älgförvaltning
14 Från skogen
Ränterutan
Gällande räntesatser Mellanskog (1 augusti 2011)
Kreditränta
Merkonto 2,25 %
Medlemslån 2,25 %
Likvidfördelning/Betalningsplan 2,50 %
Debeträntor
Dellikvid avverkningsrätt 5,00 %
A conto/förskott leveransvirke 7,00 %
Dröjsmålsränta 10,00 %
(referensräntan + 8 procentenheter)
Redaktionsråd: Per Bengtsson, Dan Glöde, Jonas Olinder, Per Jansson,
Kerstin Kungsman, Yngve Norgren, Hans Kättström, Mårten Mattsson,
Sune Nilsson, Maria Bergenheim, Carolin Carlsson, Martin Ekman,
Erik Stenbeck.
Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60,
Box 127, 751 04 Uppsala.
Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99
E-post: per.bengtsson@mellanskog.se
På omslaget: Roland Josefsson, Lars Eriksson och Johan Bergius.
Foto (framsida): Martin Ekman NPP
Form, layout & projektledning: NPP Reklambyrå
Tryck: Hansaprint 2011
Ansvarig utgivare: Per Bengtsson,
informationsavdelningen Mellanskog
Upplaga: 31 000
Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper
PEFC/05-31-5
Främjande av
uthålligt skogsbruk
www.pefc.se
med mellanskog NR 6 – 2011

Visst gungar det och man undrar hur Europa ska klara
sig igenom den djupa kris som vi befinner oss i. Ännu
så länge är dock efterfrågan på virke oförändrad och på
lite längre sikt, sex månader, så har köparna anmält att
de önskar minst samma volym som föregående år. Samtidigt
försämras lönsamheten och produktpriserna är på
väg ner. Hur ska man tänka i sådana här situationer?
Utveckla ditt skogskapital
Jag är helt övertygad om att vi i vårt brukande av skogen
måste tänka på lång sikt. Vi som har skog förvaltar ju
en del av vårt land. Skogen vi har står för en känslomässig
upplevelse, vi kan vandra och plocka svamp
eller bara gå ut ta en fika och sitta på en stubbe och
njuta. Men skogen är också ett kapital som vi, oavsett
konjunkturläge, är satta att förvalta, en tillgång som vi
kan utveckla och investera i, alla vi som äger skog är ju
egna företagare. Vi kan investera i våra tillgångar och
gör vi rätt så kan vi öka avkastningen på ett säkert sätt
och öka våra tillgångar långt bortom alla finansmarknader.
I dagens oroliga tider där olika finansiella investeringar
ifrågasätts så tycker jag att det inte är så dumt att fundera
över hur mitt kapital i skogen ser ut och hur det
kan utvecklas. De flesta av oss har något vi kan göra för
att utveckla vårt skogskapital.
Kanske är det en marberedning, plantering, röjning
eller en dikesrensning som behöver göras. Det fina med
att se över vad som finns att göra i skogen är att åtgärder,
som t.ex. en röjning, ger en säker avkastning i jämförelse
med aktier m.m. Genom att investera i våra skogar
kan vi öka tillväxten och kapitalet, samtidigt som vi får
en garanterad avkastning (oförutsedda skogsskador
undantaget).
Investera
för framtiden
När detta skrivs har Spanien just valt nytt parlament, Italien fick en ny
regering utan politiker (hur det nu ska gå till?) och Grekland, ja där förstår
man inte vad som händer över huvudtaget även om man försöker.
Ta ett helhetsgrepp
Nästan alla ni som läser detta har något ni kan göra i er
skog som ger bra avkastning de närmaste tio åren.
Jag tycker att du ska se över olika åtgärder i din skog
tillsammans med din skogliga rådgivare, t.ex. genom
att gå igenom skogsskötselplanen, eller om du inte
har någon skogskötselplan – beställa en. Se över vilka
åtgärder som utvecklar skogen och skogskapitalet.
Gallra i tid, röj den där planteringen som har stått i
tio år eller varför inte gödsla den där skogen som är
mogen att avverka om tio år. I detta nummer så försöker
vi beskriva några åtgärder som utvecklar din skog.
Vi erbjuder också s.k. Kraftsamtal tillsammans med
LRF Konsult, där du till en billig penning kan baka
in hela din totala ekonomi i dina funderingar kring
hur du ska sköta din skog. Skjut inte på beslutet utan
gör rätt åtgärder i rätt tid. Ofta är det så att en gallring
som behöver göras eller en liten avverkning kan
bekosta några röjningar eller andra åtgärder som på
några års sikt ökar avkastningen på din skog och det
kapital som är bundet där, och du vet väl att alla investeringar
i skogsskötsel dessutom är avdragsgilla?
Lycka till i skogen!
Hälsningar
Sture Karlsson
VD
ledare
med mellanskog NR 6 – 2011 3

4
häradsallmänning
Unik i kubik
De ödeskogar som för länge sedan betraktades som ingenmansland ses idag som kretslopp, kulturarv
och värdefulla produktionsenheter. En av dessa är Snefringe Häradsallmänning som har en
lång och spännande historia. Så spännande att den faktiskt blivit bok på hela 400 sidor! Med
Mellanskogs reporter blev nyfiken på allmänningen med anor från tusentalet. Hur fungerar den idag?
Möte i det gröna. Snefringe Häradsallmännings skogvaktare Gunnar Björkholm,
skogsförvaltare Eric Sundstedt och styrelseordförande Ulf Paulson diskuterar
framtida möjligheter inom skogsbruket.
Liten ordlista
Snefringar: av samma ord som snäv och -ingar i
betydelsen invånare, d.v.s. folket som bodde vid det
snäva, trånga och snabbt rinnande vattnet (d.v.s.
Kolbäcksån, tidigare Snefringeån).
Hundare: Tidig medeltida benämning på ett mindre
folk- och landområde i de gamla svealandskapen.
Lokalt tingsdistrikt.
Härad: Senare benämning på hundare efter Magnus
Erikssons landslag på 1350-talet som bl.a. reglerade
häradsbornas rätt till allmänningarna. Häradena var
indelade i socknar.
Häradsallmänning: Ostyckat jordområde med
samägd skog. Landets äldsta form av fungerande
gemensamhetsägande.
Mantal: Andel i allmänning. Mantalet följer med delägarens
fastighet och kan inte säljas eller ärvas enskilt.
Mantalet avgör utdelningens storlek.
Sveriges Häradsallmänningsförbund: Organisation
för Sveriges 60 häradsallmänningar och 6 häradsallmänningsliknande.
Alla söder om Dalälven.
En disig förmiddag i november på Brunnby gård utanför
Västerås får jag veta mer om Snefringe Häradsallmänning
– en av giganterna i sin kategori. Av landets
sextio kvarvarande häradsallmänningar är Snefringe
den näst största. Den sträcker sig nämligen från de bördiga,
milda Mälarlandskapen i söder med samma växtzon
som Blekinge, till de nordliga delarna av Bergslagen
med skogsmark och klimat som påminner om södra
Norrland.
Över en god kopp kaffe berättar Snefringes styrelseordförande
Ulf Paulson, skogsförvaltare Eric Sundstedt
och skogvaktare Gunnar Björkholm mer om den unika
ägandeformen som följer fastighetens mantal.
Vad är en häradsallmänning och vad är specifikt för
Snefringe?
– En häradsallmänning är ett ostyckat jordområde som
tillhör ägarna av de fastigheter som är satta i mantal
inom ett härad. En delägare i en allmänning kan inte hävda
att ett visst område tillhör honom eller henne vilket
omöjliggör generationsväxling. I Snefringe finns det ca
600 delägare, säger Ulf Paulson. Eric Sundstedt fortsätter:
– Snefringes skötselpolicy är att skogen är till låns
av våra barn. Skogsbruket bedrivs rationellt, lång-
siktigt och produktionsinriktat. Vi har även valt att miljö-
certifiera Snefringe enligt PEFC (Programme for the
Endorsement of Forest Certification Schemes).
Hur stor är allmänningen?
– Snefringe finns i hela fyra kommuner; Surahammar,
Hallstahammar, Köping och Skinnskatteberg. Den totala
arealen ligger på 7 749 ha varav 6 635 ha är produktiv
skogsmark och medelboniteten ligger på 6,4 m³sk/ha.
Frodigt i söder med gräs, gran och lövträd och magrare
jordar med talldominans i norr.
Och vad produceras idag?
– Skogsbruket i den talldominerade marken i de sju
socknarna producerade under 2011 ca 26 000 m³fub
timmer, massaved m.m. Sedan finns även jordbruksarrenden
(främst vall- och betesarrenden), jaktarrenden
(nio arrendatorer), torvbrytning (36 000 m³s bränsletorv)
och hyresgäster i permanentboenden. Fastigheten
ingår i ett flertal vägsamfälligheter och fiskevårds-
områden.
Hur drivs allmänningen i praktiken?
– Arbetet och insatserna planeras efter en fastslagen
budget. Vi vet att det årligen ska röjas ca 150 ha, gödslas
50–60 ha, planteras 60–70 ha och markberedas 50–60 ha.
med mellanskog NR 6 – 2011

Det viktiga är att vi inte skjuter på genomförandena utan
att vi gör åtgärderna i tid även om vi i viss mån konjunktur-
anpassar verksamheten, säger Gunnar Björkholm.
Hur fördelas arbetet?
– En gång i månaden har vi styrelsemöte och vid årsmötet
samlas både styrelse och delägare, berättar Ulf.
– Skogsvårdslagen, allmänningens reglemente och
delägarnas beslut styr Snefringe Häradsallmänning som
drivs som ett högmekaniserat skogsbruk utan egna
anställda där arbetet utförs av entreprenörer. Mellanskog
har det operativa ansvaret med avverkning, skogsvård
och vägar. Och vi själva ser till att vara mycket ute
i skog och mark och analyserar skogens behov med
egna ögon, menar Eric och tittar på Gunnar som nickar
instämmande och fortsätter:
– Det händer ständigt saker i skogen; bränder, ingrepp
av granbarkborre, stormskador m.m. Vi följer
skogsbruksplanen och tar även hjälp av flygfotografier,
rapporter från jaktlag m.m. Alla observationer är viktiga.
Vi är även noga med en regelbunden gallring, röjning,
gödsling och askåterföring. Helhet och kretslopps-
tänkande är avgörande för att rätt insats ska göras i rätt tid.
Hur går själva utdelningen till?
– Som delägare får man sin årliga utdelning efter mantal.
Ju större mantal en fastighet har i en allmänning, ju
större blir utdelningen. Snefringes årliga utdelning ligger
nu på 13 000 kr per mantal.
Vilka frågor finns inför framtiden?
– En möjlig fråga är användningen av stubbar som
biobränsle eftersom 20 % av trädets biomassa finns i
den. Kanske det blir aktuellt att förändra skogskötseln
och använda ny teknik som kan vrida upp stubben. En
annan fråga är trädslagen. Vad ska man göra med de
Historik
träd vi planterar idag? Vilka trender och behov finns
i framtiden? Vi diskuterar de här möjligheterna och
utmaningarna gemensamt och bevakar forskningen,
säger Gunnar.
Och farhågor?
Eric, Ulf och Gunnar diskuterar tillsammans en stund
och sammanfattar sedan:
– Ja, egentligen rullar det ju på utan dramatiska konjunktursvängningar
i en allmänning. Men samtidigt har
vi några orosmoln i form av diverse inskränkningar i
brukandet av den egna eller allmänningarnas skogsmark.
Intrångs- och naturvårdsersättningar p.g.a. statens
politik måste bli verklighet i dessa fall, något annat
är inte rimligt, anser vi.
– Sedan har vi även ett ökat rovdjurstryck som skapat
sänkningar av jaktarrendena vilket i sin tur resulterar
i inkomstbortfall för allmänningen. Det är trist att
beslut från Bryssel kan skada skogsbruket och livsstilen
däromkring. De lokala förutsättningarna måste ju vara
avgörande för hur skogsbruket ska bedrivas. Frankrikes
skogar liknar ju inte alls de svenska! Klimatet är en
annan fråga men allt som handlar om varmare väder
behöver ju inte vara av ondo. Vi kanske får helt nya
odlingsmöjligheter och trädslag på sikt, funderar de.
När det sista kaffet är uppdrucket tar trion en tur ut
i skogen. Själv sitter jag kvar en stund och tänker på
Snefringe Häradsallmännings prövningar de senaste tusen
åren: farsoter, krig, stormar och börskrascher. Jag har
en mycket stark känsla av att den även fortsättningsvis
kommer att stå stor och stark inför framtidens utmaningar.
Snefringar brukar hitta lösningar på det mesta.
Läsa mer?
Ulla Lovén, Snefringe Häradsallmänning – en historik (2007)
1000-tal: landområden indelas
i hundare.
1300-talet: Magnus Erikssons
landslag. Uttrycker bl.a. häradsbornas
rätt till allmänningarna.
1500-tal: Gustav Vasa stärker
kronans makt med outnyttjade
skogsvidder i bl.a. Dalarna
och Hälsingland. Snefringe
blev dock kvar i häradsbornas
lokala ägo liksom de andra
häradsallmänningarna söder
om Dalälven.
1600-tal: Drottning Kristinas
skogsordning från 1647 skapade
vissa begränsningar för
häradsborna.
Text och foto: Lotta Isaksson, Columba
med mellanskog NR 6 – 2011 5

Johan Bergius och Roland Josefsson, båda Mellanskog, och Lars Eriksson, markägare.
6
Vägen till bättre
ekonomi i skogen
Byggandet av skogsbilvägar är i första hand en
långsiktig investering. Trots det, tar det oftast
inte så lång tid att räkna hem kostnaderna för
en väg. Att en väg dessutom leder till en rad
andra positiva faktorer för både skogen och
skogsägaren gör byggandet till en än bättre
investering. Både ur ekonomiska och praktiska
aspekter.
Lars och Elisabeth Eriksson äger en skogsfastighet
i trakten av Österfärnebo i Gästrikland. Här har man
bland annat 140 hektar produktiv skog och att bygga
till skogsbilvägar har varit en självklarhet. För två år
sedan byggde Erikssons, tillsammans med tre grannar,
en skogsbilväg på en dryg kilometer och nu går arbetet
vidare med ett eget vägprojekt.
Många fördelar med en väg
Den väg som Erikssons nu bygger är en 650 m lång
förlängning av en befintlig väg och kommer att försörja
cirka 25 hektar av den egna skogen.
– Det finns så många aspekter med en skogsbilväg.
Först och främst är det bra ur ett ekonomiskt perspektiv,
både på lång och kort sikt. Kommande avverkningskostnader
blir betydligt lägre. Vägen kommer dessutom
att underlätta vid planteringar, röjningar, gallringar och
annan skogsskötsel framöver. Dessutom är det mycket
enklare att hålla koll på sin skog eftersom en väg innebär
betydligt större tillänglighet. Skogen ska kontinuerligt
ses över t.ex. vid risk för vindfällen, berättar Lars
Eriksson.
Det finns naturligtvis andra värden som är svårare att
mäta i pengar men som kan vara nog så viktiga, betonar
Lars.
– Jag tycker det är väldigt roligt att vara och hålla på
här ute, att ge och inte bara ta från skogen. Det handlar
också om att bygga något för, och lämna över till, kommande
generationer. Dessutom är det en miljöfråga,
att skota virket långa sträckor i skogen ger mycket mer
utsläpp och spår än att kunna köra längre in med en
lastbil och fylla den. Att vägen även gör älgjakten
betydligt lättsammare och roligare gör ju inte saken
direkt sämre, säger Lars med ett skratt.
Att planera en väg
När man väl har bestämt sig för att bygga en väg är
det helt avgörande att titta på olika alternativa sträckningar
och här är det viktigt att ta hjälp av någon med
stor erfarenhet och gedigen kunskap. Att dra en väg där
markförutsättningar inte är optimala kan bli en mycket
dyr historia.
– Här har jag haft stor hjälp av Mellanskog och Christer
Öhman, som är en skicklig entreprenör, och vi har tittat
på olika alternativ genom skogen. Vi hade ett annat
med mellanskog NR 6 – 2011

alternativ från början, men efter noggrannare undersökningar
valde vi den här sträckningen som har de
bästa förutsättningarna, berättar Lars.
När man väl har snitslat upp vägen och tillstånden
från Skogstyrelsen är klara är det bara att påbörja avverkningen
i den tänkta väggatan.
– Här gäller det att göra väggatan så pass bred att man
inte senare skadar träd eller rötter som annars kommer
för nära vägen, berättar Roland Josefsson, Mellanskog.
Han är också med oss i skogen, tillsammans med sin
kollega Johan Bergius, den här dagen. Man bör försöka
eftersträva en bredd på mellan 15 och 20 meter, sedan
gäller det att tänka på att bygga en ordentligt bred vändplan
så att lastbilarna kommer runt. Den bör vara minst
25 meter i diameter, fortsätter Roland.
En rejäl grävmaskin
När avverkningen är klar så är det dags att börja grovbryta
en jämn och fin vägbana. Här handlar mycket om
att ha en tillräckligt stor grävmaskin och en förare som
vet hur det ska gå till väga.
– Med Christer Öhman, som hjälper mig, och hans
kraftiga grävare går det förvånansvärt snabbt fram. Det
är trots allt en hel del stora stenar och stubbar att ta hand
om. Samtidigt är det viktigt att få till en jämn väg som
håller sig bomberad, dvs. kuperad, så att vatten inte stannar
på vägen utan rinner undan ordentligt, förklarar Lars.
Vinterväg eller året-runt-väg?
När grävmaskinisten är klar kan det vara bra att låta
vägkroppen vila en tid för att sätta sig ordentligt. Då
ser man var man behöver stärka upp och ev. fylla på.
Om man sedan nöjer sig med en grovbruten väg, eller
en så kallad vinterväg, håller den för att användas när
det är riktig vinter. Den vägen fungerar sämre övriga
tider på året, inte minst då det är blött. För att skapa en
året-runt-väg behöver man bygga på vägen med ett s.k.
bärlager i form av bergkross, där man börjar med ett
grövre lager och sedan kan fylla på med ett finare lager.
– Vi rekommenderar alltid att man bygger vägen så
stark som möjligt. Det är mycket värt att kunna använda
vägen hela året och inte bara på vintern, vilket ofta
motiverar de högre kostnaderna, säger Roland Josefsson.
Kostnader
Visst låter det som en kostsam historia att bygga en väg,
men så mycket kostar det faktiskt inte. Det är två saker
som, i stort sett, avgör det totala priset räknat per meter
väg. Dels handlar det om hur de specifika markförutsättningarna
ser ut där vägen ska dras. Dels handlar det
om vilken standard man vill ha på sin väg.
– När det gäller grovbrytningen av en väg kan man
säga att det kostar någonstans mellan 70 –100 kr/meter
väg i de här trakterna, men variationerna kan vara större
än så. Här handlar mycket om hur mycket fyllnadsmaterial
och grus du har tillgång till från början. Alla typer
av transporter gör att kostnaderna ökar. Ska du sedan
lägga ner trummor för att leda bort vatten kostar det
också en slant. När det handlar om standard på vägen
spelar det roll hur bred väg du behöver och om du vill
ha ett extra bra bärlager. Så att ge ett entydigt svar på vad
det kostar per meter väg går inte att säga, utan här får
skogsägaren ta hjälp av t.ex. Mellanskog som får räkna
fram en totalkostnad, förklarar Johan Bergius.
– För att sätta kostnaderna i ett perspektiv kan man
konstatera att den skog som avverkas för vägbygget brukar
motsvara kostnaden för hela vägen, fyller Roland i.
– Sedan är det så att avverkningarna hålls igång året
runt och då väljer vi de platser som är mest tillängliga
under de delar av året då det är blött i markerna. Skogsägaren
får redan idag mer betalt och tillgängligheten
på virke kommer att premieras än mer i framtiden då
industrin behöver leveranser över hela året, förutspår
Roland.
Vägen skall underhållas
Att det är viktigt att sköta skogsbilvägar kan inte nog
understrykas. Här är vattnet den stora boven i dramat
och därför ska man vara mycket noga med att slyröja
diken så att inte gräs, sly och annan växtlighet drar upp
vatten på vägen. Sedan ska man se till att vägen håller
sig bomberad så att vatten på vägbanan kan rinna ut i
kanterna.
– Det är ganska självklart egentligen. Din väg är en
del av ditt totala skogsbruk och ska ses som ett kapital
som ska vårdas som ett sådant, avslutar Johan Bergius.
Text & foto: Martin Ekman, NPP
skogsbilväg
med mellanskog NR 6 – 2011 7

markberedning
8
Markbered för lyckat resultat
På Gammelkroppa Skogsskola anordnades
nyligen olika träffar för markberedningsentre-
prenörer i syfte att förstärka kvaliteten på
markberedning och säkra naturvårdshänsynen.
Allt för ofta snålas det in på den i sammanhanget
låga kostnad som markberedningen
är. En misslyckad föryngring kostar mångdubbelt
mer i omplanteringskostnader och/eller uteblivna
intäkter från den skog som skulle vuxit där.
För att få en jämn och växtlig ungskog är någon form
av markberedning att rekommendera på de allra flesta
marker. Forskningsresultat visar att den allra bästa metoden
är att göra som i trädgårdslandet, dvs. vända upp
och ner med mineraljord överst och humus som komposteras
en bit ner. Detta försöker olika sorters aggregat
att åstadkomma på olika sätt. Den nyligen blottade
mineraljorden gör att det inte finns några redan etablerade
växter och plantan får en bättre start. Mineraljorden
gör dessutom att snytbaggen, som är den största skade-
göraren på små plantor, inte trivs och angreppen
minskar. Jämför du plantor som satts i markberedd yta
med de plantor som sitter på annan plats är det oftast stor
skillnad redan efter några år. Gräv gärna upp några
plantor så ser du även skillnaden i rottillväxt.
Kvalitet kräver flexibilitet
– Det finns idag ingen mötesplats för markberedningsentreprenörer
och skogsvårdsansvariga för att utveckla
sig och byta erfarenheter, säger Lars-Göran Sundblad
som jobbar med skogsskötsel på Skogforsk. Med de
träffar vi nu arrangerar vill vi försöka starta upp något
som kan vara till nytta för branschen och för hela
skogsbruket. Markberedningen förtjänar en högre
status än den tycks ha idag. Vi vill ha hög kvalitet och då
krävs det flexibilitet. På en del objekt bör det inte vara
ett pris per hektar. Kvaliteten kan kräva en långsammare
körning och då kan det vara bättre med pris per timme.
Det blir troligen något dyrare men jobbet blir bättre. Jag
Dags att beställa plantor!
Nu är det hög tid att beställa plantor till vårens planteringar 2012.
Mellanskogsplantan är en serie anpassade plantprodukter utvalda
och framtagna av Mellanskog i samarbete med våra plantproducenter.
Prata med din inspektor eller beställ plantor direkt via webben,
www.mellanskog.se.
är inte säker på att tillräckligt många skogstjänstemän
har rätt fingertoppskänsla när det gäller markberedning.
Kompetens och engagemang
En bra förare ska ha ett tydligt intresse för att köra
maskin men måste samtidigt ha ett stort intresse och
engagemang för det biologiska. Markberedaren är vårt
verktyg att åstadkomma de bästa förutsättningarna för
den nya skogen.
Curt Pettersson som är entreprenör åt Mellanskog
i Sörmland är på träffen med en av sina nya förare,
Christian Ahlgren som tidigare arbetade åt Lantmännen.
– Det är svårt att få tag på bra personal, säger Curt. Bäst
är det med någon som kommer från lantbruk. Då är de
vana vid maskiner och att planera sin körning samtidigt
som de har en blick för biologin. Vintertid körs maskinerna
som skotare och då sysslar vi också med snöröjning.
Text & foto: Per Bengtsson
– Vi vill gärna medverka i förbättrad och ökad markberedning,
säger Gammelkroppas rektor Peter Stejmar. Mycket av skogs-
brukets fortbildning sker hos oss och vi har många skogstjänste-
män, entreprenörer och skogsägare som förbättrar sina
kunskaper varje år. Även vid markberedningen måste rätt
bedömningar göras så att naturvårdshänsynen blir bra.
med mellanskog NR 6 – 2011

”Skogen är mitt basläger”
Fredrik Sträng på toppen av Mount Everest 2006. Hans många resor i området har påverkat honom på flera plan.
Bland annat är han engagerad i projektledare utan gränser och har tagit initiativ till att rusta upp två skolor i Nepal.
Han är Skandinaviens mest meriterade höghöjdsklättrare
som älskar att utmana världens högsta toppar.
När han inte är ute på sina expeditioner coachar han
företag i teambuilding. Möt äventyraren och mångsysslaren
Fredrik Sträng som hämtar livskraft och
energi från skogen.
Fyrtio minuter. Ungefär så länge stannade Fredrik Sträng på
toppen av Mount Everest när han år 2006 lyckades bestiga världens
högsta berg. Det är lätt att dras med i hans berättelser om
svindlande utsikter och känslan som infinner sig i kroppen efter
att ha klarat de enorma fysiska och psykiska påfrestningar det
innebär att klättra i berg på över 8 000 meters höjd. Men hur
bestämmer man sig för att bli äventyrare på heltid?
Det hela började med ett aktivt friluftsliv, orientering och utflykter
hemma i Närkeskogarna.
– Mina föräldrar har alltid tagit med mig ut i naturen och som
liten var jag med i Mulleskolan. Skogen är mitt verkliga basläger,
därifrån hämtar jag kraft och energi, berättar Fredrik Sträng.
Drivs av utmaningar
Tillsammans med familjen blev det många fjällvandringar i
Norge och senare gjorde Fredrik Sträng lumpen i Kiruna.
Kunskaperna om klättring byggdes på successivt. Varje topp har
varit en aha-upplevelse och en viktig erfarenhet i hans väg mot
de mest krävande bergen.
Drivkraften ligger i själva utmaningen att klara av en uppgift.
Att sätta upp mål, planera och förbereda sig minutiöst och
sedan lyckas.
Hantera motgångar
Men att vara professionell äventyrare innebär inte bara fantastiska
naturupplevelser och toppbestigningar. Genom åren har
Fredrik Sträng också behövt hantera svåra motgångar. Under
sin K2-expedition i Himalaya 2008 omkom elva människor
i andra expeditioner runt om honom, allt inom loppet av ett
dygn. Fredrik Sträng avbröt sitt eget toppförsök och deltog i det
svåra räddningsarbetet. Händelsen var exceptionell och fick stor
mediauppmärksamhet.
– Man måste vara professionell när det gäller den här typen
av klättring. Allt handlar om förberedelser i minsta detalj. Om
en kris ändå uppstår är det viktigt att den inte övergår i en katastrof,
vilket var fallet på K2, säger Fredrik Sträng.
Delar med sig av sin erfarenhet
I dag delar han med sig av sina erfarenheter till företagsgrupper
som vill höja sin förmåga att lösa uppgifter. Det finns många
likheter mellan att bestiga berg och att genomföra projekt på en
arbetsplats. I båda fallen måste man kunna hantera begränsade
resurser, givna tidsramar, struktur, organisation och kunna fatta
snabba beslut. Fredrik Sträng har tillsammans med företagsgrupper
bestigit både Kebnekajse och Mont Blanc.
– Det är rena magin att se människor växa när de klarat en
topp-bestigning. Man blir mindre rädd för hinder och svårigheter
och istället för att fråga sig ”varför?” blir den naturliga frågan
istället ”varför inte?”, säger han.
Fredrik Strängs meritlista över bestigna berg och extrema
expeditioner är imponerande lång. Ändå finns det hur mycket
som helst kvar att uppleva. Han utesluter inte ett nytt försök att
bestiga K2 i framtiden men inget är bestämt ännu. Helt säkert är
det dock att det blir fler berg och fler aha-upplevelser.
Text: Maria Bergenheim, Foto: Privat
Namn: Fredrik Sträng
Yrke: Äventyrare, metacoach, föreläsare,
författare, dokumentärfilmare.
Ålder: 34
Bästa äventyr: Fjolårets bestigning av Gasherbrum
I, bergstopp på 8086 meter i Pakistan.
Måtto: Nå toppen och må toppen!
Bästa utepryl: Jag är verkligen inte prylfixerad
men någonting jag inte kan vara
utan är ett riktigt bra stormkök.
Tränar: Två gånger per dag, ett konditions-
och ett styrkepass.
Hemsida: www.strang.se
med mellanskog NR 6 – 2011 9

glöde tycker till
Glöde tycker till
10
– planer, PEFC och Polytax
Nya skogsskötselplaner
Till våren överför vi våra nuvarande skogsskötselplaner
till ett nytt planprogram. De flesta planer vi
gjort under de senaste ca 10 åren kommer därmed
att kunna presenteras på vår nya medlemswebb, som
också tas i drift under våren. Det kommer att göra
det lättare att ha en uppdaterad plan och underlättar
kommunikationen med er medlemmar. Kontaktinspektor
och skogsägare kan se och per telefon
diskutera plan och åtgärdsförslag.
Dessutom kommer det successivt att utvecklas
nya beräkningsmöjligheter för olika skötselalternativ,
målklassning av vattendrag m.m.
80-10-10
Göran Enander, f.d. generaldirektör på Skogs-
styrelsen, myntade uttrycket 80-10-10 där han avsåg
andelar produktionsskog och andelar avsatt skog
i olika former. Det visade på en ambition som vida
översteg skogsvårdslagens krav. Dessvärre närmar
vi oss nu dessa siffror. Andreas Carlgren, f.d. Miljöminister,
skrev för ca ett år sedan på ett avtal vid det
globala miljömötet i Nagoya i Japan, som innebär
att 17 % värdefull landareal skall skyddas. Det har
varit märkligt tyst kring detta avtal, men kraven från
olika miljöorganisationer börjar nu komma på att
Sverige måste ha en konkret strategi för att uppfylla
åtagandet i Nagoya. Frågan är vad som avses med
värdefull landareal, är det produktiv skogsmark? Jag
är tydligen inte ensam om att undra detta för miljömålsberedningen
vill nu tillsätta en utredning för att
analysera vad åtagandet innebär. Själv kan jag tycka
att det känns lite oroande att politiker måste tillsätta
utredningar för att förstå vad andra politiker åtar sig
å Sveriges vägnar.
Text: Dan Glöde
Skogsskötselchef
Generell hänsyn
Skogsstyrelsens inventering av bl.a. naturhänsyn,
den s.k. Polytaxen, har debatterats ivrigt det senaste
året. Hyggena uppfyller inte de krav Skogsstyrelsen
ställer. Detta beskrivs i media som olagliga hyggen,
vilket det inte alls är frågan om. Innan en tvist avgjorts
i domstol är det endast bedömningar av lagnivåer.
Vi vill naturligtvis göra rätt och har i flera år
efterlyst lagrådgivning i denna fråga. Skogsstyrelsen
har dock inte velat säga hur det ska vara, endast att
det vi gör inte uppfyller kraven. Eftersom lagråd
inte var en framkomlig väg har vi i Mellanskog under
hösten satsat en halv miljon kr på att utbilda drygt
500 tjänstemän och entreprenörer. Utbildningen
hölls av Skogsstyrelsen, som nu var betydligt mer
meddelsam, och på ett professionellt och klar-
läggande sätt undervisade i generell hänsyn med
polytaxens krav som grund.
PEFC
När PEFC bildades gjordes det bl.a. för att försvara
äganderätten genom att erbjuda ett alternativ till
ökade statliga intrång. Detta tycker jag tyvärr har
kommit i bakgrunden, eller så har vi varit för dåliga
på att förklara det. Jag tror fortfarande att ett starkt
PEFC är ett utmärkt sätt att försvara äganderätten.
Ett bra exempel är när Miljöpartiet i våras föreslog
införandet av en miljöavgift för skogsbruk. Svaret
blir att vi redan betalar en sådan genom de frivilliga
avsättningarna. Ska vi avverka dem och betala en
mindre monetär avgift till staten?
De nya planerna hoppas jag kan innebära en nytändning
och en ökning av andelen PEFC–certifikat.
Ett starkt och tydligt argument för äganderätt och
mot intrång är en hög andel miljöavtal bland er
medlemmar.
med mellanskog NR 6 – 2011

medlemswebben
Ny webbplats ska ge bättre överblick
I vår lanseras Mellanskogs nya hemsida och
medlemswebb. Den senare är en helt ny tjänst
där du som medlem kan logga in och titta på
uppgifter om just din fastighet och din skog.
Där kommer du också att kunna se din skogsskötselplan.
Just nu pågår utvecklingen av Mellanskogs nya hemsida
och medlemswebb för fullt. Det är många bitar som
ska falla på plats; design, innehåll och funktionalitet ska
bakas ihop och bli till en modern och användarvänlig
webbplats.
Öka servicegraden
I våras gjorde Mellanskog en förstudie där flera övergripande
mål för den nya webbplatsen togs fram. Ett av
dem är att ”öka servicegraden mot våra medlemmar”.
Att vara skogsägare idag betyder inte nödvändigtvis
att man arbetar med skog till vardags. Tvärtom är det
många som sköter sin skog vid sidan av sitt ordinarie
arbete.
– Det gör att det blir extra viktigt att kunna sköta
sina ärenden med Mellanskog även efter kontorstid. Vi
hoppas att medlemswebben ska bidra till att underlätta
det administrativa arbetet som följer med att äga skog,
säger Sune Nilsson, personalchef och medlemsansvarig
på Mellanskog.
I förstudien genomfördes både djupintervjuer och
workshops med medlemmar i Mellanskog. Syftet var att
få veta vad medlemmarna har för behov och mål när det
gäller ”digital skogsskötsel”.
– Ett tydligt önskemål var att få en bättre överblick
över sina ekonomiska mellanhavanden med Mellanskog
och även att kunna följa pågående och planerade
Medlemswebben i korthet
Innehåll:
• En ekonomidel med insatser, merkonto och
likvidfördelningar, samt möjlighet att beställa
uttag från merkonto.
• En kontrakts- och uppdragsdel med tillhörande
dokument som exempelvis avräkningsnotor,
inmätta volymer och uppdragsredovisningar.
• En sida för ”min profil” med personuppgifter
och fastighetsuppgifter.
• Tillgång till skogsskötselplan.
• Sidor för nyheter, virkespriser och frågor och svar.
• Möjlighet att sms:a eller maila sin inspektor direkt
från webbgränssnittet.
Text och foto: Maria Bergenheim
uppdrag på ett enkelt sätt,
berättar Sune Nilsson.
På medlemswebben kommer
det att finnas både en
ekonomidel med översikt
över insatser, merkonto och
likvidfördelningar för avverkningsrätter,
samt en sida för
kontrakt och uppdrag. Från
ekonomidelen blir det möjligt
att beställa uttag från merkontot.
Sune Nilsson
Skogsskötselplan på webben
Många medlemmar önskade också att få tillgång till
sin skogsskötselplan på webben. Medlemmar som har
skaffat sig en skogsskötselplan kommer i vår att kunna
komma åt den från medlemswebben och arbeta med
den direkt i webbgränssnittet. Det blir enkelt att få en
bra överblick av skogsinnehavet och vilka åtgärder som
är aktuella att göra, menar Dan Glöde, skogsskötselchef
på Mellanskog.
– Det kommer att underlätta kommunikationen
mellan våra medlemmar och inspektorer. Till exempel
kan en medlem tillsammans med sin inspektor diskutera
olika åtgärdsförslag över telefon och samtidigt titta på
planen på webben, säger Dan Glöde.
Ny sökfunktion till hemsidan
Även Mellanskogs hemsida kommer att få en ny och
modern design. Det blir en förbättrad sökfunktion
och en ny sida med tips och råd kring skogsskötsel.
Lanseringen av Mellanskogs nya hemsida och medlemswebb
är planerad till våren 2012.
med mellanskog NR 6 – 2011 11

älgförvaltning
12
Samverkan ger ger styrka
i nya älgförvaltningen
Den nya älgförvaltningsmodellen, som träder
i kraft vid årsskiftet, bygger på att förvaltningen
av älgstammen ska samordnas över större
områden. Syftet är att åstadkomma en älgstam
av hög kvalitet i balans med betesresurserna.
Det är tydligt uttalat att skador på skog ska
minska och att markägarna ska ges ett större
inflytande i förvaltningen.
Varje län har delats in i älgförvaltningsområden, som
kan överskrida länsgränser för att anpassas till älgens
rörelsemönster. Det kan vara naturliga avgränsningar
som t.ex. vatten eller viltstängsel längs större vägar.
Mellanskog och LRF har tillsammans med skogsbolagen
och andra större markägare haft regelbundna
överläggningar tillsammans med jägarorganisationerna
om hur de nya älgförvaltningsområdena ska avgränsas.
Dessa förslag har sedan lämnats till länsstyrelserna för
formella beslut.
Under sommaren och hösten har det också pågått
ett intensivt arbete för att hitta rätt personer att företräda
familjeskogsbruket i de nya älgförvaltnings-
områdena. Arbetet har genomförts i nära samarbete
med LRF. Min bedömning är att de privata markägarna
ligger långt framme i detta arbete och jag vill ge en eloge
till alla som på olika sätt har arbetat med frågan inom
Mellanskog.
Mellanskog och medlemmarnas roll
De utsedda representanterna i älgförvaltningsgrupperna
har ett viktigt arbete framför sig och Mellanskog
kommer, tillsammans med LRF, att ordna introduktionsutbildningar
i början av nästa år. Samtidigt vill jag
betona vikten av att de utsedda representanterna för familjeskogsbruket
känner ett starkt stöd på hemmaplan
också. Här har både medlemmar och styrelsen i skogsbruksområdet
en viktig roll att fylla.
Naturvårdsverket har i uppgift att ta fram föreskrifter
för hur den nya älgförvaltningen ska fungera. Ett förslag
var ute på remiss under sommaren och det råder
stor enighet på markägarsidan om hur föreskrifterna
bör se ut. En viktig utgångspunkt är att älgförvaltningsgruppen,
som leder arbetet i älgförvaltningsområdet,
ska ha tillräckliga mandat att genomföra sitt arbete,
både gentemot länsstyrelserna och mot lokala licensområden
och älgskötselområden.
Mellanskog har varit aktiv i denna fråga både lokalt,
regionalt och centralt. Vi har tydligt fört fram familjeskogsbrukets
önskemål och synpunkter på hur en ny
älgförvaltning bör fungera och vi har tagit stor plats
i diskussionen om hur älgförvaltningsområdet och älgförvaltningsgrupperna
ska utformas. Det gemensamma
med mellanskog NR 6 – 2011

arbetet har gett resultat och vi har lagt grunden till en
förvaltning som ska leda till en balanserad älgstam av
hög kvalitet och till mindre skador på skogen. Samverkan
ger styrka!
Sven Erik Hammar, ledamot Mellanskogs styrelse
Så här mycket äter älgen
• Under vintern äter älgen mindre än hälften av vad den
gör under sommaren. Tillväxten är inställd och de
flesta älgar tappar i vikt.
• På vintern består älgens föda till 80–90 % av träd
och buskar vilket minskar till ca 40 % under sommar-
månaderna. Förutom träd och buskar äter älgen
blåbärsris, ljung, örter, gräs, svamp, fräkenväxter m.m.
Viktmässigt äter en vuxen älg dagligen ca 10 kg på
vintern och 30–40 kg på sommaren.
• Om älgen får välja äter den helst asp och sälg, sedan
i fallande ordning ek, rönn, en, tall, björk och sist gran.
I praktiken har den inte alltid valmöjlighet utan äter
mestadels tall och björk.
• Om en vuxen älg under vinterhalvåret livnär sig till 25%
på tall och i genomsnitt betar 5 skott per tall så betar
den av ca 10 ha tallungskog med 2 000 stammar/ha.
Har man en population på fem älgar per 1 000 ha
betar de av ca 50 ha tallungskog.
• Försök i Furudal visar att hårt älgbetade bestånd kan
tappa upp till 70 % av volymtillväxten under en 30-års
period jämfört med oskadade hägnade bestånd.
med mellanskog NR 6 – 2011 13

från skogen
Mellanskog rättar
I förra numret smög det sig in en felaktighet i artikeln om redskap. Den
bensin som används i bland annat motorsågar heter alkylatbensin och
ingenting annat.
14
Vilken favoritbössa har du till älgjakten och
varför är det din favorit?
Hemligheten bakom mången framgång
är ett gott självförtroende!
Grundkurs för skogsägare
Krafthandling Skog erbjuder en kortkurs för nya och blivande
skogsägare om skogsbrukets grunder.
Kursen är två dagar, alternativt två kvällar och en dag ute.
Efter kursen ska deltagaren
• Kunna de vanligaste skogsbrukstermerna.
• Känna till skogsbrukets kretslopp och åtgärder.
• Inse värdet av att ha ett mål med sitt skogsägande.
• Ha insikt om vad det innebär att vara skogsägare i Sverige.
• Känna lust att lära mer!
Anmälan
Till din kontaktinspektor, Sbo-ordförande eller www.mellanskog.se (där
du klickar på Studiecirklar/Kurser, där du kan läsa mer om Grundkurs
för skogsägare och även anmäla dig).
Johan Redebrandt,
Siljansnäs
– Favoritgevär till älgjakt varierar
men jag håller mig helst till min
favoritkaliber, 9,3x62. Det är en
bra allroundkaliber med en hanterbar
rekyl och bra prestanda.
Ellert Zetterström,
Västra Bröta 1:7 i Grödinge.
– Jag använder mig helst av en
Husqvarna 30-06 till älgjakten då
jag tycker att den är behagligare
att skjuta med än min 9,3 som
jag använder till jakt på vildsvin.
Vinnare av träkåsor
Vi lottade ut tio stycken träkåsor
i förra numret, och vinnarna är;
Birgitta Thorsen, Malungsfors,
Kalle Berg, Rättvik, Kurt Johansson,
Västerås, Gerd Nohrén, Karlstad, Roland Persson,
Åmotfors, Bengt Gustavsson, Solna, Maria Åkerblom,
Järvsö, Pia Eriksson, Eskilstuna, Marianne Dingfors,
Borlänge, Leif Östberg, Bergsjö.
Mellanskogsmässa
24–25 augusti 2012
Tema: Att äga skog.
Den som äger och driver skogsföretag har stor frihet
att utveckla sina intressen för skog och natur och
påverka sin skogs utveckling och hur den ser ut i
framtiden.
Mässan erbjuder möjligheter att skaffa information
om både produkter och tjänster som på olika vis
syftar till att utveckla det enskilda skogsföretaget.
Mellanskogsmässan 2010 besöktes av 8 000 personer.
98 % av de som besökte mässan 2010 ville
besöka nästa mässa. Målet med 2012 års mässa är
att få fler än 10 000 besökare.
Bokan redan nu dagarna i din kalender.
Sven Fall,
Ljusdal
– Min favoritbössa har blivit en
Carl Gustaf kaliber 6,5. Vid tiden
då jag köpte den ansågs den vara
en smidig och populär bössa,
lämplig eftersom man gick med
hund då. På den tiden var ammunitionen
till den också förhållandevis
billig. Jämfört med min
tidigare bössa (en 8,57 med s.k.
flaggsäkring) var den också väldigt
modern.
med mellanskog NR 6 – 2011

Medlemspris på redskapsbärare
Redskapsbärare 3 700 kr (inkl moms)
Gäller t o m 30 juni 2012
Som medlem i Mellanskog erbjuds du att köpa en redskapsbärare
till ett mycket förmånligt pris. Redskapsbäraren
gör att du slipper smutsa ner bilen med rågångskäppar,
röjsåg, plantor, planteringsutrustning och annat som
hör skogsbruket till.
Ordinarie pris är 5 500 kr, inkl moms, som medlem
Medlemserbjudande
betalar du 3 700 kr, inkl moms. Har du dessutom ett
skogsskötselavtal får du hem den fraktfritt. Har du inte
skogsskötselavtal tillkommer frakten med 625 kr.
Fakta och beställningstalong hittar du på vår hemsida
www.mellanskog.se. Du kan även ringa 010-482 80 00
och göra din beställning.
med mellanskog NR 6 – 2011 15

Vill du också skapa
mervärde i skogen?
Mellanskog erbjuder alla tjänster du kan behöva för att få en välskött skog.
Det ger dig mer tillbaka, både ekonomiskt och skog att vara stolt över.
Vi fi nns där du har din skog. Kontakta oss på 010-482 80 00.
Mellanskog ägs av 32 000 privata skogsägare. Vi verkar för ett fritt, lönsamt,
uthålligt och miljöanpassat skogsbruk. För välskötta skogar ger mer tillbaka.
Ring oss på 010-482 80 00 eller besök vår webbplats så berättar vi gärna mer.
www.mellanskog.se