Inspektion Uppsala (1,6 MB) - Skolverket

Inspektionsrapport 

från Skolverket 

2005:104 

Utbildningsinspektion i 

Uppsala kommun, gymnasieskolan, 

gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen 

inklusive särvux och sfi 

Bes lut 

Kommunrapport 

S kolrapporter

Innehåll 

Beslut 

Kommunrapport avseende gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt 

vuxenutbildningen inklusive särvux och sfi 

Skolrapporter 

Bolandsskolan, gymnasieskola 

Celciusskolan, gymnasieskola 

Ekebyskolan, gymnasieskola 

Fyrisskolan, gymnasieskola och gymnasiesärskola 

Grafiskt Utbildningscenter i Uppsala, Medieprogrammet 

Jällaskolan, gymnasie- och gymnasiesärskola samt komvux 

Katedralskolan, grundskola årskurs 7–9 och gymnasieskola 

Linnéskolan, gymnasieskola 

Lundellska skolan, gymnasieskola och gymnasiesärskola 

Uvengymnasiet, gymnasieskola och individuella programmet 

Vuxenutbildningen och svenska för invandrare

Uppsala kommun 

753 75 UPPSALA 

Postadress: 106 20 Stockholm 

Besöksadress: Alströmergatan 12 

Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 

skolverket@skolverket.se www.skolverket.se 

Beslut 

2006-01-19 

1 (6) 

Dnr 53-2004:2933 

Genomförd utbildningsinspektion i Uppsala kommun, 

delbeslut för gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning 

Skolverket genomförde under våren 2005 inspektion av gymnasieskolan, gymnasiesärskolan 

och vuxenutbildningen i Uppsala kommun. Under läsåret 2005/2006 inspekteras 

förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan och den obligatoriska särskolan. 

Hela inspektionen av samtliga skolformer i Uppsala kommun beräknas vara 

klar till sommaren 2006. 

Detta beslut avser gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen i Uppsala 

kommun. Besök i dessa verksamheter genomfördes under perioden februari 2005 till 

maj 2005. 

Skolverkets utbildningsinspektion tar ställning till i vad mån verksamheterna ger förutsättningar 

för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella 

målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen 

uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. 

Utbildningsinspektionen behandlar sex områden, som avser att täcka verksamheternas 

resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa 

en heltäckande bild av all skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar 

särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information 

och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade 

på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se). 

Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen 

genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en 

övergripande rapport om kommunens ansvarsområde för gymnasieskola, gymnasiesärskola 

och vuxenutbildning finns även rapporter om varje kommunal gymnasieskola och 

för vuxenutbildningen. 

Detta beslut redovisar dels områden som behöver förbättras, dels områden där det 

finns sådana brister i verksamheterna att dessa snarast måste åtgärdas. I skolrapporterna 

framförs ytterligare brister samt påpekanden och rekommendationer avseende kvaliteten 

där huvudmannen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar i 

och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. 

Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 19 april 2006 skall Uppsala 

kommun redovisa till Skolverket, enheten i Stockholm vilka åtgärder som vidtagits 

mot brister i verksamheterna samt för förbättringsområdet som avser en 

avgiftsfri utbildning. 

Sådana brister som framgår i respektive skolrapport skall redovisas till Skolverket inom 

tre månader från beslutsdagen. I bilaga till beslutet anges vilka brister som avses och 

vilka skolor som berörs.

Beslut 

2006-01-19 

2(5) 

Dnr 53-2004:2933 

Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Skolverket 

kommer då att begära en redovisning av de åtgärder som vidtagits för att förbättra 

kvaliteten. 

Skolverkets beslut med anledning av inspektionen 

Inspektörerna bedömer att verksamheten i gymnasieskolan och vuxenutbildningen i 

Uppsala kommun är av god kvalitet. Gymnasiesärskolans verksamhet är genomgående 

av mycket god kvalitet. Av bilagda skolrapporter framgår dock skillnader i kvalitet 

mellan de olika skolorna. 

Inom såväl gymnasieskolan, gymnasiesärskolan som vuxenutbildningen i Uppsala når 

eleverna i stort sett goda resultat vad gäller kunskaper relaterat till kursplanernas mål. 

Elevernas och de studerandes kunskaper om kursmål och betygskriterier är överlag 

goda, vilket enligt inspektörerna är en förutsättning för att de skall kunna ta ansvar 

för sitt lärande och ha inflytande över sin utbildning. 

Skolornas arbete för att skapa en god arbetsmiljö och främja elevernas och de studerandes 

delaktighet är överlag gott. Såväl inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 

som inom vuxenutbildningen behandlas värdegrunds- och trygghetsfrågor kontinuerligt. 

Den pedagogiska verksamheten och undervisningen vid gymnasieskolan, gymnasiesärskolan 

och inom vuxenutbildningen i Uppsala kommun är sammantaget av god 

kvalitet. 

Det genomgående intrycket är att rektorerna är väl förtrogna med sina verksamheter. 

Flera av dem har arbetat lång tid som skolledare och genom olika organisatoriska 

lösningar har de genom sina biträdande rektorer skapat ett system som ger dem möjlighet 

att hålla sig väl förtrogna med den dagliga verksamheten. Tillgången till utbildning 

inom såväl gymnasieskolan, gymnasiesärskolan som vuxenutbildningen i Uppsala 

är god. Den information som ges kring utbildning i Uppsala är genomgående bra. 

Skolorna har resurser för att genomföra det nationella utbildningsuppdraget 

Skolverket bedömer att följande områden, som är övergripande och återfinns i de 

flesta av de inspekterade skolorna, är i behov av förbättringsinsatser. 

- Elevernas inflytande över undervisningen behöver utvecklas. 

- Det organiserade inflytandet bör utvecklas så att eleverna får förutsättningar att ta 

en aktiv del i sådana demokratiska fora som elevråd och skolkonferens. 

- Värdegrundsarbetet inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen bör bli tydligare 

för elever och studerande. Gymnasieskolornas handlingsprogram mot kränkande 

behandling bör utvecklas. 

- Organiserade former av återkommande erfarenhetsutbyten mellan lärarna bör tillskapas 

både för gymnasieskolan och vuxenutbildningen i syfte att säkerställa en rättvis 

och likvärdig bedömning och betygssättning. 

- Inom gymnasieskolan bör utvecklingssamtalen tydligare bygga på elevernas individuella 

studieplaner.

Beslut 

2006-01-19 

3(5) 

Dnr 53-2004:2933 

- Inom gymnasieskolan bör skolornas arbete med särskilda stödinsatser utvecklas. 

Exempelvis erbjuds studiehandledning på modersmålet endast undantagsvis då 

gymnasieskolorna inte gjort någon bedömning av behovet. 

- Den stora frånvaron på några gymnasieskolor bedöms av inspektörerna vara ett så 

allvarligt problem att kommunen snarast måste vidta åtgärder. 

- Rektorernas arbete bör tydligare inriktas mot pedagogiskt ledarskap och ansvarsfördelningen 

mellan skolledare klargöras. 

- Kvalitetsredovisningarna bör utvecklas och vuxenutbildningen bör upprätta kvalitetsredovisningar 

som omfattar all verksamhet. Även sådan verksamhet som genomförs 

på entreprenad. 

- Kommunen måste se över vilka avgifter och kostnader som förekommer för elevernas 

utbildningar inom verksamheterna så att dessa överensstämmer med skollagens 

krav på en avgiftsfri utbildning. 

- Kommunen bör vidta åtgärder och skärpa sina rutiner så att de uppgifter som lämnas 

beträffande undervisande personal bättre kan användas för uppföljning och utvärdering 

såväl lokalt som nationellt. 

På Skolverkets vägnar 

Marie-Hélène Ahnborg 

T.f. avdelningschef 

Tor Andersson 

Undervisningsråd 

I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsrådet Pia-Lotta 

Sahlström, samt juristerna Mariette Dennholt, Alf Johansson och Ulrika Lindmark. 

Kopia till 

Enligt fastställd sändlista. 

Bilaga 

Förteckning över skolor där Skolverket kräver åtgärder.

Bilaga 

2006-01-19 

4(5) 

Dnr 53-2004:2933 

Följande brister vid respektive skola och verksamhet måste åtgärdas: 

Bolandsskolan 

- Det utarbetas inte åtgärdsprogram för alla elever som behöver det (8 kap. 1 a § 

gymnasieförordningen). 

- Alla lokala kurser är inte utformade i enlighet med bestämmelserna (2 kap. 14 § 


Celsiusskolan 

- Utvecklingssamtal genomförs inte en gång per termin (7 kap. 19 § gymnasieförordningen). 

- Rektor fattar inte beslut om utökat respektive reducerat program (5 kap. 22-23 §§ 


Ekebyskolan och Fyrisskolan 




- Alla lokala kurser är inte utformade i enlighet med bestämmelserna (2 kap. 14 § 


Jällaskolan 

- Klassråd finns inte i alla klasser (4 kap. 3 § gymnasieförordningen). 



Katedralskolan 

- Skolans rutiner för särskild prövning inom gymnasieskolan uppfyller inte bestämmelserna 

(7 kap. 14 § gymnasieförordningen). 

- Rektor är inte ledamot i elevvårdskonferensen (3 kap. 4 § grundskoleförordningen 

och 4 kap. 1 § gymnasieförordningen). 

- Rektor fattar inte beslut om utökat och reducerat program (5 kap. 22-23 §§ gymnasieförordningen). 

Linnéskolan 

- Beslut om utökat och reducerat program fattas inte av rektorn (5 kap. 22-23 § 

gymnasieförordningen).

Bilaga 

2006-01-19 

5(5) 

Dnr 53-2004:2933 

Lundellska skolan 

- Klassråd förekommer inte i samtliga klasser (4 kap. 3 § gymnasieförordningen). 

- Skolan utarbetar inte åtgärdsprogram för alla elever som behöver särskilda stödåtgärder 

(8 kap. 1 a § gymnasieförordningen). 


Vuxenutbildningen 

- De lokala kurserna vid utbildningen inom Öppet hus saknar kursplaner (2 kap. 

8 § förordningen om kommunal vuxenutbildning). 

- Alla ämnen i den grundläggande vuxenutbildningen erbjuds inte (2 kap. 16 § förordningen 

om kommunal vuxenutbildning).

Utbildningsinspektion i Uppsala kommun 

Gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen 

Dnr 53-2004:2933 

Utbildningsinspektion i Uppsala kommun, 

gymnasieskolan, gymnasiesärskolan 

samt vuxenutbildningen inklusive särvux och sfi 

UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE 

Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom 

att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen 

för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och 

vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala 

kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. 

Inspektionens inriktning 

Inspektionsutredningen inriktas mot sex områden. De är särskilt väsentliga för 

att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning 

som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sex områdena, som 

granskas utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 

Resultaten: 

1. Kunskaper, utveckling och lärande 

Verksamheten: 

2. Arbetsmiljö och delaktighet 

3. Pedagogisk verksamhet och undervisning 

4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 

Förutsättningarna: 

5. Tillgång till utbildning och omsorg 

6. Resurser 

I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller 

negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella 

bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla verksamheter, 

nämligen kunskapsbedömningen och betygssättningen, kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, 

personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter 

vid funktionsnedsättning och stödinsatser. 

Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens 

krav görs utifrån läroplaner och övriga författningar. Inspektörernas sakkunskap 

och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. 

Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala 

lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande 

bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- 

och kritikområden. 

1


Gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen SKOLVERKET 

Dnr 53-2004:2933 

Genomförandet av inspektionen i Uppsala kommun, 

gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen 

Skolverket sände den 22 november 2004 skriftlig information till kommunen 

om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. 

Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av 

kommunens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, 

barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen har bestått av 

undervisningsråden Tor Andersson, Nils-Åke Andersson, Lee Gleichmann, 

Gudrun Rendling, Elisabeth Ritchey, Pia-Lotta Sahlström, Lars Svensson samt 

experterna Jan Heimer och Mona Engberg. 

Besöken i verksamheterna inleddes i februari 2005 och avslutades i maj 2005. 

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga 

inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder 

som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen 

leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets 

beslut. 

Underlag 

Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen, gymnasieskolorna 

och vuxenutbildningen, dels den information som samlats in vid 

observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. 

Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet 

som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat 

offentligt material. 

Vid inspektionen av gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen i 

Uppsala kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska 

ledningen (Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och Produktionsnämnden 

för vård och bildning) samt respektive kontor (Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret 

och Produktion vård och bildning). 

Vid inspektionen av respektive skola intervjuades skolledare, personal, elever 

och föräldrar. 

2

SKOLVERKET 



Dnr 53-2004:2933 

Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället 

Verksamhets- och skolformer Antal elever ca. 

Gymnasieskola 8 000 

Gymnasiesärskola 300 

Kommunal vuxenutbildning, komvux 4 000 

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 100 

Svenskundervisning för invandrare, sfi 900 

Gymnasieskolan i Uppsala kommun erbjuder själva eller genom samverkansavtal 

med andra kommuner utbildning på samtliga 17 nationella program. 

I Uppsala kommun finns tio kommunala gymnasieskolor. Från och med hösten 

2005 startar en ny gymnasieskola, Rosendalsgymnasiet. 

De inspekterade gymnasieskolorna är: Bolandsskolan, Celsiusskolan, Ekebyskolan, 

Fyrisskolan, Grafiskt utbildningscenter (GUC), Jällaskolan, Katedralskolan, 

Linnéskolan, Lundellska skolan och Uven (Individuellt program). 

Gymnasiesärskolans verksamhet har inspekterats i samband med besöken på de 

gymnasieskolor som erbjuder detta. Även vuxenutbildningen har granskats. 

Inspektörerna har även besökt Ekeby verkstad som organisatoriskt tillhör Linnéskolan. 

Bedömning 


Kunskaper relaterat till kursplanernas mål 

Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som 

färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta 

självständigt. 

Skolan skall sträva efter att de studerande tillägnar sig goda kunskaper inom 

utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin 

egen förmåga. Kunskapsmålen anges närmare i den nationella läroplanen och i 

kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. 

Gymnasieskolan 

De genomsnittliga betygspoängen för de nationella programmen framgår av 

nedanstående tabell. 

3



Dnr 53-2004:2933 

Tabell 1: Genomsnittlig betygspoäng år 2004, Skolverkets statistik 

Program Riket Uppsala 

Barn- och fritidsprogrammet 12,5 13,8 

Byggprogrammet 12,2 11,4 

Elprogrammet 12,3 12,0 

Energiprogrammet 11,9 11,5 

Estetiska programmet 14,9 14,6 

Fordonsprogrammet 11,4 11,1 

Handels- och administrationsprogrammet 12,7 12,5 

Hantverksprogrammet 14,0 * 

Hotell- och restaurangprogrammet 12,7 13,2 

Industriprogrammet 11,9 ** 

Livsmedelsprogrammet 12,6 * 

Medieprogrammet 13,9 13,7 

Naturbruksprogrammet 13,4 14,1 

Naturvetenskapsprogrammet 16,1 16,7 

Omvårdnadsprogrammet 13,0 14,4 

Samhällsvetenskapsprogrammet 14,6 14,5 

Teknikprogrammet 13,8 13,8 

Summa nationella program 14,0 14,3 

* Genomsnittligt betygspoäng anges inte då resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever. 

** Industriprogrammet erbjuds genom samverkansavtal men inte i Uppsala kommun 

En jämförelse av de genomsnittliga betygspoängen för de nationella programmen 

i Uppsala kommun visar att resultaten sammantaget ligger strax över medelvärdet 

i riket. Samtidigt finns program som ligger högre och sådana som 

ligger lägre än motsvarande program i riket. 

Det bör dock uppmärksammas att framför allt några av de så kallade yrkesförberedande 

utbildningarna visar på betygsresultat som är sämre jämfört med 

riket i övrigt. Dessutom framgår av den nationella statistiken att dessa resultat 

försämrats sedan år 2002. Två program, Barn- och fritidsprogrammet och Omvårdnadsprogrammet 

ligger dock betydligt över medelvärdet i riket. 

4 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 



Dnr 53-2004:2933 

Tabell 2: Andel elever (%) behöriga till högskola år 2004, Skolverkets statistik 

Program Riket Uppsala 

Barn- och fritidsprogrammet 84,7 100 

Byggprogrammet 92,6 96,6 



Estetiska programmet 91,2 90,3 

Fordonsprogrammet 83,2 86,8 

Handels- och administrationsprogrammet 82,9 80,0 

Hantverksprogrammet 92,0 * 

Hotell- och restaurangprogrammet 86,0 97,0 

Industriprogrammet 81,4 ** 

Livsmedelsprogrammet 87,7 * 

Medieprogrammet 89,7 83,1 

Naturbruksprogrammet 83,8 89,7 

Naturvetenskapsprogrammet 95,8 96,8 

Omvårdnadsprogrammet 87,6 100 

Samhällsvetenskapsprogrammet 92,3 88,3 


Summa nationella program 89,9 90,0 

*Genomsnittligt betygspoäng anges inte då resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever. 

** Industriprogrammet erbjuds genom samverkansavtal men inte i Uppsala kommun 

Andelen elever som är behöriga till högskola ligger på de flesta nationella programmen 

över medelvärdet i riket. Samhällsvetenskapsprogrammets resultat 

ligger dock hela fyra procentenheter under rikets. 

Genomgående gör inspektörerna bedömningen att resultaten på skolorna avseende 

kursplanernas mål generellt är goda och i vissa fall mycket goda. Däremot 

bör resultaten förbättras på en del av de så kallade yrkesförberedande programmen. 

När det gäller Samhällsvetenskapsprogrammet kan inspektörerna 

konstatera att resultaten varierat över tid. En förklaring till detta kan eventuellt 

finnas i skolornas arbete med stöd, vilket finns beskrivet i kapitel 3 pedagogisk 

verksamhet. 

Elevernas kännedom om målen i kursplaner och betygskriterier är allmänt god. 

På exempelvis Naturvetenskapsprogrammet har eleverna mycket goda kunskaper 

om betygskriterierna och målen i kurserna. För de allra flesta elever som 

inspektörerna talat med är dock målen i läroplanen tämligen okända. 

5



Dnr 53-2004:2933 

År 2004 genomförde Uppsala kommuns utvärderingsenhet en utvärdering av 

genomströmningen av elever i Uppsala kommuns gymnasieskolor. Utvärderingen, 

som inspektörerna tagit del av, gäller elever som antingen avbrutit sina 

studier, gjort studieuppehåll eller bytt program under perioden läsår 2001/2002 

till och med läsår 2003/2004. Utvärderingen syftade till att kartlägga antalet 

studieavbrott, studieuppehåll och byten mellan kommunens gymnasieskolor 

samt att söka orsakerna till att elever väljer att avbryta sin utbildning. Utvärderingen 

belyste även skolornas arbete med att ge stöd till elever. 

I utvärdering angavs bl.a. följande utvecklingsområden kopplade till utvärderingens 

resultat: att stärka studieoch yrkesvägledningens roll inför ungdomars 

val av gymnasieprogram och kurser inom gymnasieskolan, att utveckla undervisningen 

mot mer individanpassade arbetssätt och att öka flexibiliteten, att ge 

ungdomar större möjlighet till inflytande över den egna lärprocessen och att 

hitta rutiner som svarar upp mot ungdomars behov av att bli sedda i skolan. 

Enligt inspektörerna har inte några konkreta åtgärder vidtagits på skolorna med 

anledning av denna utvärdering. Enligt kommunen är ett i nämnden beslutat 

uppdrag lagt till produktion vård och bildning avseende detta men det har ännu 

inte vunnit genomslag i verksamheten. 

Beträffande gymnasiesärskolan är inspektörernas samlade bedömning att elevernas 

lärande och kunskapsutveckling understöds väl av det pedagogiska arbetet. 

Elevernas kunskaper dokumenteras av lärarna och noggrann uppföljning 

sker kontinuerligt med såväl elever som vårdnadshavare. Samtliga elever har 

individuella studieplaner. 

Vuxenutbildning 

Vad gäller betygsresultat på gymnasienivå, gör inspektörerna följande jämförelse 

avseende A-kursbetyg. Statistiken är hämtad från nationell betygsstatistik för 

komvux läsåret 2003/04 och avser andel deltagare som fått betyget Godkänd 

eller högre, av dem som fått betyg. 

Kurs Samtliga kommuner Uppsala 

Engelska A 89 % 91 % 

Matematik A 86 % 92 % 

Svenska A 90 % 91 % 

Tabellen visar att resultaten från Uppsala ligger strax över riksgenomsnittet för 

engelska och svenska. För Matematik A är Uppsalas resultat avsevärt bättre än 

snittet av rikets kommuner. 

Även statistik för studieavbrott visar på goda resultat för Uppsala. Läsåret 

2003/2004 var andelen studerande som avbröt sina kurser i gymnasial vuxenutbildning 

eller påbyggnadsutbildning 13 procent i Uppsala, att jämföra med värdet 

för samtliga kommuner som var 16 procent. En utvärdering av studieavbrott 

inom den kommunala vuxenutbildningen har relativt nyligen publicerats 

av kommunens utvärderingsenhet. 

Vid intervjuer och lektionsbesök noterar inspektörerna vidare att det råder ett 

gott studieklimat vid vuxenutbildningen i Uppsala. De studerande uppger att de 

6 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 



Dnr 53-2004:2933 

ges tillfälle att lära sig mycket och de är genomgående positiva till resultaten av 

sin utbildning. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen i Uppsala når 

goda resultat vad gäller de studerandes kunskaper. 

Utveckling och lärande relaterat till läroplanens mål kring normer och värden 

Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja 

vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden 

enligt läroplanernas mål. 


Av såväl observationer på lektioner som i elevintervjuerna framgår att eleverna 

kan och får arbeta i demokratiska arbetsformer. Genomgående anger eleverna 

att de vill påverka undervisningen och att de också i stor utsträckning får det, 

men att graden av inflytande i undervisningen varierar beroende på enskilda 

lärare. I kommunens kvalitetsredovisning för år 2004 anges att resultatet från 

den s.k. delaktighetsenkäten ger kvalitetsmedelvärdet 2,5 för gymnasieskolan 

som helhet. Bedömningen görs på en fyrgradig skala där ett är det lägsta värdet 

och fyra det högsta. Enligt kommunens kvalitetsredovisning har detta medelvärde 

varit i stort sett konstant sedan 2002. Resultaten på skolnivå visar att medelvärdet 

på samma enkät tycks vara i stort sett konstant. Detta faktum föranleder 

inspektörerna att göra bedömningen att elevernas inflytande och delaktighet 

generellt bör öka på skolnivå. 

På flera skolor framkommer att eleverna trots skolans insatser för att stärka den 

formella elevdemokratin via exempelvis elevråd och skolkonferenser avstår från 

att delta i elevdemokratiska fora. Se vidare avsnitt 2. Arbetsmiljö och delaktighet. 

Elevernas ansvarstagande för sin skolmiljö är på flertalet skolor bra, men det 

finns ett fåtal skolor där klotter och skadegörelse samt nedskräpning i gemensamma 

utrymmen som skolmatsalar och kafeterior är vanligt förekommande. 

Enligt inspektörerna är det angeläget att åtgärder vidtas för att förbättra elevernas 

ansvarstagande för sin skolmiljö på dessa skolor. 

Elevernas ansvarstagande för studierna varierar både mellan och inom skolorna. 

På flera skolor noterar inspektörerna att många elever inte kommer till lektionerna 

utan istället vistas i gemensamma utrymmen som exempelvis cafeterior. 

Det är inte heller ovanligt att eleverna kommer sent till lektionerna. Denna bild 

är emellertid inte entydig. De flesta eleverna tar stort ansvar för sin utbildning 

och utnyttjar erbjuden undervisningstid. Inspektörernas uppfattning är att de 

skolor som uttalat förväntar sig att eleverna skall komma i tid och utnyttja lektionstiden 

också har färre elever som kommer sent till lektionerna eller uteblir 

från dessa. 

De elever som inspektörerna mött och samtalat med i olika sammanhang under 

inspektionsbesöken ger i stort sett samstämmigt uttryck för att de trivs och att 

de känner sig trygga i skolan. Precis som när det gäller elevernas delaktighet 

genomför skolorna även en s.k. trygghetsenkät. Medelvärdet för år 2004 är enligt 

kommunens kvalitetsredovisning 3,5 för gymnasieskolan som helhet. Detta 

på en fyrgradig skala där ett är det lägsta värdet och fyra det högsta. Ett resultat 

som för gymnasieskolans del har varit i stort sett oförändrat sedan år 2002. 

7



Dnr 53-2004:2933 

Generellt tycks eleverna respektera varandras sätt att vara och elevrelationerna 

förefaller fungera väl inom programmen. Dock framkommer det vid intervjuerna 

att det bland eleverna finns fördomsfulla uppfattningar om elever på andra 

program och i viss mån om elever på andra skolor som kan komma till uttryck i 

verbalt nedsättande kommentarer. Skolorna försöker motverka dessa negativa 

tendenser genom att öka kontakterna mellan olika program och skolor. 

För gymnasiesärskolans del är det inspektörernas samlade bedömning att det 

råder ett gott klimat bland elever och personal. Enligt de intervjuade och av 

inspektörernas observationer i klassrum och i skolmiljön är miljön lugn. Eleverna 

visar överlag stor respekt för varandra. Skolornas arbete med demokrati 

och värdegrundsfrågor ger också avtryck i elevernas kunskaper om grundläggande 

demokratiska principer. 


Av inspektörernas intervjuer med såväl studerande som personal framkommer 

att miljön i verksamheterna upplevs som trygg. Några fall av kränkande behandling 

har inte förekommit under senare år. 

Vid lektionsbesök och intervjuer med de studerande framkommer vidare att de 

överlag är nöjda med sina möjligheter till påverkan på undervisningen. Emellertid 

låter de studerande förstå att de ges mindre inflytande över undervisningens 

planering i naturvetenskapliga ämnen och i matematik. 

I vuxenutbildningen finns ingen uttalad strategi för hur mål för undervisningen 

skall presenteras i de olika kurserna. De intervjuade eleverna menar att de normalt 

ges god information kring kursmål och betygskriterier, inför val av ny kurs 

och/eller i samband med att kursens startar. 

Inspektörerna bedömer att vuxenundervisningen i Uppsala når goda resultat 

avseende elevernas kunskaper om målen för utbildningen, trivsel och trygghet, 

liksom inflytande på utbildningens innehåll och former. 

Sammanfattningsvis bedöms såväl gymnasieskolan, gymnasiesärskolan som 

vuxenutbildningen i Uppsala genomgående nå goda resultat vad gäller kunskaper 

relaterat till kursplanernas mål. Elevernas och de studerandes kunskaper om 

kursmål och betygskriterier är genomgående goda. Kommunen bör även arbeta 

för att förankra läroplanens mål hos eleverna samt uppmärksamma de avvikande 

resultaten på yrkesprogrammen och Samhällsvetenskapsprogrammet, analysera 

dessa och vidta åtgärder. 

Inspektörerna bedömer att gymnasieskolans elever har relativt goda möjligheter 

till inflytande över skolans verksamhet i stort. Dock bör eleverna ges större 

möjligheter till påverkan på undervisningens upplägg och innehåll. Skolorna bör 

även öka elevernas intresse för inflytande. 

Resultatet av skolans insatser för att eleverna skall ta ansvar för sin miljö är 

emellertid så bristfällig på några av skolorna att det är angeläget att kommunen 

vidtar åtgärder. 

8 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 




Dnr 53-2004:2933 

Värdegrundsarbete och arbetet mot kränkande behandling 


Gymnasieskolorna i Uppsala arbetar aktivt med att påverka och stimulera eleverna 

till att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa 

komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Kvaliteten på detta arbete varierar 

dock mellan skolorna. På några av skolorna kan inspektörerna även konstatera 

stora skillnader mellan olika program och arbetslag inom en och samma 

skola. 

Inspektörernas samlade intryck är att värdegrundsarbetet behöver synliggöras 

på flertalet skolor. Exempelvis framkommer det i inspektionen att många elever 

inte vet hur skolorna arbetar med värdegrundsfrågor trots att sådant arbete 

bedrivs. Inspektörerna har besökt flera lektioner där läraren behandlar frågor 

om bland annat kränkande behandling. När inspektörerna frågar eleverna om 

skolan arbetar förebyggande mot kränkande behandling och hur skolans värdegrundsarbete 

är utformat vet samma elever inte det. Däremot anger eleverna 

temadagar och föreläsningar som exempel på skolornas förebyggande arbete. 

Enligt inspektörerna kan det faktum att eleverna inte är bekanta med målen i 

läroplanen vara en förklaring till att eleverna inte uppfattar de värdegrundsfrågor 

som faktiskt behandlas i skolornas undervisning. 

Arbetet med att motverka mobbning och annan kränkande behandling är överlag 

högt prioriterat på skolorna. Exempel på detta arbete är ”antimobbningsgrupper” 

och att personal tydligt vidtar åtgärder då kränkningar uppdagas. 

Bland eleverna är det även vanligt förekommande med kamratstödjare vars 

funktion är att uppmärksamma eventuella tendenser till trakasserier och/eller 

negativ särbehandling. Enligt inspektörerna bör emellertid skolornas handlingsprogram 

genomgående revideras så att de omfattar alla former av kränkningar 

och även sådana situationer när vuxen kränker elev. Skolornas förebyggande 

arbete bör tydliggöras i handlingsprogrammen och det bör även tydligt framgå 

att kontakter med hemmet sker skyndsamt i den händelse fall av kränkande 

behandling upptäcks. Flera skolor hänvisar exempelvis till en arbetsmodell som 

enligt inspektörerna innebär att kontakter med hemmet tas på ett alltför sent 

stadium. Förändringarna av skolans handlingsprogram bör ske med skolförfattningarna 

som grund och med Skolverkets allmänna råd som stöd. 

I gymnasiesärskolan precis som i gymnasieskolan i övrigt arbetar man aktivt 

mot kränkande behandling. Enligt samstämmiga uppgifter är kränkande behandling 

inte något problem på gymnasiesärskolorna. Skulle något inträffa tar 

personalen tag i situationen och löser den snabbt. 

9



Dnr 53-2004:2933 


Vid vuxenutbildningen framkommer under lektionsbesök och vid intervjuer 

med studerande och personal att värdegrundfrågor relativt ofta avhandlas under 

lektionstid. Det finns i vuxenutbildningen ingen gemensam strategi för att garantera 

att värdegrundsfrågor ges utrymme i undervisningen. Dock bedömer 

inspektörerna, efter intervjuer och lektionsbesök, att det finns en medvetenhet 

och ett engagemang hos skolans personal som gör att sådant värdegrundsarbete 

ändå utförs med god kvalitet. 

Vid vuxenutbildningen finns ett handlingsprogram mot kränkande behandling. 

Av intervjuerna framkommer dock att handlingsprogrammet och dess innehåll 

inte är allmänt känt bland de studerande. De studerande känner inte heller till 

vad de eller skolan förväntas göra ifall kränkningar inträffar. 

Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen i enlighet med läroplanens intention 

aktivt och medvetet påverkar och stimulerar eleverna till att omfatta vårt 

samhälles gemensamma värderingar. Då ett fullgott arbete mot kränkande behandling 

kräver att de studerande har kunskap om handlingsprogrammet och 

dess innehåll, bedömer inspektörerna att vuxenutbildningen bör göra sina rutiner 

för att förebygga och hantera kränkningar kända. 

Samverkan i skolmiljön 


På de flesta skolorna erbjuds eleverna utrymme, i enlighet med skolförfattningarna, 

att delta i olika råd för att behandla frågor av gemensamt intresse för klassens 

elever (klassråd) samt för att behandla vissa frågor av stor betydelse för 

eleverna (skolkonferens). Klassråden fungerar emellertid inte alltid tillfredställande 

på samtliga skolor, vilket inspektörerna uppmanat dessa skolor att åtgärda. 

Framförallt behöver skolorna avsätta tillräcklig tid för eleverna/klasserna att 

kunna arbeta med elevdemokrati. 

Vid inspektionen framkommer att elevernas möjligheter att påverka undervisningens 

innehåll och upplägg generellt är lärarberoende med alltför stora variationer. 

På flertalet gymnasieskolor har inspektörerna bedömt att detta bör förbättras. 

Många goda exempel har observerats där eleverna har stor möjlighet att påverka 

undervisningens utformning. Dock förekommer alltför många exempel där 

lärare år efter år lägger upp undervisningen på samma sätt, utan att efterhöra 

elevernas synpunkter. På de flesta av gymnasieskolorna saknas en gemensam 

strategi för sådant elevinflytande och uppföljningar av enskilda lärares undervisning 

ur denna aspekt görs sällan. Inspektörerna bedömer att skolornas arbete 

bör utvecklas så att elevernas inflytande över undervisningens innehåll och utformning 

ökas. 

Överlag uppfattar inspektörerna att eleverna inte utnyttjar möjligheten att engagera 

sig i demokratiska fora som elevråd och skolkonferens. Det främsta skälet 

till detta är, enligt eleverna, att de vill prioritera sina studier och sina resultat på 

kurserna. Trots att skolorna ger eleverna goda möjligheter till att aktivt delta i 

demokratiska processer och fastän eleverna framhåller att de vill vara delaktiga, 

tycker eleverna att studier och studieresultat är än viktigare. Inspektörerna anser 

10 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 



Dnr 53-2004:2933 

därför det vara av vikt att skolorna uppmuntrar eleverna att vara delaktiga i de 

demokratiska fora som erbjuds. Inspektörerna vill även peka på författningarna 

för gymnasieskolan där det anges att elevföreträdare i skolkonferens, elevskyddsombud 

eller de som innehar andra liknande uppdrag, om det behövs, 

kan få stöd i de delar av utbildningen som de gått miste om på grund av sina 

uppdrag. 

Eleverna i gymnasiesärskolan har regelbundet klassråd, och på flertalet skolor 

finns också elevråd. Gymnasiesärskolan lägger genomgående mycket stor vikt 

vid att eleverna skall tränas i ansvarstagande efter var och ens förutsättningar. 

Flertalet gymnasiesärskolor arbetar med mentorer som eleverna i första hand 

kan vända sig till. Frånvaron är generellt sett liten. Utöver föräldramöten och 

täta utvecklingssamtal har mentorerna och föräldrarna återkommande telefonkontakter. 

Skriftlig information skickas regelbundet till hemmen. 


Ett aktivt elevråd finns i särvux. Vid omvårdnadsutbildningarna fanns ett fungerande 

elevråd fram till och med vårterminen 2003. De studerandes intresse 

för att få igång ett elevråd var vid intervjuerna blandat. Många var av uppfattningen 

att de var där för att studera och ingenting annat. De anförtrodde gärna 

alla beslut kring skolans inre arbete till skolledning och lärare. 

Vad gäller arbetet med att ge eleverna inflytande över undervisningens utformning 

framkom vid intervjuer med lärare och elever att det vid huvuddelen av 

vuxenundervisningen utvecklats ett slags praxis, där lärarna vid kursstart presenterade 

ett förslag till hur kursen kunde läggas upp, varefter de studerande 

uppmuntras att komma med synpunkter. Eleverna anser överlag att lärarna 

lyssnar till deras förslag och att eleverna ges reella möjligheter till att påverka 

undervisningens innehåll och former. 

Skolan skall, enligt läroplanen, sträva mot att varje elev tar personligt ansvar för 

sina studier och sin arbetsmiljö och aktivt utövar inflytande över sin utbildning. 

Inspektörerna bedömer att arbetet med att ge de studerande inflytande i vuxenutbildningen 

i huvudsak är gott. Det är enligt inspektörerna viktigt att fortsätta 

ansträngningarna för att skapa någon form av elevrepresentation vid övergripande 

beslut kring skola och undervisning. 

Gymnasieelevernas arbetsmiljö 

På de flesta skolorna framkommer att eleverna upplever sin studiesituation som 

stressig. Orsakerna uppges vara att eleverna upplever sig ha höga krav på sig 

själva och från föräldrar men också att arbetsbelastningen är ojämn mellan årskurser 

och tidsperioder avseende prov och elevarbeten. Eleverna anger bl.a. att 

samordningen mellan lärarna skulle kunna förbättras och därmed minska en del 

av de arbetstoppar som bidrar till stressen. Inspektörerna kan konstatera att 

flera skolor uppmärksammat problemet och vidtagit åtgärder som föreläsningar 

om stress och stresshantering men även stöttat eleverna med tidsplanering och 

studieteknik. Även personal som inspektörerna intervjuat anser att detta är en 

viktig fråga. 

Sammanfattningsvis visar inspektionen att arbetet för en god arbetsmiljö och 

för att främja elevers och studerandes delaktighet i huvudsak är av god kvalitet. 

För gymnasiesärskolan är detta arbete av mycket god kvalitet. 

11



Dnr 53-2004:2933 

Det finns dock vissa utvecklingsområden. I gymnasieskolan behöver det organiserade 

inflytandet utvecklas så att eleverna får förutsättningar att ta en aktiv 

del i sådana demokratiska fora som elevråd och skolkonferens utan att deltagandet 

ger negativa konsekvenser för studiegången i övrigt. Även inom vuxenutbildningen 

har inspektörerna bedömt att fortsatta ansträngningar bör göras 

för att skapa någon form av elevrepresentation vid övergripande beslut kring 

utbildning och undervisning. Elevernas inflytande över undervisningen behöver 

i de flesta fall utvecklas. 

Inspektörerna bedömer att såväl inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 

som inom vuxenutbildningen behandlas värdegrunds- och trygghetsfrågor och 

att detta arbete genomgående är av god kvalitet. Samtidigt gör inspektörerna 

den bedömningen att värdegrundsarbetet inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen 

bör bli tydligare för elever och studerande. Gymnasieskolornas 

handlingsprogram mot kränkande behandling bör genomgående utvecklas i 

enlighet med vad som tidigare angivits. 


Organisering av undervisningen och tidsanvändningen 


Enligt skolornas timplaner erbjuds eleverna undervisningstid i den omfattning 

som de har rätt till. Genom olika frånvarosystem har gymnasieskolorna tillgång 

till information om hur varje elev erbjudits undervisningstid och även i vilken 

utsträckning eleven deltagit i den erbjudna undervisningen. Inspektörerna kan 

dock konstatera att elevfrånvaron på lektionerna är hög vid flera skolor. Skälen 

till detta är enligt eleverna bland annat de långa skoldagarna och den ojämna 

fördelningen av undervisningstiden över veckans dagar. Inspektörerna har sett 

scheman där elever har en lektion som slutar vid lunch på fredag och nästa lektion, 

som är den sista för dagen, påbörjas först klockan tre. Det finns även elever 

som har scheman där lektioner på skolan förekommer vid några få tillfällen 

under veckans dagar, t.ex. i samband med APU (arbetsplatsförlagd undervisning). 

I kommunens kvalitetsredovisning för år 2004 anges att det finns en osäkerhet 

bland eleverna huruvida närvaron har betydelse för att få bra betyg eller inte. 

Frågan om hur undervisningen kan göras mer intressant för eleverna så att de 

känner sig motiverade att delta lyfts också i Uppsala kommuns kvalitetsredovisning. 

I Regeringens proposition 1997/98:169 ”Gymnasieskola i utveckling-kvalitet 

och likvärdighet” framhålls bland annat att: 

”För att gymnasieskolan skall kunna utvecklas kvalitativt och eleverna nå gymnasieskolans 

mål krävs det att eleverna deltar i undervisningen. Det är också en 

förutsättning för att läraren skall kunna göra en riktig och rättvis bedömning av 

elevernas kunskaper. Det är i själva undervisningen som läraren successivt bildar 

sig en uppfattning om elevernas kunskapsutveckling. I det vardagliga arbetet 

sker också en dialog med eleverna, som bl.a. innebär att de får återföring från 

läraren om sin kunskapsutveckling. Det är också i undervisningen som eleverna 

enskilt och tillsammans med andra elever bygger upp sitt kunnande och utveck- 

12 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 



Dnr 53-2004:2933 

lar sin förmåga att ta ansvar för sitt lärande. (…) En mindre tidsstyrd skola innebär 

inte en skola där man inte måste närvara. Varje lärare bör ställa de krav 

på närvaro som denna behöver för att kunna göra en rättvis bedömning av elevernas 

prestationer.” 

Elevernas frånvaro på några av skolorna innebär enligt inspektörerna att studiesituation 

blir otillfredsställande för eleverna och att lärarna får svårt att planera 

och genomföra en effektiv undervisning. Exempelvis nämner både elever och 

lärare lite skämtsamt att det så kallade ”Kaféprogrammet” hela tiden utökas 

med flera elever. Konkret innebär detta att eleverna väljer att sitta i skolans kafé 

istället för att delta i undervisningen. Inspektörerna kan se en klar risk i att även 

de elever som idag deltar på lektionerna framöver väljer att inte göra det. Detta 

eftersom flera elever anger att de vuxna på skolan inte verkar bry sig och att 

frånvaron inte får några konsekvenser. Visserligen rapporterar skolorna elevfrånvaron 

till centrala studiestödsnämnden (CSN), men detta förfaringssätt 

upplevs av flera skolledare som både tidskrävande och uppges även sakna effekt 

då indraget studiestöd tar lång tid att verkställa. För flera elever som arbetar på 

sin fritid saknar de ekonomiska sanktionerna också betydelse. 

Enligt inspektörerna måste åtgärder vidtas för att komma tillrätta med frånvaron 

inom gymnasieskolan. Se vidare bedömning och betygssättning. 


Inspektörerna bedömer att det inom hela vuxenutbildningen i Uppsala finns en 

strävan att skapa flexibla undervisningsformer och att anpassa utbildningen 

efter de studerandes behov. Ett relativt stort antal kurser erbjuds inom flexibelt 

lärande. Inom sfi erbjuds studerande som behöver mycket stöd och undervisning 

på grundläggande nivå platser i små grupper med långsam studietakt. 525 

timmar används som ett genomsnittligt riktvärde för undervisningens omfattning 

för den enskilde. Det är även vanligt att studerande erbjuds mer eller 

mindre undervisningstid, beroende av vilka framsteg som görs. Det ges vidare 

möjligheter att kombinera studier inom sfi med andra utbildningar inom komvux. 

De studerande inom vuxenutbildningen uppger att de är nöjda med undervisningens 

organisation och att de kunnat hitta kurser vars uppläggning svarat mot 

deras behov. Enligt läroplanen skall skolan sträva efter flexibla lösningar för 

organisation, kursutbud och arbetsformer. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen 

håller hög kvalitet på denna punkt. 

Individuell studieplanering samt utvecklingssamtal 


I gymnasieförordningen anges att rektorn minst en gång per termin skall se till 

att eleven ges en samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesituation 

(utvecklingssamtal). Utvecklingssamtalet skall genomföras med den individuella 

studieplanen som grund. I fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte 

heller ingått äktenskap skall även vårdnadshavarna få sådan information. 

Vid inspektionen framkommer att flera skolor inte genomför utvecklingssamtal 

i enlighet med gymnasieförordningen. Framförallt gäller det att utvecklingssamtalen 

inte genomförs en gång per termin. Inspektionen visar även att eleverna 

har skiftande uppfattningar om värdet av utvecklingssamtalen. En del elever är 

13



Dnr 53-2004:2933 

mycket nöjda, medan andra inte tycker att utvecklingssamtalen fyller någon 

funktion. 

Eleverna i gymnasieskolan skall ha en individuell studieplan som anger utbildningsmålen 

för den enskilda eleven, något som finns på samtliga gymnasieskolor. 

I kommunens kvalitetsredovisning för år 2004 anges att de individuella studieplanerna 

ännu inte implementerats fullt ut som ett underlag vid utvecklingssamtalen. 

Inspektörerna har på i stort sett samtliga skolor gjort bedömningen att åtgärder 

bör vidtas så att de individuella studieplanerna används som underlag vid utvecklingssamtalen. 

Det faktum att inspektörerna möter elever som inte känner 

till att de har en individuell studieplan kan även tyda på att de individuella studieplanerna 

inte tillräckligt tydligt presenteras och diskuteras med eleverna vid 

exempelvis utvecklingssamtalen. 

Även formerna för att ge information till såväl eleverna som vårdnadshavarna 

kan ses över. På skolorna används oftast ett system som innebär att föräldrar/vårdnadshavare 

inbjuds till en kväll där de får samtala med de lärare som de 

själva önskar. 


I vuxenutbildningen i Uppsala förekommer inget systematiskt och regelmässigt 

arbete med individuella studieplaner. För vissa studerande upprättas ett slag 

skriftlig översikt över kurser som sökts eller avses sökas vid vägledningssamtalen 

vid CVL. För alla studerande upprättas en översikt av sökta, valda och avslutade 

kurser i kommunens administrativa datasystem. De flesta studeranden 

äger dock ingen individuell studieplan och de känner inte till något sådant begrepp 

eller något sådant dokument. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen 

bör förbättra arbetet med individuella studieplaner för studerande. 

Individanpassning, stöd och åtgärdsprogram 


Antalet elever som är i behov av stöd är omfattande på flertalet skolor. För att 

kartlägga elever i behov av stöd genomförs kommungemensamma tester i matematik, 

engelska och svenska med alla elever i årskurs 1. De elever som får låga 

resultat på testerna erbjuds bl.a. samtal, ytterligare tester och därefter riktat stöd. 

Inspektörerna har svårt att bedöma om alla elever erbjuds det stöd och den 

hjälp de är i behov av. Platserna för att få stöd hos speciallärare/specialpedagog 

räcker i vissa fall inte till och insatser i form av stöd är vanligast förekommande 

i ämnen som matematik, engelska och svenska men i betydligt mindre uträckning 

för övriga ämnen. 

I stort sett på samtliga skolor framförs att många elever som börjar i årskurs 1 

har bristande förkunskaper, att betygen inte återspeglar deras kunskaper och att 

elevernas studiemotivation är låg. Kommunen pekar i sin kvalitetsredovisning 

för år 2004 på att kartläggningen vid övergången till gymnasieskolan har brister 

och att inte alla elever i behov av stöd upptäcks. 

De insatser som inspektörerna huvudsakligen noterar på skolorna handlar om 

former och struktur för arbetet med stöd som exempelvis kurser i långsam takt, 

14 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 



Dnr 53-2004:2933 

högre timtal på kurser och mindre undervisningsgrupper. Till detta kommer 

individualisering av undervisningen som anpassade läromedel, stöd hos speciallärare/specialpedagog 

etc. Förlängd studiegång förekommer, i vissa fall även 

över en sjunde termin. Därutöver anordnas i kommunen ”lördagsgymnasium” 

och ”sommargymnasium”. 

Andelen elever på de nationella programmen i Uppsala kommuns gymnasieskolor 

med reducerat program var 12,4 procent år 2004, vilket kan jämföras med 

medelvärdet i riket som var 5,7 procent. Enligt författningarna kan en elev befrias 

från undervisning i en eller flera kurser, om eleven önskar det och har påtagliga 

studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt. Dessa elever får 

befrias från kurser som motsvarar högst tio procent av det antal gymnasiepoäng 

som krävs för ett fullständigt nationellt eller specialutformat program. 

Enligt inspektörerna är andelen elever med reducerat program i Uppsala anmärkningsvärt 

hög. Kommunen bör därför analysera om detta har samband 

med att stödet inte räcker till eller är bristfälligt. Samma överväganden bör göras 

beträffande de bristande betygsresultat som anges för några av de s.k. yrkesförberedande 

programmen och Samhällsvetenskapsprogrammet. 

Genomgående finner inspektörerna brister i skolornas skriftliga dokumentation 

i form av åtgärdsprogram, vilka på flertalet skolor inte regelmässigt utarbetas i 

enlighet med författningarna. Vidare bör åtgärdsprogrammen överlag utvecklas 

till sitt innehåll. Framförallt bör skolornas insatser framgå tydligare. 

Av författningarna framgår att en elev som särskild stödinsats bland annat skall 

få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Detta innebär 

att skolorna skall inventera behovet och göra en bedömning om den enskilda 

elevens behov av denna stödinsats. På i stort sett samtliga gymnasieskolor saknas 

uppgifter om elever i behov av studiehandledning på sitt modersmål. I 

kommunens kvalitetsredovisning anges att 34 elever fick studiehandledning år 

2004. Dessa elever var dock endast inskrivna på IVIK (Introduktionskurs för 

invandrarungdomar). Kommunen har emellertid uppmärksammat problemet 

och ett utvecklingsprojekt pågår för att förbättra inlärningssituationen för barn 

och ungdomar med andra modersmål än svenska. Inspektörernas bedömning är 

dock att åtgärder också måste vidtas så att elever i behov av studiehandledning 

ges detta. 

Inspektörerna bedömer att skolornas arbete med individanpassning och särskilda 

stödinsatser överlag behöver förbättras. Vidare måste säkerställas att elever i 

behov av stöd ges stöd. 

Samtliga elever i gymnasiesärskolan har individuella studieplaner och dessa 

uppdateras regelbundet i samråd med elever och föräldrar. För elever i behov 

av extra stöd, utöver det som ges inom klassen/gruppens ram, förs detta behov 

in i den individuella studieplanen. Åtgärdsprogram upprättas vid behov. Inspektörernas 

bedömning är att det stöd som ges till elever i behov av stöd inom 

gymnasiesärskolan är av mycket god kvalitet. 

15



Dnr 53-2004:2933 


Vid vuxenutbildningen i Uppsala ges stöd till elever på en mängd olika sätt. 

Inspektörerna noterade att åtskilliga initiativ tagits i arbetet att ge stöd till studerande. 

I många fall organiseras undervisningen utifrån att de studerande skall 

erbjudas stöd. 

I en enkätundersökning som redovisas i 2004 års kvalitetsredovisning för 

grundläggande, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning framkommer 

att de studerande skattar att påståendet ”Jag får stöd och hjälp när jag 

behöver” ger kvalitetsmedelvärdet 3,4. Detta på en skala mellan ett och fyra, där 

fyra är högsta värdet. Vid inspektörernas intervjuer och spontana samtal med 

studerande över hela vuxenutbildningen i Uppsala, framkommer att eleverna i 

mycket är nöjda med det stöd som erbjuds. De vittnar om att deras lärare vid 

behov tar sig tid för att förklara moment som upplevs svåra. Inspektörerna 

bedömer att vuxenutbildningen i Uppsala erbjuder de studerande stöd på ett 

mycket bra sätt. 

Arbetssätt 


Av de intervjuer och klassrumsobservationer som inspektörerna gjort framgår 

att spännvidden är stor när det gäller hur väl undervisningen svarar mot de kvalitetskrav 

som formuleras i läroplanen. 

Inspektörerna har sett många prov på lektioner som utmärkts av att lärarna har 

god ämneskompetens och där undervisningen även är varierad, anpassad efter 

elevernas behov och inriktad på att eleverna skall nå målen för ämnet/kursen. 

Eleverna bekräftar att många lärare är duktiga på att främja lärandet och skapa 

goda förutsättningar för lärande. Samtidigt visar inspektionen att skillnaderna 

mellan olika lärare är stor. Eleverna påtalar särskilt bristen på variation och 

framhåller att undervisningen hos en del lärare är förutsägbar och föga inspirerande. 

Inom gymnasiesärskolan varieras arbetssätten för att tillgodose elevernas skiftande 

behov och förutsättningar. Eleverna arbetar både individuellt och i olika 

gruppkonstellationer och inspektörerna ser många goda exempel på varierade 

arbetssätt och arbetsformer. Stor vikt läggs vid elevernas sociala utveckling och 

förmåga att ta ansvar för sitt lärande och sin utbildning. 


Vid inspektörernas intervjuer och lektionsbesök framkommer att de studerande 

generellt erbjuds olika sätt att arbeta under kurserna. Enskilt arbete, föreläsningar, 

arbete i grupp, inlämningsuppgifter med mera förekommer. Dessutom 

anpassar lärarna, vilket är särskilt framträdande i yrkesutbildningarna, arbetssätt 

och arbetsformer till elevernas utbildningsbakgrund och erfarenheter. Eleverna 

upplever sig ha inflytande över valet av arbetssätt. De studerande som intervjuats 

av inspektörerna uppger allmänt att de är nöjda med skolan i detta avseende. 

16 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 



Dnr 53-2004:2933 

Bedömning och betygssättning 


Prov av olika slag används genomgående i Uppsala kommuns gymnasieskolor. 

Genom att eleverna ofta kommer i kontakt med kursplanerna och betygskriterierna 

i dessa, är de ämnes- och kursvisa grunderna för betygssättningen i många 

fall väl kända av eleverna. Flera elever i gymnasieskolan uppfattar att skriftliga 

kunskapsprov väger tungt och att andra uttryck för elevernas kunskapsutveckling 

därmed inte alltid tas tillvara av lärarna vid bedömning av elevernas studieresultat. 

I huvudsak uppfattar dock eleverna att betygen är rättvisa. 

För nationell likvärdighet i betygssättning fordras inte endast deltagande i nationella 

prov utan också en ständigt pågående diskussion mellan lärare om bedömningen 

av elevernas kunskaper. Ett kommunalt forum för sådana diskussioner 

mellan lärare från olika gymnasieskolor finns i ämnena matematik, 

svenska och engelska. I övrigt förekommer ämnesvisa nätverk, initierade av 

lärare och ämnesgrupper, i varierande omfattning. Någon organiserad samverkan 

kring bedömning och betygssättning mellan olika gymnasieskolors samtliga 

lärare finns emellertid inte. Att utveckla former för en bredare och även extern 

samverkan kring en rättvis och likvärdig betygssättning bedöms av inspektörerna 

som ett angeläget utvecklingsområde för gymnasieskolorna i Uppsala kommun. 

Som tidigare påtalats beträffande organisation av undervisningen och tidsanvändningen 

är elevernas frånvaro och/eller sena ankomst till lektionerna ett 

stort problem på flera skolor. Enligt inspektörerna kan en konsekvens av de 

brister i tidsanvändningen som detta innebär bli att lärarna inte rimligen kan 

bedöma elevernas kunskaper på ett riktigt sätt. 

Om eleven endast deltar i undervisningen sporadiskt eller bara närvarar vid 

skriftliga prov, kan elevernas kunskap som skall komma till uttryck i olika former 

såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet svårligen utvärderas. Till 

detta skall läggas elevernas utsagor om att många lärare endast sätter betyg efter 

de skriftliga proven. Enligt läroplanen för gymnasieskolan skall läraren vid betygsättningen 

”utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande 

till kraven i kursplanen”. Vidare skall läraren ”beakta såväl muntliga som 

skriftliga bevis på kunskaper och göra en ”allsidig bedömning av kunskaperna 

och därvid beakta hela kursen”. 

Enligt inspektörerna bör bedömningen göras på ett mer allsidigt sätt där elevernas 

kunskap kommer till uttryck i olika former. Särskilt bör fall där elever närvarar 

sporadiskt på lektioner och endast uppvisar kunskaper på skriftliga prov 

beaktas. 

I gymnasiesärskolan sker avstämningar av elevernas kunskapsutveckling regelbundet. 

Lärarna diskuterar bedömning främst med varandra, men i viss utsträckning 

också med lärare på andra skolor. 


Vid vuxenutbildningen i Uppsala används främst nationella prov för att säkerställa 

betygsnivån. Principer för en likvärdig betygssättning diskuteras lärare 

emellan och då främst inom respektive ämnesgrupp, men regelmässigt samarbete 

med andra skolor förekommer inte. Enligt lärarna förekommer spontana 

17



Dnr 53-2004:2933 

diskussioner kring kursplanemål och betygskriterier ofta inom ämnesgrupperna 

och samarbete kring bedömningar förekommer systematiskt. Som exempel 

nämns att lärare rättar varandras prov och uppsatser. 

Vid vuxenutbildningen i Uppsala redovisas kunskaper generellt på många olika 

sätt. Skriftliga prov, muntliga och skriftliga redovisningar, projektarbeten med 

mera förekommer. Dock uppges skriftliga prov vara det vanligast förekommande 

sättet att utvärdera de studerandes kunskaper inom matematik och de 

naturvetenskapliga ämnena. 

Enligt läroplanen skall läraren också fortlöpande ge varje elev information om 

elevens utvecklingsbehov och framgångar i studierna. De elever inspektörerna 

talat med var genomgående nöjda med den information och den återkoppling 

de fått av lärarna gällande sina studier. Vid särvux erbjuds dessutom alla studerande 

ett utvecklingssamtal och varje elev har en individuell utvecklingsplan. 

Denna plan är mycket tydlig i fråga om vilka mål eleverna närmast förväntas nå 

i sina studier. 

Huvudsakligen bedöms arbetet med utvärdering av lärandet, bedömning och 

betygssättning vara av god kvalitet inom vuxenutbildningen. Det är dock viktigt 

att diskussioner förs om de lokala tolkningarna av kursplaner och betygskriterier 

mellan lärare i olika program, årskurser och skolor, både för att inspirera och 

lära av varandra och för att skapa likvärdiga förutsättningar för undervisningen 

och bedömningen av elever i skolan och i olika skolor. Enligt inspektörerna bör 

detta förbättras inom vuxenundervisningen. 

Sammanfattningsvis bedöms den pedagogiska verksamheten och undervisningen 

vid gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen i Uppsala vara av god 

kvalitet. Inspektörerna bedömer att den pedagogiska verksamheten inom gymnasiesärskolan 

är av mycket god kvalitet. 

Organiserade former av återkommande erfarenhetsutbyten om de lokala tolkningarna 

av kursplaner och betygskriterier mellan lärare i olika skolor och för 

samtliga ämnen/kurser saknas. Inspektörerna bedömer att detta är ett förbättringsområde 

för såväl gymnasieskolan som vuxenutbildningen. Inom gymnasieskolan 

bör elevernas individuella studieplaner ligga till grund för utvecklingssamtalen. 

Även vuxenutbildningen bör förbättra arbetet med individuella studieplaner 

för studerande. För gymnasieskolan gäller också att utvecklingssamtal 

måste genomföras en gång per termin. 

Inom vuxenutbildningen bedöms organisering av undervisningen samt individanpassning 

och stöd till studerande, ske på ett mycket bra sätt. 

Inom gymnasieskolan bör skolornas arbete med stöd utvecklas. Studiehandledning 

på modersmålet erbjuds inte annat än undantagsvis. Gymnasieskolorna har 

inte heller gjort någon bedömning av behovet. 

Det finns flera gymnasieskolor där åtgärdsprogram inte upprättas för elever i 

behov av särskilda stödinsatser. Detta måste enligt inspektörerna åtgärdas. 

Den stora frånvaron på några gymnasieskolor bedöms av inspektörerna vara ett 

så allvarligt problem att kommunen snarast måste vidta åtgärder. 

18 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 




Dnr 53-2004:2933 

Ansvarsfördelning inom kommunen 

Från och med år 2003 har Uppsala kommun en nämndorganisation med uppdragsnämnder 

och produktionsnämnder. Det politiska ansvaret för de frivilliga 

skolformerna, gymnasieskola och vuxenutbildning åvilar Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 

(UAN), som i denna roll är ansvarig inför kommunfullmäktige. 

UAN upphandlar utbildningsverksamhet av Produktionsnämnden 

för vård och bildning (NVB) och i vissa fall, där skolförfattningarna medger, av 

extern anordnare. Upphandlingen sker genom uppdrag och åtagande som avslutas 

med ett avtal. 

De kommunala gymnasieskolorna har sin förvaltningsorganisation i Uppsala 

Produktion vård och bildning (UVB), som i sin tur sorterar under Produktionsnämnden 

för vård och bildning. Inom (UVB) finns en gymnasiechef med en 

stab. Gymnasiechefen och gymnasierektorerna möts en gång i månaden i formella 

konferenser. Gymnasieskolornas biträdande rektorer har också möten 

men dessa sker mindre frekvent. 

Kommunens organisation uppfattas olika ute på skolorna. Vissa skolledare och 

lärare anger att det finns oklarheter som otydlig delegation, återrapportering 

och uppföljning. Det uppges av flera intervjuade skolledare och lärare att de 

upplever alltför vattentäta skott mellan uppdragsnämnd och produktionsnämnd 

och att det är svårt att få snabb återkoppling från politiker. Som exempel kan 

nämnas att Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gjort den tidigare nämnda 

utvärderingen om studieavbrott. Trots att utvärderingen genomfördes år 

2004 har inga konkreta åtgärder ännu vidtagits på skolorna. 

Ansvarsfördelning, beslutsordning och kommunikation 

De tio gymnasieskolorna, som inspekterats, leds av varsin rektor med myndighetsansvaret 

för respektive skola. För vuxenutbildningen leds de två stora enheterna 

av varsin rektor. Till sin hjälp har rektorerna såväl inom gymnasieskolan 

som inom vuxenutbildningen biträdande rektorer som ansvarar för avgränsade 

delar av verksamheten. Exempelvis finns biträdande rektorer på gymnasieskolorna 

med ansvar för eleverna i gymnasiesärskolan. En kommunalt anställd 

rektor finns utsedd för att ytterst ansvara för verksamheten vid de externa anordnarna. 

För ledningen av vuxenutbildningen finns det en tydlig ansvarsfördelning. Inom 

gymnasieskolan noterar inspektörerna att de biträdande rektorerna i praktiken 

ibland agerar som rektor i vissa frågor. För behandling av elevvårdsfrågor skall 

det finnas en elevvårdskonferens vid varje gymnasieskola. Elevvårdskonferenser 

förekommer vid alla gymnasieskolor men som en konsekvens av olika organisationslösningar 

för skolornas ledning är rektor inte alltid ledamot av elevvårdskonferensen. 

Inspektörerna vill göra kommunen uppmärksam på att rektor 

skall ingå som ledamot i elevvårdskonferensen. 

En ytterligare konsekvens av olika organisationslösningar för gymnasieskolornas 

ledning är att rektor på några skolor inte fattar beslut om utökat och reducerat 

program. Dessa beslut fattas på flera skolor av biträdande rektorer istället. 

Enligt skolförfattningarna skall beslut om utökat och reducerat program fattas 

av rektor. 

19



Dnr 53-2004:2933 

Den viktigaste utgångspunkten för hur ledningen organiseras är, mot bakgrund 

av skolförfattningarnas tydliga krav, strävan att åstadkomma ett effektivt pedagogiskt 

ledarskap. Inspektörerna uppfattar att rektorerna vill ta större ansvar för 

det pedagogiska utvecklingsarbetet. Möjligheten till ökad delaktighet i den pedagogiska 

ledningen av verksamheten begränsas dock av arbetsuppgifter med 

annan inriktning som tar oproportionerligt stor andel av rektorernas arbetstid. 

Enligt inspektörerna bör kommunen se över ledningsorganisationen inom 

gymnasieskolorna så att rektorerna i högre utsträckning kan ta ansvar för den 

pedagogiska ledningen. 


Flera av dem har arbetat lång tid som skolledare och genom olika 

organisatoriska lösningar har de genom sina biträdande rektorer skapat ett system 

som ger dem möjlighet att hålla sig väl förtrogna med den dagliga verksamheten. 

Kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning 

Ambitionerna med skolornas kvalitetsarbete är höga och flera skolor tillämpar 

en struktur med kvalitetspiloter/representanter för alla arbetslag i kvalitetsgrupper. 

Elevernas delaktighet finns främst genom att deltagare i elevråd och skolkonferens 

får vara delaktiga och ha synpunkter på kvalitetsredovisningen. Eleverna 

har också fr.o.m. 2005 erbjudits möjlighet att avge egna kvalitetsredovisningar 

skolvis. Själva arbetet med kvalitetsredovisningen drivs i huvudsak av 

skolledningen. Därefter har ledningsgruppen, arbetslagen och skolans samverkansgrupp 

delgivits kvalitetsredovisningen och haft möjligheter att lämna synpunkter. 

Slutligen har ett utkast presenterats på skolkonferensen, där eleverna är 

delaktiga. Inspektörerna uppfattar att kvalitetsarbetet och arbetet med kvalitetsredovisningen 

är förhållandevis väl förankrat på de flesta skolor. Samtidigt konstateras 

på några skolor att delaktighet hos elever och personal i skolans kvalitetsarbete 

och kvalitetsredovisning kan ökas. 

Själva utformningen av kvalitetsredovisningen bör även på de flesta av skolorna 

förbättras. Exempelvis är det svårt att utläsa kopplingen mellan mål, resultat, 

analys och åtgärder. I de kvalitetsredovisningar som inspektörerna tagit del av 

framgår måluppfyllelsen av de nationella målen relativt tydligt. Dock saknas i 

många fall en analys av utfallet och konkreta förslag till framtida åtgärder kopplade 

till denna analys. Inspektörerna har vidare delgivits fåtal exempel på åtgärder 

som vidtagits i direkt syfte att förbättra verksamheternas måluppfyllelse 

utifrån de resultat som presenterats i kvalitetsredovisningarna. 

För de verksamheter som bedrivs av externa anordnare inom vuxenutbildningen, 

finns inga kvalitetsredovisningar. För dessa verksamheter ställer kommunen 

kvalitetskrav vid upphandlingstillfället. Därutöver sker ingen systematisk uppföljning 

från kommunens sida. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen i 

Uppsala bör upprätta kvalitetsredovisningar som omfattar all verksamhet. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrning, ledning och kvalitetsarbete 

på skolorna i huvudsak fungerar väl. 

Skolledningsorganisationen i gymnasieskolan är i vissa fall oklar när det gäller 

rektors ansvarstagande som anges skollagstiftningen. Bland annat bör rektorer- 

20 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 



Dnr 53-2004:2933 

nas arbete tydligare inriktas mot pedagogiskt ledarskap och ansvarsfördelningen 

mellan skolledare klargöras. 

På några gymnasieskolor är rektor inte alltid ledamot av elevvårdskonferensen, 

vilket bör åtgärdas. Det finns även skolor där rektorn inte fattar beslut om utökat 

och reducerat program enligt gymnasieförordningen, vilket måste åtgärdas. 

Enligt inspektörerna bör de skriftliga kvalitetsredovisningarna utvecklas, bland 

annat så att de redovisar i vilken grad de nationella målen har nåtts och vilka 

åtgärder som skolan avser att vidta vid bristande måluppfyllelse. Arbetet med 

uppföljning och utvärdering av verksamheten måste i högre grad leda till att 

åtgärder vidtas för att komma tillrätta med identifierade brister. Vuxenutbildningen 

i Uppsala bör upprätta kvalitetsredovisningar som omfattar all verksamhet. 


Tillgång till utbildning 


I Uppsala finns tio kommunala gymnasieskolor och hösten 2005 startar även en 

elfte gymnasieskola. Inom gymnasieskolan erbjuds 31 olika program; 16 nationella 

program och 15 specialutformade program. Individuellt program erbjuds 

företrädesvis på Uvengymnasiet, men dessutom på några skolor för grupp av 

elever och på samtliga skolor för enskilda elever. Vid Katedralskolan erbjuds 

även International Baccalaureate (IB). 

Totalt finns cirka 80 inriktningar på de olika gymnasieprogrammen och kommunen 

erbjuder även idrottsinriktningar. 

Elever tas in på sitt förstahandsval, utom vad gäller IB och frisörutbildning. 

Läsåret 2004/2005 kunde dock inte samtliga sökande tas emot på Barn- och 

fritidsprogrammet p.g.a. platsbrist. En utvärdering av effekter av intagning på 

förstahandsval till gymnasieskolan pågår under 2005. 

Inom gymnasiesärskolan finns individuella program med såväl verksamhetsträning 

som olika varianter av inriktningar. Som nationella program inom gymnasiesärskolan 

erbjuds bl.a. Handels- och administrationsprogrammet, Medieprogrammet, 

Omvårdnadsprogrammet samt Hotell- och restaurangprogrammet. 

Vidare erbjuds olika specialutformade program. 

På några av gymnasieskolorna och även inom gymnasiesärskolan framkommer 

att det finns svårigheter att tillgodose elevernas APU (Arbetsplatsförlagda utbildning). 

Det har tidigare funnits en samordningsfunktion för Barn- och fritidsprogrammets 

APU och Gymnasiesärskolans APU. Den finns inte längre i 

kommunen. Ansvaret uppges därför vila tungt på skolan och enskilda lärare att 

ordna APU. 

Enligt författningarna får lokala kurser endast inrättas om dessa ger kunskaper i 

ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svarar mot sådana 

behov som inte tillgodoses genom nationellt fastställda kursplaner. Inspektionen 

visar att lokala kurser förekommer på många skolor och de allra flesta av 

dessa kurser uppfyller författningarnas krav. Emellertid förekommer kurser 

som inte är i enlighet med bestämmelserna såsom exempelvis kurser i elevdemokrati 

och kurser som erbjuds som stödundervisning. Enligt författningarna 

21



Dnr 53-2004:2933 

får det inte finnas lokala kurser som har samma mål och innehåll som nationella 

kurser samt mål formulerade i läroplanen. Kurser i elevdemokrati och i elevrådsarbete 

innehåller mål som finns formulerade i läroplanen och stöd i svenska, 

engelska och matematik måste organiseras på annat sätt varför de aktuella 

kurserna inte uppfyller författningarnas krav. 

De olika valmöjligheterna för eleven att välja kurser utifrån intressen och önskemål 

bedöms vara god. För att kunna erbjuda kurser, där få elever från respektive 

gymnasieskola söker, måste dock dessa samordnas mellan skolorna. Detta 

innebär i vissa fall studier utanför den ordinarie skoldagen, exempelvis på 

kvällstid. 


Inspektörerna bedömer att det finns ett omfattande utbud av framför allt nationella 

kurser och utbildningar inom vuxenutbildningen i Uppsala. Det finns 

vidare möjligheter till flexibelt lärande och distansutbildningar, vilket underlättar 

studier vid sidan om arbete. Inom den grundläggande vuxenutbildningen erbjuds 

dock biologi, engelska, fysik, kemi, matematik, samhällskunskap, svenska 

och svenska som andraspråk. Enligt förordning om kommunal vuxenutbildning 

innefattar den grundläggande vuxenutbildningen även kunskapsområdena religionskunskap, 

geografi, historia och hem- och konsumentkunskap. Sålunda 

måste detta utbud utökas för att överensstämma med författningarnas krav. 

Information om utbildning 


Genomgående är informationen om gymnasieskolornas verksamhet av god 

kvalitet. Alla skolor har också egna webbplatser med både intern och extern 

information som klargör utbildningsvägar på skolan, men också hur kontakt 

kan etableras med ansvariga och kalendarium av olika slag som informerar om 

de dagliga aktiviteterna. Skolorna tillhandahåller utförlig information till blivande 

elever och deras föräldrar inför val av gymnasieskola. 

Studie- och yrkesvägledning förekommer vid gymnasieskolorna. Ett bekymmer 

som framkommit under inspektionen är dock att studieoch yrkesvägledarnas 

arbete huvudsakligen omfattar elevernas val inom skolan. Tiden för att vägleda 

elever inför val av fortsatt utbildning och yrke är betydligt mindre. Vidare framkommer 

att studieoch yrkesvägledarna i hög grad får arbeta med information 

till de elever som söker gymnasieutbildningar. Detta då resurserna för studieoch 

yrkesvägledning har minskats i grundskolan. 


För studieoch yrkesvägledning och information om kommunal vuxenutbildning, 

särvux och sfi finns i Uppsala en speciell enhet, Centrum för Vuxnas Lärande, 

CVL. I övrigt erbjuds information om kommunal vuxenutbildning, särvux 

och sfi via kommunens hemsida, från vilken kurskataloger och informationsblad 

kan hämtas. Inspektörerna bedömer att informationen om vuxenutbildningen 

i Uppsala är av god kvalitet. 

Enligt skollagen skall vidare varje kommun sträva efter att erbjuda utbildning 

som svarar mot efterfrågan och behov. Vid vuxenutbildningen i Uppsala kan de 

studerande komma i kontakt med tre olika institutioner vid studiestarten, CVL, 

22 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 



Dnr 53-2004:2933 

en speciell enhet för antagning och skolan. Dessa tre lyder alla under olika 

nämnder och ingen regelmässig samordning sker för att förvissa sig om att de 

utbud som finns, svarar mot efterfrågan. Så uppger till exempel personalen vid 

CVL att deras erfarenheter av vad de studerande önskar, sällan efterfrågas av 

skolorna inför planering av kommande års kursutbud. Inspektörerna bedömer 

att vuxenutbildningen i Uppsala bör utarbeta rutiner för att försäkra sig om att 

erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov. 

Avgiftsfri utbildning 

Utbildningen i gymnasieskolan skall enligt skollagen vara avgiftsfri för eleverna. 

Eleverna skall utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel 

som behövs för en tidsenlig utbildning. De enda undantag som medges är dels 

enstaka egna hjälpmedel som eleverna skall hålla sig med, vilket då skall beslutas 

av huvudmannen, dels enstaka inslag i verksamheten som medför en obetydlig 

kostnad för eleverna. 

En naturlig del av utbildningen vid flertalet gymnasieskolor i Uppsala kommun 

är ett frekvent internationellt utbyte. Följdriktigt förekommer utlandsresor i 

utbildningen. Till viss del bekostas dessa av medel från skolorna, men eleverna 

får själva betala för merparten av kostnaderna, vilket i vissa fall utgör flera tusen 

kronor. Till detta tillkommer bl.a. kostnader för så kallade grafräknare, vissa 

biooch studiebesök etc. 

Om skolhuvudmannen eller skolan har bedömt att det utifrån utbildningsmålen 

är ändamålsenligt att använda undervisningstid för elevresor till andra länder, 

ankommer det också på kommunen att svara för finansieringen på samma sätt 

som den gör när det gäller programspecifika kostnader för exempelvis teknisk 

utrustning på andra program. Om viss utrustning, som exempelvis grafräknare, 

bedömts vara erforderliga för att klara av studierna, bör åtminstone fria lån av 

dessa grafräknare erbjudas till de elever som så önskar. 

Enligt inspektörerna måste kommunen se över avgifter och kostnader för elevernas 

utbildning så att det överensstämmer med skollagens krav på en avgiftsfri 

utbildning. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till utbildning inom 

såväl gymnasieskolan, gymnasiesärskolan som vuxenutbildningen i Uppsala är 

god. Inspektörerna bedömer vidare att den information som ges kring utbildning 

i Uppsala är av god kvalitet. Rutiner bör utarbetas inom vuxenutbildningen 

för att ta fram ett utbud av utbildning som säkert svarar mot efterfrågan och 

behov. 

Kommunen måste se över vilka avgifter och kostnader som förekommer för 

elevernas utbildningar inom verksamheterna så att dessa överensstämmer med 

skollagens krav på en avgiftsfri utbildning. Vissa kursplaner för lokala kurser 

svarar inte mot kraven på hur de skall vara utformade, vilket måste åtgärdas. 

Inspektörerna bedömer vidare att det strider mot författningarna krav att det 

saknas kunskapsområden inom utbudet till den grundläggande vuxenutbildningen. 

23



Dnr 53-2004:2933 

6. Resurser 

Personalens kompetens 

Inspektörerna gör genomgående bedömningen att det i Uppsala kommuns 

gymnasieskolor finns god tillgång till såväl lärare med pedagogisk högskoleutbildning 

(lärarexamen) som lärare med en utbildning avsedd för den undervisning 

de i huvudsak bedriver. 

På två gymnasieskolor är dock andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning 

betydligt lägre. På en skola har inspektörerna bedömt att ytterligare ansträngningar 

behöver göras för att öka andelen med pedagogisk utbildning, 

främst i några av karaktärsämnena. På en annan skola har kommunen genom 

den lösning man har, med en fristående skola och en kommunal, anställt lärarna 

på entreprenad helt i enlighet med författningarnas krav. 

Inom vuxenutbildningens externa anordnare finns ett fåtal lärare som saknar 

pedagogisk högskoleutbildning. Enligt skollagen skall skolorna för undervisningen 

använda lärare, som har en utbildning avsedd för den undervisning de i 

huvudsak skall bedriva. Inspektörerna bedömer att såväl gymnasieskolan som 

vuxenutbildningen i Uppsala erbjuder goda resurser i detta avseende. 

En fråga som diskuterats med företrädare för Uppsala kommun och de lärarfackliga 

organisationerna under inspektionen är diskrepansen mellan kommunens 

uppgifter och den nationella statistiken beträffande andelen lärare med 

pedagogisk högskoleutbildning. Av Skolverkets nationella statistik framgår att 

andelen lärare i Uppsala som saknar pedagogisk högskoleutbildning vid de 

kommunala gymnasieskolorna var 25 procent år 2004. Enligt kommunens egna 

uppgifter och utvärdering rörde det sig bara om 10 procent. Varför skillnaden 

är så stor har emellertid inte gått att helt fastställa under inspektionen. 

Inspektörerna bedömer dock att kommunen bör vidta åtgärder och säkerställa 

sina rutiner så att de uppgifter som lämnas beträffande undervisande personal 

bättre kan användas för uppföljning och utvärdering såväl lokalt som nationellt. 

Även utifrån kommande kompetensutvecklings- och rekryteringsbehov bör 

detta vara ett väsentligt utvecklingsområde för kommunen. 

Sammanfattningsvis har gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Uppsala 

resurser för att genomföra det nationella utbildningsuppdraget. 

Enligt inspektörerna bör kommunen vidta åtgärder och skärpa sina rutiner så 

att de uppgifter som lämnas om undervisande personal bättre kan användas för 

uppföljning och utvärdering såväl lokalt som nationellt. 

Sammanfattande bedömning 

Inspektörerna bedömer att verksamheten i gymnasieskolan och vuxenutbildningen 

i Uppsala kommun är av god kvalitet. Gymnasiesärskolans verksamhet 

är genomgående av mycket god kvalitet. Av bilagda skolrapporter framgår dock 

skillnader i kvalitet mellan de olika skolorna. 

Inom såväl gymnasieskolan, gymnasiesärskolan som vuxenutbildningen i Uppsala 

når eleverna i stort sett goda resultat vad gäller kunskaper relaterat till kursplanernas 

mål. Elevernas och de studerandes kunskaper om kursmål och be- 

24 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 



Dnr 53-2004:2933 

tygskriterier är överlag goda, vilket enligt inspektörerna är en förutsättning för 

att de skall kunna ta ansvar för sitt lärande och ha inflytande över sin utbildning. 

Skolornas arbete för att skapa en god arbetsmiljö och främja elevernas och de 

studerandes delaktighet är överlag gott. Såväl inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 

som inom vuxenutbildningen behandlas värdegrunds- och trygghetsfrågor 

kontinuerligt. Den pedagogiska verksamheten och undervisningen 

vid gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och inom vuxenutbildningen i Uppsala 

kommun är sammantaget av god kvalitet. 


Flera av dem har arbetat lång tid som skolledare och genom olika 

organisatoriska lösningar har de genom sina biträdande rektorer skapat ett system 

som ger dem möjlighet att hålla sig väl förtrogna med den dagliga verksamheten. 

Tillgången till utbildning inom såväl gymnasieskolan, gymnasiesärskolan 

som vuxenutbildningen i Uppsala är god. 

Den information som ges kring utbildning i Uppsala är genomgående bra. Skolorna 

har resurser för att genomföra det nationella utbildningsuppdraget. 

I Skolverkets beslut finns närmare redovisat inom vilka områden i verksamheten 

som kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga 

åtgärder för att förbättra kvaliteten. Vidare redovisas i beslutet sådana brister i 

verksamheten som kommunen snarast måste åtgärda. 

I skolrapporterna framförs ytterligare brister i verksamheterna samt påpekanden 

och rekommendationer avseende kvaliteten. 

Datum Ort 

2006-01-18 Stockholm 

Pia-Lotta Sahlström 

Tor Andersson 

Nils-Åke Andersson 

Mona Engberg 

Lee Gleichmann 

Jan Heimer 

Gudrun Rendling 

Elisabeth Ritchey 

Lars Svensson 

25

1 


Bolandsskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Utbildningsinspektion i gymnasieskolan 

Bolandsskolan 





vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet 

och förmågan att utveckla den egna verksamheten. 






Resultaten: 


Verksamheten: 






6. Resurser 



bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, 

nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, 

läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning och 

stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av 

lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna 

görs inom varje granskningsområde. 



och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna 

av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna 

och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande 

bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut, riktat till huvudmannen, 

angående förbättrings- och kritikområden.


Bolandsskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Genomförandet av inspektionen i Bolandsskolan 



Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Bolandsskolan har 

bestått av undervisningsråden Nils-Åke Andersson, Tor Andersson och Lee 

Gleichmann samt experten Jan Heimer. Besök i skolan inleddes den 11 maj och 

avslutades den 13 maj 2005. 





beslut. 

Underlag 

Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och 

Bolandsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer 

och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information 

om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem 

eller finns publicerat på annat sätt. 

I Bolandsskolan genomfördes formella intervjuer med skolledning, lärare, kuratorer 

och skolsköterska, studieoch yrkesvägledare, elever samt föräldrar. Lektionsbesök 

gjordes inom Estetiska programmet, de specialutformade programmen 

samt i gymnasiesärskolan. I samband med lektionsbesöken fördes också 

samtal med både elever och personal. 

Inspektionen av Bolandsskolan omfattar gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 

och har i första hand inriktats på det Estetiska programmet, de specialutformade 

programmen samt gymnasiesärskolan. 

Beskrivning av skolan/rektorsområdet 

Bolandsskolan Antal studerande 



Gymnasial vuxenutbildning 32 

Utbildningen vid skolan omfattar Byggprogrammet (BP), Estetiska programmet 

(ES), Fordonsprogrammet (FP), Gymnasiesärskola (Gysär), Hantverksprogrammet 

(HV), Individuellt program (IV), specialutformade program med inriktningarna 

Datorkunskap (SMDA), Internationell kultur (SMIK), Samhällsvetenskaplig 

komplettering åk 3 (SMSP) samt Gymnasial vuxenutbildning. 

En del av skolans lokaler byggdes i slutet av 1950-talet för den verkstadsskola 

som drevs av landstinget. Dessa lokaler har sedan kompletterats med en del 

nybyggnader. Elevantalet har successivt ökat, och därför används även baracker 

2 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

3 


Bolandsskolan 

Dnr 53-2004:2933 

på inre skolgården för undervisningsändamål. Särskolan och en del av Byggprogrammet 

är förlagda till en särskild byggnad ca 1 km från Bolandsskolan och 

delar av undervisningen inom Fordonsprogrammet bedrivs i lokaler ca 2 km 

från skolan. 

Bedömning 



När eleverna börjar på Bolandsskolan får de ta del av ett dokument i vilket skolan 

formulerat sina förväntningar på elevens ansvarstagande för sina studier. 

Eleverna anser att de görs medvetna om vad studierna kan innebära genom 

detta dokument. Samtidigt påpekar de att uppföljningen av ansvarsdokumentet 

är bristfällig. 

Möjligheterna till inflytande i det dagliga arbetet är enligt eleverna beroende av 

de enskilda lärarnas intresse för att ge dem tillfälle till elevinflytande. Vid lektionsbesöken 

kunde inspektörerna också se exempel på detta. Elevernas intresse 

för att utöva inflytande förefaller också variera, men både i samband med 

intervjuer och vid lektionsbesök ger elever uttryck för sin ambition att påverka 

genom att uttrycka egna uppfattningar. 

Av kvalitetsredovisningen för år 2004 framgår att skolan varje år genomför en 

enkät med eleverna i vilken man söker mäta elevernas upplevelse av delaktighet. 

I denna enkät redovisar eleverna sin upplevelse av studietiden på Bolandsskolan. 

År 2001 hade man ett kvalitetsmedelvärde på 2,3 på en fyrgradig skala med 

ett som lägsta värde. De senaste två åren har värdet, 2,4 inte förändrats. Med 

undantag för elevdemokratiprojektet har inte några förslag till åtgärder för att 

förbättra enkätresultatet angivits. En hög grad av elevdelaktighet kunde dock 

iakttas i samband med den temavecka och musikal som pågick under inspektionsbesöket. 

Av skolans planeringar framgår att eleverna under utbildningens 

gång successivt också får öka sitt ansvarstagande för olika utbildningsinslag. 

Elevernas ansvarstagande för skolmiljön varierar. Klotter är ovanligt men nedskräpning 

i skolan förekommer. Detta är särskilt påtagligt i matsalen, där många 

elever lämnar matrester och disk på borden efter avslutad måltid. När det gäller 

elevernas ansvarstagande för sin utbildning är sena ankomster ofta förekommande 

och likaså är elevfrånvaron förhållandevis hög, vilket upplevs som problem 

av personalen. 

I Bolandsskolan respekterar man varandras sätt att vara och uppträdande samt 

elevrelationerna förefaller fungera väl inom programmen. Dock finns det fördomsfulla 

uppfattningar mellan elever på de olika programmen som kan ta sig 

verbala uttryck av nedsättande slag. Vissa försök att öka kontakterna mellan 

eleverna på olika program har gjorts i syfte att förebygga fördomar. Inspektörerna 

uppfattar att flertalet elever känner sig trygga i skolan. 

Den positiva tolerans för individualitet som tycks känneteckna Bolandsskolan 

måste dock ställas mot den otydlighet i tillämpningen av normer och regler som 

framträder i förhållningssättet hos personalen. Personalens tolkning av hur man


Bolandsskolan 

Dnr 53-2004:2933 

skall förhålla sig till traditionella ordningsregler i skolan t.ex. att man passar 

tider, att man lämnar in arbetsuppgifter inom viss tid etc. karakteriseras inte av 

samsyn. 

Kunskaper relaterade till kursplanernas mål 

Elevernas förkunskaper i form av betygsmedelvärden från grundskolan varierar 

starkt. Vid intagningen till årskurs 1 höstterminen 2004 hade 154 elever av 487 

ett intagningsbetyg under 160 poäng. Det innebär att minst 30 procent som 

börjar på skolan inte uppnått målen i samtliga ämnen från grundskolan. 

I skolans kvalitetsredovisning för 2004 framgår att andelen avgångselever med 

slutbetyg uppgick till 86 procent våren 2004. Andelen elever med godkänt på de 

nationella proven i engelska A varierade mellan 57 procent på (BP) till 97 procent 

på (ES) och i matematik A mellan 37 procent på (BP) till 86 procent på 

(SMIK). Dessa resultat tyder på att elevernas förutsättningar för att klara av sin 

utbildning varierar kraftigt mellan programmen och även mellan olika ämnen 

inom programmen. Inspektörernas intryck är att eleverna på de s.k. yrkesförberedande 

programmen generellt förefaller att klara karaktärsämnena bra även om 

många har svårigheter med kärnämnena. 

Genomsnittlig betygspoäng år 2004 enligt Skolverkets statistik 

Program Riket Uppsala Bolandsskolan 

Byggprogrammet 12,2 - 11,4 

Estetiska programmet 14,9 - 14,6 

Fordonsprogrammet 11,4 11,1 11,0 

Specialutformat program 14,4 14,4 13,4 

Andelen elever behöriga till högskola 2004 enligt Skolverkets statistik 

Program Riket Uppsala Bolandsskolan 

Byggprogrammet 92,6 % - 96,6 % 

Estetiska programmet 91,2 % - 90,3 % 

Fordonsprogrammet 83,2 % 86,8 % 87,0 % 

Specialutformat program 90,3 % 92,7 % 93,2 % 

Lärarna går igenom utbildningsmålen med eleverna, men eleverna är inte alltid 

helt klara över innebörden. Eleverna framhåller vid inspektionen att de inte 

alltid förstår målens innebörd eller lärarnas tolkning av målen. I samband med 

lektionsbesöken konstaterar inspektörerna att eleverna arbetar både självständigt 

och tillsammans med andra. I samtal med eleverna får inspektörerna också 

intrycket att många av dem är medvetna om sitt eget sätt att lära, och de betonar 

också de bestående kunskaper som karaktärsämnena ger. 

Elevsammansättningen i Bolandsskolan, med många elever med låg intagningspoäng, 

återspeglas i studieresultaten. Ett omfattande arbete görs dock i skolan 

för att ge eleverna möjligheter till att komplettera de icke godkända betyg de 

erhållit. Elever med studiesvårigheter erbjuds möjlighet till förlängd undervis- 

4 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

5 


Bolandsskolan 

Dnr 53-2004:2933 

ning, alltifrån en månad till ett läsår. Skolan använder sig även av reducerat program 

vilket 25,6 procent av eleverna år 2004 hade. Vidare hade år 2003 32,3 

procent och år 2004 19,5 procent av eleverna utökat program. Utökat program 

ges, i mån av plats i valbara kurser, även för elever som erhållit betyget icke 

godkänd i något ämne. Inspektörerna erfar att detta huvudsakligen gäller elever 

i Fordons- och Byggprogrammen som lyckas särskilt bra i sina karaktärsämnen. 

Syftet är att främja elevernas framtida yrkesframgång. Studie- och yrkesvägledarna 

tar också aktiv del i arbetet med elevernas slutbetyg. Det förekommer att 

elever får slutbetyg med flera icke godkända betyg. 

Den redovisade nationella statistiken visar på resultat som enligt inspektörernas 

bedömning bör uppmärksammas av skolan. Exempelvis visar resultatet i form 

av genomsnittliga betygspoäng på ett värde under eller i vissa fall strax under 

rikssnittet. Samtidigt är andelen elever behöriga till högskola högre på de flesta 

programmen vid Bolandsskolan jämfört med snittet för motsvarande program i 

riket. 

Andelen elever med reducerat program är högt jämfört med snittet i riket som 

är 5,7 procent för de nationella programmen år 2004. Inspektörerna bedömer 

att skolan bör analysera orsakerna till dessa resultat och även vidta åtgärder för 

att minska andelen elever med reducerat program. Åtgärderna bör enligt inspektörerna 

kopplas till det stöd eleverna ges för att uppnå målen i kursplanerna. Se 

vidare stöd under område 3 Pedagogisk verksamhet och undervisning. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet beträffande normer 

och värden bör förbättras. Elevernas reella inflytande är alltför starkt beroende 

av de enskilda lärarnas vilja att inbjuda till delaktighet. Enligt inspektörernas 

bedömning bör skolan särskilt vidta åtgärder för att förbättra elevernas ansvarstagande 

för miljön. Det arbete som påbörjats för att minska elevernas fördomar 

om olika program är lovvärt och bör utvecklas. 

Skolan bör analysera resultaten beträffande kunskaper relaterade till kursplanernas 

mål så att adekvata åtgärder kan vidtas för att förbättra dessa. Vidare bör 

skolan förbättra elevernas kännedom om kursplane- och utbildningsmål. 



I Bolandsskolan arbetar man med ett demokratiprojekt där det formella elevinflytandet 

kanaliseras i tre steg: klassråd, programråd och skolkonferens. I klassråden, 

som sker på schemalagd tid varje vecka, tas frågor upp på elevernas initiativ. 

Programmen har programråd, och representanter för dessa träffar rektorn i 

ett ledningsråd som i praktiken också fungerar som elevråd. 

Skolkonferensen sammanträder regelbundet. Rektorns ambition är att utveckla 

denna till att fungera med beslutande elevmajoritet, men eleverna har ännu inte 

ansett sig mogna att axla detta ansvar. Inspektionen visar att de formella kraven 

på elevinflytande i form av klassråd och skolkonferens är uppfyllda på skolan 

men att elevernas inflytande över sitt lärande, vilket behandlades i område 1, 

bör utvecklas.


Bolandsskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Samverkan med föräldrarna är mest omfattande i årskurs 1 i samband med olika 

informationsinsatser. Övriga kontakter sker genom utvecklingssamtal och genom 

telefonkontakter mellan mentor och vårdnadshavare när endera parten 

anser sig ha behov av detta. Viss skriftlig information sänds direkt till hemmen. 

Inspektörerna bedömer att skolans normsystem inte är tydligt. De olika programmen 

utvecklar var och en något av en egen kultur. Detta får till följd att 

inställningen till normer och regler varierar mellan elever och vuxna. Bolandsskolan 

har genomfört tre olika projekt som ett led i skolans aktiva värdegrundsarbete. 

I Donjaprojektet, som leddes av externa projektledare, arbetade man 

med integration, jämställdhet och könsdiskriminering. I detta projekt deltog 

Byggprogrammet och Estetiska programmets inriktning mode- och scenkläder. 

Organisationen Friends har genomfört en utbildning som erbjöds all personal. 

Ca 750 elever från Estetiska programmets inriktningar dans och teater, Byggprogrammet 

och Specialutformade programmet, datakunskap har fått vissa 

kunskaper om konceptet varefter ett antal elever fått utbildning till kamratstödjare. 

Elever deltar också i ett projekt benämnt Framtidslaget. Dessa elever har 

fått utbildning i ledarskap och ART (Aggression Replacement Training) för att 

öka sin kompetens i kommunikation och konflikthantering. Under innevarande 

läsår har man också startat aktiviteter för att belysa genusaspekter i utbildningen. 

Erfarenheterna av arbetet med de olika projekten är enligt kvalitetsredovisningen 

mycket goda, men några planer för systematisk uppföljning och spridning av 

dessa erfarenheter finns inte i förslagen till åtgärder i kvalitetsredovisningen. 

Det finns lärare som önskar att skolledningen mer aktivt driver arbetet med 

värdegrundsfrågorna. Enligt inspektörerna är detta viktigt med hänsyn till att 

det finns lärare som kan behöva stöd i arbetet med att påverka elevernas värderingar. 

Arbetet mot kränkande behandling 

Bolandsskolan har en mobbningsplan som beskriver i vilken ordning olika åtgärder 

skall vidtas, men planen uppmärksammar inte alla former av kränkande 

behandling. Enligt mobbningsplanens flödesschema sker kontakterna med 

vårdnadshavare alltför sent, enligt inspektörernas bedömning. 

Mobbningsplanen är inte känd av eleverna men de är medvetna om att åtgärder 

vidtas. Enligt eleverna förekommer mobbning men det är inte vanligt. Personalen 

berättar likaså att mobbning är sällsynt, och att elevvårdsteamen och skolledningen 

genast tar tag i de problem som uppmärksammas. 

Inspektörerna bedömer att skolans handlingsprogram mot kränkande behandling 

bör revideras så att det omfattar alla former av kränkande behandling och 

även situationer då vuxen kränker elev. 

Skolan bör förändra sina rutiner så att kontakt med vårdnadshavarna tas skyndsamt 

vid händelse av kränkande behandling. Förändringen av skolans handlingsprogram 

mot kränkande behandling bör ske med stöd av skolförfattningarna 

och kan ske med hjälp av Skolverkets allmänna råd. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans insatser inom området 

arbetsmiljö och delaktighet huvudsakligen är av god kvalitet. Enligt inspek- 

6 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

7 


Bolandsskolan 

Dnr 53-2004:2933 

törerna arbetar skolan på ett bra sätt för att göra eleverna delaktiga i olika former 

av formell samverkan, men inspektörerna bedömer att elevernas reella delaktighet 

i undervisningens planering och genomförande bör utvecklas. 

Det värdegrundsarbete som initierats i olika projekt är enligt inspektörerna lovvärda 

och bör följas upp och breddas till att omfatta skolans alla program. Enligt 

inspektörerna bör även skolans normsystem förtydligas och följas upp fortlöpande. 

Vidare bör skolans handlingsprogram mot kränkande behandling revideras 

i enlighet med vad som tidigare angetts. 



Organiseringen av undervisningen i klasser och grupper är komplicerad på Bolandsskolan. 

Elever i det Estetiska programmet har delvis helt individuella 

scheman. Detta bidrar till svåra schemaläggningsproblem, och inspektörerna 

noterar att tidsutrymmet för elevernas förflyttning mellan olika lektioner och 

lunchraster ibland är alldeles för kort. Detta bidrar säkerligen en del till de 

många sena ankomster som omvittnas i intervjuer och också observeras i samband 

med inspektörernas lektionsbesök. En del elever upplever stress med anledning 

av arbetsbelastningen och schemaproblematiken medan andra elever 

anser att kravnivån är för låg. 

Skolan har ett datorbaserat system för frånvaroanmälan. Det innebär att man 

via knapptelefon kan komma i direktkontakt med databasen utan att tala med 

någon person. Frånvaron är hög, ca 13 procent i genomsnitt, vilket innebär att 

vissa elevgrupper under en del lektioner kan vara kraftigt decimerade. Anledningarna 

till elevfrånvaron kan vara många. En hypotes som lärare framför är 

att eleverna alltid har möjlighet att pröva sina icke godkända betyg och därför 

inte tar så allvarligt på lektionstiden. En annan läraruppfattning är att frånvaron 

beror på att elever känner sig understimulerade. Tydliga skriftliga rutiner för att 

hantera frånvarokontrollen finns. Detta vilar dock ytterst på att mentorerna tar 

sitt ansvar för uppföljningen av elevfrånvaron. Möjligheten att dra in studiestödet 

efter anmälan till Centrala studiemedelsnämnden (CSN) utnyttjas inte i någon 

större utsträckning eftersom handläggningstid hos CSN är alltför lång. 

CSN-anmälan ger enligt skolan inte ett resultat som står i proportion de administrativa 

ansträngningar som krävs. 

Enligt inspektörerna bör skolan göra insatser för att påverka elevernas attityder 

i frågor om närvaron i skolan samt öka lärarnas samsyn i hur man upprätthåller 

det normsystem som beslutats om. Med hänsyn till att många elever har uppenbara 

svårigheter att nå kursplanemålen bör tidsanvändning och elevgrupperingar 

ses över. 

Individanpassning, individuell studieplanering och stöd 

Alla elever har individuella studieplaner som oftast används i de utvecklingssamtal 

som genomförs. Stora ansträngningar görs också av många lärare att 

anpassa undervisningen till de enskilda elevernas behov. 

Antalet elever som är i behov av stöd är stort. Skolan genomför en form av 

screening av alla nya elever i ämnena svenska, engelska och matematik för att


Bolandsskolan 

Dnr 53-2004:2933 

utifrån denna avgöra hur stödresurserna skall användas. Information från 

grundskolan kan också påverka beslut om stöd. Se vidare område 6 Tillgång till 

utbildning. 

Det finns åtta speciallärartjänster och en särskild matematik-, läs- och skrivstudio. 

En form av kontrakt upprättas mellan eleverna och speciallärarna för att 

tydliggöra det ömsesidiga ansvarstagandet i stödundervisningen. Alla elever som 

behöver stöd erhåller dock inte detta. Det förekommer att elever i början av sin 

gymnasieutbildning erbjuds stöd och inledningsvis avstår från detta i förhoppning 

om att ändå klara av sina studier. När de senare ångrar sig och begär stöd, 

kan det vara svårt för skolan att tillgodose detta eftersom de tillgängliga stödresurserna 

redan är utnyttjade för andra elevers behov. 

Skolan har skapat lokala kurser i engelska, matematik och svenska för elever 

som har uppenbara svårigheter med A-kursen. Dessa lokala kurser är Grundläggande 

färdigheter i engelska (EN1501), Praktisk matematik (MA1501), Individuell 

språkutveckling (SVA 1501) och Individuell läs- och skrivutveckling A 

(SV1508). Enligt författningarna får det dock inte finnas lokala kurser som har 

samma mål och innehåll som de nationella och stöd i svenska, engelska och 

matematik måste därför organiseras på annat sätt. Inspektörerna uppfattar att 

dessa kurser tillkommit med elevernas bästa för ögonen och vill därför peka på 

den möjlighet till s.k. etappläsning som författningarna medger för elever med 

påtagliga studiesvårigheter i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, 

matematik och engelska. Beslut om etappläsning av en kurs fattas av rektor och 

eleven har även rätt att få betyg efter varje avslutad etapp. 

Något stöd ges ej i gymnasiets B-kurser i svenska, engelska och matematik. 

Närmare 50 elever läser svenska som andraspråk. En bedömning av elevernas 

behov av studiehandledning på modersmålet har gjorts men enligt skolan råder 

brist på lärare med adekvat kompetens varför studiehandledning på modersmålet 

inte erbjudits. Inspektörerna vill peka på skyldigheten att i enlighet med skolförfattningarna 

ge studiehandledning på modersmålet om behov finns. 

Inspektionen visar att åtgärdsprogram saknas för flera elever i behov av särskilda 

stödåtgärder. Skolan har rutiner för elevomsorgsarbetet som bl.a. innefattar 

elevomsorgskonferenser (EOK) under ledning av programansvarig biträdande 

rektor. Ibland är tidsfördröjningen mellan anmälan till EOK och konferensen 

för stor. I EOK protokollförs åtgärder och ansvar men åtgärdsprogram upprättas 

dock inte regelmässigt för elever som inte uppnår kursplanernas mål, vilket 

inte är godtagbart. 

Arbetssätten 

I samband med lektionsbesöken kunde inspektörerna iaktta en god variation av 

arbetsformer och arbetssätt i vilka elevers ansvarstagande tränas. Det är tydligt 

att ansträngningar görs för att anpassa kärnämnena efter programmålens karaktär. 

Enligt intervjuutsagorna är det oftast kärnämneslärare som initierar denna 

typ av anpassning. 

Vägledning och utvecklingssamtal 

Utvecklingssamtal genomförs under höstterminen i årskurs 1 i form av samlad 

föräldrakontakt samt dessutom en gång under våren i årskurs 1, två gånger i 

8 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

9 


Bolandsskolan 

Dnr 53-2004:2933 

årskurs 2 och två gånger i årskurs 3. Vid samtalen används de individuella studieplanerna 

och uppgifter från frånvarorapporteringen. De intervjuade eleverna 

har skiftande uppfattningar om värdet av dessa utvecklingssamtal. En del elever 

är mycket nöjda med sina utvecklingssamtal, medan andra inte tycker att de 

fyller någon funktion. Föräldrarna är överlag nöjda med de utvecklingssamtal de 

tagit del i, eftersom de innehåller den typ av information som de efterfrågat. 

Det finns elever som anser att de har mer glädje av de mer frekventa mentorssamtalen. 

Det mesta av studieoch yrkesvägledarnas tid går åt till att vägleda ungdomarna 

för studierna inom skolan. Många elever har studiesvårigheter och kräver individuell 

anpassning av studierna, vilket leder till ett omfattande arbete för mentorerna 

och studieoch yrkesvägledarna. Det finns en särskild arbetsplan för 

Bolandsskolans studieoch yrkesvägledning och likaså en form av kalendarium 

för olika insatser och etapper i det yrkesorienterande och yrkesvägledande arbetet. 

Inspektionen visar att den arbetsplatsförlagda utbildningen, med undantag för 

gymnasiesärskolan, fungerar bra på Bolandsskolan. Enligt skolledningen beror 

detta i hög grad på väl fungerande yrkesråd som visar ett aktivt intresse för att 

denna del av de yrkesinriktade elevernas utbildning skall fungera väl. Även annan 

samverkan med företag och näringsliv förekommer. Det Estetiska programmet 

blir genom den årliga musikalen, konserter och annan utåtriktad verksamhet 

en aktiv del av Uppsalas kulturliv. 

Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning 

Den fortlöpande uppföljningen av elevernas lärande förefaller enligt inspektörerna 

att fungera, och många lärare ger de studerande möjligheter att påverka 

formerna för hur kunskapsredovisning skall genomföras. Inom flera ämnesgrupper 

förs regelbundna samtal om hur betygssättning skall ske. Men det finns 

också ämnesföreträdare som har svårigheter att hitta gemensam tid för sådana 

diskussioner eftersom många lärare har undervisning på den tid som egentligen 

är avsedd för gemensamma konferenser. Lärarna går igenom betygskriterier i 

samband med att man tar upp målen i kursplanerna, men i intervjuerna framkommer 

att en del av eleverna ändå känner sig osäkra om betygssättningens 

förutsättningar. 

Inom musiksektorn är diskussioner om betygskriterierna mindre vanliga, vilket 

enligt inspektörerna är olyckligt. Det är dock inspektörernas bedömning att 

överläggningar om betygssättning och betygssättningskriterier bör genomföras 

även inom musiklärargruppen. Sammantaget finns både styrkor och svagheter i 

hur skolan arbetar med bedömning och betygssättning. Inspektörerna bedömer 

därför att området som helhet bör utvecklas. 

Vid en genomgång av betygskatalogerna framgår att inom vissa karaktärsämneskurser 

är det ovanligt att eleverna erhåller högre betyg än godkänd (G). Inspektörerna 

har även fått höra sådana uttalanden som ”att eleverna inte kan få 

högre betyg i de aktuella karaktärsämneskurserna”. Enligt inspektörerna är det 

viktigt att eleverna ges möjlighet att nå det betyg de har satt som mål. Ett krav 

är att betygsättningen följer nationella bestämmelser, som anger att betyg skall 

sättas utifrån betygskriterier och omfatta betygsskalan från Icke godkänd (IG)


Bolandsskolan 

Dnr 53-2004:2933 

till Mycket väl godkänd (MVG). I samband med att arbetet med bedömning 

och betygssättning ses över bör därför skolan kvalitetssäkra och följa upp arbetet 

med betygssättning. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att ett gott arbete görs i Bolandsskolan 

för att utbildningen skall leva upp till läroplanens krav. 

Det finns dock ett antal områden som bör utvecklas. Konsekvenserna av ett 

otydligt normsystem får enligt inspektörerna återverkningar på skolans tidsanvändning 

både avseende undervisningstiden och i omfattningen av elevfrånvaron. 

I den elevomsorgsstruktur som används spelar EOK en viktig roll. Tiden mellan 

anmälan av elev till EOK och genomförande av konferens bör förkortas. 

Detta så att skolans stödinsatser inte försenas. Vidare måste skolan säkerställa 

att elever i behov av stöd erbjuds detta, exempelvis genom studiehandledning 

på modersmålet och genom tillgång till stödresurser. Kvaliteten i utvecklingssamtalen 

bör förbättras. Vidare bör skolans arbete med bedömning och betygssättning 

utvecklas. 

Inspektörerna bedömer att åtgärdsprogram inte regelmässigt upprättas vilket 

måste åtgärdas. Skolans lokala kurser i stöd är inte i enlighet med författningarna 

och måste åtgärdas. 



Förvaltningsledningen och gymnasierektorerna möts en gång i månaden i formella 

konferenser. Gymnasieskolornas biträdande rektorer har också möten, 

men dessa sker mindre frekvent. De tjänstemän som innehar controllerfunktionen 

i gymnasieskolorna tar egna initiativ till möten vid behov. Förvaltningsledningens 

stöd är av mer övergripande slag. Inom kommunen pågår ett omfattande 

ledarutvecklingsprogram som är mycket uppskattat. Andra kategorier 

bland skolans befattningshavare har ibland också träffar inom kommunen. Särskolan 

har bara funnits ett par år på Bolandsskolan, och därför är kontakterna 

med kolleger i andra skolor extra värdefulla. De biträdande rektorerna och kuratorerna 

inom gymnasiesärskolan har möten med sina kolleger i kommunen. 

Rektors ansvar, befogenheter och funktion 

För den interna styrningen och ledningen av skolan finns en skriftlig ansvarsoch 

arbetsfördelning mellan skolledarna. Förenklat kan det beskrivas så att rektorn 

har ett övergripande ansvar vilket också inbegriper alla formella beslut som 

rör elever. Controllern ansvarar för administration och ekonomi och de biträdande 

rektorerna ansvarar för de olika programmen med en fördelning mellan 

dem av övergripande arbetsuppgifter. En biträdande rektor ansvarar för gymnasiesärskolan. 

Av intervjuerna framgår att den skriftliga ansvarsoch arbetsfördelningen 

mellan skolledarna inte alltid återspeglas i det dagliga arbetet, där 

rektorn förefaller ha en mer framträdande roll i beslutsfattandet. 

10 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

11 


Bolandsskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Skolans datortäthet gör det möjligt att använda sig av ett datorbaserat epostsystem 

för sin interna information. Enligt skolledningen underlättar detta 

system informationsspridningen. 

Inspektörernas intryck är att rektorn och de biträdande rektorerna har en stor 

administrativ arbetsbörda. Skolledarnas besök i undervisningssituationer sker i 

begränsad omfattning, men är uppskattade av lärarna när de väl äger rum. Lärarna 

uppger dock att både rektorn och de biträdande rektorerna har god kännedom 

om vad som sker i utbildningen, vilket de upplever bl.a. blir tydligt i 

samband med de lönesamtal och medarbetarsamtal som genomförs. De biträdande 

rektorerna deltar ofta i arbetslagens sammanträden, och dessa ger dem 

goda möjligheter att hålla sig à jour med den fortlöpande verksamheten även 

om de inte kan ersätta lektionsbesök. Eleverna vet vem rektorn är, och intervjuade 

elevrepresentanter anser sig ha mycket god kontakt med rektorn. De 

uppfattar honom som lättillgänglig och lyhörd för elevernas synpunkter. Även 

de biträdande rektorerna är kända av eleverna och de anser dem lätta att kontakta. 

Skolans ledning uppfattas som tillgänglig av eleverna, men de är ändå inte 

helt klara över till vem de skall vända sig när de anser sig ha anledning att framföra 

klagomål. 

Av intervjuerna framgår emellertid att skolledarnas aktiva pedagogiska ledning 

är begränsad. De ger dock alltid ett aktivt stöd till pedagogiska förändringar när 

initiativ tas av enskilda lärare, ämnesgrupper eller arbetslag. En del lärare har 

efterlyst en pedagogisk vision för Bolandsskolan. 

I arbetslagen sker visst utvecklingsarbete, mestadels inriktat på värdegrundsfrågor. 

Men det sker också en del samarbete mellan kärnämnes- och karaktärsämneslärare. 

Lagledarna i de s.k. programarbetslagen leder lagets möten och fungerar 

som arbetslagens språkrör till skolledarna med vilka de har möten en gång i 

månaden. 

Enligt inspektörerna kräver skolans stora och komplicerade organisation både 

en speciell medvetenhet hos, och ett särskilt agerade av, skolledningen för att 

verksamheten i skolan som helhet på sikt inte skall bli splittrad exempelvis när 

det gäller personalens samsyn kring hur skolan skall arbeta kring värdegrundsfrågor 

och hur normsystemet på skolan skall upprätthållas. 

Kvalitetssäkring och förbättringsarbete 

Ambitionerna med skolans kvalitetsarbete är enligt inspektörerna höga och 

strukturen med kvalitetspiloter/representanter för alla arbetslag i kvalitetsgruppen 

genomtänkt. I denna grupp lyfter man också upp och bearbetar kommunens 

åtagandedokument. I detta dokument har rektorns och skolans uppdrag 

formulerats och det får också funktionen som skolans arbetsplan. Skolledningen 

uppger att kvalitetsredovisningen väl speglar det arbete som bedrivs i Bolandsskolan 

för att nå de nationella målen. Avsikten är att de förslag till åtgärder 

som presenteras skall utgöra kommande läsårs förbättringsarbete. Enligt inspektörernas 

bedömning är förslagen till åtgärder i 2004 års kvalitetsredovisning 

inte helt tydliga. Det framgår inte i alla avsnitt vilka konkreta åtgärder som planeras. 

Hur uppföljnings- och utvärderingsarbete skall genomföras är ej heller 

tydligt för inspektörerna. Vidare tar kvalitetsredovisningen enbart upp de om-


Bolandsskolan 

Dnr 53-2004:2933 

råden som kommunen kräver skall ingå. Skolans ansträngningar inom andra 

områden blir därmed inte redovisade. 

I arbetslag och ämnesgrupper förs fortlöpande diskussioner i syfte att säkerställa 

kvaliteten i skolans arbete och därigenom förbättra elevernas studieresultat. 

Av kvalitetsredovisningarna 2003 och 2004 framgår att vissa framsteg görs när 

det gäller elevernas slutbetyg. Resultaten i de nationella proven har snarare försämrats 

vilket väl möjligen förklaras av förändringar i elevsammansättningen. 

Elevfrånvaron har minskat en del men är fortfarande hög. 

Rättssäkerhetsfrågor 

Skolans rutiner när det gäller betygshantering, elevvårdskonferenser, dokumentation 

samt protokoll i anslutning till dessa fyller kraven på rättssäkerhet. Enligt 

den dokumentation som inspektörerna tagit del av fullgör skolan kraven på 

garanterad undervisningstid för skolans elever, men den höga frånvaron och 

den realitet som det innebär att en del elever vistas i skolan utan att delta i all 

undervisning gör att frågetecken uppstår. De formella besluten om utökat program 

tas i efterhand, d.v.s. efter det att eleven börjat på den aktuella kursen. 

Både beslut om utökat och reducerat program fattas av rektor efter det att beredning 

skett av studieoch yrkesvägledare och berörd biträdande rektor. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans gemensamma arbete 

kring värdegrundsfrågor och hur normsystemet på skolan skall upprätthållas 

bör utvecklas och att skolledningens pedagogiska ledningsarbete i detta avseende 

bör förtydligas. 

Arbetet med kvalitetsredovisningen bör utvecklas bl.a. vad gäller de åtgärder 

skolan avser vidta om målen inte uppnåtts. I arbetet med att förbättra elevernas 

studieresultat bör skolan också följa upp och analysera resultaten och söka säkerställa 

den garanterade undervisningstiden. Skolan bör också förbättra rutinerna 

inför beslut i samband med att program utökas. 


Information om och tillgång till utbildning 

Bolandsskolan får många elever som har låga betyg från grundskolan vilket innebär 

stora påfrestningar på studieoch yrkesvägledarna i deras och mentorernas 

arbete med att anpassa studiegången för eleverna. Behovet av utbildningsstöd 

är också stort. En del av problemen uppges bero på brister i rutinerna för 

elevernas övergång från grundskolan till gymnasieskolan inom Uppsala kommun, 

även om Bolandsskolan använder sig av olika sätt att informera om sin 

verksamhet. I grundskolan har resurserna för studieoch yrkesvägledning kraftigt 

skurits ned. Detta får till följd att många elever och vårdnadshavare vänder 

sig till gymnasieskolans personal för att få information. Svårigheter uppstår när 

det gäller att i samband med övergången mellan skolformerna fånga upp de 

elever som är i behov av särskilt stöd. 

Merparten av studieoch yrkesvägledarnas arbete måste ägnas åt skolinternt 

arbete i samband med de många omval som görs. Enligt studieoch yrkesvägledarnas 

egen utsago finns därför alltför liten tid till förfogande för individuell 

vägledning om postgymnasiala utbildningar. 

12 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

13 


Bolandsskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Med hjälp av kommunens språkskola erbjuds elever modersmålsundervisning. 

Enligt elevutsagor är kvaliteten på denna undervisning ojämn. Enligt samma 

källor förekommer inte studiehandledning på modersmålet, vilket skolan enligt 

skolförfattningarna är skyldig att erbjuda om behov finns. 

De intervjuade föräldrarna anser sig ha blivit väl informerade när ungdomarna 

började årskurs 1, både vid föräldramöten och i samband med utvecklingssamtal 

och uppskattar möjligheterna till kontakt med elevernas mentorer. Under 

årskurs 2 och 3 minskar kontakterna med skolan och därmed informationen. 

Föräldrarna till elever inom gymnasiesärskolan är mycket nöjda med kontakterna 

med skolan men oroar sig för vad som skall ske för deras barn när de lämnar 

skolan. 

Eleverna är nöjda med skolans utbud av valmöjligheter. De berättar även om 

skolans internationella kontakter och kostnaderna för de studieresor som 

genomförs. 

Av författningarna framgår att utbildningen i gymnasieskolan skall vara avgiftsfri 

för eleverna. Detta innebär att eleverna skall ha tillgång till läromedel och 

annat material som en tidsenlig utbildning förutsätter. Endast enstaka, obetydliga 

kostnader medges för inslag i utbildningen enligt författningarna. 

I inspektionen framkommer att utbildningen på Bolandsskolan innehåller avgifter. 

Framförallt förekommer kostnader för resor inom ramen för skolans internationella 

utbyte. Trots att skolan står för en viss del av resekostnaderna får 

eleverna ofta betala flera tusen kronor för att kunna delta i dessa resor. Om 

skolan eller skolhuvudmannen bedömer att det med utgångspunkt i utbildningsmålen 

är motiverat att använda en del av undervisning för elevresor till 

andra länder, skall också skolan eller skolhuvudmannen finansiera dessa inslag i 

utbildningen. 

Bedömningen av avgifter och kostnader görs i den sammanfattande rapporten 

för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att stora ansträngningar görs i 

Bolandsskolan för att erbjuda eleverna valmöjligheter så att de på bästa sätt 

skall kunna genomföra sin utbildning genom individuella val och reducerat eller 

utökat program. Tillgången till information genom skolans hemsida, First Classsystemet 

samt studieoch yrkesvägledarnas arbete är av god kvalitet. 

6. Resurser 

Personalresurser 

Antalet personer som arbetar som lärare är 151, varav ungefär 25 är deltidsanställda. 

Det är framförallt instrumentallärare som tillhör den senare kategorin. 

Bland icke undervisande personal upprätthåller 74 personer de 56 heltidsbefattningarna. 

Trots att skolan har åtta speciallärare konstaterar inspektörerna att alla 

elevers behov av stödundervisning inte kan tillgodoses. 

Personalens kompetens och kompetensutveckling 

16 karaktärsämneslärare saknar lärarexamen. Skolledningen gör dock bedömningen 

att deras reella kompetens och mångåriga erfarenhet av praktisk yrkes-


Bolandsskolan 

Dnr 53-2004:2933 

verksamhet gör dem väl skickade att klara av sitt uppdrag. Rektorn betonar att 

ansträngningar görs för att intressera personal, som saknar pedagogisk högskoleutbildning, 

för kompletterande utbildning så att behörighet kan erhållas. Inom 

gymnasiesärskolan är det svårt att rekrytera behöriga speciallärare, men de 

tjänstgörande lärarna har deltagit i en 20-poängskurs i specialpedagogik som 

kommunen arrangerat. 

Under innevarande läsår pågår ett arbete inom Växtkraft, mål 3 som de närmaste 

åren kommer att innebära en kraftfull satsning på personalens kompetensutveckling. 

Individuella kompetensutvecklingsplaner upprättas och de konkreta 

utbildningssatsningarna påbörjas under nästa läsår. Den kompetensutveckling 

kommunen organiserat de senaste åren har inte givit utrymme för individuell 

kompetensutveckling, något som en del lärare efterlyser. 

Läromedel, pedagogiska materiel, utrustning och skolmåltider 

Inspektörerna får intrycket att Bolandsskolans läromedelssituation är godtagbar 

och svarar mot de krav utbildningarna ställer. Datortätheten är hög med ca 600 

datorer vilket underlättar för de elever som saknar egen dator i hemmet. Skolans 

bibliotek är välförsett och centralt beläget med elevcafeterian i dess omedelbara 

närhet. 

Lokaler 

Bolandsskolans lokaler är ändamålsenliga för respektive utbildningar även om 

man är trångbodd. De lokalmässiga brister som framhålls av intervjuade skolledare, 

lärare och elever är att skolan i stor utsträckning saknar grupp- och arbetsrum 

för eleverna och att skolan saknar en aula med hänsyn till skolans utbildningsprofil 

med starka inslag av dans, musik och teater. 

Vid besöket kunde inspektörerna se flera exempel på att skolan skapat goda 

förutsättningar för elever med fysiska funktionshinder att följa sin utbildning. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att de resursmässiga förutsättningarna 

är förhållandevis goda för att Bolandsskolan skall ge sina elever en 

adekvat utbildning. Fortsatta ansträngningar bör dock göras att höja kompetensen 

hos den personal som saknar pedagogisk högskoleutbildning. 


Inspektörerna bedömer att verksamheten i Bolandsskolan är av varierande kvalitet. 

Arbetsmiljön innebär trygghet för merparten av skolans elever även om en 

del elever upplever viss stress. Stora ansträngningar görs för att ge elever med 

bristande förkunskaper en tillfredsställande utbildning. Skolans kvalitetsarbete 

har förtjänster och inom värdegrundsarbetet har goda initiativ tagits. 

14 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

15 


Bolandsskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: 

Kunskaper, utveckling och lärande 

- Resultatet av skolans arbete beträffande normer och värden bör särskilt förbättras 

då det gäller elevernas ansvarstagande för sin miljö. 

- Skolan bör analysera resultaten beträffande kunskaper relaterade till kursplanernas 

mål så att adekvata åtgärder kan vidtas för att förbättra dessa. 

- Elevernas kunskaper om utbildningsmålen och deras inflytande över sitt 

lärande bör förbättras. 

Arbetsmiljö och delaktighet 

- Skolans normsystem bör förtydligas och följas upp fortlöpande. Vidare bör 

skolans handlingsprogram mot kränkande behandling revideras. 

Pedagogisk verksamhet och undervisning 

- Tidsanvändningen bör uppmärksammas i syfte att öka elevnärvaron och 

därigenom garantera elevernas undervisningstid för att höja kvaliteten på utbildningen. 

- Rutinerna kring elevomsorgskonferensen (EOK) bör förbättras så att skolans 

stödinsatser inte försenas. 

- Skolan måste säkerställa att elever i behov av stöd erbjuds detta, exempelvis 

genom studiehandledning på modersmålet och genom tillgång till stödresurser. 

- Kvaliteten i utvecklingssamtalen bör förbättras. 

- Skolans arbete för att säkerställa en likvärdig och rättvis bedömning och 

betygssättning bör utvecklas. 

Styrning ledning och kvalitetsarbete 

- Det pedagogiska ledningsarbetet bör förtydligas angående skolans gemensamma 

arbete kring värdegrundsfrågor. 

- Rutinerna i samband med beslut om utökat program bör ses över. 

- Arbetet med kvalitetsredovisningen bör utvecklas bl.a. avseende de åtgärder 

skolan avser vidta om målen inte uppnåtts. 

Resurser 

- Fortsatta ansträngningar bör göras att höja kompetensen hos den personal 

som saknar pedagogisk högskoleutbildning.

SKOLVERKET 

16 


Bolandsskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte 

uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. 


- Det utarbetas inte åtgärdsprogram för alla elever som behöver det (8 kap. 

1 a § gymnasieförordningen). 

- Alla lokala kurserna är inte utformade enligt bestämmelserna (2 kap. 14 § 


Datum Ort 


Jan Heimer 


Tor Andersson 

Lee Gleichmann

1 


Celsiusskolan 

Dnr 53-2004:2933 


Celsiusskolan 












Resultaten: 


Verksamheten: 






6. Resurser 

















Celsiusskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Genomförandet av inspektionen i Celsiusskolan 



Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Celsiusskolan har 

bestått av undervisningsråden Nils-Åke Andersson och Lars Svensson. Besök i 

Celsiusskolan inleddes den 1 mars och avslutades den 3 mars 2005. 





beslut. 

Underlag 


Celsiusskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer 




I Celsiusskolan genomfördes formella intervjuer med skolledning, lärare, kurator, 

studieoch yrkesvägledare, skolsköterska, elever, representanter för elevrådet 

och föräldrar. Lektioner i gymnasiets samtliga årskurser besöktes, såväl som 

undervisningen på individuellt program i svenska för invandrarungdomar. Inspektörerna 

förde också samtal med annan personal i skolan under de olika 

besöken i verksamheten. 

Övrig information av betydelse för inspektionen har varit skolans hemsida på 

Internet. 


Celsiusskolan Antal studerande 

Gymnasieskola 561 

Individuellt program för nyanlända invandrare 146 

Utbildningen vid skolan omfattar Samhällsvetenskapsprogrammet, SP, Naturvetenskapsprogrammet, 

NV, samt två specialutformade program baserade på 

de nämnda nationella programmen, Elitidrotts- och Idrottsprogrammet. Dessutom 

finns Uppsala kommuns individuella program med introduktionskurs för 

nyanlända invandrar- och flyktingelever, IVIK, vid skolan. Ungdomarna där är i 

16-20-årsåldern och består av både dem som är asylsökande och av dem som 

fått uppehållstillstånd. Programmet vänder sig till dem som ännu inte behärskar 

svenska språket, och målet är att eleverna skall få behörighet, så att de kan studera 

vidare inom gymnasieskolans nationella program eller inom vuxenutbildningen. 

Flertalet av IVIK-eleverna reser till skolan från alla delar i kommunen. 

2 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

3 


Celsiusskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Celsiusskolan är således en mångkulturell miljö, och över 20 språk finns representerade. 

Celsiusskolans huvudbyggnad stod färdig 1967. Under 2004 var en tredjedel av 

skolan avstängd på grund av ombyggnation, och renoverade lokaler har nyligen 

tagits i bruk. Hösten 2003 öppnades biblioteket i nybyggda lokaler. Viss del av 

verksamheten för invandrare och flyktingar finns i lokaler i Almtunaskolan, 

som ligger ett stenkast från huvudbyggnaden. Verksamhet bedrivs också i det 

som benämns Röda Huset, en tvåvåningsfastighet i ett bostadsområde fem minuters 

gångväg från Celsiusskolan. 

Bedömning 



I skollagen slås fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse 

med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar 

inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten 

för vår gemensamma miljö. 

Ett genomgående intryck inspektörerna får vid besöket i Celsiusskolan är att 

miljön för lärandet är lugn och trygg. I samtliga intervjugrupper ges uttryck för 

att skolan är en trygg plats och att ingen mobbning förekommer. Vid inspektörernas 

besök i verksamheten uttrycker de som vidtalats att de trivs på skolan. 

Kvalitetsmedelvärdena i trygghetsenkäten, som årligen genomförs på kommunens 

samtliga gymnasieskolor, har varit stigande under de senaste tre åren, och 

värdet 2004 är 3,5 på en skala ett till fyra, där fyra är högsta värde. Inspektörerna 

bedömer att verksamheten vid skolan genomsyras av demokratiska värderingar 

i skollagens mening och att grundtryggheten är god. 

I läroplan för de frivilliga skolformerna anges att undervisningen skall bedrivas i 

demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt 

ansvar och aktivt deltaga i samhällslivet. Kvalitetsmedelvärdena från 

delaktighetsenkäten som också görs varje år på gymnasieskolorna visar betydligt 

lägre värden än den tidigare nämnda trygghetsenkäten. Det sammanlagda värdet 

på enkäten är 2,6 på skalan ett till fyra, och detta är högre än tidigare år. Det 

som drar ner resultatet är elevernas mindre goda kännedom om demokratiska 

forum såsom klassråd och skolkonferens. De värden som däremot relaterar till 

elevernas arbete i klassrummet och deras möjligheter att påverka sitt eget lärande 

är dock högre. Eleverna inspektörerna samtalat med bekräftar de varierande 

värdena i enkäten. De menar också att deras möjlighet till inflytande över sitt 

eget lärande alltför ofta beror på den lärare som undervisar. Inspektörerna bedömer 

att elevernas möjlighet till inflytande bör utvecklas. 


Som framgår av tabellen nedan är Celsiusskolans genomsnittliga betygspoäng 

något lägre jämfört med resultaten för Uppsala kommun och för riket utom för 

Naturvetenskapsprogrammet.


Celsiusskolan 

Dnr 53-2004:2933 


Program Riket Uppsala Celsiusskolan 

Naturvetenskapsprogrammet 

16,1 16,7 16,6 

Samhällsvetenskapsprogrammet 

Specialutformat 

program 

14,6 14,5 13,7 

14,4 14,4 13,2 

Procentandelen avgångselever med slutbetyg har minskat de två sista åren med 

7 procentenheter från 88 till 81 procent, vilket innebär att ett ökat antal elever 

lämnar skolan med samlat betygsdokument. När det gäller procentandelen behöriga 

till högskola skiljer sig skolans värden på ett påtagligt sätt vad beträffar 

Samhällsvetenskapsprogrammet, där Celsiusskolan har betydligt lägre värden än 

de sammantagna värdena för Uppsala kommun och för riket. Skolan bör därför 

analysera detta och sätta in erforderliga åtgärder för att öka andelen behöriga till 

högskola från Samhällsvetenskapsprogrammet. 


Program Riket Uppsala Celsiusskolan 

Naturvetenskapsprogrammet 

95,8 96,8 100 


Specialutformat 

program 

Resultat från IVIK 

92,3 88,3 82,8 

90,3 92,7 84,0 

Av sammanlagt 77 elever vid IVIK läsåret 2003/2004 erhöll 36 elever ej betyget 

Godkänd i ett eller flera ämnen. Andelen ”ej G-betyg av samtliga satta betyg” 

var höstterminen 2003 20,9 procent och vårterminen 2004 18,5 procent. Inspektörernas 

bedömning är att resultaten bör analyseras närmare och att åtgärder 

sättas in för att förbättra måluppfyllelsen och öka andelen elever som uppnår 

målen. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet av skolans arbete 

med normer och värden är gott och att en god grundtrygghet råder vid skolan. 

Elevernas möjlighet till inflytande bör dock stärkas. Kunskapsresultaten på 

gymnasieskolan är något lägre i jämförelse med kommunen som helhet och 

med riket förutom på Naturvetenskapsprogrammet. Procentandelen elever från 

Samhällsvetenskapsprogrammet med behörighet till högskola bör öka. Skolan 

bör också analysera resultaten från IVIK för att öka andelen elever som når 

målen. 

4 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 


Samverkan och delaktighet 

5 


Celsiusskolan 

Dnr 53-2004:2933 

I gymnasieförordningen finns ett antal formella krav på elevinflytande. Exempelvis 

skall eleverna ha klassråd i varje klass och de skall genom skolkonferensen 

kunna få information och samråda med rektor och lärare kring frågor som 

är viktiga för dem. 

I elevintervjuerna framkommer en splittrad bild av hur det formella inflytandet 

fungerar på skolan. Enligt eleverna ”gör man lite som man vill” avseende hur 

ofta klassråd skall genomföras, och skolkonferensens funktion är oklar. 

Däremot har skolan ett fungerande elevråd med aktiva elever. Elevrådsrepresentanterna 

upplever att de har stöd från skolledningen och uppskattar också 

den personalresurs som finns centralt i kommunen som hjälp i elevrådsarbetet. 

Exempel på att deras synpunkter tas till vara på skolan är att de har varit med i 

diskussionerna vid ombyggnationerna och kunnat påverka exempelvis vid inköp 

av möbler. De skall också få vara med och intervjua sökande till den utannonserande 

rektorstjänsten på skolan. 

När det gäller det egna arbetet i klassrummet upplever eleverna generellt att de 

har goda möjligheter att påverka. De kan i stort bestämma över sitt eget lärande, 

fast som tidigare nämnts beror det på den undervisande läraren hur stort det 

faktiska elevinflytandet blir. Vid lektionsbesök såg inspektörerna exempel på 

hur lärare och elever inför början av en ny kurs tillsammans diskuterade uppläggning 

och stoff. Diskussionerna innefattade både vad som skulle göras och 

hur detta skulle ske. Detta bedöms som mycket positivt. 

Inspektörerna bedömer att arbetet genom formella samverkansorgan bör förbättras 

och tydliggöras så att funktionen av klassråd och skolkonferens blir klara 

för alla verksamma på skolan. Elevrådet har goda förutsättningar att bli ett fungerande 

organ för elevinflytande, och det är viktigt att skolledningen ger fortsatt 

stöd i arbetet. Det är också angeläget att diskutera elevernas möjligheter till ökat 

inflytande över sitt eget lärande, då det för närvarande upplevs alltför lärarberoende. 

Värdegrundsarbetet 

Den mångkulturella miljön vid Celsiusskolan upplevs av alla intervjuade som 

positiv. Ett exempel på förebyggande arbete på gymnasieskolan är den så kallade 

”propveckan” för de nya eleverna i årskurs 1. Då genomförs bl.a. olika värderingsövningar. 

Elevhälsan gör också en enkät om hur den psykosociala miljön 

upplevs bland eleverna, och där det anses angeläget kan riktade åtgärder 

som exempelvis samtal sättas in i vissa klasser. IVIK arbetar med livskunskap, 

där ungdomarna bl.a. diskuterar värdegrundsfrågor och Vi knäcker koden, ett 

samarbetsprojekt mellan Uppsala och Malmö inom Europeiska socialfonden. 

Projektet avser att öka invandrarungdomars möjlighet att bli inkluderade i det 

svenska samhället, och samtliga intervjuade anser att projektet är en mycket god 

hjälp i detta arbete. Vid lektionsbesök såg också inspektörerna exempel på så


Celsiusskolan 

Dnr 53-2004:2933 

kallade ”kill- och tjejgrupper” där relationer och känslor diskuteras med hjälp av 

musik och bilder. 

I skolans kvalitetsredovisning för 2004 sägs att mentorerna aktivt med eleverna 

har diskuterat skolans ordningsregler, RAM, som står för Respekt, Ansvar och 

Mod. Eleverna är dock mindre medvetna om detta. 

I läroplanen föreskrivs att skolan skall främja förståelse för andra människor 

och förmåga till inlevelse. Trots att många goda exempel på arbete av förebyggande 

karaktär finns vid Celsiusskolan, uttrycker personal och elever på gymnasieskolan 

att inga direkta värdegrundsdiskussioner genomförs, och personalen 

saknar också diskussioner för att skapa ett gemensamt förhållningssätt inom 

gymnasieskolan. Personal och elever inom IVIK uppskattar det arbete som görs 

i värdegrundsfrågor i deras verksamhet, och de menar att det är naturligt integrerat 

i undervisningen. Inspektörerna kunde också se exempel på detta vid lektionsbesöken, 

vilket bedöms som positivt. 

Inspektionen visar att det förebyggande värdegrundsarbetet inom IVIK vid 

Celsiusskolan fungerar bra och är väl integrerat i det dagliga arbetet. Också 

inom gymnasieskolan finns arbete av förebyggande karaktär, men bilden av hur 

detta fungerar är splittrad och bör sättas in i ett sammanhang och tydligare 

struktureras. 

I läroplanen föreskrivs också att ingen i skolan skall utsättas för mobbning. 

Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Inför inspektionsbesöket har 

inspektörerna tagit del av skolans policy mot sexuella trakasserier och handlingsplanen 

mot mobbning och trakasserier. Där finns övergripande mål och 

ambitioner samt åtgärder på skolnivå, klassnivå och individnivå. Det är däremot 

oklart hur det förebyggande arbetet görs och till vem avrapportering skall ske 

vid eventuella kränkningar. Det sägs heller inget i dokumenten om hur skolan 

skall hantera tänkbara kränkningar från vuxna gentemot elever. I intervjuerna 

framkommer också att planerna inte är särskilt kända på skolan. 

Enligt läroplanen åligger det rektor att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera 

skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former 

av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever 

och anställda. 

Inspektörerna bedömer att det finns goda exempel på förebyggande värdegrundsarbete 

på skolan men dessa bör tydliggöras och vara en del i en övergripande 

strategi. Handlingsplanerna mot kränkande behandling bör samtidigt 

föras samman och förtydligas. Förhållandet vuxen-elev bör också beaktas. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att värdegrundsarbetet på skolan 

är av varierande kvalitet. Många goda insatser görs, och vid IVIK fungerar det 

väl. Gymnasieskolans arbete inom området behöver dock struktureras. Övergripande 

på skolan bör handlingsplanen mot kränkande behandling revideras, 

så att den innehåller både förebyggande arbete och förhållandet vuxen-elev. 

Vidare behöver elevernas inflytande över sitt eget lärande förstärkas liksom 

deras möjlighet till inflytande genom demokratiska samverkansorgan. 

6 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 


Lokala mål och innehåll 

7 


Celsiusskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Celsiusskolan har utifrån nyckelorden Vilja, Våga, Växa formulerat ett antal 

lokala mål för verksamheten. I kvalitetsredovisningen framkommer hur skolan 

arbetar för att nå de uppsatta målen. Däremot framgår inte i hur hög grad målen 

nåtts. Vid IVIK finns lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna, 

vilket bedöms som positivt. 

Arbetssätt och arbetsformer 

Vid IVIK är personalen organiserad i tre arbetslag, vilka har var sin arbetslagsledare. 

I lagen finns olika kompetens, och varje lag arbetar tillsammans med ett 

antal elever. Som tidigare nämnts arbetar man ofta i olika projekt. Lektionsbesöken 

gav exempel på goda förhållningssätt mellan lärare och elever. De intervjuade 

eleverna ser positivt på de arbetsformer och arbetssätt som förekommer. 

Inspektionen visar att arbetet vid IVIK fungerar väl. 

Verksamheten vid gymnasieskolan är organiserad i ämneslag såväl som i arbetslag. 

Tanken är att det i den stora skolan skall kunna skapas en småskalighet genom 

arbetslagen, så att eleven skall kunna känna sig trygg i en viss miljö med en 

grupp lärare kring sig. I intervjuerna med gymnasiepersonalen framkommer att 

skolan fortfarande har mycket att utveckla beträffande arbetslagen och att ämnesgruppen 

känns mera naturlig för lärarna. Eleverna anser att alltför många 

lärare arbetar ”enskilt” med sin kurs eller sitt ämne och att lärarna borde tala 

mera med varandra om det dagliga arbetet. De efterlyser en större samsyn från 

personalens sida, så att samarbetet inom programmen kunde öka. I programmålen 

för de nationella programmen ges en sammanfattande beskrivning av ett 

program och där förklaras hur detta skiljer sig från andra. Programmålet skall 

vara utgångspunkt för planeringen av utbildningen i sin helhet och för planeringen 

av undervisningen i de enskilda kurserna. Programmålen är således överställda 

kursmålen. Enligt inspektörerna kan Celsiusskolan utveckla samarbetet 

inom gymnasieprogrammen, så att programmålen ger avtryck i den dagliga 

verksamheten. Eleverna torde i och med detta uppleva ett större sammanhang i 

sina studier. 

I gymnasieförordningen föreskrivs att rektorn minst en gång per termin skall se 

till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och 

studiesituation (utvecklingssamtal). Utvecklingssamtalet skall genomföras med 

den individuella studieplanen som grund. I fråga om elever som inte fyllt 18 år 

och inte heller ingått äktenskap skall även vårdnadshavarna få sådan information. 

Vid inspektionen framkommer att skolan inte genomför utvecklingssamtal 

enligt författningarna. Detta måste snarast åtgärdas. 

Kursplaner och betygssättning 

Gymnasieelevernas kännedom om innehållet i de kurser de läser och de kriterier 

som ligger till grund för betygssättningen varierar. Vanligtvis informerar läraren 

och går igenom vad som gäller, då en ny kurs skall påbörjas. Ändå menar eleverna 

att det i alltför hög utsträckning beror på den enskilde läraren hur denna 

information utformas, och att det ibland kan ta tid att ”knäcka betygskoden”.


Celsiusskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Eleverna upplever att betygen inte alltid är rättvisa och kan ha svårt att förstå på 

vilka grunder betyg sätts. Lärarna använder nationella prov som ett underlag i 

betygssättningen och i de olika ämnesgrupperna diskuteras betyg och bedömning, 

vilket gör att man som lärare känner sig trygg i sin betygssättning. Det kan 

dock vara svårare för lärare som undervisar i ämnen/kurser med litet tjänsteunderlag 

att finna forum för dessa diskussioner. 

Enligt läroplanen skall läraren för eleverna visa på vilka grunder betygssättning 

sker. Läraren skall vid betygsättningen utnyttja all tillgänglig information om 

elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen, beakta även sådana 

kunskaper som en elev tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, 

beakta såväl muntliga som skriftliga bevis på kunskaper och göra en 

allsidig bedömning av kunskaperna och därvid beakta hela kursen. 

Inspektörerna anser att skolan bör förbättra informationen till eleverna inför 

kursstart och åtgärder bör vidtas för att säkerställa en likvärdig bedömning och 

betygssättning. 

Stöd 

I skollagen sägs att det i utbildningen skall tas hänsyn till elever i behov av särskilt 

stöd. Enligt gymnasieförordningen skall en elev ges stödundervisning om 

det kan befaras att eleven inte kommer att nå de kunskapsmål som anges i 

kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. 

Eleverna på gymnasieskolan testas i engelska, matematik och svenska under 

hösten i årskurs 1. Utifrån resultaten kan de sedan läsa kurser i dessa ämnen i 

olika hastighet. Eleverna framför att det sätt som stödet har organiserats upplevs 

som krångligt och att de inte kunnat få den hjälp de har behövt, då kurser 

på olika nivåer läst tillsammans. Enligt skolledningen har stödet koncentrerats 

till engelska och matematik, och att det i övrigt inte finns resurser till det stöd 

som eleverna är i behov av. Karaktärsämneslärare menar att det inte finns resurser 

till stöd inom elevernas karaktärsämnen, då tiden enbart räcker till ordinarie 

undervisning. En specialpedagog finns knuten till gymnasieskolan. Inspektionen 

visar att behovet av stöd är stort vid gymnasieskolan. Inspektörerna bedömer 

därför att det är angeläget för skolan att vidta åtgärder i syfte att stöd ges 

till elever i behov av särskilt stöd i den omfattning det behövs för att få en likvärdig 

möjlighet att nå målen. 

I gymnasieförordningen framgår det att om det genom uppgifter från skolans 

personal, en elev, dennes vårdnadshavare eller på annat sätt har framkommit att 

en elev behöver särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram 

utarbetas. Inspektörerna har tagit del av skolans rutiner Arbetsgång för 

elevärenden. Där framgår klart olika befattningshavares ansvar för eleverna och 

hur stöd skall hanteras. Biträdande rektor ansvarar för elevvårdskonferensen 

och ser till att åtgärdsprogram upprättas. Enligt inspektörernas bedömning varierar 

personalens kännedom om skolans rutiner beträffande stöd till elever, och 

vilket ansvar olika befattningshavare har. Detta bör förtydligas. 

Inspektionen visar också att skolan vid elevvårdskonferens inte arbetar enligt 

författningen, då rektor inte alltid deltar vid mötena. I gymnasieförordningen 

framgår tydligt att rektor skall vara ledamot av elevvårdskonferensen. Enligt 

inspektörerna bör rektor därför delta i elevvårdskonferensen i större omfatt- 

8 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

9 


Celsiusskolan 

Dnr 53-2004:2933 

ning. Inspektörerna ställer sig också frågande till huruvida åtgärdsprogram upprättas 

i den utsträckning som författningen kräver, och vem som är ansvarig. 

Skolan bör därför se över rutinerna för detta. 

Eleverna vid IVIK har mycket skilda förutsättningar och förkunskaper. Olika 

lösningar prövas, exempelvis förstärkning av basämnena engelska, matematik 

och svenska såväl som reducering av ämnen. Stöd ges genom speciallärare och 

bl.a. i form av mattestuga och läxläsning. Inspektörerna bedömer flexibiliteten 

inom verksamheten som god, då det gäller att möta elevernas behov. 

Tidsanvändning 

Vid flera lektionsbesök noterade inspektörerna att elever inte kommer i tid då 

ett arbetspass skall börja. Läraren påbörjar lektionen och eleverna strömmar in 

vart efter. Det är inte ovanligt att elever bara kommer in, slår sig ner och frågar 

den närmsta kamraten vad som pågår. Detta sker utan någon nämnvärd reaktion 

från lärare eller övriga i klassrummet. I några grupper är också frånvaron 

påfallande hög. Elevernas arbetsinsats varierar märkbart vid de besökta lektionspassen, 

från att eleverna är aktiva och synes ta ansvar för sitt eget lärande 

till att läraren står för aktiviteten och eleverna är upptagna med sysslor som inte 

direkt har anknytning till kursen. 

Inspektörerna undrar således hur undervisningstiden brukas vid Celsiusskolan. 

Då många elever vid skolan är i behov av stöd för att nå de nationella målen, 

torde den garanterade undervisningstid som erbjuds kunna nyttjas på ett mera 

effektivt sätt. Inspektörerna anser därför att skolan bör initiera diskussioner 

med alla berörda för att komma till rätta med denna problematik och få till 

stånd en mera effektiv tidsanvändning. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten 

och undervisningen vid Celsiusskolan är av varierande kvalitet. Det är positivt 

att det vid IVIK finns lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna, 

och att verksamheten där är flexibel och fungerar väl. Informationen till gymnasieeleverna 

om kursinnehåll och betygskriterier bör struktureras bättre, då detta 

i alltför hög grad beror på den enskilde läraren. Åtgärder bör vidtas för att säkerställa 

en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Stöd erbjuds 

eleverna, men det är angeläget att skolan vidtar åtgärder för att säkerställa resurser 

till elever i behov av stöd. Vid elevvårdskonferensen arbetar skolan inte 

enligt författningen, och rektor bör därför delta i densamma i större utsträckning. 

Rutinerna för hur åtgärdsprogram upprättas bör också ses över och ansvaret 

förtydligas. Skolan bör även diskutera hur den garanterade undervisningstiden 

nyttjas av eleverna. Utvecklingssamtal genomförs inte i författningarnas 

mening och måste åtgärdas. 


Ansvarsfördelning 

Under större delen av 2004 fanns i skolans ledning rektor, en biträdande rektor 

med ansvar för gymnasiedelen, en biträdande rektor med ansvar för IVIK samt 

en administrativ chef. Under hösten skedde förändringar och vid inspektionsbesöket 

vikarierar en av de biträdande rektorerna som rektor och två nytillträd-


Celsiusskolan 

Dnr 53-2004:2933 

da biträdande rektorer har tillsatts. Rektorstjänsten kommer att tillsättas inom 

kort. I intervjuerna sägs samstämmigt att skolan lever i ett slags vakuum i väntan 

på att rektorstjänsten tillsätts och att mycket tilltro sätts till den nya rektorn. 

I läroplanen framgår att rektorn som pedagogisk ledare för skolan och som chef 

för lärarna och övrig personal i skolan har det övergripande ansvaret för att 

verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Ett fast pedagogiskt 

ledarskap, där skolans pedagogiska inriktning finns förankrad hos personalen 

har härvidlag stor betydelse för hur verksamheten utvecklas. Inspektörerna 

vill därför betona rektors roll och ansvar som pedagogisk ledare i skolans 

framtida inriktning och för det fortsatta utvecklingsarbetet. 


Gymnasieförordningen ställer krav på att det är rektorn som skall fatta beslut i 

enskilda elevärenden. På Celsiusskolan finns beslut nedtecknade beträffande 

reducerat program, och biträdande rektor fattar det formella beslutet. När det 

gäller utökat program finns ingen dokumentation. 

Inspektionen visar således att skolan inte följer författningarnas krav att rektorn 

skall fatta beslut i frågor som gäller utökat respektive reducerat program. Detta 

måste åtgärdas. 

I samband med mottagande av elever till Elitidrottsprogrammet vid Celsiusskolan 

har det kommit till inspektörernas kännedom att elever uppfattat beskedet 

om sina färdigheter i idrotten och att de kvalificerat sig för denna, som om de 

även vore mottagna till ett nationellt program. Detta kan uppfattas som ett positivt 

förhandsbesked. Skolan bör därför förtydliga informationen om att beskedet 

i idrottsdelen inte utgör ett mottagande till ett nationellt program. 

Kvalitetsarbete 

Personalen har haft möjlighet att lämna bidrag till skolans kvalitetsredovisning. 

Trots uppmaningar från skolledningen har det varit svårt att få in material, 

framför allt resultat om vad insatta åtgärder lett till. Rektor har presenterat redovisningen 

i skolutvecklingsgruppen (skall finnas i enlighet med kollektivavtalet) 

samt i en särskild utvärderingsgrupp som bildats. Eleverna har dock inte 

varit delaktiga i arbetet och har ingen kännedom om skolans kvalitetsredovisning. 

I den nya förordningen som avser kvalitetsredovisning betonas delaktigheten 

för alla intressenter i skolan: personal, elever och föräldrar. 

Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas 

i förhållande till de riksgiltiga målen. Inspektörernas bedömning är därför att 

kvalitetsredovisningen bör användas mera systematiskt i skolans utvecklingsarbete. 

Kopplingen mellan de nationella målen, bedömningen av resultaten och 

skolans åtgärder för utveckling bör tydliggöras. Alla på skolan bör också göras 

delaktiga i detta arbete. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förutsättningar finns för att 

skapa en väl fungerande verksamhet vid Celsiusskolan. Otydligheter har rapporterats 

i samband med intagning till idrottsprogrammen. Skolan bör därför förtydliga 

informationen till presumtiva idrottselever. Kvalitetsredovisningen bör 

användas som verktyg i skolans utvecklingsarbete, där kopplingen till de natio- 

10 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

11 


Celsiusskolan 

Dnr 53-2004:2933 

nella målen, bedömningen av resultaten och skolans åtgärder för utveckling 

tydliggörs. När det gäller beslut om utökat respektive reducerat program följer 

inte skolan författningens krav, vilket måste åtgärdas. 


Avgifter 

Tillgången till utbildning vid Celsiusskolan bedöms i huvudsak som god. Vid 

skolan anordnas dock studieresor inom vissa kurser. En resa går exempelvis till 

the Isle of Wight. Skolan bidrar med 1 000 kronor, och varje elev måste enligt 

uppgift betala 4 000 kronor av egna medel för att kunna delta. Någon elev skall 

även inte ha möjlighet att följa med, då denne saknar erforderliga medel. Trots 

att skolan står för en del av resekostnaderna, får eleverna således betala flera 

tusen kronor själva för att kunna delta i en resa av detta slag. 

Frågan om kostnader och avgifter bedöms i den övergripande gymnasierapporten. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till utbildning är 

god. 

6. Resurser 


Skolverkets statistik för 2003/2004 visar att 79 procent av lärarna vid Celsiusskolan 

har pedagogisk utbildning. Procentandelen för läsåret 2004/2005 är enligt 

samma statistik 74. Enligt skolledningen har samtliga lärare på gymnasieskolan 

vid inspektionstillfället utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak 

skall bedriva i enlighet med skollagens krav. Vid IVIK saknar några lärare 

formell kompetens. 

Under 2004 nedtecknades varje medarbetares kompetensutvecklingsbohov i 

individuella planer, och tankar finns att arbetet skall systematiseras med hjälp av 

det administrativa systemet. Någon övergripande kompetensutvecklingsplan för 

hela skolan finns ännu inte. 

Inspektörerna bedömer att lärarkompetensen vid skolan är god. I den framtida 

planeringen bör skolan vinnlägga sig om personalens kompetensutveckling 

både på individ- och skolnivå. 

Lokaler och läromedel 

Skolan har under senare tid genomgått en del om- och tillbyggnad. Detta kommer 

att fortsätta med tanke på att elevantalet kommer att öka under de närmaste 

åren. Ett nytt bibliotek togs i bruk hösten 2003, och detta är alltid bemannat 

under skoltid. De moderna lokalerna där inbjuder till flexibla undervisningssätt. 

De materiella resurserna som läromedel, datorer och annan utrustning är av god 

kvalitet. 

Inspektörernas bedömning är att skolans materiella resurser är goda. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Celsiusskolans personella och 

materiella resurser är goda.


Celsiusskolan 

Dnr 53-2004:2933 


Inspektörerna bedömer att verksamheten vid Celsiusskolan övergripande är av 

varierande kvalitet. Grundtryggheten i den mångkulturella miljön är god, och 

olika insatser inom värdegrundsarbete görs. Flexibiliteten vid individuellt program 

för invandrare och flyktingar är mycket god. Omsättningen av ledningspersonal 

har satt sina spår i verksamheten, och personalens förväntningar på 

den nya ledningen är höga samtidigt som den tillträdande rektorn står inför 

utmaningen att samla skolans goda krafter och få dem att dra åt samma håll. 

Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden. 


- Procentandelen elever från Samhällsvetenskapsprogrammet med behörighet 

till högskola bör öka. Skolan bör också analysera resultaten från IVIK för att 

öka andelen elever som når målen. 


- Elevinflytandet bör förbättras och syftet med demokratiska forum förtydligas. 

- Det övergripande värdegrundsarbetet behöver struktureras och handlingsprogrammet 

mot kränkande behandling revideras. 


- Informationen till eleverna om kursinnehåll och på vilka grunder betyg sätts 

bör förbättras. 

- Skolan bör säkerställa att elever i behov av särskilt stöd får det. 

- Rektor bör delta i elevvårdskonferensen i större omfattning. 

- Rutinerna för hur åtgärdsprogram upprättas bör ses över. 

- Diskussioner bör initieras hur den garanterade undervisningstiden nyttjas på 

skolan. 

Styrning, ledning, kvalitetsarbete 

- Rektors ansvar och pedagogiska ledarskap bör förstärkas. 

- Kvalitetsredovisningen bör bli ett verktyg i skolans utvecklingsarbete. 

- Informationen till presumtiva idrottselever bör förtydligas. 

Resurser 

- Skolan bör på ett tydligare sätt knyta personalens kompetensutveckling till 

skolans framtida behov. 

12 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

13 


Celsiusskolan 

Dnr 53-2004:2933 





Styrning, ledning och kvalitetsarbete 

- Rektor fattar inte beslut om utökat respektive reducerat program (5 kap. 

22-23 §§ gymnasieförordningen). 

Datum Ort 



Lars Svensson

1 


Ekebyskolan 

Dnr 53-2004:2933 


Ekebyskolan 












Resultaten: 


Verksamheten: 






6. Resurser 

















Ekebyskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Genomförandet av inspektionen i Ekebyskolan 



Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Ekebyskolan har bestått 

av undervisningsråden Nils-Åke Andersson och Elisabeth Ritchey. Besök i 

Ekebyskolan genomfördes den 15-17 mars 2005. 





beslut. 

Underlag 


Ekebyskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer 




I Ekebyskolan genomfördes formella intervjuer med elever, lärare, elevvårdspersonal, 

föräldrar samt skolledning. Lektioner i karaktärs- och kärnämneskurser 

besöktes. Under besöket fördes också samtal med personal och elever i 

verksamheten. 


Ekebyskolan Antal studerande 


Utbildningen vid Ekebyskolan omfattar tre s.k. studieförberedande program: 

Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) och två specialutformade program baserade 

på Samhällsvetenskapsprogrammet, ett med internationell inriktning 

(SMIP) och Journalistprogrammet (SMSP). På skolan finns också tre s.k. yrkesförberedande 

program: Hotell- och restaurangprogrammet (HR), Livsmedelsprogrammet 

(LP) samt Hantverksprogrammet med inriktning florister (FL). 

Skolan är belägen i västra Uppsala på området som tidigare tillhörde Ekebybruk, 

välkänt för sin keramiktillverkning. Av skolans två huvudbyggnader tillhör 

den ena kommunen medan den andra förhyrs av extern ägare. I kommunens 

lokaler finns undervisningslokaler för Hotell- och restaurangprogrammet och 

Livsmedelsprogrammet. I de förhyrda lokalerna återfinns bl.a. administration, 

bibliotek, matsal, allmänna undervisningslokaler för teoretiska ämnen samt uppehållsytor 

för eleverna. Skolan förfogar också över två bostadsrätter inom 

Uppsala Ekeby Industrihus, vilka disponeras av floristutbildningen och hotelloch 

turisminriktningen inom HR. Lokalerna inom området har byggts om en 

del under senare tid, och ytterligare ombyggnationer planeras. 

2 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

3 


Ekebyskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Vid inspektionsbesöket planerades en flytt av de s.k. studieförberedande utbildningsprogrammen 

till Rosendalsgymnasiet från hösten 2005. 

Bedömning 



Ekebyskolan beskrivs som en lugn och trygg arbetsplats i samtliga intervjuer vid 

inspektionsbesöket. I intervjuerna påtalas dock oron inför de oklarheter som 

fortfarande råder beträffande den förestående flytten. Tecken på uppbrott är 

exempelvis att klottret ökat, anser personalen. Inspektörerna kunde också notera 

förekomsten av klotter i allmänna utrymmen och på möbler. 

I skolans kvalitetsredovisning för år 2004 visar kvalitetsmedelvärdet på trygghetsenkäten 

ett högre värde (3,46 på en skala ett till fyra, där fyra är högsta värde) 

jämfört med året före (3,41). I de få fall mobbning förekommit har elevvården 

varit engagerad och hanterat fallen. Olika insatser av förebyggande karaktär 

görs inom värdegrundsarbetet (se nedan under område 2). 

Inspektörernas bedömning är att grundtryggheten vid Ekebyskolan är god. Resultaten 

i gjorda enkäter visar på stigande trygghetsvärden. Dock förekommer 

klotter rikligt i verksamheten. 


Procentandelen elever som erhöll slutbetyg efter tre års gymnasiestudier var 85 

procent vårterminen 2004. Procentandelen elever som har ett fullständigt slutbetyg 

inom fyra eller fem års studier är 76,1 respektive 66,7 procent. Här är 

siffrorna för riket 75,1 respektive 74,7 procent. Genomsnittlig betygspoäng och 

procentandelen elever behöriga till högskola framgår av tabellerna nedan. 


Program Riket Uppsala Ekebyskolan 

Hotell- och restaurangprogrammet 

12,5 13,2 13,2 

Livsmedelsprogrammet 12,5 (2003) 13,2 (2003) 13,2 (2003) 


14,6 14,5 14,2 


Inspektörerna bedömer att Ekebyskolans kunskapsresultat relaterade till kursplanernas 

mål står sig väl i förhållande till riket i övrigt.


Ekebyskolan 

Dnr 53-2004:2933 


Program Riket Uppsala Ekebyskolan 

Hotell- och restaurangprogrammet 

86,0 97,0 97,0 

Livsmedelsprogrammet 84,8 (2003) 90,0 (2003) 90,0 (2003) 


92,3 88,3 82,2 


Andelen behöriga till högskolan från speciellt Samhällsvetenskapsprogrammet 

understiger påtagligt värdena både i kommunen och i riket. Skolan bör därför 

analysera detta och sätta in åtgärder så att andelen ökar. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet av Ekebyskolans 

arbete med normer och värde är av godtagbar kvalitet, och att det på skolan 

råder en god grundtrygghet. Kunskapsresultaten relaterade till kursplanernas 

mål är goda. Varför andelen elever behöriga till högskolan är påtagligt låg på 

Samhällsvetenskapsprogrammet bör analyseras och erforderliga åtgärder sättas 

in. 



I författningarna finns ett antal formella krav på elevinflytande. Exempelvis 

skall eleverna i varje klass ha klassråd, och eleverna skall i skolkonferensen ha 

möjlighet till informationsutbyte, samråd och gemensamma diskussioner med 

rektor och personal vid skolan för att kunna behandla vissa frågor som är av 

stor betydelse för eleverna. Det förutsätts också att skolan klargör utbildningens 

mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna 

har, så att de ges möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och kan 

ta ansvar för sina studieresultat. 

Ekebyskolan har schemalagt klassråden för samtliga klasser och kvalitetsmedelvärdena 

i delaktighetsenkäten från 2004 visar att eleverna upplever att den 

schemalagda tiden använts i relativt stor omfattning (värdet 3,36 på skalan ett 

till fyra). I intervjuerna säger ändå eleverna att det varierar hur ofta klassråd 

genomförs, och hur väl de är strukturerade. Kopplingen till exempelvis elevråd 

och skolkonferens upplevs också som otydlig. Vissa lärare menar även att det 

inte längre är nödvändigt med klassråd när eleverna går i årskurs 3. Det sammanlagda 

kvalitetsmedelvärdet av delaktighetsenkäten 2004 visar ett lägre värde 

(2,46) jämfört med tidigare år. Enligt skolledningen beror det på att man inte 

ägnat så mycket tid åt skolkonferensen utan arbetat med att stötta eleverna i 

bildandet av ett elevråd. 

4 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

5 


Ekebyskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Inspektörerna bedömer att det är positivt att skolledningen på ett medvetet sätt 

stöttar eleverna i bildandet av ett elevråd och att tid för klassråd schemalagts. 

Det är dock viktigt att se över hur tiden för klassråd används, hur råden är 

strukturerade och hur kopplingen till skolkonferensen skall ske. 

För att få eleverna mera delaktiga i planeringen av undervisningen finns på SP 

och den internationella inriktningen s.k. pedagogiska klasskonferenser. Det 

innebär att elever och lärare träffas för att diskutera gemensamma frågor för 

programmet. Tanken är att arbetsformen ska föras vidare till övriga program. 

Enligt eleverna är deras närvaro vid dessa konferenser låg och konferenserna 

fungerar inte särskilt väl. På HR och LP finns programråd med lärare och representanter 

för branschen. Elever inbjuds till råden, men de kommer sällan till 

mötena. Eleverna upplever dock att de generellt kan påverka, och de gör det 

ofta genom att gå direkt till den person som har mandat att fatta beslut i en viss 

fråga. 

Enligt inspektörernas bedömning är de pedagogiska klasskonferenserna ett bra 

initiativ för ökad delaktighet. Det är dock viktigt att skolan utvecklar innehållet 

för dessa konferenser och ställer sig frågan hur de kan göras mera attraktiva för 

eleverna. Programråden på HR och LP är etablerade i verksamheten, men också 

här är det viktigt att öka elevernas delaktighet. Arbetet med inflytandefrågor bör 

därför prioriteras och involvera alla verksamma på skolan. Inspektörerna anser 

det vara av vikt att skolan uppmuntrar eleverna att vara delaktiga i de demokratiska 

forum som skolan erbjuder och vill samtidigt peka på den möjlighet som 

författningarna ger eleverna att få stöd i de delar av utbildningen som de gått 

miste om på grund av sina uppdrag. 

Vid inspektionsbesöket intervjuades den nya elevrådsstyrelsen. Eleverna, som i 

huvudsak kommer från Samhällsvetenskapsprogrammet, är mycket aktiva och 

uppskattar det stöd de fått av skolledningen och av kommunens centrala resurs 

för elevrådsarbete. Rektorns möten med samtliga klassrepresentanter uppskattas 

av eleverna. De anser dock att de kommit in sent i processen beträffade 

flytten av utbildningsprogram från skolan och upplever att de fått motstridig 

information om flytten från kommunens båda nämnder för utbildningen. 

Dessutom betvivlar de om deras åsikter över huvud taget beaktats i handläggningen 

av ärendet. 

I hur hög grad eleverna ges möjligheter att utöva inflytande på det dagliga arbetet 

och på så sätt ta ansvar för sina studieresultat varierar mycket mellan de olika 

programmen och mellan olika ämnen och kurser enligt eleverna. Eleverna 

upplever möjligheten till inflytande som god inom karaktärsämnena på de s.k. 

yrkesförberedande programmen och inom vissa specialutformade program, och 

även i övrigt menar eleverna att de blir lyssnade till under lektionerna, men att 

det i alltför stor utsträckning beror på vilken lärare som undervisar. 

Inspektörerna bedömer att det formella inflytandet i form av olika råd vid Ekebyskolan 

är av varierande kvalitet. Arbetet behöver således struktureras så att 

kopplingen mellan olika demokratiska forum tydliggörs. Hur eleverna kan öva 

inflytande över sitt eget lärande varierar också och är alltför lärarberoende. Skolan 

behöver därför tydliggöra hur eleverna kan ges möjligheter att utöva inflytande 

på undervisningen och ta ansvar för sina studieresultat.


Ekebyskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Skolans värdegrundsarbete 

Som nämnts ovan under område 1 är eleverna trygga på Ekebyskolan. Det förebyggande 

arbetet sker på olika sätt. Vid skolan finns en grupp som arbetar 

med aktuella jämställdhetsfrågor, alkoholförebyggande arbete drivs t.ex. i samarbete 

med Motorförarnas Helnykterhetsförbund och personal från svenska 

kyrkan har kunnat erbjuda samtal för de elever som så önskat. I årskurs 1 

genomförs på hösten introduktionsdagar för alla nya elever, och skolpsykologen 

har samtal i alla klasser. Ett annat exempel är samlevnadsprojektet Adam 

och Eva. Skolan har också en kamratstödjarorganisation med representanter 

från alla klasser. 

I läroplanen påtalas att skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla 

och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Inspektionen 

finner också många goda exempel på insatser inom skolans värdegrundsarbete, 

men om dessa är en del av ett mera övergripande arbete framgår inte. Inspektörerna 

anser därför att skolan har mycket att vinna, om insatserna för skolans 

övergripande värdegrundsarbete ytterligare struktureras och tydliggörs. 

Alla intervjuade understryker att mobbning är sällsynt. Då någon form av 

kränkning förekommit, har elevvårdspersonal eller rektorn hanterat detta på ett 

resolut sätt. Enligt läroplanen åligger det rektorn att upprätta, genomföra, följa 

upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka 

alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden 

bland elever och anställda. Att förebyggande insatser av olika slag görs på skolan 

har redan nämnts. Handlingsprogrammet mot mobbning är känt hos kamratstödjarna, 

men inte hos övriga elever. De känner däremot till att det finns 

kamratstödjare men har mindre god kännedom hur dessa arbetar. 

Som tidigare nämnts finns många goda exempel på förebyggande arbete, men 

att detta ger en splittrad bild av ett gemensamt förhållningssätt. Skolan bör därför 

initiera diskussioner om hur man skall förhålla sig till kränkningar av olika 

slag och revidera handlingsprogrammet. I det sammanhanget är det också viktigt 

att klargöra hur skolan hanterar eventuella kränkningar från vuxna gentemot 

elever. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att såväl inflytandet i olika demokratiska 

forum som elevernas möjlighet till inflytande över det egna lärandet 

i undervisningen är av varierande kvalitet vid Ekebyskolan. De krav som författningarna 

ställer på demokratiska forum för inflytande uppfylls, men elevernas 

kännedom om dessa och deras vilja att delta i den demokratiska processen 

behöver ytterligare förstärkas. Arbetet med de s.k. pedagogiska klasskonferenserna 

bör prioriteras, så att goda exempel kan spridas till alla verksamheter. Olika 

inslag av förebyggande värdegrundsarbete äger rum på skolan, vilket är positivt. 

Insatserna bör dock tydligare struktureras och sättas in i sitt sammanhang 

samtidigt som handlingsprogrammet mot kränkande behandling revideras. 


Kursplaner och betygssättning 

De intervjuade eleverna säger att lärarna generellt går igenom kursplaner och 

betygskriterier, då en ny kurs startar, och att informationen är bra. Lokala kon- 

6 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

7 


Ekebyskolan 

Dnr 53-2004:2933 

kretiseringar finns inom vissa kurser. Lärarna menar att intresset från elevernas 

sida varierar vad gäller kursplaner och betygskriterier. Vad betygen beträffar 

varierar åsikterna både bland eleverna och lärarna huruvida de betyg som sätts 

är rättvisa eller ej. Förutom att nationella prov används har lärarna i några ämnesgrupper 

gemensamma prov, genomför betygsdiskussioner sinsemellan och 

stämmer av betygen. Svensklärarna i kommunen träffas ibland för ämnesträffar, 

vilket upplevs som positivt. Inom karaktärsämnena kan nätverksträffar med 

lärare från ett större geografiskt område genomföras. Man har då olika teman 

och kan exempelvis diskutera bedömning och betyg. Några lärare befarar en 

viss betygsinflation och anser att det är olyckligt att betygsfrågan inte drivs tydligare 

av någon skolledare, så att fördjupade diskussioner kan leda fram till att 

betygen kan bli mera rättvisa än de upplevs idag. 

I läroplanen uttrycks att läraren vid betygsättningen skall utnyttja all tillgänglig 

information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen, beakta 

även sådana kunskaper som en elev tillägnat sig på annat sätt än genom den 

aktuella undervisningen, beakta såväl muntliga som skriftliga bevis på kunskaper 

och göra en allsidig bedömning av kunskaperna och därvid beakta hela kursen. 

Inspektörerna bedömer att skolan bör initiera en fördjupad diskussion om bedömning 

och betygssättning, så att eleverna upplever bedömning och betygssättningen 

mera rättvis. 

Enligt inspektörerna bör nationella kursplaner tolkas och utvecklas lokalt på ett 

sådant sätt att det klargörs vad undervisningen skall innehålla och hur den skall 

utformas för att leda mot de nationellt fastställda målen. Även nationella betygskriterier 

bör tolkas och utvecklas lokalt på ett sådant sätt att det klargörs 

vilka kunskaper eleven skall ha utvecklat för att få ett visst betyg utifrån de nationella 

betygskriterierna. Rektor ansvarar för att sådana diskussioner kommer 

till stånd. Inspektörerna bedömer att det är positivt att lokala konkretiseringar 

finns av vissa nationella kursplaner. Detta kan med fördel göras för samtliga 

nationella kurser. 


Lärarna upplever att det många gånger är svårt att samverka, då kärn- och karaktärsämneslärare 

finns i olika byggnader vid Ekebyskolan. Samarbete och 

integrering av ämnen sker mest inom laget i ”huset”, och man upplever också 

att schemat många gånger medför låsningar på grund av tjänstekonstruktioner 

och lokaltillgång, som gör att mindre goda pedagogiska lösningar blir gällande. I 

personalintervjuerna sägs också att vissa arbetslag haft mera tid till förfogande 

för konferenser än andra lag och på så sätt kommit längre i de pedagogiska diskussionerna, 

vilket bl.a. medfört en ökad integrering av olika ämnen och kurser. 

I årskurs 2 på Journalistprogrammet har en speciell form av ämnesintegrering 

utarbetats för gymnasieskolans obligatoriska kurs i projektarbete Projektet 

sträcker sig över nio veckor och är sammanlagt värt 175 gymnasiepoäng. 

Svenska B bidrar med 25 poäng, skrivande journalistik B med 30 poäng, desktop 

med 20 poäng och projektarbetskursen med 100 poäng. Eleverna skall enligt 

en tydlig arbetsinstruktion arbeta i projektform i grupper och starta ett fanzine, 

en liten tidskrift för entusiaster. I instruktionen framgår tydligt på vilka 

grunder bedömningen kommer att ske, eleverna för loggböcker under projektet


Ekebyskolan 

Dnr 53-2004:2933 

och lärarna har återkommande projekthandledningar i grupp under arbetets 

gång, där eleverna bl.a värderar sina arbetsinsatser och reflekterar över sitt eget 

lärande. De färdiga alstren ställs sedan ut i skolans bibliotek. Vid besöket i verksamheten 

kunde inspektörerna konstatera att eleverna var synnerligen aktiva 

och att ett respektfullt och positivt förhållningssätt rådde mellan alla inblandade. 

Inspektörerna bedömer att den ovan beskrivna projektarbetskursen ligger väl i 

fas med läroplanens intentioner och är ett föredömligt exempel på ämnesintegrering, 

elevaktiva arbetssätt och på hur elever kan ta ansvar för sitt eget lärande. 

Arbetsformen innebär också att samtliga elever har klarat av sin projektarbetskurs 

redan i årskurs 2. Detta är ett efterföljansvärt exempel som bör spridas 

till övrig verksamhet vid skolan. 

Minst en gång per termin skall rektorn se till att eleven ges en samlad information 

om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal) 

med den individuella studieplanen som grund. I fråga om elever som inte fyllt 

18 år och inte heller ingått äktenskap skall även vårdnadshavarna få sådan information. 

Vid Ekebyskolan erbjuds eleverna utvecklingssamtal en gång per 

läsår i årskurs 1 och 2. Vårdnadshavare till omyndiga elever bereds möjlighet att 

delta. Ämnesspecifik information ges också till föräldrar genom att de får boka 

tid hos olika ämneslärare för korta samtal under en kväll. I årskurs 3 förekommer 

inga utvecklingssamtal. 

Inspektörerna bedömer att individuell studieplanering för eleverna i form av 

individuella studieplaner fungerar på ett bra sätt. Däremot visar inspektionen att 

utvecklingssamtalen inte genomförs i enlighet med gymnasieförordningen, och 

skolan måste därför säkerställa att utvecklingssamtal genomförs en gång per 

termin. 

Stöd 

Enligt författningarna skall en elev ges stödundervisning om det kan befaras att 

eleven inte kommer att nå de kunskapsmål som anges i kursplanerna eller om 

eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. Om det genom uppgifter från skolans 

personal, en elev, dennes vårdnadshavare eller på annat sätt har framkommit 

att en elev behöver särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram 

utarbetas. Eleven och, om eleven inte fyllt 18 år och inte heller 

ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta vid utarbetandet 

av programmet. 

Vid Ekebyskolan testas samtliga elever i årskurs 1 i engelska, matematik och 

svenska när de är nya på skolan för att kartlägga deras behov av stöd. Rutinerna 

fungerar, enligt skolledningen, men samtidigt anser rektorn att det är tveksamt 

om alla elever i behov av stöd får den hjälp de behöver. Eleverna kommer till 

gymnasieskolan med mycket varierande förutsättningar. Enligt rektorn finns på 

skolan ett spann från dem som har mycket höga meritpoäng till dem som inte 

kan läsa. Två speciallärare finns på skolan, en i matematik och en i svenska. 

Eleverna uppger att det varierar om de får stöd eller inte. Så kallad räknestuga 

finns för dem som vill, liksom ”spärrad tid” på schemat för stöd i olika ämnen. 

Eleverna menar också att det kan bero på den enskilde läraren, om de får det 

stöd de behöver. 

8 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

9 


Ekebyskolan 

Dnr 53-2004:2933 

För att öka elevernas möjligheter att nå målen görs nivågrupperingar i kärnämnena 

engelska, matematik och svenska. Förlängda kurser med lägre hastighet är 

ett annat alternativ. I svenska kan eleverna läsa A-kursen under en längre tid 

och erbjuds när de klarat av denna en lokal kurs på 50 poäng i svenska B i stället 

för den nationella på 100 poäng. (Se nedan under avsnitt 5). Förutom behovet 

av det rent pedagogiska stödet i undervisningen påtalas i intervjuerna ett 

stort behov av stöd i form av insatser inom det sociala området. Samarbetsprojekt 

finns med barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, polisen och sociala 

myndigheter. I detta sammanhäng påtalas också att det är hög tid att ”fräscha 

upp” värdegrundsdiskussionerna på skolan igen. 

Åtgärdsprogram upprättas om en elev är i behov av mycket stora stödinsatser, 

fast egentligen skulle sådana program behöva upprättas för ett mycket stort 

antal elever på grund av deras bristfälliga förkunskaper, enligt rektorn. Så kallade 

IG-kontrakt upprättas också, där skolan nedtecknar vad en elev skall göra 

för att undvika risken att få betyget IG på en kurs. Där nämns således inget om 

skolans åtaganden. Är eleven under 18 år skall också föräldrarna ta del av IGkontraktet. 

I personalintervjuerna råder en viss förvirring om dessa kontrakt är 

åtgärdsprogram i författningens mening eller inte. 

Inspektörerna finner att stöd ges vid Ekebyskolan, men i intervjuerna framkommer 

det att det är tveksamt om alla elever erbjuds det stöd och den hjälp de 

är i behov av. Med de varierande behov och skiftande förkunskaper som eleverna 

har torde skolans insatser för närvarande inte vara tillräckliga. Att åtgärdsprogram 

endast upprättas om en elev är i behov av mycket stora stödinsatser 

strider mot författningarna. Detta måste åtgärdas. 

Elevvårdskonferens, EVK, hålls på skolan då beslut skall fattas som rör enskild 

elev. Protokoll förs och formellt beslut fattas av rektorn på förslag från konferensen, 

fast rektorn inte alltid deltar i själva mötet. I intervjuerna lyfts frågan 

hur ett elevärende egentligen lyfts till EVK. Rutiner finns men de följs inte, då 

de inte kommuniceras och fungerar olika inom arbetslagen på skolan, menar 

man. Inspektionen visar att skolan vid elevvårdskonferens inte arbetar enligt 

författningen, då rektorn inte alltid deltar vid mötena. I gymnasieförordningen 

framgår tydligt att rektorn skall vara ledamot av elevvårdskonferensen. Enligt 

inspektörerna bör rektorn därför delta i elevvårdskonferensen i större omfattning. 

Tidsanvändningen 

Vid samtliga intervjuer hävdas att elevernas frånvaro är hög. Vid besöken i 

verksamheten kan också inspektörerna se tydliga exempel på detta och att elever 

har svårt att passa tiden, då lektionspass skall starta. Som framkommit tidigare 

trivs eleverna vid skolan, men trots detta går de ej på vissa lektioner. Eleverna 

uppger att teoretiska ämnen ofta upplevs som tråkiga och att de då hellre 

gör något annat. Av kvalitetsredovisningen framgår att frånvaron höstterminen 

2004 på de olika utbildningsprogrammen var följande (värden från 2003 inom 

parentes): FL 12,5 procent (15,5), HR 20,1 procent (20,3), LP 13 procent (11,8) 

samt SP 11,8 procent (12,5). I skolans handlingsplan ”Hög frånvaro från skolan-stödinsatser 

och åtgärder” tydliggörs olika befattningshavares ansvar, då en 

elev har hög frånvaro. Huruvida planen är ett stöd för personalen vid skolan


Ekebyskolan 

Dnr 53-2004:2933 

eller inte framkommer inte vid inspektionen. I intervjuerna uppges att planen 

inte följs av alla, att många resignerat och att frånvaron förs på ett ofullständigt 

sätt. 

Med anledning av detta ställer sig inspektörerna tveksamma till hur den för eleverna 

garanterade undervisningstiden brukas vid Ekebyskolan. Som framkommit 

ovan är behovet av stöd stort. Många elever når inte de nationella målen. 

Efter besök i verksamheten frågar sig inspektörerna hur eleverna nyttjar den 

undervisningsresurs, som ställs till deras förfogande, och hur skolan har anpassat 

undervisningen till elevernas faktiska behov. 

Inspektörerna bedömer därför att tidsanvändningen vid skolan bör diskuteras 

för att göra samtliga berörda medvetna om den undervisningsresurs som finns, 

och hur denna skall kunna användas på bästa sätt för att öka elevernas måluppfyllelse. 


och undervisningen på skolan är av varierande kvalitet. Det finns positiva 

exempel såsom lokala konkretiseringar av nationella kursplaner i vissa ämnen 

och att eleverna generellt har en god kännedom om kursplaner och kriterier. 

Organisationen av projektarbetet i årskurs 2 på Journalistprogrammet är föredömligt, 

och tankesättet och upplägget bör kunna spridas till hela skolan. Förbättringsområden 

är däremot skolans stöd till elever som riskerar att inte nå 

målen, hur den garanterade undervisningstiden används samt rektorns deltagande 

i elevvårdskonferensen. Skolan bör även initiera en fördjupad diskussion 

om bedömning och betygssättning. När det gäller utvecklingssamtal och åtgärdsprogram 

följer inte skolan författningarna, och dessa brister måste snarast 

åtgärdas. 


Pedagogisk ledning 

Enligt författningarna åligger det rektorn att särskilt verka för att utbildningen 

utvecklas. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig 

personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten 

som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen samt för att skolans resultat 

följs upp och utvärderas. 

I Ekebyskolans ledning finns rektor, två biträdande rektorer samt en administrativ 

chef. Dessa personer utgör skolans ledningsgrupp. Somliga elever ger exempel 

på att rektorn är synlig ute i verksamheten, medan andra inte riktigt vet 

vem rektorn är. Enligt lärarna styr rektorn genom de biträdande rektorerna, 

som har det direkta pedagogiska ledningsansvaret. Arbetslagsledare leder verksamheten 

i de olika arbetslagen. De flesta idéer till utveckling, menar lärarna, 

kommer från dem själva, och de upplever även att det ibland är svårt att få stöd 

för utvecklingsidéer. Inspektörernas bedömning är att rektorn är förtrogen med 

verksamheten och uppfattas som ledare för verksamheten. Ansvarsfördelningen 

och den pedagogiska ledningen från rektor till biträdande rektorer, arbetslagsledare 

och lärare bör dock förtydligas, så att goda utvecklingsidéer kan tas till 

vara. 

10 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

11 


Ekebyskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Kvalitetsarbete 

Enligt personalen har den varit delaktig i framtagandet av skolans kvalitetsredovisning. 

Rektorn säger också att den fungerar som skolans arbetsplan. Då redovisningen 

har arbetats fram har arbetslagen kunnat diskutera material från skolledningen, 

som har hörsammat synpunkter och tagit till sig dessa. Upplevelsen 

hos personalen är ändå att det mesta av kvalitetsarbetet sker på ledningsnivå 

och att kvalitetsredovisningen inte används som ett instrument för utveckling. 

Eleverna är mindre delaktiga i kvalitetsarbetet. I den nya förordningen som 

avser kvalitetsredovisning betonas delaktigheten för alla intressenter i skolan: 

personal, elever och föräldrar. Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbetet vid 

Ekebyskolan fungerar väl. Kvalitetsredovisningen bör dock användas mera systematiskt 

i skolans utvecklingsarbete, och eleverna bör också göras mera delaktiga 

i detta. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att rektorn är förtrogen med 

verksamheten, men att rektorns ansvar och den pedagogiska ledningen bör 

förbättras ut i organisationen till biträdande rektorer, arbetslagsledare och lärare. 

Det utvecklingsarbete som sker initieras mestadels av enskilda lärare och är 

inget gemensamt för skolan. Kvalitetsredovisningen bör användas som verktyg i 

skolans utvecklingsarbete, där kopplingen till de nationella målen, bedömningen 

av resultaten och skolans åtgärder för utveckling tydliggörs. 


Lokala kurser 

För elever som läst A-kursen i svenska under längre tid och inte beräknas klara 

av svenska B under gymnasietiden, erbjuder skolan en lokal kurs på 50 poäng i 

svenska B i stället för den nationella på 100 poäng. Gymnasieförordningen är 

tydlig att en lokal kurs inte får ersätta kurser i kärnämnen eller de kurser i karaktärsämnen 

som är gemensamma för ett nationellt program eller finns inom en 

nationellt fastställd inriktning. Samtidigt inser inspektörerna att skolan har elevernas 

bästa för ögonen och vill peka på den rättighet till så kallad etappläsning 

som författningarna ger en elev som har påtagliga studiesvårigheter i kärnämnena 

svenska, svenska som andraspråk, engelska eller matematik. Rektorn beslutar 

om etappläsning av en kurs, och eleven har också rätt att få betyg efter 

varje avslutad etapp. 

Att ersätta en nationell kurs i kärnämnet svenska med en lokal kurs strider mot 

författningarna. Skolan måste således åtgärda detta och göra en översyn av de 

lokala kurser skolan erbjuder. 

Information 

Informationen om utbildningarna vid Ekebyskolan är god och på den informativa 

hemsidan på Internet finns upplysningar om det mesta som rör verksamheten. 

Enligt de intervjuade föräldrarna var informationen i samband med läsårstarten 

hösten 2004 bristfällig, men detta har rättats till nu. Eleverna menar att 

allmän information når fram olika bra beroende på i vilken byggnad de har sin 

undervisning, då tv-monitorer inte finns i alla byggnader.


Ekebyskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Avgifter 

Enligt författningarna skall utbildningen i gymnasieskolan vara avgiftsfri för 

eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel 

som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta 

att eleverna skall hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får 

också förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för 

eleverna. I inspektionen framkommer att eleverna själva får bekosta miniräknare, 

vissa studiebesök samt kostnader för resor inom ramen för skolans internationella 

utbyte. Trots att skolan står för en stor del av resekostnaderna får eleverna 

ofta betala flera tusen kronor för att kunna delta i dessa resor. Ett exempel 

är en avgift på 3 600 kronor för en resa till Kina. Enligt uppgift skall elever 

varit tvungna att låna pengar av släktingar, och någon elev skall också inte haft 

möjlighet att följa med på resan över huvud taget. 

Frågan om avgifter och kostnader bedöms i den övergripande gymnasierapporten. 

Sammanfattningsvis framkommer vid inspektionen att tillgången till utbildning 

huvudsakligen är av godtagbar kvalitet. Informationen till elever och föräldrar 

är av god kvalitet. Alla lokala kurser är dock inte utformade i enlighet 

med bestämmelserna, vilket måste åtgärdas. 

6. Resurser 


Enligt skolledningen har 93 procent av personalen vid skolan en utbildning 

avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva, enligt skollagens krav. 

Medel för kompetensutveckling handhas av rektorn och av arbetslagen med en 

viss styrning från biträdande rektorer. Någon övergripande kompetensutvecklingsplan 

finns inte på skolan, liksom inte heller planer på individnivå. Den 

kompetensutveckling som erbjuds gemensamt från förvaltningen centralt till 

samtliga lärare i kommunen upplevs som mycket positiv. 

Inspektörerna bedömer att personalens kompetens vid Ekebyskolan är god och 

att man i de fortsatta diskussionerna om skolans framtid bör vinnlägga sig om 

en planering av personalens kompetensutveckling både på skol- och individnivå. 


Som nämnts tidigare varierar standarden på lokalerna vid skolan. Nyrustade, 

fräscha lokaler avsedda för en modern flexibel pedagogik står i motsats till nedklottrade, 

äldre lokaler som kommer att utrymmas i och med läsårets slut i juni 

2005. De materiella resurserna som läromedel, datorer och annan utrustning är 

av god kvalitet. 

Sammanfattningsvis bedöms personalens kompetens som god och de materiella 

resurserna som goda. En mera strukturerad planering av personalens kompetensutveckling 

satt i sammanhang med skolans framtida färdriktning vore 

gynnsam för utvecklingen av verksamheten. 


12 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

13 


Ekebyskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Inspektörerna bedömer att verksamheten vid Ekebyskolan är av varierande 

kvalitet. Trots den uppbrottsstämning som råder på grund av förestående flytt 

av vissa delar av verksamheten, är grundtryggheten god. Olika insatser inom 

värdegrundsarbete görs. Elevernas kunskapsresultat är generellt goda. Exempel 

finns på föredömlig ämnesintegrering, vilket med fördel kan spridas till hela 

verksamheten. 


Resultat 

- Anledningen till den låga andelen behöriga elever till högskola på Samhällsvetenskapsprogrammet, 

bör analyseras och åtgärder sättas in. 


- Elevinflytandet bör förbättras och syftet med demokratiska forum förtydligas. 

- Det övergripande värdegrundsarbetet behöver synliggöras och struktureras 

och handlingsprogrammet mot kränkande behandling revideras. 


- Skolan bör initiera en fördjupad diskussion om bedömning och betygssättning. 

- Skolan bör diskutera hur den garanterade undervisningstiden används. 

- Formerna för hur stöd erbjuds bör ses över. 

- Rektorn bör delta i elevvårdskonferensen i större omfattning. 


- Rektorns ansvar och pedagogiska ledarskap bör förstärkas. 

- Kvalitetsredovisningen bör användas som ett verktyg i skolans utveckling. 

Resurser 

- Skolan bör på ett mera strukturerat sätt knyta personalens kompetensutveckling 

till skolan framtida arbetssätt och färdriktning.


Ekebyskolan 

Dnr 53-2004:2933 





- Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som behöver det (8 kap. 1 a § 


Tillgång till utbildning och omsorg 

- Alla lokala kurser är inte utformade i enlighet med bestämmelserna (2 kap. 

14 § gymnasieförordningen). 

Datum Ort 




14 

SKOLVERKET

1 


Fyrisskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Utbildningsinspektion i Fyrisskolan, 

gymnasieskola och gymnasiesärskola 












Resultaten: 


Verksamheten: 






6. Resurser 




nämligen kunskapsbedömningen och betygssättningen, kvalitetsarbetet, 

rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga 

möjligheter vid funktionsnedsättning och stödinsatser, arbetet med 

övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. 

En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom 

varje granskningsområde. 









Fyrisskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Genomförandet av inspektionen i Fyrisskolan 



Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Fyrisskolan har bestått 

av undervisningsråden Lee Gleichmann och Pia-Lotta Sahlström samt experterna 

Mona Engberg och Jan Heimer. Besök i Fyrisskolan genomfördes den 5-7 

april 2005. 





beslut. 

Underlag 


Fyrisskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer 




I Fyrisskolan genomfördes formella intervjuer med rektor, biträdande rektorer, 

skolsköterskor, kuratorer, studieoch yrkesvägledare, kvalitetssamordnare samt 

representanter för lärare, elever och föräldrar. Inspektionen inriktades i första 

hand på Naturvetenskapsprogrammet, Elprogrammet samt gymnasiesärskolan. 

Övrig information av betydelse för inspektionen har varit informella samtal 

med lärare, elever och övrig personal. 


Fyrisskolan Antal studerande 



Utbildningen vid Fyrisskolan omfattar följande nationella program: 

Elprogrammet (EC), Energiprogrammet (EN), Fordonsprogrammet (FP) med 

inriktning flygteknik åk 2 och 3, Naturvetenskapsprogrammet (NV), Samhällsvetenskapsprogrammet 

(SP) och Teknikprogrammet (TE). Därutöver erbjuds 

också Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning data (SPD), öppen ingång till 

Naturvetenskapsprogrammet/Samhällhällsprogrammet (SMNV-SP) Idrottsprogrammet 

närliggande NV (SMNVID) respektive. SP (SPID) samt Individuellt 

program (IV) och Specialutformat program (SM). 

Gymnasiesärskolan på Fyrisskolan omfattar tre nationella program Handelsoch 

administrationsprogrammet, Medieprogrammet och Hotell- och restaurangprogrammet. 

Dessutom finns för en liten grupp ett specialutformat pro- 

2 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

3 


Fyrisskolan 

Dnr 53-2004:2933 

gram, närliggande Medieprogrammet. Individuellt program finns också med 

olika inriktningar. 

Fyrisskolan är byggd i etapper sedan starten 1945. Delar av den flyginriktade 

utbildningen bedrivs på F20. Svetsutbildningen sker på Ekebyskolan. En ombyggnad 

av skolan är planerad med byggstart hösten 2005. 

Bedömning 



Både skollagen och läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) betonar 

att skolan skall främja elevernas utveckling till ansvarstagande samhällsmedborgare 

och att skolverksamheten skall präglas av demokratins grundläggande principer. 

På Fyrisskolan råder enligt inspektörerna ett gott klimat. Detta bekräftas även i 

intervjuer och samtal med elever och lärare. Skolmiljön är enligt eleverna lugn 

och förhållandet mellan elever och lärare präglas överlag av ömsesidighet och 

respekt. Inspektörerna noterar också att väggar och skåp nästan helt är fria från 

klotter och att nedskräpning inte förefaller vara ett problem på skolan. 

I den så kallade trygghetsenkäten fick skolan i den senaste undersökningen ett 

kvalitetsmedelvärde på 3,5 där ett uttrycker lägsta värde och fyra det högsta. 

Detta resultat kan enligt skolan ses som ett uttryck för att eleverna trivs. Trots 

skolans insatser inom detta område uppger rektorn att det finns elever i skolan 

som känner sig otrygga. I kvalitetsredovisningen konstateras att cirka 10 procent 

av eleverna i 2004 års enkätundersökning tvekade att svara ”ja” på frågan 

om de känner sig trygga i skolan. Vidare framkommer att närmare 15 procent 

av eleverna har funderat på att avbryta sina studier. Ett led i arbetet med att 

stärka elevernas känsla av trygghet i skolmiljön kan enligt rektorn vara att personalen 

skall synas ute bland eleverna så mycket som möjligt. 

Enligt samstämmiga uppgifter från skolledning, lärare, elever och föräldrar tar 

de flesta elever ansvar för sina studier. Särskilt i gymnasiesärskolan ser inspektörerna 

flera goda exempel både på hur eleverna tar ett reellt ansvar. Inspektörerna 

bedömer att skolan arbetar i riktningen mot läroplanens mål avseende normer 

och värden, men har svårt att bedöma resultaten eftersom skolans systematiska 

arbete med uppföljning och utvärdering inom området inte är tydligt. 

Eleverna på gymnasiesärskolan ger uttryck för att de är förtrogna med grundläggande 

demokratiska värden. I inspektionen framkommer genom intervjuer 

och observationer att skolans arbete med normer och värden också ger goda 

resultat. 

Utveckling och lärande relaterat till läroplanens övergripande mål 

I läroplanen anges bland annat att gymnasieskolan skall förbereda eleverna för 

såväl yrkesverksamhet som universitets- och högskolestudier.


Fyrisskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Inspektionen visar att eleverna är insatta i kursplanernas mål samt betygskriterier 

men har sämre kunskaper om de övergripande målen i läroplanen. De elever 

inspektörerna möter under inspektionen uppger att lärarna alltid informerar om 

kursmål och betygskriterier när en ny kurs startar och att utvärdering sker efter 

varje avslutad kurs. Eleverna anser att betygen är rättvisa och överensstämmer 

med deras egna bedömningar av sina prestationer. 

För att få en bild av elevernas kunskapsnivå diagnostiseras samtliga elever i 

årskurs 1 i svenska och matematik. Skolans sammanställningar av testresultaten 

visar att andelen elever i behov av särskilt stöd i matematik ökat från 2,5 procent 

år 2003 till 3,7 procent år 2004. Samtidigt har andelen elever i behov av 

särskilt stöd i svenska under samma period minskat från 6,6 procent till 4,8 

procent (stavning) och från 5,6 procent till 4,8 procent (läsförståelse). 

Av Skolverkets betygsstatistik för år 2004 framgår att betygsresultaten på de 

nationella programmen i Fyrisskolan ligger på samma nivå eller något lägre både 

i jämförelse med övriga gymnasieskolor i kommunen och i jämförelse med riket. 


Program Riket Uppsala Fyrisskolan 

Elprogrammet 12,3 12,0 12,0 

Energiprogrammet 11,9 11,5 11,5 

Fordonsprogrammet 11,4 11,1 Ingen uppgift 

Naturvetenskapsprogrammet 16,1 16,7 15,8 

Samhällsvetenskapsprogrammet Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift 

Teknikprogrammet 13,8 13,8 13,8 

En jämförelse av betygsresultaten för närmast föregående år visar att Fyriskskolans 

resultat i stort är oförändrat. Dock kan en liten nedgång noteras på Elprogrammet 

och en mindre uppgång på Naturvetenskapsprogrammet. 

I skolans kvalitetsredovisning för läsåret 2003/04 redovisas avgångsbetyget för 

årskurs 3 i engelska A, matematik A, svenska A samt i svenska som andraspråk 

A. Andelen elever med minst betyget godkänt i dessa kurser ligger mellan 95 

och 100 procent. Cirka 90 procent av dessa elever hade minst betyget godkänt i 

dessa kurser. När det gäller de nationella proven redovisas endast resultaten 

från engelska A, matematik A samt svenska B. Överensstämmelsen mellan resultaten 

på de nationella proven och andelen elever med godkända slutbetyg i 

dessa tre kurser är god. Av kvalitetsredovisningen framgår också att 92 procent 

av eleverna i årskurs 3 år 2004 lämnade skolan med slutbetyg medan 8 procent 

av eleverna hade samlat betygsdokument. Skolverkets statistik över andelen 

elever behöriga till högskola visar att Fyrisskolan i stort ligger på samma nivå 

som riksvärdena. 

4 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

5 


Fyrisskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Andelen elever (procent) behöriga till högskola 2004 enligt Skolverkets statistik 

Program Riket Uppsala Fyrisskolan 



Fordonsprogrammet 83,2 Ingen uppgift 


Samhällsvetenskapsprogrammet Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift 


Enligt gymnasieförordningen kan en elev befrias från undervisning i en eller 

flera kurser (motsvarande högst 10 procent av 2500 poäng) om eleven önskar 

det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt 

(reducerat program). Andelen elever med reducerat program var 0,6 procent i 

Fyrisskolan år 2004, vilket får betraktas som lågt i jämförelse med motsvarande 

rikssvärden där sammanlagt 6,7 procent av eleverna hade reducerat program. 

Uppföljning av elevernas lärande och kunskapsutveckling i gymnasiesärskolan 

sker fortlöpande genom bland annat muntliga redovisningar och i praktiska 

övningar. Inspektörerna bedömer att lärarna har en god överblick och att resultaten 

är av god kvalitet. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet avseende normer 

och värden i Fyrisskolan överlag är av god kvalitet. Med hänvisning till resultatet 

av 2004 års enkätundersökning rörande trygghet och trivsel i skolan, bör 

dock skolan enligt inspektörerna vidta ytterligare åtgärder för att öka elevernas 

trygghet och trivsel i skolan. Vidare bör skolan utveckla arbetet med systematisk 

uppföljning och utvärdering av läroplanens mål avseende normer och värden så 

att resultatet av skolans insatser inom området blir tydligt. Resultatet av skolans 

arbete i riktning mot läroplanens övergripande mål bedöms av inspektörerna 

vara av god kvalitet. Skolan bör dock intensifiera sina ansträngningar för att öka 

måluppfyllelsen för de elever som inte nådde upp till målen i en eller flera kurser. 



I författningarna fastslås att skolan skall samverka med eleverna och att eleverna 

skall ha inflytande över sin utbildning. För gymnasieskolan ställs också krav 

på att klassråd och skolkonferens skall finnas och i arbetsmiljölagen anges att 

skolan skall ha elevskyddsombud. 

Fyrisskolans vision är ”Alla över bron”, vilket innebär att alla elever som påbörjat 

sin utbildning vid skolan skall ges reell möjlighet att också framgångsrikt 

slutföra sina studier. Grundtanken är att eleverna skall känna trygghet och delaktighet 

i skolarbetet. I takt med att elevernas ansvar för det egna skolarbetet 

utvecklas skall även deras inflytande öka. 

I skolan finns flera elevdemokratiska fora. Ett av dessa är klassråden som 

genomförs regelbundet i samtliga klasser. Den tid som avsatts för klassråd i


Fyrisskolan 

Dnr 53-2004:2933 

schemat uppgår emellertid endast till 10 minuter per vecka, varför möjligheterna 

att utveckla klassrådsarbetet av flera lärare uppfattas som begränsade. Enligt 

uppgift upptas en stor del av klassrådstiden i praktiken av allmän information 

och redogörelser från elevrådets möten. 

Elevrådet består av två representanter från varje klass och elevrådets ordförande 

är medlem i skolkonferensen. Elevrådet ansvarar bland annat för skolans 

föreningar, elevfotografering och arrangemang av avslutningsfester. Andra frågor 

som elevrådet engagerat sig i är de så kallade valpaketen, skolmaten, kioskens 

utbud, schemafrågor och den förestående ombyggnationen av skolan. Skolans 

elevrådsrepresentanter har möjlighet att läsa en särskild kurs i elevdemokrati 

på 50 gymnasiepoäng samt en kurs i elevrådsarbete på 50 gymnasiepoäng. I 

elevintervjuer framkommer dock att den sistnämnda kursen inte fungerat tillfredsställande 

eftersom flera lektioner varit lärarlösa. 

Enligt författningarna skall en lokal kurs ge kunskaper i ett eller flera ämnen 

inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses 

genom en nationellt fastställd kursplan. Fyrisskolans lokala kurser i elevdemokrati 

och i elevrådsarbete (SH 1503 respektive SH 1517) innehåller mål 

som finns formulerade i läroplanen varför de aktuella kurserna inte uppfyller 

författningarnas krav. 

I den så kallade delaktighetsenkäten fick skolan i 2004 års undersökning ett 

kvalitetsmedelvärde på 2,4 på en skala där ett uttrycker lägsta värde och fyra det 

högsta. Detta värde avviker inte nämnvärt från tidigare års resultat. Av enkäten 

framgår bland annat att eleverna inte vet i vilka sammanhang de har möjlighet 

att påverka sin studiesituation. Som ett led i arbetet med att öka elevernas delaktighet 

i skolverksamheten, skall enligt skolledningen klassråds- och elevrådsmöten 

samt skolkonferensen få ökad betydelse. 

Flera av de elever inspektörerna möter uppger att eleverna inte delges resultatet 

av enkäten trots att enkätundersökningen genomförs årligen. Resultatet av en 

mindre undersökning som görs inom klassen diskuteras dock. 

Gymnasiesärskolan har en nära samverkan med elever och vårdnadshavare. 

Eleverna i gymnasiesärskolan har goda möjligheter till inflytande och ansvarstagande 

för utbildningen. Klassråd förekommer i alla klasser varje vecka och ett 

eget elevråd finns för gymnasiesärskolan. 

Regler för samvaron finns i klasserna, vilka tagits fram tillsammans med eleverna. 

Ett exempel är ”Det jämställda klassrummet” som utmynnat i gemensamma 

regler. 

Skolans arbete mot kränkande behandling 

Både skollagen och läroplanen ålägger skolan att motverka alla former av kränkande 

behandling. Detta innebär att skolan dels skall förebygga och motverka 

alla former av kränkande behandling, dels sätta in åtgärder i händelse av kränkande 

behandling. 

Fyrisskolan arbetar aktivt för att motverka alla former av kränkande behandling. 

Skolans handlingsprogram mot mobbning och annan kränkande behandling 

omfattar såväl förebyggande insatser som åtgärder vid kränkande behandling. 

Skolans mål är att ingen vid skolan, varken elever eller personal, skall utsättas 

6 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

7 


Fyrisskolan 

Dnr 53-2004:2933 

för hot, sexuella trakasserier, våld eller rasism. Elevskyddsombuden får utbildning 

i dessa frågor och klassföreståndarna ansvarar för att återkommande diskussioner 

hålls i klassråden. Skolan tillämpar en modifierad version av den så 

kallade Farstamodellen som innebär att kontakt med hemmen tas på ett tidigare 

stadium. Skolans elevvårdsteam har genomgått en särskild fortbildning om arbetet 

mot kränkande behandling. I elevintervjuerna framkommer emellertid att 

skolans arbete inte är allmänt känt. 

Inspektörerna erfar att en viss upplevd hierarki sedan gammalt råder i skolan 

mellan de teoretiska och de mer praktiskt yrkesinriktade programmen. Inspektörerna 

anser att det är viktigt att skolan diskuterar detta med eleverna men 

också motarbetar upplevda hierarkier mellan utbildningarna. Enligt inspektörerna 

är sådana uppfattningar otidsenliga utifrån målen i läroplanen. Denna 

anger att den svenska skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande 

demokratiska värderingar och att skolan har en viktig uppgift att förmedla 

och hos eleverna förankra det värden som vårt samhällsliv vilar på, såsom 

exempelvis individens frihet och integritet och alla människors lika värde. Enligt 

samstämmiga uppgifter är förhållandet mellan elever inom samma program 

som regel gott medan kontaktytorna mellan elever på olika program i det närmaste 

är obefintliga. Skolan uppger att den tidigare år har haft en del problem 

med mobbning och annan kränkande behandling mellan elever i de olika programmen. 

Under det senaste året har situationen dock förbättrats och endast ett 

fall har kommit till skolledningens kännedom. De elever inspektörerna möter i 

inspektionen framhåller att de trivs mycket bra i Fyrisskolan och att stämningen 

i skolan är god. 

Skolhälsovård och elevhälsa 

Skolsköterskornas arbete innefattar förebyggande hälsovård utifrån folkhälsomålen. 

Skolhälsovården informerar bland annat om kost, motion, psykisk ohälsa 

och stresshantering samt deltar i olika projekt som syftar till att främja eleverna 

hälsa. Eleverna betonar i intervjuer att skolans elevvård fungerar bra och 

berömmer särskilt skolhälsovårdens insatser när det gäller stresshantering. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan arbete med arbetsmiljö 

och delaktighet över lag är av god kvalitet. Inspektörerna vill särskild framhålla 

gymnasiesärskolans arbete med normer och värden som föredömligt. 

Inspektörerna bedömer att det är viktigt att gymnasieskolan i övrigt förstärker 

formerna för elevernas formella delaktighet i det fortsatta arbetet. Skolan bör 

också motverka de upplevda hierarkierna mellan utbildningarna. Beträffande 

skolans lokala kurser i elevdemokrati respektive i elevrådsarbete (SH 1503 och 

SH 1517) gör inspektörerna bedömningen att dessa inte är utformade i enlighet 

med författningarnas krav.


Fyrisskolan 

Dnr 53-2004:2933 



Författningarna anger att gymnasieskolan, i samverkan med personal och elevrepresentanter, 

skall upprätta en arbetsplan. Denna skall kontinuerligt följas upp 

och revideras. Beslut om arbetsplan skall fattas av rektorn. I Fyrisskolan finns 

en lokal arbetsplan för läsåret 2004/05 med bland annat angivna mål, organisation, 

arbetssätt och kvalitetsarbete. I övrigt styrs verksamheten utifrån de nationella 

målen i läroplanen och aktuella kursplaner. 

Inspektionen visar att eleverna har kännedom om kursplanemål, betygskriterier 

och programmål. Däremot är, som tidigare påtalats, läroplanens övergripande 

mål inte allmänt kända bland eleverna. Enligt eleverna har lärarna alltid en 

genomgång av kursplaner, aktuella kursmål och betygskriterier inför varje ny 

kursstart. En del lärare förtydligar även målen under kursernas gång vilket eleverna 

anser är en fördel. Vissa lärare ger fortlöpande information till eleverna 

om deras kunskapsutveckling medan andra lärare inte kommenterar elevernas 

studieresultat lika ofta. 


Skolan försöker på olika sätt skapa en flexibel organisering och därmed förbättra 

elevernas studieoch sociala situation i skolan. Ett exempel på detta är arbetet 

med att vidareutveckla de så kallade programlagen och ambitionerna att 

skapa mer öppna lärmiljöer för att både öka närheten till lärarna och gagna 

samverkan mellan elever. Inspektörerna ser exempel på flexibel organisering av 

eleverna i olika konstellationer utifrån elevernas önskemål, individuella behov 

och förutsättningar. Detta är särskilt tydligt i de så kallade yrkesförberedande 

programmen och inom särskolan där stor hänsyn tas till elevernas olika lärstilar. 

Det är i första hand elevernas programval som bildar utgångspunkt för skolans 

organisering av undervisningen. I Fyrisskolan tillämpas, av såväl praktiska som 

pedagogiska skäl, ett system med koncentrationsläsning. Detta innebär att eleverna 

läser vissa kurser koncentrat i block. Dessa block varvas sedan med antingen 

koncentrationsläsning av andra kursblock eller arbetsplatsförlagd utbildning 

(APU) alternativt projektarbeten. Ett av argumenten för koncentrationsläsning 

är enligt skolledningen att eleverna på detta sätt kan erbjudas flera valmöjligheter 

än vad som annars skulle vara fallet och att eleverna kan koncentrera 

sig på ett ämnesområde i taget. I intervjuer med såväl elever som lärare framkommer 

emellertid att koncentrationsläsningen inte bara är av godo utan också 

skapar vissa problem. Bland annat medför koncentrationsläsningen en del 

schematekniska svårigheter och ojämn arbetsbelastning för både elever och 

lärare. Enligt samstämmiga utsagor fungerar koncentrationsläsningen bäst för 

studiemotiverade elever med goda studieresultat. För elever som behöver mer 

vägledning och stöd förefaller koncentrationsläsningen snarare öka än minska 

elevernas upplevelse av stress. Flera elever uppger att de inte känner sig motiverade 

att komma till skolan när de under lugnare perioder endast har tre till fyra 

lektioner per vecka spridda över olika dagar och tider. Detta gäller bland annat 

för elever med långa resvägar till skolan. Koncentrationsläsningen försvårar 

8 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

9 


Fyrisskolan 

Dnr 53-2004:2933 

enligt lärarna också skolans möjligheter att ta hand om de elever som inte 

kommer ut på APU som planerat. 

Individanpassning och stöd 

Inspektionen visar att Fyrisskolan har utarbetade rutiner för att identifiera elever 

i behov av stöd. Något organiserat överlämnande av elever som kommer 

från grundskolan finns dock inte för närvarande. Istället tas direktkontakt med 

kuratorer respektive skolsköterskor på aktuella skolor om behov uppstår. 

För de elever som har läs- och skrivsvårigheter finns två heltidsanställda speciallärare 

att tillgå. Dessa arbetar bland annat med kartläggning av elevernas läsoch 

skrivsvårigheter, så kallade elevanalyser, och informerar därefter ansvariga 

lärare. Stödundervisning erbjuds i matematik, engelska, fysik och kemi medan 

tid för stödundervisning i engelska fördelas som resurs till de lärare som undervisar 

i engelska. På Elprogrammet erbjuds undervisning i olika grupper i svenska 

A, engelska A samt matematik A. En timme per vecka anordnas ”räknestuga” 

dit eleverna kan gå om de behöver hjälp i matematik eller fysik. 

Enligt skolans kvalitetsredovisning finns för närvarande inga elever med studiehandledning 

på modersmålet. I inspektionen framkommer emellertid inget som 

tyder på att skolan verkligen har undersökt behovet av studiehandledning bland 

eleverna. Enligt författningarna är dock skolan skyldig att ge studiehandledning 

på modersmålet om behov finns. 

De elever som riskerar att inte nå upp till målen får så kallade IG-varningar. 

Skolans insatser för att stödja dessa elever kan, som exempelvis på Naturvetenskapsprogrammet, 

handla om att erbjuda särskilda kursgenomgångar en timme 

per vecka under sex veckor inför ”IG-prövningar”. För elever på Elprogrammet 

använder sig skolan av andra former av stöd såsom tillgång till en speciallärare. 

Ytterligare en modell som prövas i Fyrisskolan är att ge tio timmar stödundervisning 

till en grupp elever med IG-varningar i matematik och bild. Enligt 

skolan uppnås som regel bäst resultat om stödundervisningen ges av den lärare 

som sköter den ordinarie undervisningen i det aktuella ämnet. Inom Uppsala 

kommun anordnas även lördags- och sommarskola. Eleverna anser att såväl 

skolledningen som lärarna alltid är tillmötesgående när det gäller önskemål om 

stöd. Inspektörerna uppfattar att eleverna överlag är nöjda med det stöd skolan 

erbjuder. 

Elevvårdsgrupp (EVG), som består av biträdande rektor, företrädare för elevvården, 

klassföreståndare och annan berörd personal, sammanträder varje vecka 

och diskuterar enskilda elevers studieoch sociala situation. Vid behov genomförs 

elevvårdskonferenser (EVK) med rektor, företrädare för elevvården, klassföreståndare 

och annan berörd personal. Inspektionen visar dock att åtgärdsprogram 

inte upprättas för alla elever i behov av särskilda stödåtgärder. Detta är 

inte i överensstämmelse med författningarnas krav. 

Tre gånger per läsår hålls klasskonferenser där frågor om elevernas skolgång, 

kunskapsutveckling och närvaro avhandlas. Klasskonferensen utgörs av biträdande 

rektor och de lärare som tjänstgör i respektive klass samt företrädare för 

elevvården. Vid enstaka tillfällen hålls dessutom pedagogiska klasskonferenser 

där alla lärare som undervisar i en viss klass deltar.


Fyrisskolan 

Dnr 53-2004:2933 

För elever med betydande studiesvårigheter finns möjlighet att studera på Individuellt 

program vid Fyrisskolan. Elever som av olika anledningar hoppar av sin 

gymnasieutbildning överförs vanligen till Uven-gymnasiet som är en verksamhet 

med inriktning på Individuellt program. Vid inspektionstillfället rådde emellertid 

intagningsstopp varför denna möjlighet inte stod öppen. 

Arbetssätten 

Av inspektionen framgår att verksamheten vid Fyrisskolan ger eleverna förutsättningar 

att nå både läroplanens mål och kursplanernas mål. Enligt lärarna 

pågår ständiga diskussioner om innehåll och arbetsformer inom de olika ämnena. 

I samband med verksamhetsbesöken noterade inspektörerna en stor variation 

av arbetssätt och arbetsformer i såväl kärn- som karaktärsämnen. Lärarna 

uppfattas av inspektörerna som ämneskunniga och engagerade. Detta bekräftas 

även av eleverna i samtal och intervjuer. I gymnasiesärskolan ser inspektörerna 

goda exempel på varierade arbetssätt och arbetsformer som i mycket hög grad 

utgår från elevernas individuella förutsättningar och behov. 

Individuell studieplan och utvecklingssamtal 

På Fyrisskolan tillämpas ett system med klassföreståndare. Klassföreståndarnas 

uppgifter är bland annat att hålla sig informerade om elevernas studieresultat, 

allmänna hälsa, trivsel och studiesociala situation. Klassföreståndarna skall också 

ha överblick över elevernas närvaro, hålla kontakt med föräldrar, genomföra 

utvecklingssamtal och följa upp elevernas individuella studieplaner. Eleverna 

anser att mentorssystemet fungerar bra. 

För varje elev i gymnasieskolan skall enligt författningarna en individuell studieplan 

upprättas. Denna skall innehålla uppgifter om elevens studieoch 

kursval samt ligga till grund för utvecklingssamtalen som skall genomföras 

minst en gång per termin. 

Utvecklingssamtal med gymnasieeleverna genomförs två gånger per läsår för 

elever i årskurserna 1 och 2. Även föräldrar är välkomna att delta i dessa. I 

årskurs 3 genomförs emellertid inte utvecklingssamtal minst en gång per termin 

i alla klasser och elevernas individuella studieplaner ligger inte alltid till grund 

för utvecklingssamtalen. En följd av detta är förmodligen att inspektörerna möter 

elever som inte känner till att de faktiskt har en individuell studieplan. Enligt 

inspektörerna bör kvaliteten i utvecklingssamtalen förbättras och dessa bör 

tydligt kopplas till de individuella studieplanerna som författningarna anger. 

Åtgärder måste också vidtas så att utvecklingssamtalen genomförs en gång per 

termin. I gymnasiesärskolan genomförs dock utvecklingssamtal minst två gånger 

per år, men som regel oftare. Utvecklingsplaner utarbetas tillsammans med 

elever och vårdnadshavare. 

Utvärdering av lärandet; bedömning och betygssättning 

Skolans bedömning av elevernas lärande och kunskapsutveckling grundar sig på 

skriftliga och muntliga prov, olika former av redovisningar, inlämningsuppgifter, 

problemlösning och andra uppgifter eller aktiviteter på lektionstid etc. Bedömning 

och betygssättning diskuteras också kontinuerligt i ämnesgrupperna 

och inom arbetslagen. Samarbete med andra skolor kring bedömning och betygssättning 

förekommer men inte i någon systematisk form, utan begränsar sig 

10 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

11 


Fyrisskolan 

Dnr 53-2004:2933 

till enstaka kontakter mellan olika ämnesföreträdare. I några kurser använder sig 

skolan av gemensamma prov och bedömningar. Kursutvärderingar genomförs 

efter varje kurs. Resultatet av dessa kursutvärderingar återfinns dock inte skolans 

kvalitetsredovisning för år 2004. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att undervisningen vid Fyrisskolan 

är av god kvalitet. Skolans arbete med stöd bedöms av inspektörerna vara av 

god kvalitet, men åtgärdsprogram måste upprättas för elever i behov av särskilda 

stödåtgärder. Behovet av studiehandledning på modersmålet måste också 

undersökas och erbjudas om det finns elever som behöver detta. Vidare bör 

utvecklingssamtalen genomföras med de individuella studieplanerna som grund 

och åtgärder måste vidtas så att dessa genomförs en gång per termin. 


Rektorn, som har direkt delegation från kommunens skolchef, har det överordnade 

pedagogiska och administrativa ansvaret för skolan. Han tycker sig få gott 

stöd från skolchefen och nämnden men anser att det ibland kan vara svårt att få 

stöd i ekonomiska frågor. 

Skolledningen i Fyrisskolan består av rektor och fem biträdande rektorer. Skolledningen 

utgör tillsammans med den administrativa chefen skolans ledningsgrupp. 

Inom ledningsgruppen finns en tydlig ansvarsfördelning. 

Skolans organisation är uppbyggd i olika program- och ämneslag. Varje programlag 

har ansvar för såväl de övergripande programmålen som elevernas 

totala studiesituation. Flertalet av skolans undervisande lärare ingår något av 

programlagen som leds av en programlagsledare. Inspektörerna uppfattar att 

programlagledarnas uppdrag är otydligt för lärarna och att en del lärare ställer 

sig frågande till programlagens funktion. Inspektörerna bedömer därför att detta 

bör förtydligas. 

Varje biträdande rektor ansvarar för ett eller flera program/programlag samt 

för en så kallad sektor. Sektorerna är organiserade utifrån olika ämnesgrupper. 

Även elevvården hör till de biträdande rektorernas ansvarsområden. De biträdande 

rektorerna genomför också utvecklings- och lönesamtal med de lärare 

som ingår i de respektive programlag. 

Frågor rörande samverkan, pedagogisk utveckling och läromedel diskuteras 

företrädesvis i den så kallade sektorskonferensen som består av utbildningsledare 

och lärare inom respektive sektor. Lärarna framhåller att sektorerna fyller en 

viktig funktion i skolan och är en styrka i organisationen. 

Av lärarintervjuer framgår att rektorn på ett övergripande plan är förtrogen 

med den dagliga verksamheten och att lärarnas kontakt med skolledningen 

främst går genom de biträdande rektorerna. De biträdande rektorerna genomför 

också lektionsbesök. Några lärare anser att skolledningen inte ger tillräckligt 

tydliga signaler när det gäller det pedagogiska arbetet. Arbetet med omorganisationen 

till programlag och den förestående ombyggnationen av skolan har enligt 

flera lärare medfört att de pedagogiska frågorna hamnat i skymundan. Samtidigt 

som lärarna önskar en tydligare pedagogisk ledning uppskattar de det frirum 

skolledningen ger dem när det gäller planeringen av arbetet.


Fyrisskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Skolans flygteknikerutbildning är lokaliserad ett par kilometer från skolan. Under 

inspektionen har en anmälan inkommit till Skolverket angående brister i 

denna verksamhet (Dnr 51-2005:2177). Anmälan överlämnades till enheten för 

utbildningsinspektion för vidare handläggning i samband med utbildningsinspektionen 

i Uppsala kommun. Anmälan innehåller synpunkter på att rektor 

inte tar det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på 

att nå de riksgiltiga målen. Exempel på detta är enligt anmälaren skolans hantering 

av APU och att utbildningen inte följer Skolverkets rekommendationer angående 

kursplaner och betygskriterier. Till följd av nämnda anmälan gjordes ett 

kompletterande besök på flygteknikerutbildningen vid Fyrisskolan. Förutom 

verksamhetsbesök genomfördes även intervjuer med elever och lärare på flygteknikerutbildningen 

samt intervjuer med rektorn och företrädare för kommunen. 

Inspektörerna konstaterar att de brister i utbildningen som anförs i anmälan 

i stor utsträckning handlar om befarade konsekvenser av förändringar i flygteknikerutbildningen 

och inte om föreliggande problem. Skolverkets uppdrag 

att utöva inspektion gäller förfluten tid eller nuvarande förhållanden och avser 

således inte befarade konsekvenser. Emellertid framkommer i inspektionen att 

skolledningens information om beslut och planering angående den aktuella utbildningen 

varit bristfällig och därför behöver tydliggöras. Oklarheter har exempelvis 

funnits kring möjligheterna till s.k. JAR-certifiering, elevernas arbetsplatsförlagda 

utbildning (APU), huruvida utbildningen kan hålla de kvalitetskrav 

branschen ställer och om lärarkompetensen är tillräcklig för att ge denna utbildning. 

Uppsala kommun har efter Skolverkets inspektion av flygteknikerutbildningen 

redovisat följande åtgärder: eleverna tillförsäkras JAR-certifiering av 

avionikinriktningen på Elprogrammet och flygteknikinriktningen på Fordonsprogrammet. 

Certifiering av flygteknikutbildningarna enligt EU-kommissionens 

förordning (EG) nr 2042/2003 av den 20 november 2003 kommer att ske av 

anlitad konsult. Uppdraget är att fullt ut samarbeta med anlitad konsult så att 

utbildningarna kan bli certifierade under första halvåret 2006. Enligt inspektörernas 

bedömning har skolan och huvudmannen vidtagit åtgärder i syfte att 

tillförsäkra eleverna JAR-certifiering av avionikinriktningen på Elprogrammet 

och flygteknikinriktningen på Fordonsprogrammet. 

Skolans kvalitetsarbete leds av en kvalitetssamordnare som tillsammans med 

den lokala utvärderaren dels skriver skolans kvalitetsredovisning, dels har fortlöpande 

kontakt med skolans rektor gällande kvalitetsfrågor. Ett antal kvalitetspiloter 

fungerar som referensgrupp vid utarbetandet av kvalitetsredovisningen 

och utgör samtidigt en kontaktlänk till skolans personal. 

I skolans kvalitetsredovisning för läsåret 2004/05 anges ett antal kommunala 

mål och graden av måluppfyllelse i förhållande till de uppställda målen. Resultaten 

redovisas i form av så kallade styrtal. Av kvalitetsredovisningen framgår 

emellertid inte tydligt vad dessa styrtal mäter eller hur de skall tolkas. I samtal 

och intervjuer med elever framkommer att eleverna inte känner till att det finns 

en kvalitetsredovisning och att elevernas delaktighet i arbetet med kvalitetsredovisningen 

är begränsad. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans organisation behöver 

tydliggöras och att den interna kommunikationen kan förbättras. Den pedagogiska 

ledningen av skolan bör utvecklas och de pedagogiska frågorna bör få ett 

större utrymme. Kvalitetsarbetet fungerar överlag bra men resultaten som anges 

12 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

13 


Fyrisskolan 

Dnr 53-2004:2933 

i kvalitetsredovisningen behöver tydliggöras så att de kan ligga till grund för 

analys och verksamhetsutveckling. 


I Fyrisskolan finns två studieoch yrkesvägledare (SYV). En central uppgift för 

dessa är att bistå de elever som önskar göra förändringar i sina studieval samt 

ansvara för information och vägledning om möjliga studieoch yrkesval efter 

gymnasieskolan. SYV arbetar också aktivt för att främja elevernas förmåga att 

söka information om arbetsliv och utbildning via exempelvis internet. För att 

underlätta elevernas val mellan olika kurser har så kallade valpaket införts i skolan. 

Trots att skolan uppger att valpaketen tillkommit för att hjälpa eleverna, 

erfar inspektörerna att en del elever är missnöjda med valpaketen som de finner 

begränsande. Bilden är emellertid inte entydig, andra elever uttrycker att den 

utbildning de har valt motsvarar deras förväntningar och anser att antalet valbara 

kurser är stort. Detsamma gäller möjligheterna till individuella val. 

Svenska som andraspråk erbjuds liksom undervisning i annat modersmål än 

svenska. Skolan erbjuder undervisning i trafikkunskap och lärare har anställts 

för detta ändamål. 

Information om skolans utbildningar finns tillgänglig på skolans hemsida samt i 

kommunens utbildningskatalog. Inför gymnasievalet får elever i årskurs 9 och 

deras vårdnadshavare skriftlig och muntlig information från skolan. Eleverna 

inbjuds till Öppet hus och vårdnadshavarna får särskilda inbjudningar till informationsmöten. 

Inför valet till högskola genomför studieoch yrkesvägledarna en intensiv informationskampanj. 

Årligen arrangeras den så kallade högskoledagen som innebär 

att eleverna får möjlighet att besöka ett antal institutioner inom högskolan 

för att bilda sig en egen uppfattning om aktuella kursutbud. Vidare erbjuds 

elever i årskurs 3 att delta i SACO-mässan i Stockholm. Därutöver genomför 

ett antal elever sitt projektarbete med handledare från universitet och högskola. 


I inspektionen framkommer att utbildningen inte är avgiftsfri. Bland annat förekommer 

kostnader för elevresor till andra länder som en del av Fyrisskolans 

internationella utbyte. Trots att skolan står för en stor del av kostnaderna får 

eleverna ofta betala flera tusen kronor för att kunna delta i dessa resor. Detta 

överensstämmer inte med skollagen som endast medger obetydliga och enstaka 

kostnader för eleverna för inslag i utbildningen. De avgifter eleverna betalar i 

samband med elevresor till andra länder överstiger vida vad som i författningarna 

avses med obetydlig. Frågan om avgifter bedöms i den sammanfattande 

rapporten för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. 


god vid Fyrisskolan och att skolans information inför såväl gymnasievalet som 

inför valet till högskola är av god kvalitet.


Fyrisskolan 

Dnr 53-2004:2933 

6. Resurser 

Inspektionen visar att Fyrisskolans lärare har såväl pedagogisk högskoleutbildning 

som en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver. 

Vid skolan finns två heltidsanställda speciallärare, skolsköterskor, kuratorer 

samt studieoch yrkesvägledare. 

Den kompetensutveckling som erbjuds i skolan riktar sig både till enskilda lärare 

och till hela personalgruppen. Varje lärare har en egen kompetensutvecklingsplan. 

De lärare inspektörerna möter i inspektionen anser överlag att fortbildningen 

är alltför hårt styrd av kommunen. 

I samband med den förestående ombyggnationen av skolan kommer lokalerna 

att anpassas för elever med fysiska funktionshinder. 

På skolan finns ett välutrustat bibliotek med elevarbetsplatser och ett stort antal 

datorer att tillgå. Enligt eleverna fungerar biblioteket inte bara som en lärmiljö 

utan också som samlingsplats under raster och lunchuppehåll. 

Sammanfattningsvis har Fyrisskolans lärare god pedagogisk och ämnesteoretisk 

utbildning och kompetensutveckling erbjuds kontinuerligt. 


Inspektörerna bedömer att verksamheten övergripande är av god till mycket 

god kvalitet. Eleverna trivs och känner sig merendels trygga i skolan. Lärarna är 

ämneskunniga och engagerade och skolans arbete med stöd bedöms av inspektörerna 

vara av god kvalitet. Rektor tar det övergripande ansvaret för skolan 

och ansvarsfördelningen inom skolledningen är tydlig. Tillgången till utbildning 

vid Fyrisskolan är god och skolans information inför gymnasievalet och ansökan 

till högskola är lättillgänglig. 



- Skolans bör vidta ytterligare åtgärder för att öka elevernas trygghet och trivsel 

i skolan. 

- Skolans systematiska uppföljning och utvärdering av läroplanens mål avseende 

normer och värden bör utvecklas. 

- Skolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka måluppfyllelsen för de elever 

som inte når målen i en eller flera kurser. 


- Skolan bör förstärka formerna för elevernas formella delaktighet och motverka 

de upplevda hierarkierna mellan utbildningarna. 


- Behovet av studiehandledning på modersmålet måste undersökas och erbjudas 

om det finns elever som behöver detta. 

14 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

15 


Fyrisskolan 

Dnr 53-2004:2933 

- Utvecklingssamtalen bör genomföras med de individuella studieplanerna 

som grund. 

Styrning ledning och kvalitetsarbete 

- Den pedagogiska ledningen av skolan bör utvecklas. 

- Kvalitetsredovisningen bör tydliggöras så att den kan ligga till grund för analys 

och utveckling av verksamheten. 




- Alla lokala kurser är inte utformade i enlighet med bestämmelserna (2 kap. 

14 § gymnasieförordningen). 

Individanpassning, individuell studieplan och stöd 




Datum Ort 


Mona Engberg 


Jan Heimer 

Pia-Lotta Sahlström

1 


GUC Medieprogrammet 

Dnr 53-2004:2933 


Grafiskt Utbildningscenter i Uppsala, 

Medieprogrammet 












Resultaten: 


Verksamheten: 






6. Resurser 


















Dnr 53-2004:2933 

Genomförandet av inspektionen i Grafiskt 

Utbildningscenter i Uppsala, Medieprogrammet 



Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Grafiskt Utbildningscenter 

i Uppsala, Medieprogrammet, nedan kallat GUC Medieprogrammet, har 

bestått av undervisningsråden Gudrun Rendling och Nils-Åke Andersson. Besök 

i GUC Medieprogrammet inleddes den 19 april 2005 och avslutades den 21 

april 2005. 





beslut. 

Underlag 


Grafiskt Utbildningscenter i Uppsala, Medieprogrammet, dels den information 

som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten 

grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som 

finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat 

sätt. 

I Grafiskt Utbildningscenter i Uppsala, Medieprogrammet genomfördes formella 

intervjuer med elever, föräldrar, lärare, elevvårdspersonal och skolledning. 

Lektioner i såväl kärnämnen som karaktärsämnen besöktes. Under besöket 

fördes också informella samtal med elever och lärare. 


GUC i Uppsala, Medieprogrammet Antal elever 


Grafiskt Utbildningscenter är ett utbildningsföretag, GUC AB, som dels erbjuder 

utbildning på Medieprogrammet, dels driver en fristående skola, GUC Media 

AB, samt genomför uppdragsutbildning via GUC Teknik AB. Uppsala 

kommun ansvarar för utbildningen på Medieprogrammet, men utbildningsföretaget 

tillhandahåller utbildning på entreprenad i karaktärsämnen inom programmet. 

Grafiskt Utbildningscenter AB förhyr lokalerna och utgör moderbolag 

till den fristående skolan. Grafiskt Utbildningscenter AB ägs till största delen 

av Uppsala kommun. 

Den kommunala utbildningen vid skolan erbjuds inom Medieprogrammet med 

två olika inriktningar, Medieproduktion och Tryckteknik. I inriktningen Medieproduktion 

erbjuds alternativen Expo, Fotografisk bild, Grafisk kommunika- 

2 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

3 



Dnr 53-2004:2933 

tion, Ljudmedier och Rörlig bild. Det finns också en lokal inriktning Journalistik. 

På skolan är lärare och elever uppdelade i arbetslag. Inriktningen Tryck och 

varje alternativ på inriktningen Medieproduktion samt Journalistik utgör varsitt 

grenarbetslag bestående av både karaktärsämneslärare och kärnämneslärare. 

Kärnämneslärarna är därutöver organiserade ämnesvis i ämnesarbetslag. 

En stor del av skolans elever kommer från andra kommuner än Uppsala. 

Bedömning 


Utveckling och lärande relaterat till kursplanernas mål 

Läroplanen för de frivilliga skolformerna (läroplanen) föreskriver att gymnasieskolan 

skall utveckla och fördjupa de kunskaper eleverna tillgodogjort sig inom 

den obligatoriska skolan, dels som en förberedelse för yrkesverksamhet och 

studier inom bland annat universitet och högskolor, dels som en förberedelse 

för livet som vuxna samhällsmedborgare. I läroplanen anges också att skolan 

skall sträva mot att eleverna tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i 

de studieprogram eleverna har valt. 

Inspektionen visar att betygsresultaten på GUC Medieprogrammet i stort överensstämmer 

med de genomsnittliga riksvärdena på Medieprogrammet. 


Program Riket Uppsala GUC 

Medieprogrammet 13,9 - 13,7 

År 2004 hade 90 procent av avgångseleverna ett slutbetyg och 10 procent hade 

ett samlat betygsdokument. Bland eleverna med slutbetyg från GUC Medieprogrammet 

år 2004 nådde 95 procent respektive 96 procent betyget minst godkänd 

i Svenska A samt Engelska A, vilket får anses vara ett gott resultat. Skolan 

redovisar dock att bland elever med slutbetyg nådde endast 86 procent betyget 

minst godkänd i Matematik A. Skolan anger som ett skäl till resultatet att elevernas 

ingångskunskaper varierar stort. Skolan genomför tester av eleverna 

under höstterminen i årskurs 1 i svenska och matematik. De elever som bedöms 

behöva stöd får möjlighet till det. I matematik anordnar skolan dessutom 

etappstudier där så bedöms lämpligt. I årskurs 1 pågår i matematik också ett 

projekt med laborativt arbetssätt och tillämpad, situationsbunden undervisning 

som ett sätt att förbättra resultaten. Projektet skall utvärderas i slutet av vårterminen 

2005. Inspektörerna bedömer att resultaten i matematik ligger förhållandevis 

lågt och kan förbättras. Skolan bör fortsätta sitt arbete med olika åtgärder 

för att öka andelen elever med minst betyget godkänd i matematik.



Dnr 53-2004:2933 


Program Riket Uppsala GUC Medieprogrammet 

Medieprogrammet 89,7 % - 83,1 % 

Andelen elever som har grundläggande behörighet till högskola efter skolgången 

på GUC Medieprogrammet ligger under rikets genomsnitt. Skolan redovisar 

inte andelen elever behöriga till högskola i sin kvalitetsredovisning och har inte 

på annat sätt visat Skolverket någon analys av resultatet ovan. Skolan bör därför 

undersöka varför resultaten skiljer sig så markant i denna del från det genomsnittliga 

resultatet på Medieprogrammet i riket och överväga åtgärder för att 

förbättra resultatet. 

GUC Medieprogrammet har en förhållandevis hög andel elever som avslutar 

sin utbildning i förtid. Skolan har dock genomfört en noggrann undersökning 

av skälen till avhoppen och har funnit att det inte i första hand beror på missnöje 

med utbildningen, utan snarare sociala skäl då flera av eleverna har lång 

studieväg och finner det svårt att bo utanför hemmet. Skolan vidtar också åtgärder 

för att minska elevfrånvaro och avhopp genom samarbete med elevvårdspersonal, 

klassföreståndare och övriga lärare, tillsammans med elever och 

föräldrar. Inspektörerna bedömer att skolans arbete i denna del är gott och bör 

fortsätta för att minska andelen elever som avslutar skolgången i förtid. 

Utveckling och lärande relaterat till läroplanens mål kring kunskaper 

I läroplanen preciseras skolans ansvar att verka för att eleverna utvecklar vissa 

kunskapskvaliteter. Skolan skall bland annat sträva mot att varje elev kan bruka 

sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden, reflektera 

över erfarenheter, kritiskt granska och värdera påståenden, lösa praktiska problem 

och uppgifter. Vidare skall skolan sträva efter att eleven utvecklar en tillit 

till sin egen förmåga och utvecklingspotential, och blir medveten om sitt eget 

sätt att lära och kan utvärdera sitt lärande. 

Inspektionen visar att skolans systematiska arbete med uppföljning och utvärdering 

av elevernas kunskapsutveckling främst tar fasta på resultaten i förhållande 

till kursplanernas mål. I skolans kvalitetsredovisning redovisas dock ett 

flertal aktiviteter för att stärka elevernas utveckling i förhållande till läroplanens 

mål kring kunskaper, t.ex. varierade undervisningsmetoder så att både självständigt 

arbete och samarbete gynnas, att tematiska studier genomförs där elevernas 

kritiska förhållningssätt uppmuntras och eleverna ges möjlighet att uttrycka sina 

åsikter och pröva sin argumentationsförmåga. Av kvalitetsredovisningen framgår 

dock inga resultat av skolans arbete i denna del. Detta till trots framkommer 

i samband med lektionsbesök och i intervjuer med lärare och elever, att skolan 

på flera sätt söker säkerställa att eleverna utvecklar de kunskapskvaliteter som 

uttrycks i läroplanen. Vid samtal med rektor framkommer att han skattar att ca 

hälften av eleverna når läroplansmålen 

Av kvalitetsredovisningen framgår att skriftliga och muntliga utvärderingar görs 

regelbundet. I elevintervjuerna framkommer dock att elevernas erfarenheter 

skiftar när det gäller utvärdering av eget arbete och att detta till dels är lärarbe- 

4 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

5 



Dnr 53-2004:2933 

roende. I vissa ämnen är sådana utvärderingar vanligt förekommande medan de 

i andra ämnen endast förekommer i begränsad utsträckning. Eleverna ger 

genomgående uttryck för att de tar stort ansvar för sin utbildning och känner 

lust att lära. 

Inspektörerna bedömer att skolan arbetar i riktning mot läroplanens mål att 

sträva mot, men att resultatet av detta arbete inte följs upp på ett systematiserat 

sätt och därmed är svårt att bedöma. Om rektors skattning av andelen elever 

som når läroplansmålen är riktig, bör skolans arbete i denna del intensifieras 

och ytterligare utvecklas enligt inspektörerna. Inspektörerna bedömer också att 

elevernas möjligheter att utvärdera sitt eget lärande kan stärkas. 


Ett genomgående intryck från inspektionen av GUC Medieprogrammet är att 

miljön för lärandet är trygg och lugn, något som bekräftas av alla intervjuade, 

samt av enkätundersökningar skolan gjort bland eleverna. Elever och personal 

ger uttryck för att det på skolan råder respekt för allas lika värde och tolerans 

för varandras olikheter. 

I läroplanen anges att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer 

och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och att 

aktivt delta i samhällslivet. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen 

och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör 

utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter 

eleverna har. Av elevintervjuerna framkommer att flertalet elever är 

medvetna om de mål de skall uppnå, att de känner sig informerade om kraven i 

kursplanerna och betygskriterierna samt att de anser sig ha inflytande över sitt 

lärande och val av arbetssätt. Elevrådsrepresentanterna påtalar att de fått ökade 

möjligheter att påverka och att frågor som drivs i elevrådet tas på allvar av skolledningen 

och i högre mån än tidigare leder till resultat. 

Inspektörerna bedömer att skolans resultat i fråga om läroplanens mål kring 

normer och värden är goda. 


med kunskaper, utveckling och lärande är av god kvalitet. Skolan bör dock analysera 

varför andelen elever med grundläggande behörighet till högskola skiljer 

sig mellan rikssnittet och GUC Medieprogrammet samt överväga åtgärder för 

att förbättra resultatet. Skolan bör också arbeta vidare med olika åtgärder för att 

stärka elevernas resultat i matematik. Ett förbättringsområde för skolan är att på 

ett systematiskt sätt undersöka och säkerställa att eleverna når läroplansmålen 

rörande kunskap. 

Inspektörerna kan konstatera att arbetet med normer och värden är prioriterat 

och bedömer att skolan i hög grad genomsyras av den värdegrund som uttrycks 

i läroplanen.



Dnr 53-2004:2933 



Gymnasieförordningen ställer ett antal krav på formella samverkansformer för 

elevinflytandet. Exempelvis skall eleverna ha klassråd i varje klass och genom 

skolkonferensen skall eleverna kunna få information och samråda med rektor 

och lärare kring frågor som är viktiga för eleverna. Elevskyddsombud skall finnas 

på skolan i enlighet med föreskrifterna i arbetsmiljölagen. 

På GUC Medieprogrammet finns klassråd i varje klass samt ett elevråd med 

representanter från de olika klasserna. Klassråden sammanträder regelbundet. 

Skolan anordnar också skolkonferens vid flera tillfällen per år. Fyra elevrepresentanter 

deltar i konferensen. På respektive gren deltar elevrepresentanter i 

grenmötena. Skolan har prioriterat frågan om elevinflytande och rektor för 

GUC Medieprogrammet och vd deltar ofta i elevrådets möte samt bjuder in 

representanter från rådet att delta i andra möten som rör skolan och företaget 

GUC. Elevrådets representanter påtalar att de fått ett ökat inflytande på verksamheten 

och att deras arbete leder till resultat i högre utsträckning än tidigare. 

Detta har dock inte helt slagit igenom hos alla elever, där en del uppfattar att 

arbetet i elevrådet hittills inte lett till några stora förändringar, främst avseende 

möjligheterna till aktiviteter på rasterna. 

Skolan har ett antal elevskyddsombud. 

Inspektörerna bedömer att eleverna ges goda möjligheter till inflytande i de 

formella samverkansformer som finns på skolan. 

Värdegrundsarbete 

Skolan har uttryckt sin syn på värdegrundsarbetet i ett dokument benämnt 

ROA, Respekt, Omtanke och Ansvar. Innehållet i dokumentet utarbetades tillsammans 

med representanter för eleverna och personal i olika grupperingar, 

t.ex. vid grenmöten och elevråd. ROA introducerades kort före det att inspektionen 

ägde rum och tanken är att alla på skolan skall hålla innehållet i dokumentet 

levande genom olika planerade aktiviteter. Flertalet elever kände inte till 

innehållet i ROA, men framförde att innehållet stämde överens med de värderingar 

som de uppfattat gäller på skolan. 

Förutom ROA finns ordningsregler på skolan, som tillkommit tillsammans med 

representanter för eleverna. Ordningsreglerna görs kända genom att alla elever 

får dem vid läsårsstarten tillsammans med övrig information. 

För arbetet med normer och värden har skolan bl.a. tagit hjälp av externa aktörer, 

som svenska kyrkan. På skolan finns en lokal, ”Andrummet”, för stillsamhet 

och samtal. Tidvis finns en diakon från kyrkan tillgänglig. Även representanter 

från andra samfund har bjudits in till skolan. För ett par år sedan uppmärksammades 

tendenser till segregering mellan olika grupper i skolan. Skolan 

startade då ett integreringsprojekt med en anställd assistent för att driva projektet, 

som nu utvärderas. 

Såväl i skollagen som i läroplanen är skolans skyldighet att motverka alla former 

av kränkande behandling tydligt formulerad. Det åligger skolan att förebygga 

6 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

7 



Dnr 53-2004:2933 

och motverka alla former av kränkande behandling samt att vidta åtgärder så 

snart fall av kränkande behandling upptäcks. 

Skolledning, personal och elever påtalar att det förekommer kränkande behandling, 

men att det endast är i ringa omfattning. Eleverna uppfattar att personalen 

vidtar åtgärder om det framkommer att kränkningar sker. Skolan har ett handlingsprogram 

mot kränkande behandling, vilket årligen delas ut till eleverna. Vid 

samtal med eleverna bekräftar de att de sett handlingsprogrammet, men att de 

inte känner till innehållet i detalj. Eleverna uppger att de lätt kan ta reda på vad 

som gäller genom skolans hemsida och intranät. De framför vidare att det råder 

god stämning på skolan och ett gott förhållningssätt mellan elever och lärare. 

Inspektörerna bedömer att värdegrundsarbetet på skolan håller god kvalitet och 

leder till god stämning där eleverna tydligt uttrycker respekt för varandra. Skolan 

bör dock förtydliga innehållet och arbetet med ROA så att det blir känt 

bland alla elever vad skolans värdegrund står för. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevernas möjligheter till påverkan 

och delaktighet genom de formella samverkansorganen är goda, samt att 

värdegrundsarbetet på skolan är av god kvalitet. Skolan bör dock arbeta för att 

skolans värdegrund skall göras känd av alla elever. 



Enligt författningarna skall gymnasieskolan och gymnasiesärskolan upprätta en 

arbetsplan i samverkan med personal och företrädare för eleverna. Arbetsplanen 

skall beslutas av rektorn och regelbundet följas upp och revideras. Någon 

arbetsplan finns inte i på GUC Medieprogrammet, men väl ett uppdrags- och 

åtagandeavtal mellan Uppsala kommun och kommunens gymnasieskolor. Detta 

måldokument fyller enligt rektorn samma funktion som en formell arbetsplan; 

en bedömning som delas av inspektörerna. Därutöver har GUC Medieprogrammet 

en verksamhetsplan som beskriver målen för utbildningen och preciserar 

gällande riktlinjer för arbetet. Den verksamhetsplan inspektörerna tagit del 

av omfattar 2004 med revidering för vårterminen 2005. 

I intervjuerna med lärare och elever framkommer att målen för respektive kurs 

samt betygskriterier gås igenom vid kursstart. I flertalet ämnen används de nationella 

kursplanerna. I några kurser har lärarna utarbetat lokala konkretiseringar 

av de nationella kursplanemålen, t.ex. i Matematik A och B. 

Inspektörerna bedömer att de lokala måldokument som används på GUC Medieprogrammet 

ligger väl i linje med nationella mål och att den kunskapssyn 

och syn på lärandet som kommer till uttryck i nämnda måldokument motsvarar 

den kunskaps- och lärandesyn som genomsyrar läroplanen. 


På GUC Medieprogrammet har vid klassrumsbesöken flera goda exempel på 

flexibel organisering av eleverna i olika gruppkonstellationer utifrån elevernas 

individuella förutsättningar och behov observerats.



Dnr 53-2004:2933 

I Medieprogrammets programmål betonas vikten av att eleverna får möjlighet 

till ämnesövergripande arbetssätt, där helhet och sammanhang tydliggörs för 

eleverna. Kärnämneslärare och karaktärsämneslärare har strävat efter att kunna 

samarbeta för att bättre kunna nå programmålen, men menar att de hindras av 

organisatoriska svårigheter. Elevgrupperna i kärnämnen är av resursskäl större 

än i karaktärsämnena, vilket i sin tur innebär att elever från olika inriktningar 

blandas och försvårar möjligheten till att arbeta ämnesövergripande. Schematekniska 

svårigheter lägger också hinder i vägen. Lärarna har gemensamt påtalat 

detta under längre tid och begärt lösningar som ”vita veckor” vid schemaläggningen, 

för att underlätta samarbete över ämnesgränserna. Det har dock hittills 

inte genomförts. Av kvalitetsredovisningen framgår dock att flera sådana projekt 

ändå genomförts, t.ex. genom att i karaktärsämnena multimedia och expo 

sker inslag av naturkunskapsmoment, i svenska har dikter tolkats och analyserats 

och därefter ljud- och bildsatts för visning i TV-medium. 

Enligt läroplanen skall undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer 

anpassas efter elevernas varierande behov och förutsättningar så att förutsättningar 

ges för eleverna att nå de nationella målen. Inspektörerna bedömer att 

skolan arbetar på ett sätt som står i överensstämmelse med läroplanens intentioner, 

men att skolan bör se över möjligheterna för att ytterligare kunna utveckla 

ett ämnesövergripande och tematiskt arbetssätt. 

Arbetssätten 

I författningarna anges att skolan skall ge eleverna möjlighet se den egna kunskapsutvecklingen 

i ett sammanhang. Skolan skall därför verka för att en helhet 

nås i utbildningen. Vidare framhålls att elevernas olika sätt att lära skall ges utrymme 

i undervisningen och att eleverna skall vara delaktiga i planeringen av 

undervisningen. Eleverna skall också få pröva olika arbetssätt och arbetsformer. 

På GUC Medieprogrammet har inspektörerna sett prov på varierade arbetssätt, 

där eleverna arbetat i grupp eller enskilt, med olika arbetsformer och möjlighet 

att variera redovisningssätten, både i kärnämnen och i karaktärsämnen. 

I flera ämnen får eleverna delta aktivt i planeringen av hela kurser medan deras 

möjligheter att påverka arbetsformer och arbetssätt är något mer begränsade i 

andra ämnen. Enligt samstämmiga utsagor från elever och lärare strävar skolan 

efter att skapa en helhet i utbildningen och stor vikt läggs vid elevernas möjlighet 

att utveckla de kunskapskvaliteter som beskrivs i läroplanen. Inspektörerna 

ser flera goda exempel på detta i samband med lektionsbesök. 

Inspektörerna bedömer att de arbetssätt och arbetsformer som tillämpas på 

GUC Medieprogrammet överlag är av god kvalitet och står i samklang med vad 

som uttrycks i läroplanen. 


Vid varje höstterminsstart testas eleverna i årskurs 1 genom ett staninetest i 

svenska och ett diagnostiskt material i matematik. För elever som har låga resultat 

på de diagnostiska testerna och därför befaras inte kunna nå de nationella 

målen, upprättas åtgärdsprogram och eleverna erbjuds stöd. Stöd i svenska och 

matematik anordnas främst i en s.k. stödstuga dit eleverna är välkomna under 

onsdagseftermiddagarna. Där finns specialpedagoger som kan ge både individu- 

8 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

9 



Dnr 53-2004:2933 

ellt stöd och i grupp. Elevvårdspersonalen saknar en utbildad speciallärare i 

matematik för att kunna hjälpa de elever som behöver särskilt stöd i det ämnet. 

Inspektörerna kan inte dra några slutsatser av bristen på speciallärarstöd i matematik, 

men skolan bör i sin analys av resultatet av andelen elever som når 

lägst godkänt i matematik beakta de olika stödmöjligheter som finns i ämnet. 

Åtgärdsprogrammen och de särskilda stödinsatserna som görs i de olika ämnena 

följs regelbundet upp. Särskilt stöd i karaktärsämnena ges inte via stödstugan. 

Däremot uppger både lärare och elever att eleverna har möjlighet att få 

hjälp och stöd av lärarna i karaktärsämnena där så behövs. Särskilt anpassad 

undervisning ges i idrott och hälsa för de elever som behöver det. 

Skolan har en elevstödsgrupp som sammanträder regelbundet. Där ingår skolkurator, 

skolsköterska, specialpedagoger, rektor (vid behov) samt chefen för 

elevstödet. I gruppen diskuteras stödbehov efter anmälan av lärare, föräldrar 

eller elever. Där görs en första planering av elevstödet och diskuteras vilka kontakter 

som bör tas. En representant från elevstödsgruppen kontaktar sedan 

undervisande lärare för fortsatta åtgärder inom klassen eller, om så behövs, 

andra stödåtgärder. Föräldrar kontaktas också, om eleven är omyndig. Åtgärdsprogram 

upprättas för de elever som behöver stöd. Elever som är i behov av 

särskilt stöd av sociala skäl, t.ex. hög frånvaro, följs upp med regelbundna samtal 

med eleven och för omyndig elev, elevens vårdnadshavare. Det finns en 

elevvårdsplan som anger hur arbetsgången är för stödinsatserna. 

Inspektörerna bedömer att skolans elevvårdsorganisation är välfungerande och 

att skolans stödinsatser håller god kvalitet. Skolan bör dock i sin analys av resultaten 

i matematik beakta stödinsatsernas utformning. 


Skolans arbete med bedömning och betygssättning skall enligt läroplanen ta sin 

utgångspunkt i de kunskapsmål som formuleras i kursplanen för respektive kurs 

och som definieras i betygskriterier. Bedömningen av elevernas kunskapsutveckling 

skall vara allsidig och grunda sig på den samlade information som finns 

tillgänglig om elevernas kunskaper i relation till de krav som uttrycks i kursplanen. 

Detta innebär att såväl muntliga som skriftliga bevis på elevernas kunskapsutveckling 

skall beaktas, liksom sådana kunskaper som eleverna har tillägnat 

sig i sammanhang som ligger utanför den reguljära undervisningen. 

Inför varje moment i de olika kurserna på GUC Medieprogrammet redovisas 

målen för momentet liksom betygskriterierna. Utvärdering av elevernas kunskapsutveckling 

sker under hela kursen och eleverna deltar i utvärderingen efter 

varje moment. Minst ett avstämningssamtal sker mellan lärare och elev under 

kursens gång, samt ett innan kursens avslut. I flertalet kurser gör eleverna en 

skriftlig utvärdering av kursens innehåll och utformning till stöd för lärarens 

utvärdering av sitt arbete och kursen som helhet. 

Inspektionen visar att skolans arbete med uppföljning, likvärdig bedömning och 

betygssättning av elevernas kunskapsutveckling regelbundet diskuteras i både 

grenarbetslagen och i ämneslagen. Skolans lärare har också deltagit i de av 

kommunen anordnade konferenserna om utvärdering och bedömning. De elever 

inspektörerna kommer i kontakt med under inspektionsbesöket uppger att 

lärarna ofta samtalar med eleverna, både i grupp och enskilt, om bedömning



Dnr 53-2004:2933 

och betygssättning. Eleverna uppfattar överlag betygen som rättvisa, med något 

undantag när. 

I lärarintervjuerna framkommer att lärarna försöker ta fasta på kunskapens olika 

former vid bedömning och betygssättning. Såväl resultaten från de nationella 

proven som andra underlag, exempelvis muntliga och skriftliga redovisningar, 

olika fördjupnings- och projektarbeten, används som underlag för bedömning 

och betygssättning. De lokala bedömningskriterier som används står enligt inspektörerna 

i överensstämmelse med de nationella. 

Inspektörerna bedömer att skolans systematiska arbete med uppföljning och 

bedömning av elevernas kunskapsutveckling är av god kvalitet och bidrar till en 

likvärdig betygssättning. 


Författningarna anger att skolan skall sträva mot att eleverna utvecklar en förmåga 

till individuell studieplanering och medvetna val gällande fortsatt studieoch 

yrkesinriktning. En förutsättning för detta är att varje elev får information 

om sin kunskapsutveckling och studiesituation och om de olika studieoch 

yrkesval som med utgångspunkt i detta står till buds. Ett viktigt underlag i 

sammanhanget är den individuella studieplanen som enligt gymnasieförordningen 

skall ligga till grund för utvecklingssamtalen. 

Eleverna på GUC Medieprogrammet har en individuell utvecklingsplan från 

första terminen som sedan revideras allt eftersom utbildningen fortskrider. Den 

ligger till grund för utvecklingssamtalen. I årskurs 1 har alla elever utvecklingssamtal 

på det sätt författningarna föreskriver. Även föräldrar till omyndiga elever 

deltar i utvecklingssamtalen. I de högre årskurserna får utvecklingssamtalet 

mindre betydelse, eftersom lärare och elev har samtal och utvärdering i respektive 

kurs. Elever tenderar att i allt högre utsträckning tacka nej till utvecklingssamtalen 

i årskurs 2 och 3. Inspektörerna bedömer att skolan därför bör utveckla 

arbetet med att ge utvecklingssamtalen i de högre årskurserna ett sådant 

innehåll och vikt att eleverna finner det meningsfullt att utnyttja möjligheten till 

utvecklingssamtal. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans pedagogiska verksamhet 

och undervisning väsentligen är av god kvalitet. Skolan bör dock se 

över möjligheterna för att ytterligare kunna utveckla ett ämnesövergripande och 

tematiskt arbetssätt. Skolan bör också i sin analys av resultaten i matematik (se 

kap. 1) beakta stödinsatsernas utformning. Ett förbättringsområde för skolan är 

också att arbeta för att utvecklingssamtalen i årskurs 2 och 3 genomförs i högre 

utsträckning. 


Rektors ansvar, funktion, befogenheter och pedagogiska ledning 

Ansvaret för verksamheten på GUC Medieprogrammet ligger på Utbildningsoch 

arbetsmarknadsnämnden och Produktionsnämnden i Uppsala. Medieprogrammet 

bedrivs i anslutning till GUC AB som är ett utbildningsföretag med 

kommunen som huvudägare. GUC AB:s verksamhet innefattar utbildning i 

karaktärsämnen (vilken utbildning anlitas av Medieprogrammet genom entre- 

10 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

11 



Dnr 53-2004:2933 

prenad), en fristående skola GUC Media AB, vuxenutbildning samt uppdragsutbildning. 

GUC AB:s ledning utgörs av styrelse och vd. Vd för GUC AB samt 

rektor för GUC Medieprogrammet och rektor för den fristående skolan GUC 

Media AB bildar en ledningsgrupp för verksamheten. För utbildningen bl.a. i 

karaktärsämnen finns en verksamhetschef, som alltså är chef för de anställda 

lärarna. Verksamhetschefen är tillika rektor för den fristående skolan. 

Författningarna slår fast att en rektor skall finnas för ledningen av utbildningen 

och att rektorn skall vara förtrogen med det dagliga arbetet i skolan samt ta ett 

övergripande ansvar för verksamheten. Av skolförfattningarna framgår också 

att rektorn bär ansvaret för att de nationella målen uppnås och att den pedagogiska 

verksamheten utvecklas. Rektor skall vara chef för personalen och utöva 

ett pedagogiskt ledarskap. Det finns också enligt läroplanen ett antal frågor rektorn 

har ett särskilt ansvar att driva. 

Rektorn för GUC Medieprogrammet har ansvar för all myndighetsutövning 

som åvilar en rektor för kommunal gymnasieskola, t.ex. betygssättning. Vidare 

är rektor ansvarig för att elever som är i behov av särskilt stöd får det. Rektorn 

är också chef för de lärare som undervisar i kärnämnena. Med den konstruktion 

skolan valt för sin organisation, där all undervisning i karaktärsämnen lagts ut 

på entreprenad, konstaterar dock rektorn att han inte har det fulla pedagogiska 

ansvaret för verksamheten på GUC Medieprogrammet. De på GUC Medieprogrammet 

anställda lärarna uppfattar rektorn som drivande i pedagogiska frågor 

och en tydlig ledare som är väl förtrogen med verksamheten. Lärarna i karaktärsämnena 

vänder sig gärna till rektor i frågor som rör den pedagogiska verksamheten, 

men vet inte vem som egentligen bär ansvaret i denna del och vilken 

roll rektorn har för dem. Entreprenadavtalet mellan kommunen och GUC Medieprogrammet 

AB är tecknat på övergripande kommunal nivå och ansvaret för 

kvalitetssäkringen av entreprenadverksamheten ligger inte på rektor. Rektor har 

därmed inga möjligheter att direkt gripa in i den del av utbildningen som bedrivs 

genom entreprenad eller på annat sätt styra den pedagogiska verksamheten 

inom karaktärsämnena. Ett problem som skulle kunna uppstå i denna del är 

t.ex. utformningen av stöd i karaktärsämnena. 

Enligt rektorn och verksamhetschefen är detta dock inte ett reellt problem i 

dagsläget. Rektorn och verksamhetschefen har ett nära samarbete och gemensamt 

synsätt i de flesta frågor som rör verksamheten. Arbetsuppgifter fördelas 

dem emellan i samförstånd. Värdegrundsarbete och flera andra övergripande 

ställningstaganden är gemensamma inom GUC:s olika verksamheter. 

Inspektörerna konstaterar att valet av organisation medför en otydlighet i ledningsfrågorna. 

Det ligger emellertid i det kommunala friutrymmet att välja organisation. 

Om verksamhet i utbildningen läggs ut på entreprenad, måste det 

dock på det sätt som huvudmannen finner bäst, t.ex. genom avtal, klargöras att 

det pedagogiska ledarskapet tillkommer rektorn för utbildningen. Det måste 

också tydliggöras så att alla på skolan vet vad som gäller och vem som ansvarar 

för vad. Det kan också konstateras att det välfungerande samarbetet i ledningsfrågor 

till stor del bygger på personkontakter och att det i en annan situation 

kan finnas risk för att organisationen som sådan begränsar rektors möjligheter 

att ta ansvar för den myndighetsutövning som åvilar rektorn. Huvudmannen 

för utbildningen (Uppsala kommun) bör därför klargöra vem som har det pe-



Dnr 53-2004:2933 

dagogiska ansvaret för verksamheten och säkerställa att rektor får förutsättningar 

att kunna fullgöra det myndighetsansvar som denne har. 

Kvalitetssäkring och förbättringsarbete 

Skolan gör ett flertal olika uppföljningar av verksamheten på olika nivåer, t.ex. 

har kvalitetsenkäter och kursutvärderingar i svenska, engelska och matematik 

gjorts som gett underlag i kvalitetsarbetet från eleverna. Skolledningen har under 

2004 tagit fram en totalplan för utvärderingsarbetet där tidpunkt, ansvarig/a 

och formerna för genomförandet framgår. 

Utvärderingarna har i sin tur legat till grund för upprättandet av kvalitetsredovisningen, 

där elevvården, grengrupper och ämnesgrupper medverkat med analys 

och förslag till åtgärder för förbättringsarbetet. 

Inspektörerna bedömer att kvalitetssäkring och förbättringsarbete fungerar väl 

på skolan. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans ledningsorganisation 

fungerar samt att rektorn är väl förtrogen med den dagliga verksamheten. Rektorns 

ledningsansvar för de pedagogiska utvecklingsfrågorna bör emellertid 

förtydligas och skolan bör säkerställa rektorns möjligheter att fullgöra sitt myndighetsansvar. 

Skolans kontinuerliga och systematiska arbete med uppföljning 

och utvärdering bedöms av inspektörerna hålla god kvalitet. 


Gymnasieutbildningen på GUC Medieprogrammet omfattar, som inledningsvis 

beskrivits, två nationella inriktningar samt fyra lokala inriktningar. I utbildningen 

erbjuds de kurser som utbildningen skall innehålla samt möjlighet till individuella 

val i den omfattning som krävs enligt författningarna. 

På Medieprogrammet skall eleverna ha minst 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning. 

Av författningarna framgår att det är styrelsen för utbildningen som 

har det yttersta ansvaret för att anskaffa tillräckligt antal platser. Om skolan inte 

kan skaffa tillräckligt antal platser, får den arbetsplatsförlagda utbildningen i 

stället bytas mot motsvarande utbildning på skolan. På GUC Medieprogrammet 

svarar skolan i första hand för anskaffandet av APU-platser, men eleverna måste 

också delta i arbetet. För eleverna inom vissa inriktningar är det svårare att 

erhålla platser, t.ex. på Radio/tv-alternativet, där ett stort antal platser saknas. 

De elever som inte kommit ut på arbetsplatsförlagd utbildning går kvar på skolan, 

men eleverna påtalar att det är svårt att få motsvarande undervisning. 

GUC AB har enligt inspektörerna en mycket informativ och aktuell hemsida på 

Internet. Här ges tydlig information om de utbildningsformer och valmöjligheter 

som finns att tillgå. Det finns också tydligt och upplysande informationsmaterial 

i form av broschyrer. Skolan har studieoch yrkesvägledare anställd för att 

ge eleverna praktisk rådgivning och information. 

På utbildningen förekommer endast obetydliga avgifter vid något enstaka tillfälle. 

Eleverna får vidare bekosta miniräknare med ca 100 kr. 

Sammanfattningsvis är tillgången på utbildning liksom skolans information 

om de utbildningar som erbjuds av god kvalitet. 

12 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

13 



Dnr 53-2004:2933 

6. Resurser 


GUC Medieprogrammets organisation innebär att alla kärnämneslärare som 

undervisar på skolan är anställda av kommunen. Alla lärare i kärnämnena har 

pedagogisk utbildning för de ämnen och kurser de undervisar i. Undervisningen 

i karaktärsämnen har kommunen lagt ut på entreprenad till utbildningsföretaget 

GUC AB, där karaktärsämneslärarna är anställda. 

Av skollagen framgår att lärare skall ha utbildning avsedd för den undervisning 

de i huvudsak skall bedriva. Där anges vidare att för att få tillsvidareanställning 

skall lärarna ha lärarexamen. I lagen om entreprenadförhållanden i skolan medges 

dock undantag från regeln för lärare som undervisar i karaktärsämnen med 

en yrkesinriktad eller estetisk profil på entreprenad. I stället för lärarexamen är 

det tillräckligt om dessa lärare har kompetens för den undervisning de skall 

bedriva. GUC AB har strävat efter att anställa personal i karaktärsämnena som 

har en gedigen yrkeserfarenhet för de kurser de undervisar i. Det är dock ytterst 

få av dessa lärare som har en pedagogisk utbildning. Av den nationella statistik 

som inspektörerna tagit del av framgår alltså att det är en betydande del av lärarna 

på GUC Medieprogrammet som saknar lärarexamen. Inspektörerna konstaterar 

dock att detta är i enlighet med bestämmelserna i författningarna. 

Elever och föräldrar är nöjda med lärarna på GUC Medieprogrammet och uppfattar 

att lärarna har ett stort engagemang och kunnande i sina ämnen. 

Varje kommun skall se till att kompetensutveckling anordnas för den personal 

som har hand om utbildningen. GUC AB har en utbildningsledare som driver 

frågor om kompetensutveckling och fortbildning i samråd med skolledning och 

personal. Personalen uppger att de har tillgång till kompetensutveckling och att 

de är nöjda med den. 

Lokaler, läromedel 

Vid inspektionen av GUC Medieprogrammet är ett genomgående intryck att de 

materiella resurserna som läromedel, datorer, programvara, maskiner, verktyg 

och annan utrustning är av hög kvalitet. De olika inriktningarna kräver olika 

utrustning och anpassas efter behoven. Eleverna uttrycker förståelse för att 

eleverna på en inriktning kan behöva t.ex. bättre, nyare datorer och att andra 

elever då får nöja sig med något äldre datorutrustning. 

Undervisningen bedrivs i ljusa och såvitt inspektörerna kan bedöma, ändamålsenliga 

lokaler. Eleverna påtalar att det saknas utrustning för aktiviteter på rasterna, 

men elevrådet arbetar med frågan och t.ex. biljardbord är beställda. 

Sammanfattningsvis bedöms personalen ha den utbildning som krävs för den 

undervisning de bedriver. Skolans materiella resurser bedöms ha mycket god 

kvalitet. 


Inspektörerna bedömer att verksamheten övergripande är av god kvalitet på 

GUC Medieprogrammet. Det råder en mycket god stämning på skolan och 

arbetssätt och arbetsformer ligger väl i linje med läroplanens krav. Skolans kva-



Dnr 53-2004:2933 

litetsarbete fungerar mycket väl, där uppföljning och resultatanalys sker regelbundet 

och i olika former. Lokaler och materiella resurser bedöms vara ändamålsenliga 

och av hög kvalitet. 


- Skolan bör analysera varför andelen elever med grundläggande behörighet 

till högskola skiljer sig i förhållande till rikssnittet samt vidta erforderliga åtgärder 

för att förbättra resultatet. 

- Skolan bör arbeta vidare med olika åtgärder för att stärka elevernas resultat i 

matematik, samt i analysen av resultaten beakta stödinsatsernas utformning i 

ämnet. 

- Ett förbättringsområde för skolan är att på ett systematiskt sätt undersöka 

och säkerställa att eleverna når läroplansmålen rörande kunskap. 

- Skolan bör förtydliga innehållet och arbetet med skolans värdegrund. 

- Skolan bör ytterligare utveckla förutsättningarna för ämnesövergripande och 

tematiska arbetssätt i enlighet med programmålen för Medieprogrammet. 

- Ett förbättringsområde för skolan är att arbeta för att utvecklingssamtalen i 

årskurs 2 och 3 genomförs i högre utsträckning. 

- Rektorns ledningsansvar för de pedagogiska utvecklingsfrågorna bör förtydligas 

och rektorns möjligheter att fullgöra sitt ansvar enligt skolförfattningarna 

bör säkerställas. 

Datum Ort 


Gudrun Rendling 


14 

SKOLVERKET

1 


Jällaskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Utbildningsinspektion i Jällaskolan, 













Resultaten: 


Verksamheten: 






6. Resurser 


















Jällaskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Genomförandet av inspektionen i Jällaskolan 



Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Jällaskolan har bestått 

av undervisningsråden Lee Gleichmann och Gudrun Rendling. Besök i 

Jällaskolan genomfördes den 22 och 23 mars 2005. 





beslut. 

Underlag 


Jällaskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer 




I Jällaskolan genomfördes formella intervjuer med skolledning, lagledare, lärare 

i kärnämnen och karaktärsämnen, elever i samtliga årskurser, föräldrar, studieoch 

yrkesvägledare, elevvårdspersonal samt företrädare för elevrådet. Lektioner 

i olika ämnen besöktes. Under besöket fördes också mer informella samtal med 

elever och personal. 

Övrig information av betydelse för inspektionen har varit den dokumentation 

skolan har lämnat till Skolverket samt information som lämnats av skolledningen. 


Jällaskolan Antal studerande 



Kommunal vuxenutbildning, komvux 42 

Utbildningen vid Jällaskolan omfattar Naturbruksprogrammet (NP) med profilerna 

hästhållning, djurvård, jord-/skogsbruk och naturvetenskap, Individuellt 

program-naturbruk (PNP praktiskt naturbruksprogram), Gymnasiesärskola med 

profilerna jord-skog-trädgård och jord-skog-trädgård-djur (JST respektive JSTdjur) 

och Vuxenutbildning-hästhållning, skogsbruk, djurvård, jordbrukdriftsledning 

(PU påbyggnadsutbildning). 

I skolans ledningsgrupp ingår rektor, biträdande rektorer, administrativ chef 

och lagledare. Skolans elever och pedagogiska personal är organiserade i sex 

utbildningslag. Varje lag leds av en lagledare som ansvarar för personal, ekonomi 

och övergripande planering. Förutom ansvar för gymnasieutbildningen har 

2 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

3 


Jällaskolan 

Dnr 53-2004:2933 

varje lag också ansvar för vuxenutbildning och uppdragsutbildning. Utöver 

utbildningslagen finns ytterligare tre lag: Gården, Kök/städ och Administrationen. 

Cirka hälften av skolans elever bor i Uppsala kommun. Övriga elever i 

skolan kommer främst från länet men också från kommuner närliggande till 

Uppsala län. 

Bedömning 



Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) föreskriver att gymnasieskolan 

skall utveckla och fördjupa de kunskaper eleverna tillgodogjort sig inom den 

obligatoriska skolan dels som en förberedelse för yrkesverksamhet och studier 

inom bland annat universitet och högskolor, dels som en förberedelse för livet 

som vuxna samhällsmedborgare. I Lpf 94 anges också att skolan skall sträva 

mot att eleverna tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i de studieprogram 

eleverna har valt. 

Inspektionen visar att betygsresultaten i Jällaskolan är högre på det nationella 

programmet i jämförelse med riket. Betygsresultaten på Individuellt program 

ligger i stort på samma nivå som riksvärdena men något lägre än andra individuella 

program i kommunen. 


Program Riket Uppsala Jällaskolan 

Naturbruksprogrammet 13,4 - 14,1 

Individuellt program 9,6 9,9 9,5 

Betygsresultaten i kärnämneskurser visar att 97-100 procent av eleverna fick 

minst betyget godkänt i ämnena engelska, estetiska verksamhet, matematik, 

naturkunskap, religionskunskap och svenska medan 92-94 procent av eleverna 

fick minst betyget godkänt i ämnena idrott och hälsa samt samhällskunskap. 

Med undantag av ämnet idrott och hälsa, där Jällaskolans värden i stort ligger på 

samma nivå som riksvärdena, är skolans resultat i kärnämnena genomgående 

bättre än de som gäller för riket i övrigt. Dock är andelen elever med reducerat 

program, 19,1 procent, betydligt högre på Jällaskolan i jämförelse med riket där 

värdena för Naturbruksprogrammet ligger på 7,2 procent. Någon entydig förklaring 

till den höga andelen elever med reducerat program är enligt skolan svår 

att finna, men bidragande orsaker är bland annat elevernas skiftande förkunskaper 

och det faktum att vissa elever har haft relativt stor frånvaro. I skolans 

kvalitetsredovisning för år 2004 framkommer att antalet skoltrötta elever har 

ökat, att det råder en viss osäkerhet kring gymnasievalet och att andelen elever 

som, enligt skolans bedömning, kommer från socialt sett svårare familjeförhållanden 

har ökat. Faktorer som både var för sig och sammantaget kan resultera i 

att eleverna får svårigheter att klara av ett fullständigt program.


Jällaskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Andelen elever som lämnar Jällaskolan med behörighet till högskola ligger högre 

än motsvarande riksvärdena för elever på Naturbruksprogrammet. 


Program Riket Jällaskolan 

Naturbruksprogrammet 83.8 89,7 

Mot bakgrund av de betygsresultat som här redovisats och vad som för övrigt 

framkommit i inspektionen, bedömer inspektörerna att Jällaskolans resultat är 

goda och står i överensstämmelse med läroplanens mål inom det aktuella området. 


Enligt Lpf 94 skall skolan verka för att eleverna utvecklar vissa kunskapskvaliteter. 

Bland annat skall skolan sträva mot att varje elev kan nyttja sina kunskaper 

som verktyg för att formulera och pröva antaganden, reflektera över erfarenheter, 

kritiskt granska och värdera påståenden, lösa praktiska problem och uppgifter. 

Skolan skall även sträva efter att eleverna blir medvetna om sitt eget sätt att 

lära, utvecklar en tillit till sin egen förmåga och utvecklingspotential och kan 

utvärdera sitt lärande. 

Av den dokumentation som inspektörerna tar del av på plats (bl.a. individuell 

undervisningsplanering), intervjuer med lärare, elever och föräldrar och de observationer 

inspektörerna gör i samband med lektionsbesök, framgår att skolan 

lägger stor vikt vid att säkerställa att eleverna utvecklar de kunskapskvaliteter 

som uttrycks i läroplanen. Detta märks enligt inspektörerna i skolan som helhet, 

men är särskilt påtagligt i gymnasiesärskolan. Eleverna uttrycker överlag att de 

är medvetna om sitt eget sätt att lära, att de kontinuerligt tränas i att både arbeta 

självständigt och tillsammans med andra i olika gruppkonstellationer, att de ofta 

utvärderar arbetet tillsammans med lärarna och att undervisningen i Jällaskolan 

stimulerar lusten att lära. 

Skolans systematiska arbete med uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling 

i riktning mot läroplanens mål att sträva mot är emellertid inte 

tillräckligt synliggjort enligt inspektörerna. Detta får till följd att resultatet inom 

nämnda område blir svårbedömt. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör 

utveckla detta arbete så att resultaten framträder tydligare. 


Både Lpf 94 och skollagen lyfter fram skolans demokratiuppdrag. Skolan skall 

verka för att eleverna utvecklar förståelse och respekt för andra människor samt 

en vilja till personligt ansvarstagande för såväl den egna utbildningen som samhällslivet 

i stort. Utbildningen skall genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt 

och av demokratiska arbetsformer. 

I kvalitetsredovisningen för år 2004 presenteras resultatet av den så kallade 

trygghetsenkäten där eleverna besvarat frågor som rör trygghet och trivsel i 

skolmiljön. Sammanställningen visar att skolans kvalitetsmedelvärde inom detta 

område ligger på 3,6 på en skala där 1 uttrycker lägsta värde och 4 det högsta 

värdet. En jämförelse med resultaten från de två närmast föregående åren visar 

4 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

5 


Jällaskolan 

Dnr 53-2004:2933 

på stabila värden över tid. För gymnasiesärskolan finns en separat kvalitetsredovisning. 

Av gymnasiesärskolans kvalitetsredovisning för år 2004 framgår att 

100 procent av de elever som medverkat i enkätundersökningen anser att de har 

kamrater i skolan, 86 procent att de känner sig trygga i skolan och 80 procent 

att de trivs i skolan. 

I intervjuer och samtal med elever framkommer att de känner sig trygga i skolmiljön 

och att förhållandet mellan lärare och elever överlag är mycket gott. Inspektörerna 

uppfattar även att eleverna har tillägnat sig demokratins grundläggande 

principer. Eleverna ger också uttryck för att de tycker det är viktigt att ta 

ansvar för sin utbildning och framhåller att hela verksamheten i Jällaskolan, 

med hästhållning, djurvård, jord- och skogsbruk, naturbruk och trädgårdsskötsel 

förutsätter att eleverna tar aktivt ansvar både för sin utbildning och för miljön 

i stort. Inspektörerna får flera konkreta exempel på elevernas ansvarstagande 

i såväl undervisningen som i exempelvis stallet och ladugården. 

Inspektörerna bedömer att Jällaskolans arbete med normer och värden ger goda 

resultat men att skolans systematiska uppföljning och utvärdering av arbetet 

med demokratiuppdraget bör utvecklas så att resultatet av skolans insatser inom 

detta område framträder tydligare. 


med kunskaper, utveckling och lärande är av god kvalitet. Inspektionen visar att 

Jällaskolan lägger betydande kraft på att säkerställa att eleverna utvecklar de 

kunskapskvaliteter som uttrycks i läroplanen. Arbetet med demokratiuppdraget 

och elevernas ansvarstagande, både i utbildningen och för miljön i övrigt, tillmäts 

stor betydelse. Skolans systematiska arbete med uppföljning och utvärdering 

av elevernas utveckling och lärande i förhållande till dels läroplanens kunskapsmål, 

dels till läroplanens mål kring normer och värden bör dock utvecklas 

så att resultaten av skolans insatser inom nämnda områden framträder. 



I författningarna anges att eleverna skall ha inflytande över sin utbildning och 

att skolan skall främja samverkan med eleverna och deras vårdnadshavare. Arbetsformerna 

i skolan skall vara demokratiska och lärarna skall utgå från att 

eleverna både kan och vill ta ansvar för sitt lärande och sin kunskapsutveckling i 

skolan. För gymnasieskolan finns även särskilda krav på att skolan skall ha 

klassråd och skolkonferens. Därutöver preciseras i arbetsmiljölagen att elevskyddsombud 

skall finnas på skolan. 

Inspektionen visar att Jällaskolan på flera olika sätt söker utveckla elevernas 

inflytande över utbildningen och den övriga verksamheten i skolan. Framför allt 

i de praktiska ämnena ges eleverna stort utrymme att ta betydande ansvar både 

för sin egen utbildning och för verksamheten på Jällaskolan som helhet. Detta 

gäller i lika hög grad för eleverna i gymnasieskolan som för eleverna i gymnasiesärskolan. 

De elever inspektörerna möter i samband med besöket bekräftar att 

elevinflytande är ett prioriterat område i skolan och uppger att de har förhållandevis 

stort inflytande på val av arbetsformer och arbetssätt, men mindre inflytande 

när det gäller val av läromedel.


Jällaskolan 

Dnr 53-2004:2933 

I skolan finns flera samrådsorgan där eleverna både tränas i mer formaliserade 

demokratiska beslutsprocesser och får möjlighet att påverka såväl utbildningen 

som skolmiljön. Av inspektionen framgår bland annat att skolan har satsat på 

utbildning av elevskyddsombud och att elevskyddsombuden deltar i skyddsronder 

cirka 4-5 gånger per år. I Jällaskolan finns också ”lagråd” med elevrepresentation 

inom varje inriktning i skolan. Ett syfte med lagråden är enligt skolledningen 

att de frågor som avhandlas i detta forum skall ligga så pass nära elevernas 

egen skolvardag att eleverna stimuleras till engagemang. 

Vidare framkommer att skolkonferens genomförs i enlighet med författningarnas 

krav men att det bitvis varit svårt att skapa tillräckligt engagemang hos eleverna 

för de frågor som avhandlas i skolkonferensen. Skolan planerar därför att 

i samarbete med elevrådet utveckla arbetet i skolkonferensen så att elevernas 

intresse att delta ökar. 

Elevrådet, som består av elever från både gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, 

sammanträder vanligtvis en gång per månad. Klassråd finns också men 

genomförs med varierande tidsintervaller i skolan och är av skiftande kvalitet. 

På Individuellt program förekommer klassråd ibland flera gånger per vecka, 

medan gymnasiesärskolan har klassråd en gång per vecka och gymnasieskolan i 

övrigt har klassråd med olika frekvens. I intervjuer med lärare och elever framkommer 

att det tidigare läsår funnits en fast tid i schemat för klassråd och att 

dessa enligt samstämmiga uppgifter då fungerade bättre. Lärarna har därför 

framfört önskemål till skolledningen om att den fasta tiden för klassråd i schemat 

skall återinföras så att klassrådens ställning i skolan stärks. Inspektörerna 

erfar också att det finns klasser som inte har några klassråd alls utan att beslut i 

olika gemensamma frågor istället fattas ”spontant”, när tillfälle ges. Detta står 

inte i överensstämmelse med författningarnas krav och måste åtgärdas. 

I skolans kvalitetsredovisning för år 2004 framkommer att resultatet av den så 

kallade delaktighetsenkäten har försämrats något det senaste året jämfört med 

de två föregående åren. Skolans kvalitetsmedelvärde inom området har sjunkit 

från 2,7 år 2003 till 2,6 år 2004 på en skala där 1 uttrycker lägsta värde och 4 det 

högsta. Det kan enligt inspektörerna inte uteslutas att detta resultat till dels är 

ett uttryck för att klassrådens ställning i skolan försvagats. 

När det gäller skolans samverkan med föräldrar uppfattar inspektörerna att 

denna genomgående fungerar väl. Föräldramöten genomförs som regel en gång 

per läsår och en gång årligen arrangeras den så kallade Jälladagen då eleverna 

visar upp skolverksamheten för föräldrar och andra anhöriga. Några föräldrar 

ger också exempel på lyckade samverkansprojekt mellan skolan och föräldrar i 

enskilda ämnen. Flera föräldrar uttrycker i intervjuer att skolan är lyhörd för 

föräldrarnas synpunkter och att lärarna vanligtvis är snabba på ett ge återkoppling 

i enskilda elevärenden. 

Inspektörerna bedömer att skolan arbete med demokratiuppdraget huvudsakligen 

ligger i linje med vad som anges i Lpf 94 och att skolans insatser inom området 


6 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

7 


Jällaskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Arbete mot kränkande behandling 

I författningarna finns tydligt angivet att skolan skall förebygga och motverka 

alla former av kränkande behandling samt vidta åtgärder så snart fall av kränkande 

behandling upptäcks. 

Av den dokumentation inspektörerna tagit del av framgår att Jällaskolan har 

utarbetade handlingsprogram för att motverka främlingsfientlighet, rasism och 

mobbning. Till skolans handlingsprogram hör även ett antal bilagor, där en av 

bilagorna innehåller hänvisningar till gällande författningar medan en annan 

bilaga utgör en faktasammanställning över olika symboler, märken och sifferkombinationer 

som är vanligt förekommande i nazistiska kretsar. Ytterligare en 

bilaga innehåller förslag på litteratur, filmer och olika faktasidor på internet som 

kan användas i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism. 

Jällaskolans arbete för att förebygga och motverka kränkande behandling leds 

av företrädare för elevvården och innefattar bland annat kamratstödjarverksamhet 

i samarbete med stiftelsen Friends och ”inskolningsverksamhet” för alla 

elever i årskurs 1. Skolans kamratstödjare träffas regelbundet tillsammans med 

skolsköterska och kurator för att ventilera aktuella frågor med utgångspunkt i 

kamratstödjaruppdraget. Andra förebyggande insatser från skolans sida är information 

till föräldrar, elever och personal om aktuella handlingsprogram och 

återkommande samtal i klasserna om kränkande behandling, rasism och främlingsfientlighet. 

I den händelse fall av kränkande behandling uppdagas ansvarar skolans kuratorer 

för samordningen kring aktuella ärenden. Till sin hjälp har de, förutom kamratstödjarna, 

elevvårdsteamet och skolledningen även ett antal resurspersoner 

som utsetts bland den personal i skolan som har särskilt starkt intresse och engagemang 

i frågor som rör kränkande behandling. 

Eleverna uppger i intervjuer och samtal att skolan överlag är snabb med att 

gripa in om tendenser till eller fall av kränkande behandling upptäcks och att de 

vuxna är tydliga med att markera var gränserna går för oacceptabelt beteende. 

Samtidigt framkommer i inspektionen att skolans gemensamma regler för den 

sociala samvaron i skolan inte är allmänt kända av eleverna, trots att företrädare 

för eleverna varit delaktiga i utformningen av dessa. Inspektörerna bedömer 

därför att skolan bör förtydliga reglerna för eleverna. Inspektörerna erfar också 

att det finns elever som känt sig kränkta av personal på skolan. Inspektörerna 

uppfattar att även rektorn nåtts av dessa signaler och vidtagit vissa åtgärder för 

att komma tillrätta med problemet. Eftersom skolans insatser, av elevernas utsagor 

att döma, inte varit tillräckliga bör skolan enligt inspektörerna vidta ytterligare 

åtgärder för att försäkra sig om att kränkningarna inte fortgår. 

Det samlade intryck inspektörerna får är att både skolans arbete mot kränkande 

behandling och värdegrundsfrågorna intar en framskjuten plats i Jällaskolans 

verksamhet och att det särskilt i gymnasiesärskolan finns en levande diskussion 

om normer och värden. Inspektörerna bedömer att skolans arbete inom detta 

område sammantaget är av god kvalitet och ligger väl i linje med vad som anges 

i författningarna. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att såväl skolans arbete med demokratiuppdraget 

som skolans värdegrundsarbete huvudsakligen står i överens-


Jällaskolan 

Dnr 53-2004:2933 

stämmelse med vad som anges i författningarna och är av god kvalitet. Emellertid 

framkommer i inspektionen att klassråd inte finns i alla klasser. Detta är inte 

i enlighet med författningarnas krav. Inspektionen visar också att skolans gemensamma 

regler för den sociala samvaron inte är allmänt kända av eleverna, 

varför inspektörerna bedömer att skolan bör förtydliga dessa för eleverna. De 

uppgifter som framkommer i inspektionen om att elever känt sig kränkta av 

personal i skolan bör enligt inspektörerna tas på största allvar. Trots att skolan 

redan tidigare vidtagit vissa åtgärder för komma tillrätta med problemet, bedömer 

inspektörerna att det är angeläget att skolan vidtar ytterligare åtgärder för 

att försäkra sig om att kränkningarna inte fortgår. 



Författningarna fastslår att gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, i samverkan 

med personal och företrädare för eleverna, skall upprätta en arbetsplan. Arbetsplanen 

skall beslutas av rektorn och regelbundet följas upp och revideras. 

Av den dokumentation som inspektörerna tagit del av framgår att Jällaskolan 

inte har upprättat någon arbetsplan. Istället finns ett så kallat uppdrags- och 

åtagandeavtal mellan Uppsala kommun och kommunens gymnasieskolor. Inspektörerna 

uppfattar att nämnda avtal ligger till grund för de lokala mål som 

formuleras i skolans strategiska verksamhetsplanering för läsåret 2004/2005. 

I intervjuer framkommer att elever och föräldrar i stort är nöjda med den samlade 

information skolan ger om nationella mål och riktlinjer i samband med 

starten i årskurs 1. Inspektionen visar även att lärarna ofta diskuterar kursmål 

med eleverna. Utvärdering av genomförda kurser tillsammans med eleverna 

förekommer också om än i varierande utsträckning. 

Inspektörerna bedömer att de lokala måldokument som används i Jällaskolan 

står i överensstämmelse med nationella mål och riktlinjer och reflekterar den 

syn på kunskap och lärande som uttrycks i läroplanen. 


I Lpf 94 anges att undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer både 

skall anpassas efter elevernas varierande behov och förutsättningar och främja 

ett aktivt elevinflytande. 

Av skolans dokumentation om hur verksamheten är utformad och i intervjuer 

med lärare, elever och föräldrar framgår att flexibilitet är ett ledord i Jällaskolan. 

Detta reflekteras såväl i skolans ansträngningar att försöka tillmötesgå elevernas 

skiftande behov som i skolans sätt att organisera undervisningen. Inspektörerna 

ser många goda exempel på flexibel organisering av eleverna i olika gruppkonstellationer 

och uppfattar att eleverna har förhållandevis stort inflytande när det 

gäller gruppernas sammansättning. Skolans inriktning innebär att undervisningen 

också måste ta hänsyn till vår- och höstbruk samt vegetationsperioden. Även 

den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), som är ett viktigt inslag i utbildningen, 

förutsätter en hög grad av anpassning från skolans sida eftersom den 

både är avhängig tillgången till lämpliga platser och till viss del årstidsväxlingarna. 

Enligt inspektörernas erfarenhet är det vanligt att elever i gymnasieskolan 

8 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

9 


Jällaskolan 

Dnr 53-2004:2933 

upplever stress i skolarbetet, av detta ser inspektörerna emellertid inget i Jällaskolan. 

Tvärtom påpekar flera elever att det råder en god balans mellan de teoretiska 

och praktiska ämnena och att detta stärker lusten att lära samt motverkar 

stress. 

Inspektörerna bedömer att skolans organisering av undervisningen svarar väl 

mot vad som anges i Lpf 94 i detta avseende. 

Arbetssätten 

Enligt författningarna skall skolan ge eleverna möjlighet att se den egna kunskapsutvecklingen 

i ett sammanhang. Skolan skall därför verka för att en helhet 

nås i utbildningen. Elevernas olika sätt att lära skall också ges utrymme i undervisningen 

och eleverna skall vara delaktiga i planeringen av undervisningen. 

Vidare anges att eleverna skall få pröva olika arbetssätt och arbetsformer. 

Inspektionen visar att de arbetssätt och arbetsformer som tillämpas i Jällaskolan 

genomgående bygger på integrering mellan teori och praktik. Skolans lagorganisation 

främjar enligt inspektörerna såväl ämnesintegrering som samverkan mellan 

de olika personalkategorier som finns representerade på Jällaskolan exempelvis 

lärare, förmän och instruktörer. Både elever och föräldrar beskriver hur 

skolan arbetar för att skapa en helhet i utbildningen genom bland annat ämnesintegrering. 

Ett konkret exempel är när eleverna i fysikämnet fördjupar sig inom 

området ”krafter” och sedan får tillfälle att omsätta sina teoretiska kunskaper 

rent praktiskt i samband med traktorkörning och därefter dra egna slutsatser 

kring vad de har lärt sig i sammanhanget. Inspektörerna uppfattar att eleverna 

överlag har stort inflytande över planeringen och att lärarna successivt försöker 

få eleverna att ta ett ökat ansvar för framför allt de praktiska momenten i utbildningen. 

Inspektörerna bedömer att arbetssätten och arbetsformerna i Jällaskolan är av 

mycket god kvalitet och att stor vikt läggs vid elevernas möjlighet att utveckla 

de kunskapskvaliteter som beskrivs i Lpf 94. 


Skolan är enligt författningarna skyldig att erbjuda stöd till elever som riskerar 

att inte uppnå de kunskapsmål som anges i kursplanerna. För elever i behov av 

särskilda stödinsatser skall åtgärdsprogram utarbetas. Författningarna slår också 

fast att rektorn skall vara ledamot av elevvårdskonferensen. 

I Jällaskolan finns en väl utbyggd elevvårdsorganisation med en tydlig roll- och 

ansvarsfördelning samt fungerande rutiner för att utreda, åtgärda och följa upp 

elever i behov av stöd. I skolans elevvårdsgrupp (EVG) ingår kuratorer, skolsköterska, 

speciallärare, studieoch yrkesvägledare (SYV) och rektorn. EVG har 

fasta tider varje vecka som lärarna kan boka in sig på för kortare avstämningar 

och/eller konsultationer i olika elevärenden. Tanken med dessa fasta ”lärartider” 

är att elevvårdsgruppen ska kunna göra en första bedömning av huruvida 

ett elevärende bör bli föremål för en elevvårdskonferens (EVK) eller ej. När 

EVG har gjort sin bedömning förs elevärendet antingen tillbaka till ansvarig 

klassföreståndare som med stöd av EVG arbetar vidare med ”fallet” eller också 

förs elevärendet vidare till EVK där beslut om åtgärder fattas. Inom gymnasiesärskolan 

sker även kontinuerlig samordning med andra verksamheter i kom-


Jällaskolan 

Dnr 53-2004:2933 

munen bl.a. daglig verksamhet, rehabilitering, Barn och ungdomspsykiatrin 

(Bup), arbetsgivare och SYV. Förutsatt att eleverna inte är myndiga har skolan 

som regel täta kontakter med berörda vårdnadshavare. 

Som ett led i skolans arbete med stöd och individanpassning använder sig skolan 

av olika modeller för att både medvetandegöra eleverna om deras eget sätt 

att lära och för att få underlag för individuell studieplanering. En sådan modell 

är KOLL (en förkortning av Konsten och Lusten att Lära) som används i gymnasieskolan 

och en annan är den så kallade ”Tennisplanen” som används i 

gymnasiesärskolan. Modellerna innebär bland annat att en inventering görs av 

elevernas intressen, motivation, studieförutsättningar och studiemål. Alla elever 

i skolan har också individuella studieplaner. Skolan genomför även kommungemensamma 

tester i matematik, engelska och svenska med alla elever i årskurs 

1 för att se vilka elever som är i behov av stödinsatser. De elever som får låga 

resultat på testerna erbjuds samtal, ytterligare tester och därefter riktat stöd. 

Elever som har mer omfattande studiesvårigheter har möjlighet att få stöd i den 

så kallade Studion. I Studion bedrivs undervisning i mindre grupper, lugnare 

tempo och med särskilt avpassade läromedel. Stödet i Studion omfattar företrädesvis 

ämnena svenska, engelska och matematik. För de elever som behöver 

stöd i karaktärsämnena finns inom inriktningen djurvård möjlighet till stöd i 

den nyligen inrättade ”Djur-studion”. Elever på Individuellt program erbjuds en 

rad olika stödinsatser och uppföljning av beslutade stödinsatser sker regelbundet, 

ibland flera gånger per vecka. 

Inspektörerna bedömer att skolans arbete med individanpassning och stöd 

överlag är väl utbyggt och fungerar bra men att det finns brister i skolans skriftliga 

dokumentation när det gäller elevvårdsärenden. Bland annat framkommer 

att åtgärdsprogram inte utarbetas för alla elever i behov av stöd och att uppföljning 

av vidtagna åtgärder inte alltid dokumenteras. Detta är inte i enlighet med 

författningarnas krav och måste därför åtgärdas. 


I Lpf 94 anges att skolans arbete med bedömning och betygssättning skall ta sin 


och som definieras i betygskriterier. Skolans bedömning av elevernas kunskapsutveckling 

skall vara allsidig och grunda sig på den samlade information som 

finns tillgänglig om elevernas kunskaper i relation till de krav som uttrycks i 

kursplanen. 

I inspektionen framkommer att skolans arbete med bedömning och likvärdig 

betygssättning av elevernas kunskapsutveckling bland annat diskuteras i utbildningslagen 

och i ämneskonferenser. Lärarna uppger i intervjuer att de försöker 

ta fasta på kunskapens olika former vid bedömning och betygssättning och 

framhåller att skolans ämnesintegrerande arbetssätt främjar allsidighet i bedömningarna. 

Förutom resultaten från de nationella proven bildar såväl muntliga 

som skriftliga redovisningar, exempelvis föredrag, projektarbeten och prov, 

underlag för lärarnas bedömning och betygssättning. Elevernas egna utvärderingar 

av sitt eget lärande beaktas också i sammanhanget. De elever inspektörerna 

möter i inspektionen anser att lärarna som regel är rättvisa i sin betygs- 

10 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

11 


Jällaskolan 

Dnr 53-2004:2933 

sättning och framhåller att dialogen mellan lärare och elever i dessa frågor brukar 

vara öppen. 

Inspektörerna bedömer att skolans arbete med uppföljning och bedömning av 

elevernas kunskapsutveckling är av god kvalitet och bidrar till en likvärdig betygssättning. 


Skolan skall enligt författningarna sträva mot att eleverna utvecklar en förmåga 

till individuell studieplanering och medvetna val gällande fortsatt studieoch 

yrkesinriktning. En förutsättning för detta är att eleverna får information om 

sin kunskapsutveckling och studiesituation och om de olika studieoch yrkesval 

som med utgångspunkt i detta står till buds. Ett viktigt underlag i sammanhanget 

är den individuella studieplanen som enligt gymnasieförordningen skall ligga 

till grund för utvecklingssamtalen. 

I Jällaskolan genomförs utvecklingssamtal som regel en gång per termin. Förutsatt 

att eleverna inte är myndiga inbjuds föräldrarna alltid att medverka. Därutöver 

har eleverna återkommande träffar och enskilda samtal med sina mentorer 

ett par gånger per termin. Elevernas individuella studieplaner, annan dokumentation 

som rör elevernas studieplanering och kunskapsutveckling samt frånvarorapportering 

används i utvecklings- och mentorssamtalen. 

Både elever och föräldrar uppger i intervjuer att utvecklingssamtalen fungerar 

bra och att de ger ett gott underlag för elevernas fortsatta studieplanering. Detsamma 

gäller för mentorssamtalen som eleverna beskriver som värdefulla. 

Dock visar inspektionen att utvecklingssamtalen inte alltid följs upp, alternativt 

att det ibland kan dröja ända till nästkommande utvecklingssamtal innan någon 

uppföljning kommer till stånd. Detta är enligt inspektörerna otillfredsställande 

och bör åtgärdas. 

Skolans studieoch yrkesvägledare (SYV) arbetar fortlöpande med information 

till eleverna om deras valmöjligheter vad gäller framtida studievägar och yrkesinriktning. 

SYV handlägger också ärenden som gäller programbyten samt deltar 

varje månad i ett kommunalt nätverk kring elevernas val. 

Inspektörerna bedömer att skolans arbete med vägledning och utvecklingssamtal 

är av god kvalitet och bedrivs i enlighet med författningarnas krav. I inspektionen 

framkommer dock att skolans uppföljning av utvecklingssamtalen inte 

fungerar helt tillfredsställande, varför skolan bör förbättra uppföljningsarbetet. 

Samverkan och öppenhet 

I författningarna framhålls att skolan skall sträva efter ett gott samarbete med 

arbetslivet och att undervisningen skall rymma ett internationellt perspektiv. 

Rektorn har ett särskilt ansvar att inspirera till internationella kontakter, samverkan 

och utbyten i utbildningen. 

Jällaskolan har ett väl utbyggt samarbete med arbetslivet både lokalt och regionalt. 

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) är en viktig samverkanspartner i 

sammanhanget inte minst när det gäller den arbetsplatsförlagda delen av elevernas 

utbildning (APU). Skolan deltar också i olika samverkansprojekt för att utveckla 

yrkesråd för lantbruk, djurvård och trädgård. Både i gymnasiesärskolans


Jällaskolan 

Dnr 53-2004:2933 

kvalitetsredovisning för år 2004 och i intervjuer med lärare och skolledning 

framkommer att skolan har svårt att leva upp till författningarnas krav på 22 

veckors APU. Någon övergripande samordningsfunktion eller annat stöd i 

kommunen kring arbetet med att skaffa fram APU-platser finns inte heller att 

tillgå för skolan enligt vad inspektörerna erfar. 

Framför allt inom gymnasiesärskolan är samverkan med andra myndigheter 

kring elever i svårigheter vanligt förekommande. Upparbetade kontakter finns 

och dessa uppges i huvudsak fungera bra, men kräver också mycket tid från 

skolans sida. 

Inspektörerna bedömer att skolans samverkan med arbetslivet och andra myndigheter 

är väl utbyggt och fungerar bra. Skolans svårigheter att få fram tillräckligt 

många APU-platser är dock oroväckande varför skolan bör ha en beredskap 

för alternativa lösningar. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Jällaskolans pedagogiska 

verksamhet och undervisning genomgående är av god kvalitet. Inspektörerna 

vill särskilt framhålla skolans arbetssätt och arbetsformer som föredömliga. 

Inspektionen visar att skolan lägger stor vikt vid elevernas möjlighet att utveckla 

de kunskapskvaliteter som beskrivs i Lpf 94 och att arbetet med individanpassning 

och stöd överlag fungerar väl. 

Emellertid framkommer i inspektionen att åtgärdsprogram inte utarbetas för 

alla elever i behov av stöd och att uppföljning av vidtagna åtgärder inte alltid 

dokumenteras. Detta är inte i enlighet med författningarnas krav och måste 

åtgärdas. Inspektörerna bedömer vidare att skolans uppföljning av utvecklingssamtalen 

bör utvecklas. 



Inspektionen visar att ansvarsfördelningen mellan förvaltningsledningen och 

skolans ledning är tydlig. De formella kontakterna mellan rektorn och förvaltningsledningen 

begränsar sig i huvudsak till månatliga rektorsmöten. Övriga 

kontakter mellan skolledningen och förvaltningsledningen sker vanligtvis på 

eget initiativ från ansvariga befattningshavare i skolan. Skolledningen uppger att 

den nya organisationen i vissa avseenden är mer tungarbetad än den tidigare 

och att det ibland tar lång tid innan skolan får återkoppling i exempelvis ekonomiska 

frågor. 


I författningarna anges att en rektor skall finnas för ledningen av utbildningen 


övergripande ansvar för verksamheten. 

Skolledningen i Jällaskolan består av rektorn och två biträdande rektorer varav 

den ena också är administrativ chef. Även om rektorn formellt sett är ytterst 

ansvarig för verksamheten, är det skolledningen som gemensamt fattar beslut i 

övergripande verksamhetsfrågor. Skolledningens främsta länk till övrig personal 

är lagledarna som tillsammans med skolledningen ingår i skolans ledningsgrupp. 

12 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

13 


Jällaskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Lagledarna ansvarar huvudsakligen för frågor som rör ekonomi, personal och 

planering inom respektive lag. 

Bland de lärare och elever inspektörerna möter i inspektionen går uppfattningarna 

till dels isär vad gäller rektorns förtrogenhet med den dagliga verksamheten. 

Många elever uppger att rektorn ofta syns till ute i verksamheten och att 

han emellanåt även deltar i undervisningen, medan andra elever inte är säkra på 

vem som är skolans rektor. Inspektörerna uppfattar att rektorn både är mer 

förtrogen med och mest känd av eleverna i gymnasieskolan och mindre insatt 

och etablerad i gymnasiesärskolans verksamhet. 

Inspektörerna bedömer att skolans ledningsorganisation på det hela taget fungerar 

väl och att ansvarsfördelningen mellan skolledningen, ledningsgruppen 

och lagledarna är tydlig. Eftersom det både råder delade meningar om rektorns 

förtrogenhet med den dagliga verksamheten och finns elever som inte vet säkert 

vem som är skolans rektor, bör rektorn vidta åtgärder för att komma tillrätta 

med detta. 

Rektors pedagogiska ledning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete 

Rektors ansvar som pedagogisk ledare preciseras i Lpf 94. Bland annat finns 

angivet att rektorn skall ansvara för att skolans resultat följs upp och utvärderas 

i förhållande till de nationella målen. 

Som tidigare redovisats är den pedagogiska organisationen i Jällaskolan uppbyggd 

kring de olika utbildningslagen. Utbildningslagen har stort mandat att 

själva planera sin verksamhet utifrån de förutsättningar som gäller för de olika 

profilerna, exempelvis hur kurser kan fördelas över läsåret beroende på vår- och 

höstbruk, vegetationsperiod o.dyl. Det är i hög grad inom utbildningslagen som 

arbetssätt och arbetsformer utvecklas. 

I intervjuer med olika personalkategorier i skolan framkommer att den pedagogiska 

organisationen fungerar bra och att lärarna uppskattar det frirum som 

lagorganisationen innebär. Emellertid framgår också att lagens självständighet 

ibland leder till att lagen fattar beslut i frågor som indirekt eller direkt berör hela 

skolan, exempelvis när det gäller elevernas frånvaro o.dyl. En viss konkurrens 

kan även uppstå om resursfördelning mellan lagen eftersom varje lag värnar om 

sina resurser med utgångspunkt i uppdrag/åtaganden för respektive utbildningsprofil. 

Av intervjuerna framgår också att rektorns roll och funktion som 

pedagogisk ledare inte är så tydlig eller uttalad i skolan och att rektorn inte uppfattas 

som en starkt pådrivande kraft av all personal i dessa sammanhang. 

Inspektörerna bedömer att skolans lagorganisation i huvudsak fungerar väl och 

är till gagn för skolverksamheten. Samtidigt ser inspektörerna en risk med att 

lagen i alltför stor utsträckning tillåts leva ”sina egna liv” utan ett tydlig pedagogisk 

ledarskap, där rektorn har och tar initiativet genom att peka ut ”färdriktningen” 

för hela skolan. Utan ett övergripande pedagogiskt ledarskap kan den 

nuvarande lagorganisationen, enligt inspektörerna, på sikt leda till att varje lag 

blir ”en skola i skolan” och att den pedagogiska utvecklingen för skolan som 

helhet, eller skolans gemensamma intressen och hållning i olika frågor, blir underordnad 

lagens ställningstaganden. Inspektörerna bedömer därför att rektorns 

funktion och ansvar som pedagogisk ledare för skolan bör förtydligas och utvecklas.


Jällaskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling sker kontinuerligt genom enkätundersökningar 

till elever och föräldrar. Skolan lägger också stor vikt vid att 

följa upp elevernas sociala utveckling genom regelbundna mentorssamtal, arbete 

med olika modeller för individuell studieplanering (KOLL och ”Tennisplanen”) 

samt återkommande avstämningar och diskussioner i utbildningslagen. 

I Jällaskolans kvalitetsredovisning för år 2004 presenteras skolans mål och åtgärder 

för uppföljning inom områdena kunskaper - bedömning och betyg, 

normer och värden, elevernas ansvar och inflytande, utbildningsval – arbetsliv 

och samhällsliv. För gymnasiesärskolan finns en separat kvalitetsredovisning. 

Denna tar i tillämpliga delar fasta på samma mål som gymnasieskolan. 

Själva arbetet med kvalitetsredovisningen har drivits av skolledningen. Därefter 

har ledningsgruppen, lagen och skolans samverkansgrupp delgivits kvalitetsredovisningen 

och haft möjligheter att lämna synpunkter. Slutligen har ett utkast 

presenterats på skolkonferensen. Inspektörerna uppfattar att arbetet med kvalitetsredovisningen 

är förhållandevis väl förankrat i skolan. Emellertid är skolans 

arbete med elevernas kunskapsutveckling i riktning mot läroplanens mål att 

sträva mot inte tillräckligt synliggjort eller systematiserat enligt inspektörerna. 

Detsamma gäller för skolans arbete med demokratiuppdraget som endast berörs 

kort i kvalitetsredovisningen. Detta får till följd att resultaten av skolans 

insatser inom nämnda områden blir svåra att utläsa. Inspektörerna bedömer 

därför att skolan bör ta ställning till hur detta kan utvecklas till det bättre och 

lyftas fram i kvalitetsredovisningen. 


fungerar bra. Dock bör rektorns funktion och ansvar som pedagogisk ledare för 

skolan förtydligas och utvecklas. Ett annat utvecklingsområde är att systematisera 

och lyfta fram skolans arbete med såväl elevernas kunskapsutveckling i 

riktning mot läroplanens mål att sträva som med demokratiuppdraget ytterligare 

i kvalitetsredovisningen. 


Jällaskolan erbjuder ett nationellt program, ett individuellt program, gymnasiesärskola 

och Vuxenutbildning. Inom det nationella programmet Naturbruksprogrammet 

finns profilerna hästhållning, djurvård, jord-/skogsbruk och naturvetenskap. 

Individuellt program har inriktningen praktiskt naturbruk och gymnasiesärskolan 

har profilerna jord – skog – trädgård och jord – skog – trädgård 

– djur. Vuxenutbildning har profilerna hästhållning, skogsbruk, djur– vård, 

jordbruk – driftsledning. 

Inspektörerna bedömer att tillgången till utbildning är god vid Jällaskolan och 

att eleverna erbjuds individuella val i enlighet med vad som fastslås i författningarna. 


Av författningarna framgår att utbildningen i gymnasieskolan skall vara avgiftsfri 

för eleverna. Detta innebär att eleverna skall ha tillgång till läromedel och 

annat material som en tidsenlig utbildning förutsätter. Endast enstaka, obetydliga 

kostnader medges för inslag i utbildningen enligt författningarna. 

14 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

15 


Jällaskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Inspektionen visar att Jällaskolan inte är avgiftsfri. Bland annat förekommer 

kostnader för så kallade grafräknare på mellan 800 och 1000 kronor. Nämnda 

kostnader hänför sig till sådant material och sådana aktiviteter som är att betrakta 

som inslag i utbildningen och överstiger vad som i författningarna avses 

med obetydlig kostnad. Frågan om avgifter bedöms i den sammanfattande rapporten 

för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. 


Elever och föräldrar uppger att skolans information om aktuella gymnasieprogram, 

olika valmöjligheter inom utbildningen, mål, innehåll och arbetsformer är 



god vid Jällaskolan liksom skolans information om de program och valmöjligheter 

som står till buds. 

6. Resurser 


De lärare som undervisar i skolan skall enligt författningarna ha en utbildning 

avsedd för den undervisning de huvudsakligen bedriver. Vidare anges i författningarna 

att kompetensutveckling skall anordnas för den personal som har 

hand om utbildningen. 

Flertalet av de lärare som undervisar i Jällaskolan är behöriga lärare och undervisar 

i ämnen som de har utbildning för. Emellertid finns även ett antal lärare i 

skolan som inte formell lärarbehörighet. Dessa lärare undervisar nästan uteslutande 

i skolans karaktärsämnen och har som regel både gedigna, dokumenterade 

ämneskunskaper och mycket lång yrkeserfarenhet inom de ämnen som de 

bedriver undervisning. Inspektörerna uppfattar att skolan har lagt ner betydande 

arbete på att försöka rekrytera behöriga lärare i samtliga ämnen, men detta 

har visat sig vara mycket svårt. Även om skolans insatser i detta sammanhang 

hittills inte givit önskat resultat, vill inspektörerna framhålla vikten av att skolan 

oförtrutet fortsätter sina ansträngningar att rekrytera behöriga lärare. 

Beslut om kompetensutvecklingsinsatser fattas i första hand inom de olika lagen. 

Möjligheter finns också för lagledarna och lärarna att vända sig till skolledningen 

om extra resurser behövs för särskilda kompetensutvecklingsinsatser. 

Utöver den kompetensutveckling lagen själva väljer att genomföra förekommer 

också viss gemensam kompetensutveckling för hela skolan. Exempel på gemensamma 

kompetensutvecklingsinsatser är gästföreläsningar kring valda teman, 

datakunskap, källsortering/miljö, och samtalsmetodik. Personalen deltar även i 

fortbildning som samordnas mellan naturbruksskolorna i Mellansverige. 

Inspektörerna bedömer att lärarnas kompetens och den kompetensutveckling 

som erbjuds i stort ligger i linje med författningarnas krav och att skolan fortlöpande 

gör vad som är möjligt för att rekrytera lärare med formell behörighet.


Jällaskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Läromedel, pedagogiska materiel, utrustning, skolmåltider och lokaler 

De läromedel och övrigt material som används i undervisningen är tidsenliga 

och anpassade till såväl läroplan som kursplaner. I skolan finns också ett bibliotek. 

Tillgången till material bedöms av inspektörerna som god. 

Skolans lokaler är väl avpassade för elever med funktionshinder och bedöms i 

allt väsentligt som ändamålsenliga. Lokalerna lämpar sig bra för lärande både i 

större och mindre gruppkonstellationer. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans personella och materiella 

resurser är goda och motsvarar de krav som reses i författningarna. 


Inspektörerna bedömer att verksamheten övergripande är av god kvalitet. Elevernas 

kunskapsresultat är bra och skolans arbete med såväl demokratiuppdraget 

som elevernas ansvarstagande prioriteras av personalen. Inspektörerna vill 

särskilt framhålla skolans arbetssätt och arbetsformer som föredömliga. Inspektionen 

visar att skolan lägger stor vikt vid elevernas möjlighet att utveckla de 

kunskapskvaliteter som beskrivs i läroplanen och att arbetet med individanpassning 

och stöd överlag fungerar väl. Skolans ledningsorganisation fungerar 

bra liksom arbetet i de olika lagen. 



- Skolans systematiska arbete med uppföljning och utvärdering av elevernas 

utveckling och lärande i förhållande till såväl läroplanens kunskapsmål som 

läroplanens mål kring normer och värden bör utvecklas. 


- Skolans gemensamma regler bör förtydligas för eleverna. 

- Skolan bör vidta åtgärder för att försäkra sig om att elever inte känner sig 

kränkta av personal på skolan. 


- Skolans uppföljning av utvecklingssamtalen bör utvecklas. 


- Rektorns funktion och ansvar som pedagogisk ledare bör förtydligas och 

utvecklas. 

- Skolans arbete med uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling 

i riktning mot läroplanens mål att sträva och demokratiuppdraget 

bör lyftas fram ytterligare i kvalitetsredovisningen. 

16 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

17 


Jällaskolan 

Dnr 53-2004:2933 




- Klassråd finns inte i alla klasser (4 kap. 3 § gymnasieförordningen). 




Datum Ort 



Gudrun Rendling

1 



Dnr 53-2004:2933 

Utbildningsinspektion i Katedralskolan 

grundskola årskurs 7–9 och gymnasieskola 












Resultaten: 


Verksamheten: 






6. Resurser 


















Dnr 53-2004:2933 

Genomförandet av inspektionen i Katedralskolan 



Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Katedralsskolan har 

bestått av undervisningsråden Tor Andersson och Nils-Åke Andersson för 

gymnasieskolan samt Pia-Lotta Sahlström och Lee Gleichmann för grundskolan. 

Besök i Katedralskolan inleddes den 18 maj 2005 och avslutades den 20 

maj 2005. 





beslut. 

Underlag 


Katedralskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer 




I Katedralskolan genomfördes formella intervjuer med skolledningen, lärare, 

personal, elever samt föräldrar. Lektioner i både grundskolan och gymnasieskolan 

besöktes. Under besöket fördes också informella samtal med personal och 

elever. 


Katedralskolan Antal elever ca. 

Grundskola, årskurs 7–9 240 


International Baccalaureate (IB) inkl 

förberedande år (Pre-DP) 

Grundskolan omfattar årskurserna 7–9 och i gymnasieskolan erbjuds de nationella 

programmen Barn- och fritidsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet 

samt Samhällsvetenskapsprogrammet. 

Eleverna kan som lokal inriktning inom Naturvetenskapsprogrammet och 

Samhällsvetenskapsprogrammet läsa Deutsche Klasse samt Classe française. I 

Deutsche Klasse kan eleverna studera tyska till och med steg 7 (i Classe française 

franska t.o.m. steg 6 plus en lokal kurs om 100 poäng), dvs. högsta möjliga 

nationella nivå. Från läsåret 2005/2006 startar även en lokal inriktning Clase 

Española där eleverna på motsvarande sätt kan studera spanska. 

Inom Katedralskolans IB-utbildning, som består av ett förberedande år (Pre- 

DP) och The International Baccalaureate Diploma Programme, ett tvåårigt in- 

2 

SKOLVERKET 

210

SKOLVERKET 

3 



Dnr 53-2004:2933 

ternationellt utbildningsprogram som bedrivs i 117 länder, bedrivs all undervisning 

på engelska med undantag för svenska och moderna språk. 

Lärarna är organiserade i arbetslag inom grundskolan och inom Barn- och fritidsprogrammet. 

Gymnasieskolan har i övrigt en organisation med ämneslag 

och programlag. 

Katedralskolan i Uppsala är kommunens äldsta skola och har sitt ursprung i den 

domskola som under senare delen av 1200-talet inrättades i Uppsala i samband 

med uppförandet av Uppsala domkyrka. Sin nuvarande placering fick skolan 

1869, när den s.k. Huvudbyggnaden invigdes. Sedan dess har skolan byggts om 

och byggts ut i olika omgångar. 

Bedömning 


Kunskaper relaterat till kursplanernas mål 

Grundskolan 

Det genomsnittliga meritvärdet för eleverna i årskurs 9 enligt SALSA1 var 187,3 

poäng år 2004. Detta kan jämföras med rikets medelvärde som är 206,9 poäng. 

Som mest kan en elev ha meritvärdet 320 poäng, vilket innebär att eleven har 

betyget mycket väl godkänd i sexton ämnen från grundskolan. 

Andelen elever som nått målen i samtliga ämnen är 55,4 procent, vilket kan 

jämföras med rikets 75,9 procent. Andelen elever som är behöriga att söka nationellt 

program på gymnasieskolan är 84,8 procent. Motsvarande värde för 

riket är 89,6 procent. Enligt inspektörerna är dessa resultat anmärkningsvärt 

låga. Andelen elever som nått målen i samtliga ämnen har även försämrats de 

senaste tre åren enligt SALSA. 

Skolan har analyserat resultaten och vidtagit åtgärder, vilket är ett arbete som 

pågår på skolan och finns väl beskrivet i Kvalitetsredovisningen. Se vidare om 

stöd i avsnittet Pedagogisk verksamhet och undervisning. Enligt intervjuad personal 

kan en bland flera förklaringar till de försämrade resultaten vara att vid 

intagningen till gymnasieskolan tas elever in på sitt förstahandsval om de är 

godkända i ämnena matematik, svenska och engelska varför eleverna koncentrerar 

sig på att få betyget godkänd i dessa ämnen. Detta problem finns även 

beskrivet i skolans kvalitetsredovisning. 

De åtgärder som vidtagits är att fortsätta arbetet med attitydförändringar angående 

vikten av att ha fullständiga betyg. Detta arbete följs upp och utvärderas 

tillsammans med andra åtgärdsinsatser. 

1 För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultaten 

som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser - 

Salsa. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors faktiska betygsresultat avseende "andel 

elever som uppnått målen" respektive "genomsnittligt meritvärde" med ett modellberäknat värde. I denna beräkning 

tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning 

pojkar/flickor i kommuner och skolor.



Dnr 53-2004:2933 

Enligt skolledningens uppgifter har grundskolans arbete kring frågor som berör 

betyg och bedömning under vårterminen 2005 gett resultat i så måtto att antalet 

elever som nått målen i samtliga ämnen ökat från 55,4 procent vårterminen 

2004 till 84,8 procent vårterminen 2005. Andelen behöriga att söka nationellt 

program i gymnasieskolan uppgår vårterminen 2005 till 98,5 procent jämfört 

med 84,8 procent 2004. 


Det genomsnittliga meritvärdet för de elever som sökt sig till gymnasieutbildningarna 

vid Katedralskolan höstterminen 2004 varierar från 181 poäng för 

Barn- och fritidsprogrammet till 284 poäng för Pre-Diploma Progamme (IB). 

Innan eleverna tas in på IB genomgår de en djupintervju samt tester i engelska 

och matematik. 

Resultaten i form av betyg från gymnasieskolan är enligt inspektörerna genomgående 

mycket goda. På de nationella programmens kärnämneskurser har som 

lägst 98,1 procent av eleverna minst betyget godkänd (Idrott och hälsa A). I 

fem av nio kärnämneskurser har samtliga elever på de nationella programmen 

nått minst betyget godkänd. Andelen elever med grundläggande behörighet till 

högskolan är enligt Skolverkets statistik 97,7 procent på de nationella programmen 

vid Katedralskolan år 2004 (riket 89,9 procent). 


Program Riket Uppsala Katedralskolan 

Barn- och fritidsprogrammet 12,5 - 13,8 


Samhällsvetenskapsprogrammet 14,6 14,5 16,3 


Program Riket Uppsala Katedralskolan 

Barn- och fritidsprogrammet 84,7% - 100 % 

Naturvetenskapsprogrammet 95,8% 96,8 % 98,7 % 

Samhällsvetenskapsprogrammet 92,3% 88,3% 96,3% 

Den första IB-examen vid Katedralskolan genomfördes i maj månad 2004. Enligt 

skolans kvalitetsredovisning genomförde 38 elever sina prov med goda resultat. 

Av dessa fick 35 elever i början på augusti månad 2004 sina examensdiplom 

från The International Baccalaureate Organisation, medan tre elever fick 

s.k. Certificates. Betygen sätts i en sjugradig skala. 

De elever som inspektörerna intervjuat eller talat med är väl införstådda med 

målen i kursplanerna samt betygskriterierna på respektive kurs. Även programmålen 

är bekanta för eleverna på gymnasieskolan. Däremot ställer sig eleverna 

mer frågande till målen i läroplanen. Eleverna vet naturligtvis att det finns en 

läroplan men känner inte till vilka mål som läroplanen anger. Inspektörerna 

4 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

5 



Dnr 53-2004:2933 

uppfattar att eleverna främst förknippar läroplanen med programmålen och 

målen i kursplanerna. 


Av såväl observationer av lektioner som i intervjuerna framgår att eleverna kan 

och får arbeta i demokratiska arbetsformer i undervisningen. Genomgående 

anger eleverna i intervjuerna är att de vill påverka undervisningen och att de 

också i stor utsträckning får det, men de anger även att detta inflytande varierar 

beroende på lärare. 

I skolans kvalitetsredovisning för år 2004 anges att resultatet från den s.k. delaktighetsenkäten 

ger kvalitetsmedelvärdet 2,6 för gymnasieskolan och 2,8 för 

grundskolan på en fyrgradig skala där ett är lägsta värdet och fyra det högsta 

värdet. Både när det gäller grundskolan och gymnasieskolan syns en liten förbättring 

i förhållande till resultaten från tidigare år. 

Vid intervjuerna framkommer att eleverna på gymnasieskolan inte känner att de 

hinner vara delaktiga i skolans råd. För grundskolans del anger eleverna att de 

frågor som diskuteras inte berör dem. Enligt skolans kvalitetsredovisning är den 

svaga punkten, när det gäller delaktighet och inflytande, elevernas bristande 

kännedom om vad som diskuteras i elevrådet. Se vidare avsnitt 2 Arbetsmiljö 

och delaktighet. 

Precis som när det gäller frågor om elevernas delaktighet genomför skolan även 

en trygghetsenkät. Resultatet för 2004 är 3,6 för gymnasieskolan och 3,3 för 

grundskolan på en fyrgradig skala där ett är lägsta värdet och fyra det högsta 

värdet. Ett resultat som för gymnasieskolans del har varit i stort sett oförändrat 

sedan 2001. Grundskolans värden har dock enligt kvalitetsredovisningen minskat 

varje år sedan 2001. 

Under inspektionen har flera intervjuade inom gymnasieskolan talat om den s.k. 

”Katteandan” Enligt intervjuade elever innebär det bl.a. att studier och studieambitioner 

respekteras och uppmuntras både av skolans personal och av andra 

elever. Det genomgående intrycket från inspektionen är att det råder en stämning 

av god ”studiero” och även hög grad av ambition hos eleverna på gymnasieskolan. 

Ett förhållande som av inspektörerna bedöms ge utmärkta förutsättningar 

för att skolan skall lyckas i uppdraget att skapa förutsättningar för att 

eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper. 

Enligt intervjuade eleverna, såväl i grundskolan som i gymnasieskolan, visar de 

respekt gentemot varandra och uppger även att de trivs i skolan. Samtidigt får 

inspektörerna intrycket av att det mellan eleverna på skolan finns en rangordning 

av de olika utbildningarna vid Katedralskolan. De elever inspektörerna 

mötte i samband med inspektionen berättar exempelvis att det finns uppfattningen 

att det på skolan är finare att gå vissa program. Grundskolan står enligt 

de intervjuade eleverna längst ned i denna rangordning. Inspektörerna anser att 

det är viktigt att skolan diskuterar dessa frågor med eleverna men också motarbetar 

upplevda hierarkier mellan de olika utbildningarna vid Katedralskolan. 

Enligt inspektörerna är sådana uppfattningar otidsenliga utifrån målen i läroplanerna. 

Läroplanen anger att den svenska skolan skall utformas i överensstämmelse 

med grundläggande demokratiska värderingar och att skolan har en viktig 

uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som



Dnr 53-2004:2933 

vårt samhällsliv vilar på såsom exempelvis individens frihet och integritet samt 

alla människors lika värde. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Katedralskolans resultat beträffande 

kunskaper relaterat till kursplanernas mål är av god till mycket god 

kvalitet inom gymnasieskolan. De bristfälliga resultaten för grundskolan har på 

ett positivt sätt förbättrats och inspektörerna bedömer även grundskolans resultat 

som gott. 

Skolans resultat avseende utveckling och lärande relaterat till läroplanens mål 

kring normer och värden är dock något som enligt inspektörerna bör förbättras. 

Skolan bör exempelvis förbättra elevernas inflytande över undervisningen. Skolan 

bör också motarbeta upplevda hierarkier mellan utbildningarna. 



Grundskolan har ett eget elevråd som kallas ”grundisråd” Enligt kvalitetsredovisningen 

för år 2004 har ”grundisrådet” representanter i hela skolans elevråd. 

Kritik har framförts av eleverna att de frågor som lyfts på elevrådet sällan haft 

anknytning till grundskolan. Därför beslutades att eleverna i grundskolan skulle 

ha ett eget forum och delta vid elevrådet då frågor för grundskolan tas upp. 

Vidare framgår av kvalitetsredovisningen att många elever lyfter fram att det är 

bekvämt att slippa vara med och påverka/bestämma. De enkätfrågor som har 

högst värde i årskurs 9 är ”klassråd” (3,0) och om personalen lyssnar på idéer 

och synpunkter (2,8). Kvalitetsvärdet anges på en fyrgradig skala med 4 som 

högsta värde. 

Eleverna i grundskolan är indelade i s.k. mentorsgrupper och har en mentor 

(lärare) som leder MEA-tiden (mentorsträff/eget arbete). Mentorn är den lärare 

som genomför utvecklingssamtalen. Målet med MEA-tiden är att varje elev ska 

utveckla ett eget ansvar för sina studier och träna sig i självvärdering och reflektion. 

I mentorstiden ingår samtal, information, loggbok och eget arbete. Under 

mentorstiden finns möjlighet att ta upp frågor till grundisrådet, vilket görs i 

vissa mentorsgrupper, men inte i alla. Loggboken som skolan beslutat att eleverna 

skall ha i grundskolan har fått olika stor genomslagskraft i olika mentorsgrupper 

och används inte med den kontinuitet som gör att eleverna upplever 

den som meningsfull. 

Gymnasieskolan har flera organ för samråd och beslut där elever är delaktiga. 

Som exempel kan nämnas, elevråd, elevskyddsombud med representation i skolans 

skyddskommitté, elevrepresentationen i Biblioteksnämnden och i Cafeteriarådet. 

Utbildningsråd (IB-council) finns inom IB-utbildningen. 

Elevrepresentation i ämneskonferenser förekommer i vissa fall men är inte till 

fullo infört. Vid sidan av elevrådet finns en stor mängd aktiva elevföreningar. I 

oktober 2004 uppgick det officiella antalet elevföreningar på skolan till 18 

stycken. 

Skolkonferensen sammanträder vid sex tillfällen under läsåret. Antalet klassråd 

som skall genomföras är inte bestämt. Enligt skolledningen skall dock gymnasieklasserna 

ha minst sex protokollförda klassråd under ett läsår. 

6 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

7 



Dnr 53-2004:2933 

Enligt skolans kvalitetsredovisning uttrycker eleverna i gymnasieskolan att de 

har dålig kännedom om vad som diskuteras i elevrådet men att de har ännu 

sämre kännedom om vad som behandlas i skolkonferensen. De elever som 

inspektörerna samtalat med bekräftar detta. Skolans elevråd var vid inspektionen 

relativt nyligen ombildat. Genomgående får inspektörerna intrycket att 

eleverna inte prioriterar möjligheten att engagera sig i skolans demokratiska 

forum som elevråd och skolkonferens. Det främsta skälet är enligt eleverna att 

de vill prioritera sina studier och resultat på kurserna. Det intressanta är alltså 

att skolan ger eleverna goda möjligheter till att aktivt delta i demokratiska processer 

och elever vill även vara delaktiga, men uppger att studier och studieresultat 

är ännu viktigare. Inspektörerna anser därför det vara av vikt att skolan 

uppmuntrar eleverna att vara delaktiga i de demokratiska fora som skolan erbjuder. 

Inspektörerna vill även peka på författningarna avseende gymnasieskolan 

där det anges att elevföreträdare i skolkonferens, elevskyddsombud eller de 

som innehar andra liknande uppdrag, om det behövs, kan få stöd i de delar av 

utbildningen som de gått miste om på grund av sina uppdrag. 

Skolan anger att de åtgärder som kommer att vidtas är fortsatt arbete med att 

genomföra planen för elevinflytande och delaktighet. Under 2005 kommer bl.a. 

tyngdpunkten att läggas på informationsspridning, utbildning av elevrepresentanter, 

införandet av utbildningsråd på alla studievägar och ämneskonferenser 

med elevrepresentation. Inom grundskolan anges bl.a. att MEA-tiden skall utvecklas. 

Arbetet mot kränkande behandling och skolans värdegrundsarbete 

Arbetet för att motverka mobbning och annan kränkande särbehandling är, 

enligt skolan, högt prioriterat. Skolans handlingsprogram för att motverka 

mobbning, som är gemensamt för grundskolan och gymnasieskolan, anknyter 

till viss del till den s.k. Farstamodellen som, enligt skolan, visat sig vara förhållandevis 

framgångsrik. Enligt inspektörerna bör handlingsprogrammet revideras 

och exempelvis belysa skolans rutiner då en elev känner sig kränkt av en vuxen. 

Inspektörerna anser även att skolan bör förtydliga att kontakter med vårdnadshavaren 

sker skyndsamt vid denna typ av händelser. Förändringarna av skolans 

handlingsplan bör ske med stöd i skolförfattningarna och kan ske med hjälp av 

Skolverkets allmänna råd. 

På Katedralskolan finns en ”antimobbninggrupp”. Varje lärare i antimobbningsteamet 

har ett särskilt ansvar för klasserna i en årskurs i grundskolan och 

en årskurs i gymnasieskolan. På deltid är också skolsyster, kurator, skolpsykolog 

och studieoch yrkesvägledare knutna till antimobbningsgruppen. 

I varje klass finns två elever som valts till kamratstödjare av övriga elever i klassen. 

Kamratstödjarnas funktion är att vara uppmärksamma på eventuella tendenser 

till trakasserier och/eller negativ särbehandling, att som en första åtgärd 

söka avstyra sådana aktiviteter och, vid behov, rapportera till antimobbningsteamet 

som därefter har att vidta lämpliga åtgärder. Kamratstödjarna får en 

särskild utbildning av experter inom området, bl.a. personal från socialförvaltningen 

i Uppsala och Barnombudsmannen i Uppsala.



Dnr 53-2004:2933 

I Katedralskolans skyddskommitté, som består av representanter för skolledningen, 

personalorganisationerna och elevskyddsombuden, diskuteras och beslutas 

om frågor som rör arbetsmiljön. 

Skolan har höga förväntningar på att eleverna ska följa den skolkod som presenteras 

alla nya elever. Den går i korthet ut på att visa respekt för sina kamrater 

samt att ta ansvar för sina egna och andras studier genom att värna om ett 

gott studieklimat. Under vårterminen 2004 har grundskolan arbetat med värdegrunden 

genom att bjuda in föräldrar till en föreläsning som handlade om att 

sätta gränser. I samband med denna arrangerades också en studiedag för lärarna 

i samma fråga. Elevvårdspersonal engagerades för att hjälpa undervisande lärare 

att starta s.k. tjejgrupper i årskurs 7. 

På grundskolan pågår ett arbete kring rasism och främlingsfientlighet efter 

uppmärksammade händelser i elevgruppen. En lärargrupp är tillsatt för att planera 

en temadag och lärarna diskuterar även hur det fortsatta arbetet ska bedrivas 

då exempelvis förekomsten av symboler med främlingsfientlig innebörd har 

ökat. 

Inspektörerna anser att skolans förväntningar på eleverna i grunden är något 

positivt. Dessa kan också leda till de positiva resultat som framförallt gymnasieskolan 

uppvisar. Samtidigt är det viktigt att uppmärksamma de elever som söker 

sig till Katedralskolan och som inte har så positiva erfarenheter av tidigare skolgång. 

För dessa elever kan tidigare misslyckanden förstärkas i en miljö som så 

tydligt står för kunskaper och kunskapsresultat. Under inspektionen framkommer 

exempelvis att stressen bland eleverna på gymnasieskolan är hög. Enligt 

kvalitetsredovisning har dock skolan vidtagit ett antal åtgärder som exempelvis 

en temakväll om stress för elever och föräldrar. 

Under 2004 togs även ett antal enkla riktlinjer kring studieteknik och tidshantering 

fram av en grupp lärare. På skolans hemsida gavs också studieteknik och 

tidsplanering en särskild avdelning. 

Enligt inspektörernas bedömning finns det på skolan en hög beredskap för att 

motverka kränkande behandling och personal agerar också vid händelser. 

Genomgående bedöms skolan arbeta med värdegrundsfrågorna på ett bra sätt 

och som inspektörerna kan se under lektionsbesöken behandlas frågor som 

berör värdegrunden, exempelvis kränkande behandling och jämställdhetsfrågor. 

På grundskolan anges även mentorgrupperna vara ett bra fora för eleverna att 

diskutera värdegrundsfrågor. Skolans förebyggande arbete liksom rutiner vid 

händelser som har att göra med kränkande behandling bör dock tydliggöras i 

samband med att handlingsprogrammet mot kränkande behandling revideras. 

Exempelvis framkom det i inspektionen att det var oklart för eleverna hur skolan 

arbetar förebyggande. Det faktum att eleverna inte är bekanta med målen i 

läroplanen kan, enligt inspektörerna, leda till att de inte uppfattar de värdegrundsfrågor 

som faktiskt lyfts i undervisningen, och de blir därför otydliga för 

eleverna. 

Sammanfattningsvis är Katedralskolans arbete avseende arbetsmiljö och delaktighet 


De demokratiska fora som skolan erbjuder som exempelvis elevråd behöver 

dock utvecklas och genomgående tycks formerna för elevernas formella delak- 

8 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

9 



Dnr 53-2004:2933 

tighet behöva stärkas. Enligt lärare ges eleverna inflytande över sitt lärande, 

medan eleverna däremot uppfattar elevinflytandet som starkt lärarberoende. En 

diskussion om vad elevinflytande innebär i praktiken skulle behöva genomföras 

på skolan i syfte att klargöra för såväl elever som lärare vad detta inflytande 

skall bestå av. Skolans förebyggande värdegrundsarbete bör även det förtydligas 

och i det sammanhanget bör skolans handlingsprogram utvecklas. 


Individuell studieplanering samt utvecklingssamtal 

Eleverna känner till mål och betygskriterier för utbildningen, vilket är en av 

förutsättningarna för att de skall kunna utveckla inflytandet över det egna lärandet. 

Inom grundskolan skulle eleverna under läsåret 2004/2005 föra loggbok över 

planering och reflektion av det egna lärandet som en åtgärd för att öka inflytandet 

för varje elev. Systemet med loggböcker blev dock inte konsekvent genomfört 

i alla klasser och många elever har haft svårt att förstå syftet. Inspektörerna 

bedömer att grundförutsättningarna för ett ökat inflytande finns men att syfte 

och metod behöver tydliggöras. 

Arbetet med individuella utvecklingsplaner inom grundskolan har redan påbörjats 

och är under utveckling. 

I gymnasieskolan får alla elever i årskurs 1 sin individuella studieplan med 

språkval och val av estetiskt ämne infört. Av den programansvariga biträdande 

rektorn får eleverna en grundläggande information om programmets uppbyggnad 

och vilka val som skall göras i fortsättningen. Den som så önskar kan ta 

kontakt med programansvarig biträdande rektor, klassföreståndare eller studieoch 

yrkesvägledaren för att samtala kring den individuella studieplanen. Inför 

årskurs 2 genomförs i förekommande fall olika val. Dessa föregås av information 

från skolan till elever och föräldrar/vårdnadshavare och möjlighet till samtal 

med undervisande lärare. Varje elev på de nationella programmen får, sedan 

den kompletterats med satta kursbetyg efter avslutade kurser i årskurs 1, sin 

individuella studieplan hemskickad per post. 

Ytterligare ett exemplar av den individuella studieplanen delas ut till samtliga 

elever under september månad med hänsyn tagen till de förändringar av planen 

som kan ha genomförts som ett resultat av kontakter med klassföreståndare, 

lärare, studieoch yrkesvägledare och den programansvariga biträdande rektorn. 

Inför årskurs 3 genomförs ytterligare kompletteringar av elevernas individuella 

studieplaner med anledning av val av valbara kurser och individuella val samt 

val av projektarbete. Under årskurs 3 följs de individuella studieplanerna upp, 

för att analysera om eleverna når det uppsatta målet om 2 500 gymnasiepoäng 

eller om skolan och eleven behöver sluta en särskild överenskommelse om förlängd 

utbildning. Elevens slutbetyg färdigställs för utskrift mot bakgrund av vad 

som finns antecknat i den individuella studieplanen. 

Information om elevernas resultat ges till vårdnadshavarna och de som inspektörerna 

talat med är nöjda. Genomgående tycks informationen vara god till 

vårdnadshavarna om elevernas studieresultat.



Dnr 53-2004:2933 

Enligt inspektörerna fungerar utvecklingssamtalen i grundskolan bra. Inom 

gymnasieskolan bör dock formerna och innehållet i utvecklingssamtalen förbättras 

då kopplingen med elevernas individuella studieplaner saknas. 

Stöd 

Inom grundskolan har antalet elever med åtgärdsprogram fördubblats mellan 

åren 2003 och 2004. När eleverna kommer till skolan i årskurs 7 får de göra 

diagnostiska prov i läsförståelse, stavning och matematik under de första veckorna. 

Dessa prov följs upp med en kort intervju som specialläraren håller i. 

Denna intervju fokuserar på tidigare skolgång, önskemål om stöd, kamratrelationer 

och trivsel samt den enskilde elevens diagnosresultat. Diagnoserna och 

samtalen ligger till grund för en fortsatt dialog om varje elevs utveckling. Ett 

tidigt samtal med förälder, elev och mentor under de första skoldagarna syftar 

till att ge eleven en bra övergång mellan årskurs 6 och 7. Därefter är det undervisande 

lärare i samråd med mentor som via olika samtal håller dialogen vid liv. 

Grunden för planering av elevens individuella utveckling ligger i utvecklingssamtalet 

som hålls en gång per termin. 

Elever som får specialundervisning har skiftande behov som exempelvis dyslexi, 

dyskalkyli, dålig läsförståelse/läsförmåga, stavningsproblem, inlärningssvårigheter, 

dålig studieteknik, koncentrationssvårigheter m.m. Undervisningen 

består bl.a. av arbete med träningsprogram på datorn, lästräning, hjälp att hitta 

vägar för att förstå matematik, träna grundläggande begrepp samt studiehjälp i 

övrigt skolarbete. Speciallärarresursen har utökats, och en särskild undervisningsgrupp 

finns för elever i behov av särskilt stöd. 

Vid arbetslagskonferenser (varje vecka) tas elevärenden upp. Eventuellt stödbehov 

anmäls till elevvårdsteamet. I elevvårdsteamet ingår biträdande rektor, speciallärare, 

kurator och skolsköterska. Vid behov kallas även skolpsykolog och 

Studie- och yrkesvägledaren in. Till elevvårdskonferensen (EVK), kallas förälder, 

eventuellt även eleven, mentor, biträdande rektor samt elevvårdspersonal 

för att diskutera och besluta om åtgärder för att hjälpa elev med svårigheter. 

Mötet dokumenteras och åtgärdsprogram upprättas av elevens mentor. 

Inom gymnasieskolan läser 14 elever svenska som andraspråk och 73 elever får 

modersmålsundervisning. I grundskolan läser ingen elev svenska som andraspråk, 

15 elever har modersmålsundervisning, vilket är en fördubbling från föregående 

år. Någon bedömning huruvida en elev har behov av studiehandledning 

på modersmålet har dock inte gjorts. 

Gymnasieskolan genomför tester i matematik och svenska i samband med att 

eleverna börjar årskurs 1. Enligt skolans kvalitetsredovisning visar resultaten på 

stora skillnader beroende på vilket program som eleverna studerar på. Det är 

främst elever på Barn- och fritidsprogrammet som vid dessa tester får sådana 

resultat att de, enligt skolan, kan få studiesvårigheter. På övriga studievägar rör 

det sig om någon/några enstaka elever. 

Med anledning av dessa resultat framgår det under inspektionen att skolan vidtagit 

åtgärder att stödja de elever som går Barn- och fritidsprogrammet. Eleverna 

vid Barn- och fritidsprogrammet uppger exempelvis att stöd ges i alla ämnen. 

Samtidigt uppger andra elever att de upplever att de har stort ansvar för att 

själva se till att de får stöd i skolans ämnen. Åtgärdsprogram upprättas exem- 

10 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

11 



Dnr 53-2004:2933 

pelvis för elever i behov av särskilda stödåtgärder vid elevvårdskonferensen. 

Enligt inspektörerna bör dock utformningen av och arbetet med åtgärdsprogrammen 

utvecklas. Framförallt bör skolan insatser tydligt framgå. Ett åtgärdsprogram 

bör vidare vara både kortsiktigt och långsiktigt och lyfta fram elevens 

starka sidor som utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Arbetet med åtgärdsprogrammet 

bör vara en process i vilken eleven själv ges en aktiv roll vid analysen 

av skolsvårigheterna samt vid utformningen och genomförandet av programmet. 

I samband med att en lärare ger en gymnasieelev betyget IG (Icke godkänd) 

skall enligt dokumentation från skolan ett ”IG-kontrakt” upprättas. 

Enligt skolledningen är ”IG-kontraktet”, i många fall knutet till ett åtgärdsprogram, 

avsett att täcka flera tänkbara situationer. I något fall kan bakgrunden till 

att betyget IG ges vara att läraren av någon anledning saknar underlag för betygssättning 

på en del av kursen. Eleven kan då i samråd med läraren välja ett av 

två alternativ: a) Prövning på hela kursen: Det innebär att alla möjligheter vad 

avser betyg finns tillgängliga. b) Prövning på den del av kursen, där underlag 

saknas. I detta fall kan prövningen, beroende på vad eleven presterat i övrigt 

och på vad som finns dokumenterat av läraren, handla om att höja betyget från 

icke godkänd (IG) till godkänd (G). Det kan emellertid lika ofta handla om att 

höja betyget från IG till väl godkänd (VG), under förutsättning att eleven i övrigt 

har visat sådana kunskaper och färdigheter som motsvarar kriterierna för 

VG. 

I den dokumentation från skolan som inspektörerna tagit del av anges att om 

eleven inte fullföljer prövningen enligt kontraktet, eller vid prövningen inte 

höjer sitt betyg till minst G, faller lärarens uppföljningsansvar gentemot eleven 

och eleven får själv ta ansvar för en höjning av sitt betyg. Vidare framgår av 

dokumentationen att den kompletterande prövningen då normalt övergår till att 

bli en prövning på hela kursen. 

Av de kontrakt som inspektörerna tagit del av framgår inte tydligt att elever, då 

de prövar på hela kursen, erbjuds prov som gör det möjligt att nå högre betyg 

än G. I kontraktet framgår inte heller vilka åtaganden skolan har och inte heller 

hur åtagandet kommer att följas upp. 

Inspektörerna bedömer att skolans arbete med stöd är av varierande kvalitet. 

För eleverna på Barn- och fritidsprogrammet har skolan vidtagit en mängd olika 

åtgärder som både resultatmässigt men även utifrån intervjuutsagorna gett 

framgång. Även på grundskolan är arbetet av god kvalitet. Samtidigt bör skolan 

se över rutinerna för övriga elever. Skolans rutiner kring det s.k. ”IG- kontraktet” 

bör enligt inspektörerna förändras. Enligt författningarna har en elev rätt 

till stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de kunskapsmål 

som anges i kursplanerna. Enligt inspektörerna måste skolan klargöra 

vilka stödinsatser som ges till eleverna som riskerar att inte nå kunskapsmålen 

och därför bör det s.k. ”IG-kontraktet” ersättas av åtgärdsprogram. 


Lektionsbesöken gav exempel på varierade arbetssätt och arbetsformer som 

enligt inspektörerna genomgående är av mycket god kvalitet i gymnasieskolan. 

Samtidigt förekom det exempel på lektioner i grundskolan, där elevernas erfa-



Dnr 53-2004:2933 

renheter inte tillvaratogs. Enligt inspektörerna bör tillfällen, då innehållet i stoffet 

möjliggör detta, utnyttjas för att eleverna skall ges möjlighet att vara mer 

delaktiga i undervisningen. 

Katedralskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan i 

grundskolan. För deltagande skolor innebär försöksverksamheten ett avsteg 

från den nationella timplanens indelning i tid per ämne eller ämnesgrupp. Under 

verksamhetsåret har möjligheten till förändringar i undervisningsorganisationen 

främst använts för att främja ämnesövergripande arbete. Varje klass har 

en halv dags tematiska studier i veckan. I varje årskurs bryts också undervisningen 

helt eller delvis under en till två veckor för tematiska projektarbeten 

minst en gång per år. 

Kunskapsbedömning och betygssättning 

Ett utvecklingsarbete har påbörjats inom grundskolan för att öka likvärdigheten 

i betygssättning och bedömning. Detta med anledning av betygsresultaten som 

finns beskrivna i kapitel ett. En viktig målsättning i detta arbete har varit ”den 

röda tråden” i elevernas utbildningsgång när eleverna byter skola och miljö efter 

år 6. Under året har ett databasprogram inköpts med avsikten att underlätta och 

standardisera lärarnas bedömning och rapportering med avseende på elevernas 

individuella utvecklingsplaner. 

Enligt skolledningen har Katedralskolan gjort lokala konkretiseringar av de nationella 

kursplanerna och de nationella betygskriterierna i gymnasieskolan i några 

men inte samliga kurser. 

Enligt skolledningen är det vanligt att läraren använder de centralt utarbetade 

kursplanerna som grund för planeringen av kursen tillsammans med eleverna i 

undervisningsgruppen och att läraren och eleverna tillsammans går igenom och 

diskuterar innebörden av de för kursen centralt utarbetade betygskriterierna. 

Som tidigare framgått känner sig eleverna välinformerade om målen i såväl 

kursplanerna som programmålen. De krav som ställs i betygskriterierna är även 

de tydliga för eleverna. Lärarna använder nationella prov för att säkerställa betygsnivån 

i de kurser där nationella prov ges. Principer för likvärdig betygssättning 

diskuteras mellan lärare och främst inom ämnesgrupper. I flera ämnen 

förekommer även samverkan med andra skolor flitigt. Skolan har tydliga anvisningar 

för det formella handhavandet vid betygssättningen, och slutbetyg samt 

betygskataloger upprättas på ett korrekt och rättssäkert sätt. 

Skolan ger eleverna i årskurs 3 möjlighet till s.k. ”konkurrenskomplettering”. 

Konkret innebär detta att eleverna som fått betygen Godkänd (G) och Väl godkänd 

(VG) ges möjlighet att höja sitt tidigare betyg på kurserna till en kostnad 

av 500 kr per prövad kurs. I skolförfattningarna anges att prövning, till ovan 

angiven högsta kostnad, är möjlig om den prövande inte är elev i gymnasieskolan 

eller fått betyget IG (Icke godkänd) på den kurs prövningen gäller. De datum 

som skolan anger för denna prövning ligger innan elevernas slutbetyg upprättats. 

Det innebär att eleven vid den särskilda prövningen fortfarande är elev i 

gymnasieskolan. Skolan upprättar visserligen inte ett slutbetyg med de av eleven 

prövade kurserna införda utan eleven får, precis som författningarna anger, ett 

samlat betygsdokument. 

12 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

13 



Dnr 53-2004:2933 

Inspektörerna har fått uppgiften att de av skolan valda datumen för prövning 

gjorts för att eleverna skall ges möjlighet att komplettera sin ansökan till universitet 

och högskola. Samtidigt innebär detta att författningarnas bestämmelser 

om prövning inte uppfylls. Enligt inspektörerna måste skolan därför förändra 

sina rutiner så att prövningen genomförs efter att eleven slutat gymnasieskolan. 

Sammanfattningsvis är det pedagogiska arbetet vid Katedralskolan av god 

kvalitet. Skolans arbete med åtgärdsprogram på grund- och gymnasieskolan 

behöver dock utvecklas. Åtgärderna för stöd till de elever som inte uppnår 

kursplanernas mål bör ses över. Skolan måste exempelvis undersöka elevers 

behov av studiehandledning på modersmålet och tillgodose detta om behov 

finns. Vidare bör utvecklingssamtalen inom gymnasieskolan förbättras och 

kopplas till de individuella studieplanerna. 

Skolans rutiner för särskilt anordnad prövning inom gymnasieskolan måste 

förändras så att de motsvarar författningarnas krav. 


Ansvarsfördelning



Dnr 53-2004:2933 

Ansvarsfördelning och pedagogisk ledning 

Den pedagogiska organisationen kan, enligt skolans kvalitetsredovisning, närmast 

beskrivas som en matrisorganisation med arbets- och programlag å ena 

sidan och en ämneslagsorganisation å den andra. De biträdande rektorerna har 

”programansvar”, vilket innebär att var och en har det pedagogiska ledningsansvaret 

för en eller flera specificerade utbildningsvägar. För vissa ämnesgrupper 

och ämnen på de nationella programmen finns samordnande eller ämnesansvariga 

lärare. Arbetet inom de naturvetenskapliga institutionerna leds av institutionsföreståndare. 

De biträdande rektorerna har inom ramen för det pedagogiska 

ledningsansvaret även ämnesansvar. Den biträdande rektorn på grundskolan 

ansvarar för grundskolan. 

Inspektörernas intryck är att rektorns pedagogiska ledning utövas genom de 

biträdande rektorerna. Detta bekräftas också av den personal inspektörerna 

intervjuat och samtalat med under inspektionen. 

Inspektörerna bedömer att rektorn, i enlighet med författningarnas krav, är väl 

förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och övergripande tar ansvar för verksamheten. 

Inspektörernas bedömning är även att Katedralskolan har en tydlig organisation, 

där ansvarsområdena för såväl rektor, biträdande rektorer och lärare är 

tydligt angivna. Samtidigt har några av rektors ansvarsområden enligt författningarna 

delegerats till de biträdande rektorerna på ett sådant sätt att författningarnas 

krav inte uppfylls. Dels är rektorn inte ledamot i elevvårdskonferensen, 

dels är det de biträdande rektorerna som fattar beslut om utökat och reducerat 

program för eleverna. Detta måste enligt inspektörerna åtgärdas. 

Enligt skolförfattningarna kan inte rektors beslut delegeras. Däremot kan rektorn 

fördela arbetsuppgifter till andra att utföra, t.ex. bereda det ärende som 

sedan är föremål för rektorns beslut. 


Uppföljningen av kvaliteten i verksamheten sker på många olika sätt, vilket tidigare 

framgått i rapporten. Skolan gör även regelbundet uppföljningar av elevernas 

studieresultat. 

Skolan har en kvalitetsredovisning som uppfyller de krav som ställs i författningarna. 

Inspektörerna intryck är att arbetet med kvalitetsredovisningen främst 

vilar på rektorn och vissa lärare, men att såväl elever som personal har möjlighet 

till delaktighet. Inspektörernas bedömning är att Katedralskolan kvalitetsarbete 

och tillhörande kvalitetsredovisning är av god kvalitet. 

Sammanfattningsvis är Katedralskolans kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning 

av god kvalitet. Ansvarsfördelningen inom skolan är mycket tydlig och 

ledningsorganisationen väl fungerande, men skolan måste vidta åtgärder så att 

det ansvar som enligt författningarna åvilar rektor följs. 

14 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 



15 



Dnr 53-2004:2933 

Elever och föräldrar uppger att skolans information om valmöjligheter inom 

utbildningen, mål, innehåll och arbetsformer är av mycket god kvalitet. Särskilt 

framhålls den information som ges i samband med starten i årskurs 1 på gymnasieskolan. 

Inspektörerna bedömer dock att informationen om skolan på Internet kan utvecklas. 

Vid tillfället för inspektionen är exempelvis informationen om grundskolan 

i stort sett obefintlig på skolans hemsida. 


Av författningarna framgår att utbildningen skall vara avgiftsfri för eleverna. 

Detta innebär att eleverna skall ha tillgång till läromedel och annat material som 

en tidsenlig utbildning förutsätter. Endast enstaka, obetydliga kostnader medges 

enligt författningarna. Vid inspektionen framkommer att det i utbildningen 

förekommer kostnader för så kallade grafräknare, vissa biooch studiebesök, 

friluftsdagar samt kostnader för resor inom ramen för skolans internationella 

utbyte. Det förekommer även att eleverna i samband med idrottsundervisningen 

på gymnasieskolan får betala för inträdet till badhuset. Ovan nämnda kostnader 

hänför sig till sådant material och sådana aktiviteter som är att betrakta 

som inslag i utbildningen. Trots att skolan står för en stor del av resekostnaderna 

vid internationellt utbyte får eleverna ofta betala flera tusen kronor för att 

kunna delta i dessa resor. 

Frågan om avgifter bedöms i den sammanfattande rapporten för gymnasieskolan, 

gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. 

Sammanfattningsvis är tillgången på utbildning liksom den övergripande informationen 

av god kvalitet. Informationen om grundskolan på skolans hemsida 

bör dock förbättras. 

6. Resurser 

Under vårterminen år 2004 var lärartätheten i grundskolan 6,6 lärare per hundra 

elever och ökade till 7,5 lärare per hundra elever under höstterminen år 2004. 

Bakgrunden till ökningen står att finna i en förändring av grundskolans resursfördelningssystem. 

Andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning i grundskolan 

är 95 procent. 

Antalet lärare på gymnasieskolan är enligt skolans statistik ungefär 80 årsarbetare 

(heltidstjänster). Av det totala antalet lärare på skolan innehar sex lärare lektorstjänst, 

vilket innebär att de har en forskarutbildning. Enligt skolledningen 

har samtliga lärare, med något enstaka undantag, såväl en pedagogisk utbildning 

som en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver. 

För grundskolan saknas lokaler för hemkunskap och slöjd. Denna undervisning 

bedrivs på andra grundskolor i Uppsala kommun. 

Datatillgången på grundskolan är inte tillfredställande enligt lärare och elever. 

Enligt inspektörerna är det viktigt att kontinuerligt se över behovet av skolornas



Dnr 53-2004:2933 

IT-utrustning som grund för fortsatt arbete om och hur informationsteknik kan 

användas som ett verktyg för kunskapssökande och lärande i enlighet med läroplanen. 

Sammanfattningsvis är skolans resurser goda. Datatillgången på grundskolan 

kan dock ses över. 


Inspektörerna bedömer att verksamheten övergripande är av god kvalitet. Exempelvis 

är elevernas kunskaper relaterade till kursplanernas mål av god till 

mycket god kvalitet inom gymnasieskolan. Eleverna är välinformerade om kraven 

i kursplanerna och programmålen, och enligt inspektörerna bedriver skolan 

ett gott arbete avseende arbetsmiljö och delaktighet. Genomgående har skolan 

en mycket god resurs i välutbildade och kunniga lärare. Flertalet av de lektionsbesök 

som genomfördes under inspektionen visar på god kvalitet avseende den 

pedagogiska verksamheten. 



- Skolan bör förbättra elevernas inflytande över undervisningen. Skolan bör 

också motarbeta upplevda hierarkier mellan utbildningarna. 


- De demokratiska fora som skolan erbjuder som exempelvis elevråd behöver 

utvecklas och genomgående tycks formerna för elevernas formella delaktighet 

behöva stärkas. 

- Skolans förebyggande värdegrundsarbete bör förtydligas och i det sammanhanget 

bör skolans handlingsprogram mot kränkande behandling revideras. 


- Skolans arbete med åtgärdsprogram på grund- och gymnasieskolan behöver 

utvecklas. Åtgärderna för stöd till de elever som inte uppnår kursplanernas 

mål bör ses över. Skolan måste exempelvis undersöka elevers behov av studiehandledning 

på modersmålet och tillgodose detta om behov finns. 

- Utvecklingssamtalen inom gymnasieskolan bör förbättras och kopplas till de 

individuella studieplanerna. 




- Skolans rutiner för särskild prövning inom gymnasieskolan uppfyller inte 

bestämmelserna (7 kap. 14 § gymnasieförordningen). 

16 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 


17 



Dnr 53-2004:2933 

- Rektor är inte ledamot i elevvårdskonferensen (3 kap. 4 § grundskoleförordningen 

och 4 kap. 1 § gymnasieförordningen). 

- Rektor fattar inte beslut om utökat och reducerat program (5 kap. 22-23 §§ 


Datum Ort 



Tor Andersson 


Pia-Lotta Sahlström

1 


Linnéskolan 

Dnr 53-2004:2933 


Linnéskolan 












Resultaten: 


Verksamheten: 






6. Resurser 

















Linnéskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Genomförandet av inspektionen i Linnéskolan 



Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Linnéskolan har bestått 

av undervisningsråden Nils-Åke Andersson, Tor Andersson och experten 

Mona Engberg. Besök i Linnéskolan gjordes den 22-23 mars 2005. 





beslut. 

Underlag 


Linnéskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer 




I Linnéskolan genomfördes formella intervjuer med elever, föräldrar, lärare, 

elevvårdspersonal samt med skolledning. Lektioner i kärnämnen och karaktärsämnen 

besöktes. Under besöket fördes också samtal med personal och elever i 

verksamheten. 

Övrig information av betydelse för inspektionen har erhållits genom skolans 

hemsida på Internet. 


Linnéskolan Antal studerande 


Utbildningen vid skolan omfattar Handels- och administrationsprogrammet 

(HP), Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) och Frisörutbildning inom Hantverksprogrammet 

(HV), Specialutformat program. HP har inriktningarna handel 

och service samt turism och resor, SP inriktningarna ekonomi, kultur och 

samhällsvetenskap. Inom den ekonomiska inriktningen finns en profilering mot 

företagande. Organisatoriskt finns också Individuellt program på Ekeby verkstad 

knutet till skolan. Denna verksamhet har besökts vid annat tillfälle. 

Skolledningen består av rektor och två biträdande rektorer. Under inspektionsbesöket 

var den ena tjänsten som biträdande rektor under tillsättning. Skolledningen 

utgör tillsammans med den administrativa chefen skolans ledningsgrupp. 

Denna sammanträder minst en gång i veckan för att behandla aktuella 

frågor. 

2 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

3 


Linnéskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Linnéskolan är centralt belägen vid Fyrisån i Uppsala. Skolan består av två 

byggnader varav den äldsta är från början av 1900-talet. 1990 flyttade skolan till 

sin nuvarande plats, och huvudbyggnaden är också från detta år. Denna består 

också av en äldre del där administration, skolledning och personalutrymmen 

finns. 

Bedömning 



Det generella intrycket som inspektörerna först får av Linnéskolan är att miljön 

för lärandet är lugn, trygg och harmonisk. Detta bekräftas av samtliga intervjuade. 

Eleverna menar att det från vårterminens början åter råder ett ”normalläge” 

efter incidenter med bränder och bombhot under hösten 2004. Mobbning förekommer 

inte på skolan, enligt samtliga intervjuade, och eleverna förefaller vara 

trevliga och frimodiga ungdomar. 

En grupp elever som ofta sitter i skolans kafeteria bidrar till att det första positiva 

intrycket vid inspektionsbesöket förändras något. Ordvalet inom och från 

gruppen är många gånger hårt, vilket flickor som utsatts för det kan intyga. 

Dessutom är det vid skoldagens slut smutsigt och skräpigt i lokalerna. I synnerhet 

är skolans kafeteria nedskräpad med pappersbitar och lämnade läskburkar. 

Klotter på bänkar i lektionssalarna samt trasiga elevskåp bidrar också till det 

mindre goda intrycket. 

I skollagens portalparagraf slås fast att verksamheten i skolan skall utformas i 

överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en 

som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och 

respekt för vår gemensamma miljö. I det åtagande som finns mellan styrelsen 

för utbildningen och gymnasieskolorna i Uppsala kommun framgår att varje 

skola skall ha en arbetsplan för värdegrundsfrågor. Utifrån en gemensam värdegrund 

skall skolan ha en nolltolerans mot kränkande behandling, droger och 

våld. I inledningen till Linnéskolans arbetsplan framgår också att ”Alla som 

arbetar eller studerar på Linnéskolan har rätt till trygghet och det förutsätter att 

alla kan ta ett personligt ansvar. En gemensam värdegrund där respekten för 

varje människas egenart och den miljö vi delar sätts i centrum, ger oss möjlighet 

att verka för en speciell Linnéanda av öppenhet, solidaritet och omsorg om 

varandra”. 

Den problematik som beskrivs ovan tydliggörs i skolans kvalitetsredovisning 

för år 2004. Resultatet i trygghetsenkäten visar ett lägre kvalitetsmedelvärde för 

2004 än tidigare år (3,3 på en skala ett till fyra där fyra utgör högsta värde, föregående 

år 3,4). Klassråden har vid några tillfällen diskuterat gemensamma värdegrundsfrågor, 

och en jämställdhetsdag har genomförts. Något annat övergripande, 

strukturerat värdegrundsarbete finns inte. Det framkommer under samtalen 

i intervjugrupperna att det finns elever på skolan som inte kan visa respekt 

för andras egendom och den gemensamma skolmiljön. Särskilt i elevintervjuerna 

framförs krav på att åtgärder måste vidtas mot de normbrytande ungdomarna 

och att tydliga gränser skall sättas från skolans sida.


Linnéskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Inspektörerna bedömer att grundtryggheten på Linnéskolan är god, men det är 

viktigt att vuxenvärlden reagerar mot ett uppträdande, som det som beskrivits 

ovan och att diskussioner förs om vad som är acceptabelt i sättet att umgås i det 

dagliga arbetet på skolan. 

Vid besöken i verksamheten noterades att eleverna frekvent använder sina mobiltelefoner 

under lektioner till samtal som knappast torde ha något med undervisningen 

att göra samtidigt som elever ”droppar in” till lektionspass långt efter 

stipulerad starttid. Att elever reser sig och lämnar salen under lärarens genomgång 

är något som kan få passera obemärkt utan att någon egentligen bryr sig. 

I delaktighetsenkäten från 2004 framgår av kvalitetsmedelvärdet att elevernas 

ansvar och inflytande ligger på i princip samma nivå som tidigare (2,5 på skalan 

ett till fyra). För ett par år sedan fanns en arbetsgrupp bestående av elever, lärare 

och skolledning som hade som mål att öka elevernas inflytande över hur 

kursplanering görs, och hur betygskriterierna skulle kunnas göras tydligare. I 

kvalitetsredovisningen påtalas att den blygsamma ökning som kunde konstateras 

av värdet i elevenkäten inte står i relation till det nedlagda arbetet och det 

upphörde. I läroplanen betonas att skolan skall sträva mot att eleverna utifrån 

kunskap om demokratins principer skall vidareutveckla sin förmåga att arbeta i 

demokratiska former. Inspektörerna bedömer att skolan bör vidta åtgärder för 

att öka elevernas inflytande inom detta område. 


Genomsnittlig betygspoäng och procentandelen elever behöriga till högskola 

framgår av tabellerna nedan. 


Program Riket Uppsala Linnéskolan 

Handels- och administrationsprogrammet 

12,7 12,5 12,5 

Hantverksprogrammet, 

frisör 


14,0 (14,4) 14,0 

14,6 14,5 13,7 

Inspektörerna bedömer att Linnéskolans kunskapsresultat relaterade till kursplanernas 

mål står sig väl i förhållande till motsvarande utbildningar i riket. 

4 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 


5 


Linnéskolan 

Dnr 53-2004:2933 

Program Riket Uppsala Linnéskolan 

Handels- och administrationsprogrammet 

82,9 80,0 80,0 

Hantverksprogrammet, 

frisör 


92,0 (92,7) 95,2 

92,3 88,3 84,4 

När det gäller procentandelen behöriga till högskola från speciellt Samhällsvetenskapsprogrammet 

är denna andel påtagligt lägre än för riket i övrigt. Skolan 

bör därför analysera detta och vidta erforderliga åtgärder för att andelen skall 

öka. 

Procentandelen elever med reducerat program vid Linnéskolan avviker också 

på ett påtagligt sätt. Av eleverna vid de nationella programmen hade 27,8 procent 

reducerat program och på det specialutformade programmet 16,7 procent. 

Dessa värden är anmärkningsvärt höga i förhållande till riksvärdet som är 6,7 

procent. Skolan bör därför analysera och utreda vad den jämförelsevis höga 

procentandelen elever med reducerat program beror på och vidta åtgärder så att 

flera elever kan lämna gymnasieskolan med fullständigt program. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att grundtryggheten vid Linnéskolan 

är god, och kunskapsresultaten relaterade till kursplanernas mål står 

sig väl vid en jämförelse med motsvarande utbildningar i riket. Resultatet av 

skolans insatser för att eleverna skall ta ansvar för sin miljö visar dock att det är 

angeläget för skolan att vidta ytterligare åtgärder. Procentandelen elever med 

reducerat program är förhållandevis hög jämfört med rikssnittet, och procentandelen 

elever på Samhällsvetenskapsprogrammet med behörighet till högskola 

ligger under riksvärdena. Skolan bör därför utreda orsakerna till detta och vidta 

erforderliga åtgärder för att förbättra resultaten. 



Vid elevintervjuerna framkommer att lärarna vid kursstart går igenom kursmål 

och betygskriterier. Dessa repeteras inför prov. I hur hög grad eleverna kan ha 

inflytande över sitt lärande beror ofta på läraren, men i lika stor utsträckning på 

eleverna själva och vad de vill. 

I författningarna framgår att det inte är tillräckligt att i undervisningen förmedla 

kunskap om grundläggande demokratiska värden. Undervisningen skall också 

bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja 

att ta personligt ansvar och aktivt deltaga i samhällslivet. Elevernas möjligheter 

att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat 

förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom 

vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. Forum för elevinflytande 

såsom klassråd och skolkonferens finns på skolan. Ett elevråd finns också. Ele-


Linnéskolan 

Dnr 53-2004:2933 

vernas kännedom om vad som diskuteras på skolkonferens och elevråd är 

mindre god, och när den pedagogiska arbetsplanen revideras under våren 

kommer planen för delaktighet att stå i fokus, enligt skolledningen. 

Inspektörernas bedömning är att formerna för inflytande och delaktighet är av 

varierande kvalitet på Linnéskolan. De bör därför förtydligas i samband revideringen 

av den pedagogiska arbetsplanen. 

Skolans värdegrundsarbete 

I samtliga intervjuer framkommer att grundtryggheten på Linnéskolan är god. 

Många talar om en Linnéanda. Inga kända mobbningsfall har rapporterats under 

det gångna året. Skolans Arbetsplan mot kränkande särbehandling omfattar 

både förebyggande insatser för att skapa ett så bra klimat som möjligt samt åtgärder 

då kränkning förekommit. Planen redovisar också hur alla som är personal 

vid skolan skall arbeta med dessa frågor samt vilket ansvar mentorer och 

elevvårdspersonal har. Om detta har genomslagskraft i organisationen framgår 

inte vid intervjuerna. De intervjuade eleverna uppger att planen inte är känd av 

dem, och den innehåller heller inte något om hur skolan skall agera vid eventuell 

kränkning från vuxen gentemot elev. 

Enligt läroplanen åligger det rektor att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera 

skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former 

av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever 

och anställda. Inspektörerna bedömer att ansvaret för det förebyggande 

arbetet mot kränkande behandling bör förtydligas och att vid arbetet med revideringen 

av arbetsplanen särskilt beakta hur förhållandet vuxen-elev skall hanteras. 

Att implementera en gemensam värdegrund inom en verksamhet är ett 

långsiktligt och idogt arbete. Enstaka insatser har gjorts på skolan vad gäller 

värdegrundsarbetet sedan incidenterna under hösten 2004. Det förebyggande 

värdegrundsarbetet är dock inte speciellt tydligt. En mera djupgående diskussion 

om vad som gäller på Linnéskolan skulle på ett påtagligt sätt stärka den 

grundtrygghet som enligt samtliga intervjuade finns på skolan. Inspektörernas 

bedömning är därför att skolan på ett övergripande sätt bör strukturera värdegrundsarbetet 

i enlighet med läroplanens intentioner för att förtydliga elevernas 

rättigheter och skyldigheter. 

Sammanfattningsvis anser inspektörerna att formerna för inflytande och delaktighet 

varierar på Linnéskolan. Det som många kallar Linnéandan är en god 

utgångspunkt för fortsatt arbete, och det är viktigt att alla i verksamheten tar sitt 

ansvar för att arbeta mera aktivt för ökad delaktighet och mera inflytande på 

skolan. Skolan bör också initiera fördjupade diskussioner om skolans värdegrund. 

Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling bör revideras så 

att det omfattar alla former av kränkande behandling och även sådana situationer 

där vuxen kränker elev. 



I kommunens skolplan är tre utvecklingsområden prioriterade: trygghet, delaktighet 

och livslångt lärande. Utifrån dessa områden har skolan grupperat sina 14 

6 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

7 


Linnéskolan 

Dnr 53-2004:2933 

arbets/handlingsplaner, vilka enligt skolledningen kommer att revideras under 

2005. I personalintervjuerna framkommer att planerna är levande dokument 

och finns att tillgå som ett stöd för arbetet. För att förtydliga innehållet i undervisningen 

för eleverna har skolan också gjort lokala bearbetningar av de nationella 

kursplanerna, vilket inspektörerna bedömer som positivt. 

Stöd 

Enligt författningarna skall en elev ges stödundervisning om det kan befaras att 

eleven inte kommer att nå de kunskapsmål som anges i kursplanerna. 

Rutiner finns för hur skolan identifierar elever i behov av stöd. Arbetsgången 

finns beskriven i därför avsedd plan. Samtliga elever i årskurs 1 testas i engelska, 

matematik och svenska. Ett problem är elevbortfallet vid själva testtillfället och 

det mörkertal detta ger upphov till. Skolledningen är också bekymrad över de 

konsekvenser de ekonomiska nedskärningarna medfört, eftersom man inte 

kunnat utöka satsningen på de elever som mest behöver stödinsatser. Det är 

biträdande rektors uppgift att upprätta åtgärdsprogram, då elever är i behov av 

särskilt stöd. 

Ett led i stödundervisningen är att erbjuda mera tid i vissa kurser. Bl.a. kan eleverna 

få mera tid i matematik A och B. Samhällskunskap A har också tilldelats 

mera tid på Handels- och administrationsprogrammet jämfört med Samhällsvetenskapsprogrammet. 

Trots de rutiner som finns vid skolan framgår det inte tydligt vid inspektionen, 

om samtliga elever i behov av särskilt stöd får den hjälp de är i behov av. Skolan 

bör därför se över rutinerna för hur stöd kartläggs och ges, så att elevernas 

stödbehov kan säkerställas. Också problematiken med den anmärkningsvärt 

höga procentandelen elever med reducerat program bör lyftas i detta sammanhang. 

Tidsanvändning 

Av de dokument inspektörerna tagit del av framgår att eleverna erbjuds den 

garanterade undervisningstid de skall ha enligt författningarna. Mera tid läggs på 

kärnämneskurser på s.k. yrkesförberedande program än på s.k. studieförberedande 

för att öka elevernas möjlighet att nå målen. 

Som tidigare framkommit i kapitel ett kommer och går elever vid lektioner lite 

hur som helst. Några enstaka elever har mycket hög frånvaro. En lärare säger 

att frånvaron ”roterar”, dvs. det är alltid någon eller några elever borta, men de 

frånvarande är olika personer vid olika tillfällen. Någon legitim anledning till 

frånvaron finns oftast inte. Enligt lärarna skulle så gott som samtliga elever nå 

målen för utbildningen, om de bara deltog i den undervisning som erbjuds. 

Exempelvis kan inspektörerna vid lektionsbesöken observera att eleverna inte 

kommer i tid till lektioner. Det kan alltså hända att elever kommer in upp till 30 

minuter efter att lektionen börjat, att de då missat eventuella genomgångar samt 

att de även stör de elever som försöker koncentrera sig. Inspektörerna ställer sig 

således frågande till hur den erbjudna tiden nyttjas av eleverna, och skolan bör 

därför initiera diskussioner om detta.


Linnéskolan 

Dnr 53-2004:2933 


Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i arbetslag som i princip är 

vertikala dvs. omfattar årskurs 1-3. Arbetslagens uppgift är att arbeta med utvecklingsfrågor 

och frågor som rör eleverna inom laget. Varje lag leds av en 

arbetslagsledare som en gång i veckan träffar skolledningen för att diskutera 

gemensamma frågor. Arbetslagen har schemalagd tid för sina veckomöten. 

Under föregående läsår påbörjades vid skolan ett projekt som benämns Linnémodellen. 

En försöksverksamhet startade hösten 2004. Modellen innebär att tid 

avsatts från alla kurser med 20 procent, förutom språk som bidrar med 10 procent. 

Upplägget möjliggör integrering av ämnen eller rejäl ämnesfördjupning 

under en halv eller en dag per vecka. De intervjuade eleverna är positiva till 

projektet, men de påpekar också att viss personal på skolan anser det vara 

mindre viktigt. Eleverna menar att försöket måste ges tid, och att det säkert 

kommer att fungera bättre i framtiden. Rektor anser att det är viktigt att eleverna 

och lärarna får delta i och följa processen, och beslut kommer att fattas våren 

2006 hur skolan avser gå vidare med projektet. 

Företagarmodellen inom Samhällsvetenskapsprogrammet upplevs som mycket 

positiv av samtliga intervjuade. Vid lektionsbesöket märkte inspektörerna tydligt 

den kreativa anda som genomsyrar arbetet. Föräldrarna betonade särskilt vid 

intervjun att denna verksamhet är något Linnéskolan kan vara stolt över. 

I personalintervjuerna framkommer att överlämnandet av information om eleverna 

mellan grundskolan och gymnasieskolan fungerar mindre bra. Inför innevarande 

läsår inbjöd gymnasieskolan representanter från grundskolorna i kommunen 

till en s.k. överlämnandekonferens, men denna kunde inte genomföras, 

då inga representanter anmälde sitt intresse. 

Bedömning och betygssättning 

Betygssättningen vid Linnéskolan är i stort rättvis, hävdar de intervjuade eleverna. 

Några elever upplever dock att det kan vara svårare att få ett högt betyg på 

Linnéskolan än på andra gymnasieskolor, för att lärarna här kan ha högre krav. 

Lärarna uppger att de diskuterar betyg och kriterier inom ämnesgruppen. Betygen 

blir på så sätt mera rättvisa. De nationella proven ger också god hjälp till en 

rättvis betygssättning. Några lärare deltar i nätverk med lärare från andra skolor, 

vilket upplevs som mycket värdefullt. Inspektörerna vill här påpeka vikten av 

att skolledningen understödjer de externa kontakterna, så att betygsdiskussionerna 

mellan lärare på olika skolor kan utvecklas. Detta bidrar till att kvalitetssäkringen 

för en likvärdig betygssättning mellan olika skolor förbättras. 

Enligt författningen skall rektorn minst en gång per termin se till att eleven ges 

en samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal). 

Utvecklingssamtalet skall genomföras med den individuella studieplanen 

som grund. I fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått 

äktenskap skall även vårdnadshavarna få sådan information. 

Inspektörerna bedömer att utvecklingssamtal genomförs i författningens mening, 

och vårdnadshavare till minderåriga elever får information om elevens 

studieresultat genom att de erbjuds tid för ett kort samtal hos varje undervisande 

lärare en gång per termin. I intervjuerna vid inspektionsbesöket framkom- 

8 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

9 


Linnéskolan 

Dnr 53-2004:2933 

mer att både utvecklingssamtal och informationsöverförandet till vårdnadshavarna 

många gånger upplevs som stressiga. Skolan bör därför se över rutinerna 

för detta. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete med den pedagogiska 

verksamheten är av god kvalitet. Arbetsplanerna, de lokala bearbetningarna 

av nationella kurser, Linnémodellen, företagarmodellen och elevernas 

upplevelser av generellt rättvisa betyg är exempel på detta. Samtidigt finns förbättringsområden. 

Rutinerna för att identifiera elever i behov av stöd bör förbättras, 

så att erforderliga insatser kan göras för att säkerställa elevernas stödbehov. 

Informationen om studieresultat till omyndiga elevers vårdnadshavare bör 

ses över. Skolan bör även diskutera och komma med åtgärder så den garanterade 

undervisningstiden nyttjas på ett mera effektivt sätt. 


Ansvarsfördelning 

Enligt inspektörerna är ansvarsfördelningen på skolan tydlig, och rektor är väl 

förtrogen med verksamheten. 

Pedagogisk ledning och arbetsplaner 

På Linnéskolan finns 14 olika handlingsplaner som utgör skolans arbetsplan. 

Planerna bedöms av inspektörerna som levande dokument i verksamheten, och 

personal hänvisar till dem i intervjuerna. En revidering av skolans samtliga arbetsplaner 

har påbörjats. 

Personalen på skolan talar mycket om de möjligheter till utveckling som finns 

för verksamheten. Linnémodellen upplevs vara ett steg i rätt riktning. Samtidigt 

upplever många ett vakuum och undrar vart man egentligen är på väg. En vision 

och tydligare pedagogisk ledning efterfrågas. 

I läroplanen betonas att om en skola skall utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta 

sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och 

pröva nya metoder. 

Inspektörernas bedömning är att Linnéskolan arbetar med de intentioner läroplanen 

har samtidigt som det finns utvecklingsområden. Ansvarsfördelningen 

och styrningen på skolan är tydlig och genomtänkt, och Linnémodellen uppfattas 

av de flesta som något positivt. Skolan kan därför initiera en diskussion om 

en gemensam vision och fastlägga den framtida pedagogiska inriktningen så att 

den utvecklingspotential som finns hos personalen i verksamheten kan lossgöras. 


I Uppsala kommun finns en gemensam mall för skolornas kvalitetsredovisningar. 

Kvalitetsarbetet på Linnéskolan är, enligt inspektörernas bedömning, av god 

standard. I kvalitetsredovisningen framgår hur arbetet ska fungera så att olika 

grupper på skolan blir delaktiga i arbetet, vilket avslutas då formellt beslut om 

kvalitetsredovisningen fattas i skolkonferensen. I intervjuerna vid inspektionsbesöket 

framkommer det att personal och elever upplever att det mesta av kvalitetsarbetet 

sker på ledningsnivå. Trots att rektor ger arbetslagen möjlighet att


Linnéskolan 

Dnr 53-2004:2933 

delta i processen upplever många på skolan att delaktigheten är alltför låg och 

bland eleverna näst intill obefintlig. I den nya förordningen som avser kvalitetsredovisning 

betonas delaktigheten för alla intressenter i skolan: personal, elever 

och föräldrar. 

Inspektörernas bedömning är att skolan bör använda kvalitetsredovisningen på 

ett mera strukturerat sätt och samtidigt öka delaktigheten för arbetet bland personal 

och elever. Ett väl utformat arbete där mål, resultat, analys och åtgärder 

sätts in i sitt sammanhang, torde påskynda utvecklingen vid skolan. 


I författningarna framgår att en elev kan befrias från undervisning i en eller flera 

kurser, om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan 

lösas på något annat sätt (reducerat program). En elev får befrias från kurser 

som motsvarar högst tio procent av det antal gymnasiepoäng som krävs för ett 

fullständigt nationellt eller specialutformat program. Beslut om reducerat program 

skall fattas av rektorn. 

Som framkommit ovan under kapitel 1 är procentandelen elever på Linnéskolan 

med reducerat program 27,8 procent för de nationella programmen och 16,7 

procent för skolans specialutformade program. Beslut om reducerat program 

fattas dock av biträdande rektor, och detta måste åtgärdas. 

En elev får delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som ligger utanför 

elevens fullständiga program, om eleven kan antas kunna tillgodogöra sig undervisningen 

på ett tillfredsställande sätt (utökat program). Beslut skall enligt 

författningarna fattas av rektorn. Procentandelen elever med utökat program är 

förhållandevis låg på Linnéskolan, och eleverna återfinns på skolans specialutformade 

program. Något formellt beslut om utökat program fattas dock inte av 

rektorn, vilket också måste åtgärdas. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att ansvarsfördelningen på Linnéskolan 

är tydlig och att rektor är väl förtrogen med verksamheten. Arbetsplanerna 

upplevs som levande, men personalen efterfrågar en tydligare pedagogisk 

ledning vart skolan är på väg bl. a. vad avser Linnémodellen. Kvalitetsarbetet 

bör utformas så att alla på skolan känner sig delaktiga. Vad gäller de formella 

besluten vid reducerat och utökat program fattar skolan inte beslut enligt gällande 

författningar, vilket måste åtgärdas. 


Avgifter 

Enligt uppgifter från eleverna måste de införskaffa en miniräknare för cirka 300 

kronor till kurserna i matematik. Den elev som inte kan skaffa en egen räknare 

kan få låna en under lektionerna, men eleverna menar att detta inte är tillräckligt, 

då räknaren behövs även utanför lektionstid. 

Inom kulturinriktningen på Samhällsvetenskapsprogrammet görs en studieresa 

till Krakow och inom kursen U-landskunskap görs en resa till Kina. För dessa 

resor får eleverna betala 2 700 kronor respektive 3 500 kronor. Då kortare studieresor, 

som medför en kostnad för eleverna, planeras på Handels- och admi- 

10 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

11 


Linnéskolan 

Dnr 53-2004:2933 

nistrationsprogrammet kan eleverna rösta i undervisningsgruppen om resan 

skall genomföras eller inte. Om beslutet blir att resan skall företas kan en elev 

välja att inte följa med och i stället göra något slags uppgift på hemmaplan. 

Frågan om kostnader och avgifter bedöms i den övergripande gymnasierapporten. 


Linnéskolan har enligt inspektörerna en mycket informativ och aktuell hemsida 

på Internet. I intervjuerna med elever och föräldrar framkommer att man överlag 

är nöjd med den information som skolan ger om kursplaner och betygskriterier. 


god vid Linnéskolan liksom skolans information om olika program och valmöjligheter 

6. Resurser 


Enligt skolledningen har personalen vid skolan en mycket god kompetens. Alla 

lärare har såväl pedagogisk utbildning som en utbildning avsedd för den undervisning 

de i huvudsak skall bedriva, enligt skollagens krav. 

I intervjuerna framkommer att personal har möjlighet att delta i individuell 

kompetensutveckling när önskemål finns, men någon övergripande kompetensutvecklingsplan 

finns inte. 

Inspektörerna bedömer att Linnéskolan i de fortsatta diskussionerna om skolans 

framtida inriktning bör vinnlägga sig om en planering av personalens kompetensutveckling 

både på skol- och individnivå. 


Standarden på lokalerna varierar inom skolan men har generellt en godtagbar 

kvalitet. Frisörprogrammet har ändamålsenliga lokaler som till stor del är att 

likna med en vanlig arbetsplats. Vissa av de allmänna lektionssalarna upplevs 

däremot som slitna och smutsiga. Klotter förkommer allmänt. 

De materiella resurserna som läromedel, datorer och annan utrustning är av god 

kvalitet. 

Sammanfattningsvis bedöms personalens kompetens som mycket god och de 

materiella resurserna som goda. En mera strukturerad planering av personalens 

kompetensutveckling satt i sammanhang med skolans framtida pedagogiska 

inriktning vore gynnsamt för utvecklingen av verksamheten.


Linnéskolan 

Dnr 53-2004:2933 


Inspektörerna bedömer att verksamheten vid Linnéskolan övergripande är av 

god kvalitet. Miljön bedöms i huvudsak som lugn och trygg. Elevernas kunskapsresultat 

är överlag goda. Styrningen av verksamheten är tydlig, och skolans 

kvalitetsarbete utgör en stabil grund för fortsatt verksamhetsutveckling liksom 

den kompetenta lärarpersonalen. De resurser som skolan i övrigt förfogar över 

är allmänt goda. Vidare framgår av rapporten bedömningarna under respektive 

avsnitt där andra väl fungerande verksamhetsdelar eller förhållanden beskrivs. 



- Skolan bör vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra elevernas ansvarstagande 

för sin miljö. 

- Skolan bör utreda orsakerna till den höga andelen elever med reducerat program 

och undersöka om alternativa lösningar finns. 

- Anledningarna till den förhållandevis låga andelen elever med högskolebehörighet 

på Samhällsvetenskapsprogrammet bör analyseras och åtgärder sättas 

in. 


- Formerna för och arbetet med elevernas delaktighet och inflytande bör förtydligas. 

- Fördjupade diskussioner om och ett mera strukturerat arbete med skolans 

värdegrund bör initieras. 

- Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling bör revideras. 


- Rutinerna för identifiering av elever i behov av stöd och när stöd ges bör ses 

över. 

- Informationen om studieresultaten till vårdnadshavare för omyndiga elever 

bör förbättras. 

- Nyttjandet av den garanterade undervisningstiden bör diskuteras och åtgärder 

vidtas så att erbjuden undervisningstid används mera effektivt. 


- Delaktigheten för elever och personal i skolans kvalitetsarbete bör ytterligare 

förstärkas. 

Resurser 

- Personalens kompetensutveckling såväl för skolan i stort som för enskilda 

individer bör ses över. 

12 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

13 


Linnéskolan 

Dnr 53-2004:2933 




- Beslut om utökat och reducerat program fattas inte av rektorn (5 kap. 

22-23 § gymnasieförordningen). 

Datum Ort 



Tor Andersson 

Mona Engberg

1 



Dnr 53-2004:2933 

Utbildningsinspektion i Lundellska skolan, 













Resultaten: 


Verksamheten: 






6. Resurser 



















Dnr 53-2004:2933 

Genomförandet av inspektionen i Lundellska skolan 



Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Lundellska skolan har 

bestått av undervisningsråden Lee Gleichmann och Lars Svensson. Besök i 

Lundellska skolan genomfördes den 12-14 april 2005. 





beslut. 

Underlag 


Lundellska skolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer 




I Lundellska skolan genomfördes formella intervjuer med skolledning, lärare, 

elevvårdspersonal, studieoch yrkesvägledare, elever, föräldrar samt representanter 

från elevrådsstyrelsen. Lektioner i flera olika program besöktes liksom 

gymnasiesärskolan. Under besöket fördes också samtal med elever och skolpersonal 

bland annat i samband med raster. 


Lundellska skolan Antal studerande 



Utbildningen vid Lundellska skolan omfattar Apoteksteknikerprogrammet 

(AT), Naturvetenskapsprogrammet (NV) och Omvårdnadsprogrammet (OP). 

Inom det Naturvetenskapliga programmet erbjuds mediekommunikation (NM) 

som en lokal inriktning. Därutöver erbjuder skolan även ett specialutformat 

program närliggande Samhällsvetenskapsprogrammet, Internationell ekonomi 

och politik (SPIEP) samt ett specialutformat Omvårdnads- och omsorgsprogram 

för gymnasiesärskolan (Opsär). Inom Individuellt program erbjuds elever 

med Aspbergers syndrom undervisning med inriktning mot det Samhällsvetenskapliga 

programmet. Flertalet elever kommer från Uppsala kommun, men 

skolan tar också emot elever folkbokförda i Heby, Östhammar, Knivsta, Tierp, 

Sigtuna, Enköping och Håbo. 

I skolans ledningsgrupp ingår rektor, fem biträdande rektorer och en ekonomichef 

som också är fastighetsansvarig. All personal i skolan är organiserad i arbetslag. 

Parallellt med arbetslagsorganisationen finns också så kallade ämneslag i 

2 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

3 



Dnr 53-2004:2933 

vilka lärarna ingår. Istället för klassföreståndare har skolan byggt upp ett mentorssystem 

som innebär att varje elev har tillgång till en egen mentor. Mentorerna 

genomför mentorssamtal med eleverna och ansvarar bland annat för 

klassråd, uppföljning av frånvaro och föräldrakontakter. 

Bedömning 



Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) skall gymnasieskolan 

utveckla och fördjupa de kunskaper eleverna tillgodogjort sig inom den obligatoriska 

skolan både som en förberedelse för yrkesverksamhet och studier inom 

bland annat universitet och högskolor, och som en förberedelse för livet som 

vuxna samhällsmedborgare. Vidare anges att skolan skall sträva mot att eleverna 

tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i de studieprogram eleverna 

har valt. 

I inspektionen framkommer att Lundellska skolan uppvisar goda betygsresultat 

på de nationella programmen både i jämförelse med riket och i jämförelse med 

andra skolor i kommunen. 


Program Riket Uppsala Lundellska skolan 


Omvårdnadsprogrammet 13,0 14,4 14,4 

Samhällsvetenskapsprogrammet 14,6 14,5 15,1 

Sammanställningar över betygsresultaten i kärnämneskurser visar att 100 procent 

av eleverna på Lundellska skolan fick minst betyget godkänd i flertalet 

kärnämnen på de nationella programmen. Andelen elever med reducerat program 

på Lundellska skolan var totalt 8,4 procent vilket kan jämföras med motsvarande 

riksvärden där totalt 6,7 procent hade reducerat program. Skolans 

uppgifter om andelen elever med reducerat program avviker klart från Skolverket 

statistik. Av skolans egna sammanställningar kan utläsas att värdena för 

Lundellska skolan istället ligger under de aktuella riksvärdena. Enligt uppgift 

från såväl skolledningen som studieoch yrkesvägledaren är skolan ytterst restriktiv 

när det gäller beslut om reducerat program. Reduceringar tillämpas enbart 

om en elev har uppenbara studiesvårigheter och om elevens möjligheter att 

klara av ett fullständigt program sammantaget bedöms som begränsade. 

Inspektionen visar också att andelen elever som lämnar Lundellska skolan med 

behörighet till högskola är hög, både i jämförelse med riket och i jämförelse 

med andra skolor i kommunen.



Dnr 53-2004:2933 

Andelen elever (procent) behöriga till högskola 2004 enligt Skolverkets statistik 

Program Riket Uppsala Lundellska 

skolan 

Naturvetenskapsprogrammet 95,8 % 96,8 % 98,4 % 

Omvårdnadsprogrammet 87,6 % 100 % 100 % 

Samhällsvetenskapsprogrammet 92,3 % 88,3 % 96,8 % 

För eleverna med Aspbergers syndrom, som har huvuddelen av sin undervisning 

förlagd till egna undervisningsgrupper, är spännvidden stor vad gäller kunskapsresultaten 

både mellan olika ämnen för de enskilda eleverna och eleverna 

emellan. Resultaten av elevernas kunskapsutveckling kommer dels till uttryck i 

olika diagnoser och prov, dels i olika redovisningar och enskilda arbeten. Enligt 

intervjuade lärare, elever och föräldrar kan en tydlig utvecklingslinje skönjas 

med förbättrade kunskapsresultat och en vidgad social kompetens. Detsamma 

gäller för eleverna i gymnasiesärskolan där resultatet av elevernas kunskapsutveckling 

noga följs upp och utvärderas. 

Med utgångspunkt i den redovisade betygsstatistiken och vad som i övrigt 

framkommit i samband med inspektionen, bedömer inspektörerna att Lundellska 

skolan uppnår ett gott resultat och att detta ligger väl i linje med läroplanens 

mål inom detta område. 


I Lpf 94 preciseras skolans ansvar att verka för att eleverna utvecklar vissa kunskapskvaliteter. 

Skolan skall bland annat sträva mot att varje elev kan bruka sina 

kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden, reflektera över 

erfarenheter, kritiskt granska och värdera påståenden, lösa praktiska problem 

och uppgifter. Vidare skall skolan sträva efter att eleven utvecklar en tillit till sin 

egen förmåga och utvecklingspotential, och blir medveten om sitt eget sätt att 

lära och kan utvärdera sitt lärande. 

Inspektionen visar att skolans systematiska arbete med uppföljning och utvärdering 

av elevernas kunskapsutveckling främst tar fasta på resultaten i förhållande 

till kursplanernas mål. Detta till trots framkommer i samband med lektionsbesök 

och i intervjuer med lärare och elever, att skolan på flera sätt söker 

säkerställa att eleverna utvecklar de kunskapskvaliteter som uttrycks i läroplanen. 

För inspektörerna framstår detta tydligast i ämnesintegrerade kurser och i 

det specialutformade programmet SPIEP. 

Av elevintervjuerna framgår också att elevernas erfarenheter skiftar när det gäller 

utvärdering av eget arbete och att detta till dels är lärarberoende. I vissa ämnen 

är sådana utvärderingar vanligt förekommande medan de i andra ämnen 

endast förekommer i begränsad utsträckning. Eleverna ger genomgående uttryck 

för att de tar stort ansvar för sin utbildning och känner lust att lära. 

Inspektörerna bedömer att skolan arbetar i riktning mot läroplanens mål att 

sträva mot, men att resultatet av detta arbete inte följs upp på ett systematiserat 

sätt och därmed är svårt att bedöma. Detta kan därför utvecklas ytterligare enligt 

inspektörerna. Inspektörerna bedömer också att elevernas möjligheter att 

utvärdera sitt eget lärande kan stärkas. 

4 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

5 



Dnr 53-2004:2933 


I Lundellska skolan är arbetet med att förankra och vidareutveckla grundläggande 

demokratiska värderingar hos eleverna prioriterat och kommer till konkret 

uttryck på flera sätt. De elever inspektörerna intervjuar och samtalar med i 

samband med inspektionen ger klart uttryck för demokratiska värderingar och 

framhåller vikten av att ta ansvar för sin utbildning, att kunna påverka både 

inom och utom mer formella elevdemokratiska forum som elevråd och klassråd. 

Eleverna framhåller också att skolmiljön är trygg, att de generellt trivs bra i skolan 

samt att relationen mellan lärare och elever överlag präglas av ömsesidig 

respekt. Även inspektörerna uppfattar skolans atmosfär som vänlig och trivsam. 

I skolans kvalitetsredovisning för år 2004 presenteras bland annat resultatet av 

den så kallade trygghetsenkäten där eleverna svarat på frågor om trivsel och 

trygghet i skolan. Av redovisningen framgår att skolans kvalitetsmedelvärde 

inom detta område ligger på 3,55 på en skala där ett uttrycker lägsta värde och 

fyra det högsta värdet. Trots dessa förhållandevis goda medelvärden i trygghetsenkäten 

och trots att elevernas utsagor vittnar om att de har tillägnat sig 

grundläggande kunskaper om demokratins principer, är resultatet av skolans 

värdegrundsarbete svårbedömt. Detta beror dels på att arbetet med normer och 

värden i själva undervisningen inte framträder tydligt för eleverna, dels på att 

skolans arbete med uppföljning och utvärdering inom det aktuella området är 

begränsat. 

Såväl i skollagen som i Lpf 94 framhålls skolans demokratiuppdrag. Skolan skall 

medverka till att eleverna utvecklar förståelse och respekt för andra människor 

samt en vilja till personligt ansvarstagande, både vad gäller den egna utbildningen 

och samhällslivet i stort. Utbildningen skall genomsyras av ett demokratiskt 

förhållningssätt och av demokratiska arbetsformer. 

Inspektörerna bedömer att skolans arbete med normer och värden ligger i linje 

med vad som anges i författningarna men att skolan bör utveckla arbetet med 

systematisk uppföljning och utvärderingen av arbetet med demokratiuppdraget, 

så att också resultatet av skolans insatser inom detta område framträder. Se 

även området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. 


med kunskaper, utveckling och lärande är av god kvalitet. Skolan bör utveckla 

arbetet med systematisk uppföljning och utvärdering av arbetet med demokratiuppdraget. 



Författningarna anger att eleverna skall ha inflytande över sin utbildning och att 

skolan skall främja samverkan med eleverna och deras vårdnadshavare. Skolans 

arbetsformer skall vara demokratiska och lärarna skall utgå från att eleverna 

både kan och vill ta ansvar för sitt lärande och sin kunskapsutveckling i skolan. 

För gymnasieskolan finns även särskilda krav på att skolan skall ha klassråd och



Dnr 53-2004:2933 

skolkonferens. Därutöver preciseras i arbetsmiljölagen att elevskyddsombud 

skall finnas på skolan. 

Skolledningen uppger att elevinflytande är ett prioriterat område i skolverksamheten 

och då särskilt elevernas inflytande på undervisningen. I intervjuer med 

företrädare för elevrådet bekräftas att skolans ledning visar stort intresse för 

elevinflytande och att den är ett mycket gott stöd i de frågor som elevrådet driver. 

Detta till trots framkommer i inspektionen att klassråd inte finns i alla klasser 

och att elevernas inflytande på undervisningen skiftar och är beroende av 

vilken lärare eleverna har. Bäst förefaller klassråden fungera i årskurs 1 medan 

de i årskurserna 2 och 3 har en betydligt svagare ställning alternativt eller inte 

förekommer alls. Ett tungt vägande skäl till att klassråden inte fungerar tillfredsställande 

är enligt samstämmiga uppgifter från elever och lärare bristen på 

schemalagd mentorstid i klasserna. Detta får till följd att just klassråden ofta 

uteblir till förmån för andra frågor som mentorerna har att hantera med eleverna. 

Inspektionen visar också att skolan, på grund av svagt intresse från elevhåll för 

tillfället saknar elevskyddsombud. Även när det gäller skolkonferensen sviktar 

engagemanget från eleverna, trots upprepade påstötningar från skolledningen. 

Enligt eleverna är en förklaring till det svaga intresset för elevskyddsombudets 

uppdrag och skolkonferensen dels att funktionen inte är tillräckligt synliggjord, 

dels att skolarbetet i övrigt kräver så mycket tid att eleverna inte anser sig ha 

utrymme för engagemang i denna typ av frågor. I inspektionen framkommer 

också att uppslutningen till elevrådet oftast är dålig eller obefintlig från omvårdnadsprogrammet 

och apoteksteknikerprogrammet. Detta kan enligt elever 

och lärare bero på att en viss segregation finns i skolan mellan de mer teoretiska 

programmen (SP, NV, SPIEP) och de mer yrkesinriktade programmen (OM, 

AT). 

I skolans kvalitetsredovisning för år 2004 bekräftas att klassrådens ställning i 

verksamheten inte är speciellt stark. Resultatet av den s.k. delaktighetsenkäten 

visar att kvalitetsmedelvärdet för elevernas delaktighet har sjunkit från 2,61 år 

2003 till 2,51 år 2004 på en skala där ett är lägsta värdet och fyra det högsta. I 

kommentardelen till resultatet av delaktighetsenkäten påpekas särskilt att klassrådens 

ställning har försvagats. 

Skolans samverkan med föräldrar uppfattas överlag som god, särskilt inför starten 

i årskurs 1, av de föräldrar inspektörerna är i kontakt med. Därefter avklingar 

kontakten mellan skolan och föräldrarna i takt med elevernas stigande ålder. 

Föräldrar till elever med Aspergers syndrom alternativt föräldrar till elever i 

gymnasiesärskolan, uppger att skolans samverkan mellan hem och skola fungerar 

mycket bra och att kontakterna är täta genom hela gymnasietiden. 

Inspektörerna bedömer att skolan övergripande arbetar i riktning mot de mål 

som anges i Lpf 94 avseende normer och värden, men att elevernas inflytande 

på utbildningen delvis är lärarberoende och att eleverna inte alltid är medvetna 

om det inflytande de har på utbildningen. Det faktum att det inte finns någon 

schemalagd tid för klassråd i alla klasser alternativt att klassråden prioriteras 

bort av lärarna, medför enligt inspektörerna en risk för att skolans arbete med 

demokratiuppdraget undergrävs. Ett utvecklingsområde för skolan är därför att 

utveckla elevernas inflytande på utbildningen och lyfta fram arbetet med nor- 

6 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

7 



Dnr 53-2004:2933 

mer och värden i utbildningen. Inspektörerna bedömer också att skolledningens 

stöd till elevrådet är av god kvalitet men att skolan inte till fullo lever upp till 

författningarna krav på formella elevdemokratiska forum eftersom klassråd inte 

förekommer i alla klasser. Detta måste därför åtgärdas. Se även områdena Organisering 

av undervisningen och tidsanvändningen och Arbetssätten. 


Såväl i skollagen som i Lpf 94 är skolans skyldighet att motverka alla former av 

kränkande behandling tydligt formulerad. Det åligger skolan att förebygga och 

motverka alla former av kränkande behandling samt att vidta åtgärder så snart 

fall av kränkande behandling upptäcks. 

Lundellska skolans arbete för att förebygga och motverka kränkande behandling 

innefattar både det arbete som skolans ”mobbningsteam” kontinuerligt 

bedriver och gemensamma aktiviteter för hela skolan. Den så kallade Skrapandagen, 

där eleverna får träna samarbete och problemlösning är ett exempel på 

det sistnämnda. Ytterligare ett exempel är skolans engagemang i projektet 

”Röda tråden”, som är en del i regeringens arbete med jämställdhet i skolan. 

Projektet fokuserar på nyckelbegreppen respekt, ömsesidighet, delaktighet och 

ansvar och är tänkt att utmynna i ett antal handlingsplaner kring jämställdhet. 

Värdegrundsfrågorna lyfts också fram genom andra projekt och aktiviteter i 

skolan. För eleverna i årskurs 1 har skolan utarbetat ett särskilt program som 

syftar till att främja goda relationer i klasserna och ge eleverna en bra start på 

gymnasietiden. 

Inspektionen visar att skolledningen och övrig personal i skolan är mycket aktiva 

i arbetet med att förebygga och motverka kränkande behandling. Mentorerna 

fyller en särskilt viktig funktion när det gäller att diskutera och reda ut eventuella 

problem och tendenser till kränkningar mellan elever. Skolans personal markerar 

konsekvent att kränkande behandling inte får förekomma och agerar 

snabbt vid minsta tendens till kränkningar mellan elever. Personalen visar också 

tydligt att den inte accepterar nedskräpning, skadegörelse eller destruktiva beteenden 

från eleverna som kan inverka negativt på den psykosociala miljön i skolan. 

I samtal med lokalvårdare bekräftas att klotter och skadegörelse i princip 

inte förekommer alls i skolan. Eleverna beskriver personalens hållning i dessa 

frågor som klar och hävdar att detta är ett av skälen till att mobbning är sällsynt 

i Lundellska skolan. Inspektörernas intryck är att förhållandet mellan elever 

respektive mellan vuxna och elever överlag är gott och att atmosfären i skolan 

är påtagligt trivsam. 

I inspektionen framkommer emellertid att skolans handlingsprogram mot kränkande 

behandling inte är allmänt känt av elever och föräldrar. Intervjuer med 

elever och föräldrar visar också att det råder viss osäkerhet om vilka personer 

som ingår i skolans ”mobbningsteam”. Av handlingsprogrammet framgår inte 

att detta omfattar alla former av kränkningar och situationer där vuxen kränker 

elev. 

Inspektörerna bedömer att skolans värdegrundsarbete är av god kvalitet men att 

skolans information till elever och föräldrar om dels handlingsprogrammet mot 

kränkande behandling, dels vilka personer som ingår i skolans ”mobbningsteam” 

kan förbättras.



Dnr 53-2004:2933 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevernas inflytande på utbildningen 

varierar och är beroende av lärare. Eleverna är inte heller alltid medvetna 

om det inflytande de har på utbildningen. Inspektörerna bedömer därför 

att skolan bör ta ställning till hur elevernas inflytande på utbildningen kan göras 

mindre lärarberoende och hur elevernas medvetenhet om vilket inflytande de 

trots allt har på utbildningen kan utvecklas. Skolan bör också lyfta fram arbetet 

med normer och värden i utbildningen. 

Vidare bedömer inspektörerna att skolledningens stöd till elevrådet är av god 

kvalitet men att skolan inte i alla avseenden lever upp till författningarna krav 

eftersom klassråd inte förekommer i samtliga klasser. Detta måste därför åtgärdas. 

Skolans värdegrundsarbete bedöms av inspektörerna vara av god kvalitet men 

skolan bör revidera sitt handlingsprogram mot kränkande behandling så att det 

omfattar alla former av kränkningar och situationer där vuxen kränker elev. 



Enligt författningarna skall gymnasieskolan och gymnasiesärskolan upprätta en 

arbetsplan i samverkan med personal och företrädare för eleverna. Arbetsplanen 

skall beslutas av rektorn och regelbundet följas upp och revideras. Någon 

arbetsplan finns inte i Lundellska skolan, men väl ett uppdrags- och åtagandeavtal 

mellan Uppsala kommun och kommunens gymnasieskolor. Med utgångspunkt 

i nämnda avtal har Lundellska skolan formulerat ett antal lokala mål för 

skolverksamheten. Detta måldokument fyller enligt rektorn samma funktion 

som en formell arbetsplan; en bedömning som delas av inspektörerna. Därutöver 

har Lundellska skolan en utvecklingsplan som beskriver målen för utbildningen 

och preciserar gällande riktlinjer för arbetet. Den utvecklingsplan inspektörerna 

tagit del av omfattar åren 2000-2003. 

Intervjuade föräldrar och elever anser att skolans information om nationella mål 

och riktlinjer är mycket god, särskilt i samband med skolstarten i årskurs 1. 

Många lärare går enligt eleverna regelbundet igenom kursmål inför starten av en 

ny kurs. Däremot är uppföljning och utvärdering av kursmål tillsammans med 

eleverna i samband med att en kurs avslutas mindre vanligt förekommande. Se 

vidare området Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Inspektörerna 

bedömer att de lokala måldokument som används i Lundellska skolan 

ligger väl i linje med nationella mål och att den kunskapssyn och syn på lärandet 

som kommer till uttryck i nämnda måldokument motsvarar den kunskaps- och 

lärandesyn som genomsyrar läroplanen. 


I Lundellska skolan finns flera goda exempel på flexibel organisering av eleverna 

i olika gruppkonstellationer utifrån elevernas individuella förutsättningar och 

behov. Detta gäller inte minst för eleverna med Aspbergers syndrom och för 

eleverna inom gymnasiesärskolan. Samtidigt framkommer i inspektionen att ett 

stort antal av skolans elever upplever en stark stress i skolarbetet. En konsekvens 

av detta är bland annat att många elever känner sig nödgade att prioritera 

8 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

9 



Dnr 53-2004:2933 

lektionsundervisning, förberedelse inför olika redovisningar och prov framför 

deltagande i exempelvis olika formella elevdemokratiska fora. Detta faktum 

parat med att mentorernas schemalagda tid tillsammans med respektive mentorsgrupper 

har minskat, medför bland annat att klassråden inte får samma prioritet 

som tidigare eftersom så många andra frågor, förutom klassråden, också 

skall rymmas i den begränsade mentorstiden. Se även området Vägledning och 

utvecklingssamtal. 

Inspektörerna befarar att detta i sin förlängning får till konsekvens att skolans 

arbete med normer och värden dels inte blir tillräckligt tydligt för eleverna, dels 

indirekt undergrävs om utrymme inte ges för regelbundna klassråd. Dessa farhågor 

bekräftas som tidigare påtalats i området Arbetsmiljö och delaktighet till 

dels i kvalitetsredovisningen för år 2004, där skolan konstaterar att klassrådens 

ställning har försvagats och att eleverna inte har tillräcklig information om vilka 

frågor som avhandlas i elevrådet eller på skolkonferensen. 

Enligt Lpf 94 skall undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer 

både anpassas efter elevernas varierande behov och förutsättningar och främja 

ett aktivt elevinflytande. Inspektörerna bedömer därför att skolan dels bör vidta 

åtgärder som motverkar den stress många elever ger uttryck för, dels utveckla 

elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över utbildningen. 

Arbetssätten 

Inspektionen visar att arbetssätten och arbetsformerna varierar i Lundellska 

skolan. Inspektörerna uppfattar att kursplanerna i stor utsträckning är styrande i 

sammanhanget. Många elever uppger att arbetssätten och arbetsformerna skiftar 

mycket mellan såväl olika program som olika lärare. Inom exempelvis 

SPIEP är ämnesintegrering enligt eleverna vanligt förekommande medan det 

inte är fullt lika utbrett inom det Naturvetenskapliga programmet. Även elevernas 

möjlighet till inflytande varierar. I vissa ämnen får eleverna delta aktivt i 

planeringen av hela kurser medan deras möjligheter att påverka arbetsformer 

och arbetssätt är mer begränsade i andra ämnen. Enligt samstämmiga utsagor 

från elever och lärare strävar skolan efter att skapa en helhet i utbildningen och 

stor vikt läggs vid elevernas möjlighet att utveckla de kunskapskvaliteter som 

beskrivs i Lpf 94. Inspektörerna ser flera goda exempel på detta i samband med 

lektionsbesök. Se även områdena Kunskaper, utveckling och lärande och Arbetsmiljö 

och delaktighet. 

I författningarna anges att skolan skall ge eleverna möjlighet att se den egna 

kunskapsutvecklingen i ett sammanhang. Skolan skall därför verka för att en 

helhet nås i utbildningen. Vidare framhålls att elevernas olika sätt att lära skall 

ges utrymme i undervisningen och att eleverna skall vara delaktiga i planeringen 

av undervisningen. Eleverna skall också få pröva olika arbetssätt och arbetsformer. 

Inspektörerna bedömer att de arbetssätt och arbetsformer som tillämpas i Lundellska 

skolan överlag är av god kvalitet och att skolans ansträngningar att skapa 

en helhet i utbildningen står i samklang med vad som uttrycks i Lpf 94.



Dnr 53-2004:2933 


I skolans elevvårdslag ingår kurator, studieoch yrkesvägledare och skolsköterska. 

Varje vecka har elevvårdslaget så kallade elevomsorgsmöten tillsammans 

med de biträdande rektorerna. Flertalet beslut i elevvårdsärenden fattas av de 

biträdande rektorerna i elevomsorgsmötena på delegation av rektor. Elevvårdskonferenser 

(EVK) hålls ett par gånger per läsår och rektor deltar inte alltid i 

dessa. Rektor fattar huvudsakligen beslut i disciplinära ärenden. 

Elevvårdslaget har fungerande rutiner och en tydlig arbetsgång när det gäller att 

fånga upp elever i behov av särskilt stöd. Detta är särskilt påtagligt i ämnena 

svenska engelska och matematik men gäller även för andra ämnen. Under höstterminen 

i årskurs 1 genomförs diagnoser i svenska, engelska och matematik 

för samtliga elever. Resultatet av diagnoserna diskuteras tillsammans med ansvariga 

mentorer och speciallärare varefter beslut fattas om olika stödinsatser. 

Uppföljning av vidtagna åtgärder sker därefter fortlöpande med mentorerna 

och i samband med klasskonferenserna. Regelbundna avstämningar görs också 

med mentorerna av elevernas frånvaro. 

Exempel på stödinsatser är erbjudande om läs- och skrivundervisning för elever 

med läs- och skrivsvårigheter, läromedel av olika svårighetsgrad i matematik 

kopplat till olika studietakt i ämnet. Därutöver erbjuds också ”räknestugestöd” 

som innebär att en lärare finns tillgänglig viss tid i veckan för de elever som 

önskar extrahjälp i matematik. Andra stödåtgärder kan handla om delning av 

grupper i karaktärsämnen under årskurs 1 och 2 samt stöd från enskilda lärare. 

För eleverna med Aspbergers syndrom och för eleverna i gymnasiesärskolan 

sker kontinuerlig uppföljning, ofta flera gånger i veckan, av aktuella stödinsatser. 

Andra former av stöd för dessa elevgrupper kan vara erbjudande om deltagande 

i den reguljära undervisningen i vissa delkurser. 

Inspektörernas intryck är att stödet i svenska, engelska och matematik sammantaget 

fungerar bra i årskurs 1. Inspektionen visar att läs- och skrivundervisning 

även erbjuds för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 2 och 3. Av intervjuer 

med personal och föräldrar framgår att skolans resurser för stöd i övrigt 

uppfattas som knappa, särskilt för eleverna i årskurs 2 och 3 och att en oro 

finns för vilka konsekvenser detta kan tänkas få framöver både för skolan som 

helhet och för enskilda elever. Vid beaktande av att antalet elever med låga testresultat 

enligt 2004 års kvalitetsredovisning har ökat jämfört med föregående år, 

liksom antalet elever som får modersmålsstöd, framstår skolans begränsade 

resurser till stöd som än mer bekymmersam. 

Enligt författningarna är skolan skyldig att erbjuda stöd till elever som riskerar 

att inte uppnå de kunskapsmål som anges i kursplanerna. För elever i behov av 

särskilda stödinsatser skall åtgärdsprogram utarbetas. Författningarna anger 

också att rektor skall vara ledamot av elevvårdskonferensen. 

Inspektörerna bedömer att skolans elevvårdsorganisation är välfungerande och 

att skolans stöd i svenska, engelska och matematik i årskurs 1 är av god kvalitet, 

men befarar att stödet i övriga ämnen samt i årskurserna 2 och 3 är otillräckligt. 

Skolan bör därför förvissa sig om att alla elever som har behov av stöd också 

får det. I inspektionen framkommer att åtgärdsprogram inte utarbetas för alla 

elever i behov av särskilda stödåtgärder. Detta är inte i enlighet med författ- 

10 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

11 



Dnr 53-2004:2933 

ningarna och måste därför åtgärdas. Inspektionen visar också att rektor inte 

deltar i alla elevvårdskonferenser. Inspektörerna vill i detta sammanhang påpeka 

att möjligheten att genomföra elevvårdskonferens utan att rektorn deltar, inte 

får brukas i en sådan omfattning att skolan i praktiken kringgår författningarnas 

krav på att rektorn skall vara ledamot av elevvårdskonferensen. 


Skolans arbete med bedömning och betygssättning skall enligt Lpf 94 ta sin 


och som definieras i betygskriterier. Bedömningen av elevernas kunskapsutveckling 

skall vara allsidig och grunda sig på den samlade information som finns 

tillgänglig om elevernas kunskaper i relation till de krav som uttrycks i kursplanen. 

Detta innebär att såväl muntliga som skriftliga bevis på elevernas kunskapsutveckling 

skall beaktas, liksom sådana kunskaper som eleverna har tillägnat 

sig i sammanhang som ligger utanför den reguljära undervisningen. 

Inspektionen visar att skolans arbete med uppföljning, likvärdig bedömning och 

betygssättning av elevernas kunskapsutveckling regelbundet diskuteras i både 

ämneslagen och den så kallade stora ledningsgruppen där ämnes- och arbetslagsledare 

ingår tillsammans med skolledningen. De elever inspektörerna kommer 

i kontakt med under inspektionsbesöket uppger att lärarna ofta samtalar 

med eleverna, både i grupp och enskilt, om bedömning och betygssättning. 

Eleverna uppfattar överlag betygen som rättvisa men uppger samtidigt att de, 

trots dialogen med lärarna i dessa frågor, inte alltid har helt klart för sig vad 

lärarna grundar sina bedömningar på. Som tidigare påtalats i området Pedagogisk 

verksamhet och undervisning är eleverna nöjda med skolans information 

om nationella mål och riktlinjer. Samtidigt påpekar eleverna att uppföljning och 

utvärdering av kursmål inte alltid sker tillsammans med eleverna i samband med 

att en kurs avslutas. Inspektörerna sluter sig till att elevernas osäkerhet kring 

vad lärarna utgår från i sina bedömningar åtminstone till dels kan hänföras till 

det faktum att eleverna inte alltid är delaktiga i uppföljning och utvärdering av 

kursmål. 

I lärarintervjuerna framkommer att lärarna försöker ta fasta på kunskapens olika 

former vid bedömning och betygssättning. Såväl resultaten från de nationella 

proven som andra underlag, exempelvis muntliga och skriftliga redovisningar, 

olika fördjupnings- och projektarbeten, används som underlag för bedömning 

och betygssättning. De lokala bedömningskriterier som används står enligt inspektörerna 

i överensstämmelse med de nationella. 

Inspektörerna bedömer att skolans systematiska arbete med uppföljning och 

bedömning av elevernas kunskapsutveckling är av god kvalitet och bidrar till en 

likvärdig betygssättning. Eftersom en viss osäkerhet råder bland eleverna om 

vad lärarna grundar sina bedömningar på, bör skolan dock bemöda sig ytterligare 

om tydliggöra betygskriterierna för eleverna och involvera eleverna mer i 

arbetet med uppföljning och utvärdering av kursmålen i samband med kursavslutning.



Dnr 53-2004:2933 


Författningarna anger att skolan skall sträva mot att eleverna utvecklar en förmåga 

till individuell studieplanering och medvetna val gällande fortsatt studieoch 

yrkesinriktning. En förutsättning för detta är att varje elev får information 

om sin kunskapsutveckling och studiesituation och om de olika studieoch 

yrkesval som med utgångspunkt i detta står till buds. Ett viktigt underlag i 

sammanhanget är den individuella studieplanen som enligt gymnasieförordningen 

skall ligga till grund för utvecklingssamtalen. 

Av inspektionen framgår att studieoch yrkesvägledarna på olika sätt försöker 

informera eleverna om deras valmöjligheter avseende framtida studievägar och 

yrkesinriktning. Detta sker bland annat genom olika informationskampanjer, 

besök i klasserna och individuell vägledning. Ett problem i sammanhanget är, 

som tidigare omnämnts i området Organisering av undervisningen och tidsanvändningen, 

att den schemalagda mentorstiden har skurits ner. Detta försvårar 

studieoch yrkesvägledarnas möjligheter att nå ut med samlad information till 

klasserna eftersom mentorstiden tidigare användes bland annat till studieoch 

yrkesvägledning. Inspektörerna bedömer att skolans studieoch yrkesvägledning 

är av god kvalitet och står i överensstämmelse med författningarna. Studieoch 

yrkesvägledarnas möjligheter att nå ut till klasserna med samlad information 

kan dock förbättras. 

I inspektionen framkommer att alla elever i Lundellska skolan har individuella 

studieplaner och att eleverna generellt tycker dessa fyller en viktig funktion. 

Emellertid visar det sig att de individuella studieplanerna inte ligger till grund 

för utvecklingssamtalen och att utvecklingssamtal inte genomförs varje termin i 

alla årskurser. Detta är inte i överensstämmelse med vad som anges i författningarna 

och måste därför åtgärdas. 

Samverkan och öppenhet 

Lundellska skolan har både ett väl utbyggt lokalt samarbete med arbetslivet och 

ett rikhaltigt internationellt utbyte med bland annat med Tyskland, Italien, 

Frankrike och Ryssland. Därutöver deltar skolan i det Nordiska samarbetsprojektet 

Nordplus, vilket medför att elever på Omvårdnadsprogrammet kan erbjudas 

arbetsplatsförlagd utbildning (APU-platser) inom Norden. Samarbetet 

med vårdorganisationen BUPA i England innebär ytterligare en möjlighet för 

elever på Omvårdnadsprogrammet till APU utomlands. Förutom elevutbyte 

mellan olika länder är andra samarbetsprojekt och studieresor vanligt förekommande, 

exempelvis inom ramen för kursen Internationell ekonomi och politik 

på SPIEP. 

Författningarna slår fast att undervisningen skall rymma ett internationellt perspektiv 

och att skolan skall sträva efter ett gott samarbete med arbetslivet. Rektorn 

har ett särskilt ansvar att inspirera till internationella kontakter, samverkan 

och utbyten i utbildningen. Inspektörerna bedömer att skolans arbete inom 

dessa områden är av mycket god kvalitet. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans pedagogiska verksamhet 

och undervisning väsentligen är av god kvalitet. Detta till trots finns det 

ett antal områden där skolans arbete bör utvecklas. 

12 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

13 



Dnr 53-2004:2933 

Ett sådant område är organiseringen av undervisningen och tidsanvändningen 

där skolan bör vidta åtgärder som motverkar den stress många elever ger uttryck 

för. Vidare bör försiktighet iakttas när det gäller möjligheten att genomföra 

elevvårdskonferens utan att rektorn deltar, så att skolan inte kringgår författningarnas 


Skolan bör även utveckla elevernas möjlighet till ansvar och inflytande över 

utbildningen. Ytterligare ett utvecklingsområde för skolan är att tydliggöra betygskriterierna 

för eleverna. Slutligen bör skolan förvissa sig om att alla elever 

får det stöd de har rätt till. 

I inspektionen framkommer att åtgärdsprogram inte utarbetas för alla elever i 

behov av särskilda stödåtgärder. Detta är inte i enlighet med författningarna 

och måste åtgärdas. 

Vidare framkommer att de individuella studieplanerna inte ligger till grund för 

utvecklingssamtalen och att utvecklingssamtal inte genomförs varje termin i alla 

årskurser. Detta är inte i överensstämmelse med vad som anges i författningarna 

och måste således åtgärdas. 



Inspektionen visar att ansvarsfördelningen mellan förvaltningsledningen och 

skolans ledning är tydlig. De formella kontakterna mellan rektorn och förvaltningsledningen 

begränsar sig i huvudsak till månatliga rektorsmöten. Även skolans 

biträdande rektorer träffas på förvaltningsnivå i särskilda konferenser ett 

par gånger per termin. Övriga kontakter mellan skolledningen och förvaltningsledningen 

sker vanligtvis på eget initiativ från ansvariga befattningshavare i skolan. 

Således har skolans ekonomichef regelbundna möten med företrädare för 

förvaltningsledningen i frågor som rör exempelvis ekonomin och fastigheten. 


Författningarna slår fast att en rektor skall finnas för ledningen av utbildningen 


övergripande ansvar för verksamheten. 

Ledningsorganisationen i Lundellska skolan består av rektorn, fem biträdande 

rektorer och skolans ekonomichef. Ansvarsfördelningen inom skolledningen är 

tydlig och uppfattas av inspektörerna fungera bra. Den personal inspektörerna 

möter under inspektionsbesöket uppger att skolledningen har en god överblick 

över skolverksamheten och att kontakterna mellan lärarna och skolledningen är 

välfungerande. Förutom de ansvarsområden som rektorn enligt författningarna 

inte kan delegera, befattar sig rektorn sig främst med frågor av mer övergripande 

art. Rektorn är t.ex. särskilt engagerad i elevrådets arbete och i skolans miljöarbete. 

Enligt samstämmiga utsagor är rektorn väl förtrogen med verksamheten 

och känd av såväl elever som föräldrar. 

Utöver skolans ledningsgrupp finns också den så kallade stora ledningsgruppen 

som består av representanter från skolledningen, ämnes- och arbetslagsledare.



Dnr 53-2004:2933 

Skolledningen sammanträder varje vecka och den stora ledningsgruppen har 

möten en gång per månad. 

Inspektörerna bedömer att rektorn, i enlighet med författningarnas krav, är väl 

förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och övergripande tar ansvar för verksamheten. 


Den pedagogiska organisationen i Lundellska skolan är uppbyggd med utgångspunkt 

i de olika programinriktningarna. Sålunda bildar exempelvis personal 

och elever inom SPIEP arbetslag, medan personal och elever inom Naturvetenskapsprogrammet 

ingår i ett annat. I varje arbetslag finns en arbetslagsledare 

som sköter samordningen i arbetslaget. Arbetslagsledarna handhar också 

lagets gemensamma kompetensutvecklingsmedel. Parallellt med arbetslagsorganisationen 

finns även ämneslag som leds av ämneslagsledare. Ämneslagen har 

liksom arbetslagen tillgång till medel som de själva förfogar över. De bevakar 

och diskuterar olika ämnesfrågor, samordnar beställning av läromedel och ansvarar 

för genomförandet av de nationella proven. 

Ansvaret för de olika programmen, tjänstefördelning, löpande elev- och personalfrågor 

är delegerade till de biträdande rektorerna. De biträdande rektorerna 

gör återkommande lektionsbesök hos de lärare som de är ansvariga för och 

initierar eller deltar i olika pedagogiska diskussioner med lärarna. Inspektörernas 

intryck är att det i första hand är de biträdande rektorerna och inte rektorn som 

driver pedagogiska utvecklingsfrågor i skolan. Detta bekräftas också av såväl 

rektorn som den personal inspektörerna intervjuar och samtalar med i inspektionen. 

Enligt rektorn är syftet med denna ledningsmodell att skapa förutsättningar 

för ett nära pedagogiskt ledarskap, det stora antalet elever och medarbetare 

till trots. Rektors pedagogiska ledningsarbete sker således i första hand genom 

de biträdande rektorerna, i lednings- och samverkansgrupper men även i 

exempelvis handledning av biträdande rektorer och lagledare. Även om de biträdande 

rektorerna är väl förtrogna med det pedagogiska vardagsarbetet i skolan 

och driver olika pedagogiska utvecklingsfrågor, uppfattar inspektörerna att 

det råder en osäkerhet bland personalen om vilka utvecklingsarbeten skolan för 

närvarande har valt att prioritera. 

Skolan följer kontinuerligt upp resultatet av elevernas kunskapsutveckling och 

genomför olika enkätundersökningar riktade till elever och föräldrar i syfte att 

kvalitetssäkra och förbättra skolans arbete. En av skolans lärare är ”utvärderingsansvarig” 

och tar in underlag från de olika arbets- och ämneslagen. Dessa 

underlag bearbetas därefter och används i den årliga kvalitetsredovisningen. När 

kvalitetsredovisningen föreligger i färdigt manus förankras den i skolkonferensen 

och skolans samverkansgrupp. Slutligen presenteras kvalitetsredovisningen 

både muntligen och skriftligen för personalen. 

I skolans kvalitetsredovisning presenteras mål och riktlinjer i enlighet med läroplanen, 

mål enligt uppdragsplan och uppdrags/åtagandeavtal, aktiviteter för att 

nå målen, resultat- och måluppfyllelse, åtgärder för utveckling samt uppföljning 

och utvärdering. Även om skolans kvalitetsredovisning uppfyller de krav som 

formellt ställs i författningarna, är intrycket att kvalitetsredovisningen endast 

delvis fungerar som ett redskap för att driva verksamhetens utveckling framåt. 

14 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

15 



Dnr 53-2004:2933 

Detta kan enligt inspektörerna bero på att arbetet med kvalitetsredovisningen 

behöver förankras ytterligare bland skolans elever och personal. Vidare bedömer 

inspektörerna att resultatet av skolans arbete i riktning mot läroplanens mål 

att sträva mot inte är tillräckligt tydligt eller systematiserat och därmed svårt att 

bedöma. Detsamma gäller för skolans arbete med demokratiuppdraget i undervisningen 

och resultatet av skolans insatser inom detta område. Skolan bör därför 

ta ställning till hur detta kan utvecklas till det bättre och lyftas fram i kvalitetsredovisningen. 


fungerar väl samt att rektorn är förtrogen med den dagliga verksamheten. Skolans 

kontinuerliga och systematiska arbete med uppföljning och utvärdering 

bedöms av inspektörerna huvudsakligen bra. Resultatet av skolans arbete i riktning 

mot läroplanens mål att sträva mot och arbetet med demokratiuppdraget 

bör enligt inspektörerna systematiseras och förtydligas ytterligare i kvalitetsredovisningen. 


Lundellska skolan erbjuder fyra nationella program. Inom ett av dessa program, 

Naturvetenskapsprogrammet, finns mediekommunikation som en lokal inriktning. 

Därutöver har skolan även ett specialutformat program som ligger nära 

det Samhällsvetenskapliga programmet, Internationell ekonomi och politik samt 

ett specialutformat program för gymnasiesärskolan, Omvårdnads- och omsorgsprogrammet. 

Inom Individuellt program erbjuds elever med Aspbergers 

syndrom undervisning med inriktning mot det Samhällsvetenskapliga programmet. 

Enligt den senaste kvalitetsredovisningen fick 167 elever modersmålsundervisning 

2004 och 50 elever läste svenska som andraspråk. Inspektionen 

visar också att eleverna erbjuds individuellt val i enlighet med författningarna. 

Inspektörerna bedömer att tillgången till utbildning är god vid Lundellska skolan 

och att eleverna erbjuds individuella val i enlighet med vad som fastslås i 

författningarna. 


I skollagen anges att utbildningen i gymnasieskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. 

Detta innebär att eleverna skall ha tillgång till läromedel och annat material 

som en tidsenlig utbildning förutsätter. Endast enstaka, obetydliga kostnader 

medges för inslag i utbildningen enligt författningarna. 

I inspektionen framkommer att utbildningen på Lundellska skolan inte är avgiftsfri. 

Bland annat förekommer kostnader för så kallade grafräknare, vissa biooch 

studiebesök samt kostnader för resor inom ramen för skolans internationella 

utbyte. Trots att skolan står för en stor del av resekostnaderna får eleverna 

ofta betala flera tusen kronor för att kunna delta i dessa resor. Nämnda kostnader 

hänför sig till sådant material och sådana aktiviteter som är att betrakta som 

inslag i utbildningen och överstiger vida vad som i författningarna avses med 

obetydlig kostnad. Frågan om avgifter bedöms i den sammanfattande rapporten 

för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen.



Dnr 53-2004:2933 


Elever och föräldrar uppger att skolans information om aktuella gymnasieprogram, 

övriga valmöjligheter inom utbildningen, mål, innehåll och arbetsformer 

är av mycket god kvalitet. Särskilt framhålls den information som ges i samband 

med starten i årskurs 1. 


god vid Lundellska skolan liksom skolans information om olika program och 

valmöjligheter. 

6. Resurser 


Merparten av de lärare som undervisar i Lundellska skolan är behöriga lärare 

och har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver. Flertalet 

har dessutom flera års erfarenhet av läraryrket. Eleverna framhåller att 

lärarna är ämneskunnig och skickliga på att lära ut. 

Varje arbetslag har, som tidigare redovisats, tillgång till gemensamma medel för 

kompetensutveckling. Därutöver finns möjlighet för enskilda lärare att föreslå 

vissa kompetensutvecklingsinsatser. Hälften av de dagar som finns avsatta för 

kompetensutveckling beslutar skolledningen om medan personalen får bestämma 

över den andra hälften. Några lärare lägger upp egna utbildningar tillsammans 

med andra ämnesföreträdare i kommunen. 

I författningarna finns angivet att de lärare som undervisar i skolan skall ha en 

utbildning avsedd för den undervisning de huvudsakligen bedriver samt att 

kompetensutveckling skall anordnas för den personal som har hand om utbildningen. 


som erbjuds ligger i linje med författningarnas krav. 

Läromedel, pedagogiska materiel, utrustning, skolmåltider och lokaler 

De läromedel och övrigt material som används i undervisningen är tidsenliga 

och anpassade till såväl läroplan som kursplaner. I skolan finns också ett mindre 

bibliotek som både är uppskattat och välfrekventerat av eleverna. Tillgången till 

material bedöms av inspektörerna som god. 

Skolans lokaler är väl avpassade för elever med funktionshinder och bedöms i 

allt väsentligt som ändamålsenliga. Lokalerna lämpar sig för lärande både i större 

och mindre gruppkonstellationer. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans personella och materiella 

resurser är goda och motsvarar de krav som författningarna reser i dessa 

avseenden. 

16 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

17 



Dnr 53-2004:2933 


Inspektörerna bedömer att verksamheten i Lundellska skolan övergripande är 

av god kvalitet. Eleverna når goda kunskapsresultat och skolans arbete med 

demokratiuppdraget är prioriterat av personalen. Skolans ledningsorganisation 

fungerar bra och rektorn är väl förtrogen med den dagliga verksamheten. Tillgången 

till utbildning, skolans information om utbildning samt de personella 

och materiella resurserna i skolan bedöms också som goda. 



- Skolan bör utveckla arbetet med systematisk uppföljning och utvärdering av 

skolans arbete med demokratiuppdraget. 


- Arbetet med normer och värden bör lyftas fram i utbildningen. 

- Handlingsprogrammet mot kränkande behandling bör revideras så att det 

omfattar alla former av kränkningar och situationer när vuxen kränker elev. 


- Åtgärder bör vidtas som motverkar den stress i skolarbetet många elever ger 

uttryck för. 

- Skolan bör iaktta försiktighet när det gäller möjligheten att genomföra elevvårdskonferens 

utan att rektorn deltar, så att skolan inte kringgår författningarnas 


- Elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över utbildningen bör utvecklas. 

- Utvecklingssamtalen bör förbättras och kopplas till de individuella studieplanerna. 

- Betygskriterierna bör förtydligas för eleverna. 

- Skolan bör förvissa sig om att alla elever i behov av särskilt stöd får det stöd 

de har rätt till. 


- Resultatet av skolans arbete i riktning mot läroplanens mål att sträva mot 

och arbetet med demokratiuppdraget bör systematiseras och förtydligas i 

kvalitetsredovisningen. 




- Klassråd förekommer inte i samtliga klasser (4 kap. 3 § gymnasieförordningen).



Dnr 53-2004:2933 





Datum Ort 



Lars Svensson 

18 

SKOLVERKET

1 


Uvengymnasiet 

Dnr 53-2004:2933 

Utbildningsinspektion i Uvengymnasiet, 

individuellt program och gymnasial utbildning 












Resultaten: 


Verksamheten: 






6. Resurser 


















Uvengymnasiet 

Dnr 53-2004:2933 

Genomförandet av inspektionen i Uvengymnasiet 

Skolverket sände den 22 november skriftlig information till kommunen om att 

verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. 

Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i gymnasieskolan Uven har 

bestått av undervisningsråden Elisabeth Ritchey och Pia-Lotta Sahlström. Besök 

i gymnasieskolan Uven inleddes den 19 april och avslutades den 20 april 

2005. 





beslut. 

Underlag 


Uven, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och 

samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om 

kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem 


I Uven genomfördes formella intervjuer med skolledning, lärare, studie - och 

yrkesvägledare, elevvårdspersonal, elever samt föräldrar. Lektionsbesök genomfördes 

på Uvens samtliga verksamheter. Under besöket fördes också informella 

samtal med elever och personal. 


Uvengymnasiet Antal studerande 

Individuellt program 274 

Flexibla studiegrupper 65 

Utbildningen vid skolan omfattar Individuellt program med allmän inriktning 

som är uppdelat på olika inriktningar samt en flexibel studiegrupp, SPUNK, 

med natur- och samhällsvetenskapligt program. Från och med höstterminen 

2005 har SPUNK överförts till det nyöppnade Rosendalsgymnasiet. 

Skolan är förlagd till fyra olika enheter. På Uven, belägen i Johannesbäcksområdet, 

går elever på IV-Praktik som är en förberedelse för fortsatta studier på 

andra gymnasieprogram och innefattar två dagars teori och tre dagars praktik 

per vecka, IV-Teori som är en förberedelse för fortsatta studier på andra gymnasieprogram 

och består av undervisning fem dagar per vecka och IV-Avhopp, 

för elever som avbrutit ett gymnasieprogram. På ”Villa Lugnet”, en villa belägen 

vid Botaniska trädgården, och St. Olofsgatan, en lägenhet, finns Individuellt 

program med individuell studiegång för elever med sammansatt problematik i 

behov av särskilda insatser. På SPUNK, som är belägen i hemmiljö i centrala 

Uppsala, går elever som får undervisning i flexibla studiegrupper i ett specialut- 

2 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

3 


Uvengymnasiet 

Dnr 53-2004:2933 

format program som bygger på att eleven tar mycket stort ansvar för sitt eget 

lärande 

Skolans personal arbetar i arbetslag med en gemensam elevgrupp. 

Bedömning 


Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) skall gymnasieskolan 

utveckla och fördjupa de kunskaper eleverna tillgodogjort sig inom den obligatoriska 

skolan både som en förberedelse för yrkesverksamhet och studier och 

som en förberedelse för livet som vuxna samhällsmedborgare. 

På Uvengymnasiet råder enligt inspektörerna ett mycket gott klimat bland elever 

och personal, vilket också bekräftas i intervjuer. 

I den så kallade trygghetsenkäten, som årligen genomförs i Uppsalas skolor, 

ligger kvalitetsmedelvärdet för Uvengymnasiet i 2004 års enkätundersökning på 

3,6 på en skala där ett uttrycker lägsta värde och fyra det högsta. Resultatet visar 

att de allra flesta elever känner sig trygga och trivs på skolan. Skolans värdegrundsarbete 

finns beskrivet i kvalitetsredovisningen för år 2004, likaså anges 

åtgärder för utveckling för ökad måluppfyllelse. 

Enligt skolans kvalitetsredovisning måste elevernas kunskapsresultat kopplas till 

de förutsättningar eleverna har när de påbörjar sin skolgång på Uven. De mål 

som skolan tillsammans med eleven sätter upp, formuleras med utgångspunkt i 

vad eleven skall uppnå med sina studier. Se vidare i kapitel tre. 

Enligt inspektörerna saknas en systematisk uppföljning av elevernas lärande och 

kunskapsutveckling. Resultatet av skolans arbete med elevernas lärande och 

kunskapsutveckling vid Uvengymnasiet blir därmed inte synliggjort. Enligt inspektörerna 

torde en uppföljning av såväl de elever som avslutat sina studier på 

Uvengymnasiet som en analys av studieavbrotten vara av stort intresse för skolans 

fortsatta arbete med att utveckla verksamheten. 

Inspektörerna bedömer att det är otydligt i kvalitetsredovisningen vad resultatet 

blir av skolans insatser, se vidare kapitel fyra. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet avseende normer 

och värden är bra på Uven. Skolan bör dock utveckla arbetet med systematisk 

uppföljning av elevernas lärande och kunskapsutveckling så att skolans resultat 

inom området framträder tydligare. 


Författningarna anger att eleverna skall ha inflytande över sin utbildning och att 

skolan skall främja samverkan med eleverna och deras vårdnadshavare. Skolans 

arbetsformer skall vara demokratiska och lärarna skall utgå från att eleverna 

både kan och vill ta ansvar för sitt lärande och sin kunskapsutveckling i skolan.


Uvengymnasiet 

Dnr 53-2004:2933 

I intervjuerna framkommer att eleverna är mycket nöjda med skolan. De får 

vara delaktiga i uppläggningen av studierna och ”då gör man det bästa man 

kan”. Eleverna uppskattar också växlingen mellan praktik och teori. 

Samverkan med föräldrarna sker huvudsakligen i samtal kring de individuella 

studieplanerna och i utvecklingssamtalen, som genomförs minst en gång per 

termin. I utvecklingssamtalen diskuteras både elevernas kunskapsutveckling och 

sociala utveckling. 

Inspektörerna bedömer att skolans arbete mot kränkande behandling är av god 

kvalitet. Skolan har en handlingsplan mot kränkande behandling och enligt eleverna 

vidtar lärarna åtgärder så snart en konflikt uppstår. En god kommunikation 

är enligt personalen en grundförutsättning för att nå goda resultat. Personalen 

arbetar ständigt med värdegrundsfrågor vilket enligt lärarna faller sig naturligt 

i en verksamhet som så tydligt utgår från att eleverna kan och ska ta ansvar 

för sig själv och sitt lärande. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att arbetet med arbetsmiljö och 

delaktighet är av god kvalitet. Särskilt skolans arbete med värdegrundsfrågor i 

undervisningen bedöms av inspektörerna som mycket gott. 


Enligt författningarna skall utbildningen på ett individuellt program följa en 

plan, som skall fastställas av styrelsen för utbildningen. Alla elever på Uven har 

individuella studieplaner som skickas till nämnden. När en elev söker sig till 

Uven sker först ett sammanträffande med studieoch yrkesvägledaren (SYV). 

Eleven erbjuds samtal med rektor, kurator, sjuksköterska. Tillsammans med 

SYV, lärare och föräldrar upprättas sedan en individuell studieplan. SYV har en 

central roll som klassföreståndare på Uven och ansvarar även för elevernas 

praktik. Detta innebär att SYV också genomför praktikplatsbesök. 

För de elever som har praktik inlagd i sin utbildning är praktikplatserna mycket 

viktiga. Skolan samarbetar med praktikplatserna och har tillgång till ett antal 

platser som nyttjas. Om elevernas arbete på praktikplatserna inte fungerar följs 

detta upp i syfte att hitta nya lösningar för eleverna. Enligt rektorn stannar eleverna 

som regel kvar längre på samma praktikplats om de själva har hittat sin 

praktikplats och på så sätt har tagit eget ansvar för denna del av utbildningen. I 

föräldraintervjuer framkommer att föräldrarna tycker att praktiken både är vikig 

och bra. Föräldrarna framhåller även att samarbetet mellan praktikplatserna och 

skolan fungerade bra. Ett gott exempel på detta är enligt inspektörerna när 

handledare från en praktikplats deltar i utvecklingssamtal. 

Eleverna tycker att de har möjlighet att dagligen samtala med lärarna om studierna 

och de kan då prata om olika sätt att lära. Lärarna ser som en av de främsta 

uppgifterna att stärka elevernas tilltro till sig själva och ge eleverna möjlighet att 

lyckas med sina studier. Det är enligt lärarna viktigt att vara flexibel och hela 

tiden söka hitta nya lösningar i undervisningen för att en positiv utveckling ska 

ske för eleverna 

De teoretiska studierna är koncentrerade till svenska, engelska och matematik. 

Enligt lärarna är det viktigt att utgå ifrån elevernas intressen för att öka motivationen 

och de försöker att koppla den teoretiska delen till den praktik eleverna 

4 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

5 


Uvengymnasiet 

Dnr 53-2004:2933 

genomför. Enligt föräldrarna är Uven särskilt bra på att skapa sammanhang 

mellan den praktik eleverna genomför och de teoretiska studierna på skolan. 

Om den överenskomna studiegången inte fungerar för eleverna försöker skolan 

att hitta nya vägar. Skolan har, enligt rektorn, ett stort uppföljningsansvar för 

varje elev och ett speciellt ansvar vilar på skolan att följa upp elevernas närvaro 

och frånvaro. 

De individuella studieplanerna beskriver vilka ämnen eleverna studerar och hur 

många dagars praktik varje elev har. En elev kan till exempel studera för att få 

betyg på grundskolenivå och/eller studera kärnämnen på gymnasienivå. I den 

individuella studieplanen finns också angivet vilken tidsperiod den gäller för. 

Kurator och sjuksköterska arbetar tillsammans med de övriga i personalen för 

att kunna utarbeta individuella lösningar för varje elev. Det krävs ett stort engagemang 

och mycket samarbete då problematiken varierar hos eleverna och där 

det i vissa fall kan vara nödvändigt med ett samarbete med socialtjänsten. Enligt 

den intervjuade personalen finns det för närvarande inte något fullt ut strukturerat 

samarbetet med socialtjänsten i den nya kommunala organisationen. Detta 

fungerade bättre i den gamla kommunorganisationen. 

Enligt lärarna har många av skolans elever inte fått sitt stödbehov utrett innan 

de börjat Uvengymnasiet, trots att detta behov funnits. 

Diskussioner sker kontinuerligt i arbetslaget angående bedömning och betygssättning 

och individuella bedömningar och justeringar av upplägg görs hela 

tiden. 

På SPUNK har eleverna ett elevråd, men aktiviteten varierar från årskurs till 

årskurs. 


och undervisningen är av god kvalitet på Uvengymnasiet. Varje elev har en 

individuell studieplan och förändringar i studieplanen sker fortlöpande vid behov. 


Rektor på Uven är f.d. yrkesmilitär som efter skolledarutbildning varit rektor på 

en F-6-skola i ett par år innan han tillträdde tjänsten som rektor på Uven. Vid 

inspektionstillfället hade skolan även en biträdande rektor som arbetade på 

SPUNK och ansvarade för verksamheten där. De elevvårdskonferenser som 

genomfördes på SPUNK leddes av biträdande rektor. Rektorn var inte närvarande 

vid dessa på SPUNK. Sedan höstterminen 2005 är SPUNK som tidigare 

nämnts överförd till Rosendalsgymnasiet. 

I Uvengymnasiet ansvarade biträdande rektorn på SPUNK för elevvårdskonferens 

och fattade beslut angående reducerade och utökade program. Inspektörerna 

bedömer att detta förfaringssätt inte är i enlighet med vad som anges i 

författningarna som tydligt anger att rektorns beslut inte kan delegeras. Däremot 

kan rektorn fördela arbetsuppgifter på andra att utföra, t.ex. bereda ett 

ärende som sedan blir föremål för rektorns beslut. Inspektörerna vill göra huvudmannen 

uppmärksam på att ledningsansvaret som vilar på rektorn följs vad 

gäller SPUNK.


Uvengymnasiet 

Dnr 53-2004:2933 

Kvalitetsredovisningen är genomarbetad av arbetslagen och slutgiltigt bearbetad 

av rektor och fastställd av skolkonferensen. Skolans kvalitetsredovisning följer 

den mall som övriga skolor i Uppsala kommun använder. I Uvengymnasiets 

kvalitetsredovisning saknas en systematisk redogörelse och analys av resultaten, 

se kap ett. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att kvalitetsredovisningen behöver 

förbättras vad gäller skolans uppföljning och analys av elevernas lärande 

och kunskapsutveckling. 


Under pågående läsår sker som regel ett antal avhopp från de nationella gymnasieprogrammen 

inom kommunens andra gymnasieskolor. Det är i dessa sammanhang 

svårt för Uvengymnasiet att dimensionera sin verksamhet efter ett 

okänt antal avhopp. Skolan tvingas därför ofta, en bit in på läsåret, säga nej till 

elever som vill t.ex. studera på inriktningen IV-avhopp på Uven. En flexibilitet 

finns visserligen inom skolans organisation, men enligt rektorn behövs en bättre 

organisation och beredskap mellan kommunens gymnasieskolor för att kunna 

möta det verkliga behovet. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till utbildning och 

omsorg är god på Uven men att kommunen bör vidta åtgärder för att bättre 

kunna möta det ökade behovet av denna typ av utbildningar under pågående 

läsår. 

6. Resurser 

I författningarna finns angivet att de lärare som undervisar i skolan skall ha en 

utbildning avsedd för den undervisning de huvudsakligen bedriver samt att 

kompetensutveckling skall anordnas för den personal som har hand om utbildningen. 

Alla lärare som undervisar på Uvengymnasiet har grund- eller gymnasielärarexamen. 

Några lärare har speciallärarexamen eller fortbildning i specialpedagogik. 

Eftersom elevernas förkunskaper varierar och många elever undervisas för att 

få grundskolebetyg har Uvengymnasiet ett stort behov av grundskollärare. 

Skolan utarbetade under 2004 en kompetensutvecklingsplan. Arbetslagen gör 

prioriteringar av kompetensutvecklingsbehovet för respektive grupp. Kompetensutveckling 

sker med inriktning på bl.a. skolans verksamhetsmål, arbetslagets 

mål samt den enskildes behov av ämneskompetens. 


som erbjuds ligger i linje med författningarnas krav. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Uvens resurser är goda då 

skolan har lärare med en utbildning avsedd för den undervisning de bedriver. 


Inspektörerna bedömer att verksamheten övergripande är av god kvalitet. Exempelvis 

har eleverna goda möjligheter till fortsatt kunskapsutveckling. 

Genomgående har skolan en god resurs i lärarna som har en utbildning avsedd 

6 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

7 


Uvengymnasiet 

Dnr 53-2004:2933 

för den undervisning de bedriver. Flertalet av de lektionsbesök som genomfördes 

under inspektionen visar på god kvalitet exempelvis beträffande lärarnas 

förmåga att i dialog med eleverna anpassa undervisningen utifrån elevernas behov. 

Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: 

- Skolan bör utveckla arbetet med att följa upp elevernas lärande och kunskapsutveckling. 

Datum Ort 


Pia-Lotta Sahlström 

Elisabeth Ritchey

1 



Dnr 53-2004:2933 

Utbildningsinspektion i 

den kommunala vuxenutbildningen och 

svenska för invandrare i Uppsala 












Resultaten: 


Verksamheten: 






6. Resurser 


















Dnr 53-2004:2933 

Genomförandet av inspektionen i vuxenutbildningen 



Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i vuxenutbildningen har 

bestått av undervisningsråden Lars Svensson, Elisabeth Ritchey och Tor Andersson. 

Besök i vuxenutbildningen inleddes den 26 april och avslutades den 29 

april. 





beslut. 

Underlag 


Vuxenutbildningen, dels den information som samlats in vid observationer, 

intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan 

information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem 


På vuxenutbildningen Cederblad och S:t Per/Edda genomfördes formella intervjuer 

med rektorer, elever, lärare, elevvårdande personal samt studieoch 

yrkesvägledare. Lektioner besöktes. Under besöket fördes också informella 

samtal med personal och elever. 

På vuxenutbildningen Studiefrämjandet genomfördes formella intervjuer med 

rektor, platsansvarig, elever och lärare. 

I vuxenutbildningen, KCU (Kyl, certifiering och Utbildning) och Lernia 

genomfördes formella intervjuer med platsansvariga. 

I vuxenutbildningen på Bolandsskolan och Lundellska skolan besöktes lektioner 

inom ramen för inspektionen av dessa skolor. 

Formella intervjuer med rektor och personal genomfördes även vid Centrum 

för Vuxnas Lärande, CVL. 


Vuxenutbildningen Antal elever/studerande 

Kommunal vuxenutbildning, komvux ~4 000 

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 110 

Svenskundervisning för invandrare, sfi ~900 

2 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

3 



Dnr 53-2004:2933 

Vuxenutbildningen i Uppsala kommun bedrivs vid: 

- Enheten Cederblad, som ger kurser på grundläggande och gymnasial nivå i 

allmänna ämnen. Här finns även vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux, 

särvux samt hantverkskurser. 

- Enheten S:t Per/Edda som ger yrkeskurser med inriktning mot omvårdnad, 

barn/fritid och socialt behandlingsarbete. Därutöver ges kurser i svenska för 

invandrare, orienteringskurser samt kurser inom grundläggande vuxenutbildning. 

Inom verksamheten finns även restaurangskolan Lärlingen som ger 

utbildning med inriktning mot restaurangyrket. 

- Studiefrämjandet, som ger distanskurser i olika dataämnen. Här finns cirka 

300 studerande inskrivna. 

- KCU, som erbjuder cirka 24 årsplatser för utbildning i kyl- och värmepumpsteknik. 

De två enheterna Cederblad och S:t Per/Edda är ungefär lika stora avseende 

utbildningsvolym och de drivs helt i kommunal regi. Enheterna leds av varsin 

rektor och tillsammans står de för cirka 92 procent av vuxenutbildningen i 

Uppsala, vilket innebär att de i runda tal erbjuder 2100 årsplatser för studerande. 

Övriga åtta procent av vuxenutbildningen i Uppsala är utlagd på entreprenad 

och bedrivs av Studiefrämjandet, KCU och Lernia, varav Lernia endast utför 

valideringar. 



CVL. Här finns en handfull studieoch yrkesvägledare anställda och hit 

vänder sig kommunens innevånare för information om utbildningar och yrkesvägledning. 

Bedömning 



Vad gäller betygsresultat på gymnasienivå, gör inspektörerna följande jämförelse 

avseende A-kursbetyg. Statistiken är hämtad från nationell betygsstatistik för 

komvux läsåret 2003/04 och avser andel deltagare fått betyget Godkänd eller 

högre, av dem som fått betyg. 

Kurs Uppsala Samtliga kommuner 

Engelska A 91 % 89 % 

Matematik A 92 % 86 % 

Svenska A 91 % 90 % 

Tabellen visar att resultaten från Uppsala ligger strax över riksgenomsnittet för 

engelska och svenska. För Matematik A är Uppsalas resultat tydligt bättre än



Dnr 53-2004:2933 

snittet av rikets kommuner. Möjligen kan en förklaring till de goda resultaten i 

matematik sökas i det mycket goda sätt som undervisningen organiseras, se 

vidare avsnitt 3. 

Även statistik för studieavbrott talar huvudsakligen till Uppsalas fördel. Läsåret 

2003/2004 var andelen studerande som avbröt sina kurser i gymnasial vuxenutbildning 

eller påbyggnadsutbildning 13 procent i Uppsala, att jämföra med värdet 

för samtliga kommuner som var 16 procent. Av de studerande i grundläggande 

vuxenutbildning avbröt 24 procent sina studier i Uppsala, medan motsvarande 

siffra för landets samtliga kommuner var 27 procent. Nationell statistik 

berättar vidare att inom sfi hade 50 procent av dem som påbörjat sina studier 

läsåret 2001/02 i Uppsala, avbrutit dessa studier läsåret 2003/04. Motsvarande 

andel var 49 procent för rikets samtliga kommuner. 

En utvärdering av studieavbrott inom den kommunala vuxenutbildningen och 

sfi har relativt nyligen publicerats av kommunens utvärderingsenhet. I denna 

utredning föreslås åtgärder för att minska avbrotten och för att införa bättre 

kontroll över studieavbrott. Inspektörerna ser positivt på utvärderingens ambition 

i dessa avseenden och på att uppföljningar av studieavbrott görs på övergripande 

kommunal nivå. 

Vid intervjuer och lektionsbesök noterar inspektörerna vidare att det råder ett 

gott studieklimat vid vuxenutbildningen i Uppsala. De studerande uppger att de 

ges tillfälle att lära sig mycket och de är genomgående positiva till resultaten av 

sin utbildning. Inspektörerna bedömer därmed att vuxenutbildningen i Uppsala 

når goda resultat vad gäller de studerandes kunskaper. 


Läroplanen föreskriver att skolan skall sträva mot att varje elev respekterar andra 

människors egenvärde och integritet och inte accepterar att människor utsätts 

för förtryck och kränkande behandling. Vid inspektörernas intervjuer med såväl 

studerande som personal framkommer att miljön i verksamheterna upplevs 

som trygg. Några fall av kränkande behandling har inte förekommit under senare 

år. I en enkätundersökning som redovisas i 2004 års kvalitetsredovisning för 


vidare att de studerande skattar tryggheten i sin studiesituation till 3,5 

på en skala mellan 1 och 4, där 4 är högst. Upplevelsen av att vara respekterade 

av lärare och andra studerande skattas i samma undersökning till 3,8. Inspektörerna 

finner att vuxenutbildningen i Uppsala når goda resultat i sitt arbete med 

att skapa en trygg studiemiljö där alla respekteras och där ingen kränks. 

Enligt den enkätundersökning som beskrivits i föregående stycke skattar de 

studerande genomsnittligt sin möjlighet till delaktighet i skolan i undervisningens 

planering och upplägg till 3,1 på en skala mellan 1 och 4. 

Vid lektionsbesök och intervjuer med de studerande framkommer vidare att de 

överlag är nöjda med sina möjligheter till påverkan på undervisningen. Dock 

låter de studerande förstå att de ges mindre inflytande över undervisningens 

planering i naturvetenskapliga ämnen och i matematik. I många avsnitt av distansundervisningen 

i Studiefrämjandet har de studerande liten möjlighet att 

påverka undervisningen inför kursstart och under kursens gång, då utbildningen 

i mycket handlar om att de utför av läraren i förväg planerade arbetsuppgifter. 

4 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

5 



Dnr 53-2004:2933 

Skolan bör klargöra utbildningens mål för att eleverna skall ges möjligheter att 

utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat. I 

vuxenutbildningen finns ingen uttalad strategi för hur mål för undervisningen 

skall presenteras i de olika kurserna. Dock menar de intervjuade eleverna att de 

normalt ges god information kring kursmål och betygskriterier, inför val av ny 

kurs och/eller i samband med att kursens startar. 

Enligt läroplanen är elevernas inflytande på såväl innehåll som former viktiga 

principer i utbildningen. Inspektörerna bedömer att Vuxenundervisningen i 

Uppsala når goda resultat i detta avseende. Dock kan skolan gärna analysera hur 

de studerande skall kunna ges mer inflytande över innehåll och former i distansundervisning 

och undervisning i matematik och naturvetenskapliga ämnen. 

Sammanfattningsvis bedöms vuxenutbildningen i Uppsala nå goda resultat 

under avsnittet kunskaper, utveckling och lärande. 



Ett aktivt elevråd finns i särvux i enheten Cederblad. Vid omvårdnadsutbildningarna 

i S:t Per fanns ett fungerande elevråd fram till och med vårterminen 

2003. De studerandes intresse för att få igång ett elevråd var vid intervjuerna 

blandat. Många var av uppfattningen att de var där för att studera och ingenting 

annat. De anförtrodde gärna alla beslut kring skolans inre arbete till skolledning 

och lärare. Skolledningen menade å sin sida att det var viktigt att skapa elevrepresentation 

vid beslut rörande skolans verksamhet och avsåg fortsätta sina 

ansträngningar för att få till stånd fungerande elevråd. 

Vad gäller arbetet med att ge eleverna inflytande över undervisningens utformning 

framkom vid intervjuer med lärare och elever att det vid enheterna Cederblad 

och S:t Per/Edda utvecklats ett slags praxis, där lärarna vid kursstart presenterade 

ett förslag till hur kursen kunde läggas upp, varefter de studerande 

uppmuntras att komma med synpunkter. Eleverna anser överlag att lärarna 

lyssnar till deras förslag och att de ges reella möjligheter till att påverka undervisningens 

innehåll och former. 

Vid Studiefrämjandet ligger elevernas möjlighet till påverkan på undervisningen 

främst i de kontakter som sker mellan lärare och elev via elektroniska kommunikationssystem 

och i den utvärderingsenkät som lämnas in efter avslutad kurs. 

Det förblir oklart för inspektörerna huruvida detta medför reell påverkan på 

undervisningen för de studerande. Inspektörerna menar att Studiefrämjandet 

med fördel kan utreda frågan om hur eleverna systematiskt skall kunna garanteras 

inflytande över utbildningens innehåll och former. 

Skolan skall, enligt läroplanen, sträva mot att varje elev tar personligt ansvar för 

sina studier och sin arbetsmiljö och aktivt utövar inflytande över sin utbildning. 

Inspektörerna bedömer att arbetet med att ge de studerande inflytande i vuxenutbildningen 

i huvudsak är gott. Det kan dock gärna utredas hur de studerande i 

Studiefrämjandet skall kunna garanteras systematiskt inflytande över utbildningen. 

Det är likaså viktigt att fortsätta ansträngningarna för att skapa någon form 

av elevrepresentation vid övergripande beslut kring skola och undervisning.



Dnr 53-2004:2933 


Vid vuxenutbildningen Cederblad och S:t Per/Edda framkom under lektionsbesök 

och vid intervjuer med studerande och personal att värdegrundfrågor 

relativt ofta avhandlas under lektionstid. Som två av många goda exempel kan 

nämnas att ett respektfullt bemötande av barn ofta behandlas vid omsorgsutbildningarna 

och att demokratifrågor flitigt diskuteras inom sfi-utbildningen. 

Enligt läroplanen skall skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna 

att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar. Det finns i vuxenutbildningen 

ingen gemensam strategi för att garantera att läroplanens krav 

uppfylls på denna punkt. Dock bedömer inspektörerna, efter intervjuer och 

lektionsbesök, att det finns en medvetenhet och ett engagemang hos skolans 

personal som gör att detta läroplanens krav ändå uppfylls. 

Vuxenutbildningen Cederblad och S:t Per/Edda har ett handlingsprogram mot 

kränkande behandling. Det finns även program för jämställdhet, för deltagarinflytande 

och mot droger. Av intervjuerna framkom att handlingsprogrammet 

mot kränkande behandling inte var känt bland de studerande. De känner inte 

heller till vad de eller skolan förväntas göra ifall kränkningar inträffar. Då ett 

fullgott arbete mot kränkande behandling i skolorna kräver att de studerande 

har sådan kunskap, bedömer inspektörerna att det är ett förbättringsområde för 

vuxenutbildningen att göra sina rutiner för att förebygga och hantera kränkningar 

kända. 

Sammanfattningsvis bedöms vuxenutbildningens arbete under avsnittet arbetsmiljö 

och delaktighet vara av god kvalitet. Dock bör rutinerna för att förebygga 

och hantera kränkningar göras kända bland de studerande. 


Organisering av undervisningen 

Inspektörerna bedömer att det inom hela vuxenutbildningen i Uppsala finns en 

strävan att skapa flexibla undervisningsformer och att anpassa utbildningen 

efter de studerandes behov. Ett gott exempel i detta sammanhang är A-kursen i 

matematik på enheten Cederblad. Denna kurs erbjuds i flera olika utföranden. I 

det fall de studerande väljer en ”traditionell kurs”, kan de välja tre olika varianter 

beroende på hur mycket repetition och lärarledd undervisning de anser sig 

behöva. Kurserna ges samtidigt, i syfte att de elever som eventuellt behöver 

skall kunna byta. Därutöver finns en sommarkurs och en kurs som innebär 

flexibelt lärande. 

Ett relativt stort antal kurser erbjuds inom flexibelt lärande. Inom flexibelt lärande 

läggs utbildningen upp så att de studerande, i samråd med läraren, väljer 

tid och plats för studier. Vissa kurser erbjuder möten i form av föreläsningar, 

seminarier, muntliga övningar, obligatoriska laborationer eller prov varje vecka. 

Andra kurser erbjuder ett fåtal sådana tillfällen. Därutöver erbjuds enskild handledning 

av lärare via möten i skolan eller via elektroniska kommunikationssystem. 

Inom Studiefrämjandet arbetar man uteslutande med flexibelt lärande, 

vilket innebär att eleverna i stort sett kan påbörja och avsluta en kurs vid valfri 

tidpunkt. 

6 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

7 



Dnr 53-2004:2933 

Inom sfi erbjuds studerande som behöver mycket stöd och undervisning på 

grundläggande nivå platser i små grupper med långsam studietakt. 525 timmar 

används som ett genomsnittligt riktvärde för undervisningens omfattning för 

den enskilde. Det förekommer dock regelmässigt att studerande erbjuds mer 

eller mindre undervisningstid, beroende av vilka framsteg som görs. Det ges 

vidare möjligheter att kombinera studier inom sfi med andra utbildningar inom 

komvux. 

De studerande som intervjuats av inspektörerna uppger att de är nöjda med 

undervisningens organisation och att de kunnat hitta kurser vars upplägg svarat 

mot deras behov. Enligt läroplanen skall skolan sträva efter flexibla lösningar 

för organisation, kursutbud och arbetsformer. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen 

når mycket bra resultat på denna punkt. 

Arbetssätten 

Enligt läroplanen skall läraren låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer. 

Vid inspektörernas intervjuer och lektionsbesökbesök framkommer att 

de studerande generellt erbjuds olika sätt att arbeta under kurserna. Enskilt arbete, 

”katederundervisning”, arbete i grupp, inlämningsuppgifter med mera 

förekommer. Dessutom anpassar lärarna arbetssätt och arbetsformer till elevernas 

utbildningsbakgrund och erfarenheter och eleverna upplever sig ha inflytande 

över valet av arbetssätt. De studerande som intervjuats av inspektörerna 

uppger allmänt att de är nöjda med skolan i detta avseende. Inspektörerna bedömer 

att vuxenutbildningen uppnår goda resultat vad gäller att eleverna får 

prova olika arbetssätt och arbetsformer. 

Individuell studieplanering 

I förordningen om kommunal vuxenutbildning anges att det är rektor som ansvarar 

för att individuella studieplaner upprättas för samtliga deltagare. Planen 

skall upprättas i nära anslutning till intagningen, i samverkan med den enskilde, 

och den skall vid behov revideras. Den enskildes utbildningsmål och verksamhetspoäng 

skall framgå. Målen för individuella kurser skall framgå av den individuella 

studieplanen. 

I vuxenutbildningen i Uppsala förekommer inget systematiskt och regelmässigt 

arbete med individuella studieplaner. För vissa studerande upprättas ett slag 

skriftlig översikt över kurser som sökts eller avses sökas vid vägledningssamtalen 

vid CVL. För alla studerande upprättas en översikt av sökta, valda och avslutade 

kurser i kommunens administrativa datasystem. De flesta studeranden 

äger dock ingen individuell studieplan och de känner inte till något sådant begrepp 

eller något sådant dokument. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen 

bör förbättra arbetet med individuella studieplaner för studerande. 

Individanpassning och stöd 

Enligt läroplanen har rektor ett särskilt ansvar för att vuxna med kort eller bristfällig 

utbildning får stöd i att genomföra sin utbildning. Vid vuxenutbildningen i 

Uppsala ges stöd till elever på många olika sätt. Undervisningen organiseras i 

flera fall utifrån att de studerande skall erbjudas stöd. Nedan följer ett antal 

exempel på hur sådant stöd utformas.



Dnr 53-2004:2933 

Vid enheten S:t Per/Edda pågår ett projekt som kallas Hälsospåret. Där varvas 

svenskundervisning för invandrare med datorkunskap, rehabilitering i form av 

sjukgymnastik och hälsovård och undervisning i hur det svenska samhället fungerar. 

Då asylsökande och arbetslösa tillhör riskgrupperna när det gäller allvarliga 

stressymptom, förebyggs och hanteras stressrelaterade problem inom Hälsospåret, 

samtidigt som sfi-undervisning ges. 

Speciella ”stugor” finns vid enheten Cederblad. Stugorna är egentligen klassrum 

med lärare, öppna för studerande som behöver hjälp i matematik och naturvetenskapliga 

ämnen. 

Vid Cederblad finns också ett så kallat ”Öppet hus”. Här arbetar ett mindre 

antal studerande, varav de flesta enligt egen utsago, haft problem i svensk skola 

då de haft stora läs- och skrivsvårigheter. Undervisningen i Öppet hus anpassas 

till dessa elevers förutsättningar. 

Vid S:t Per/Edda och Cederblad erbjuds nytillkomna elever test i läsfärdighet 

och stavningsprov. De som bedöms behöva stöd och vill ha stöd har erbjudits 

det. Det finns också en praxis att efter behov och förmåga erbjuda läromedel på 

band och anpassa förhållandena vid prov till de studerandes eventuella svårigheter. 

Det finns vidare kuratorer anställda vid dessa enheter. 

I en enkätundersökning som redovisas i 2004 års kvalitetsredovisning för 


att de studerande skattar att påståendet ”Jag får stöd och hjälp när jag 

behöver” stämmer med deras egen upplevelse till 3,4 på en skala mellan 1 och 

4, där 4 är högst. Vid inspektörernas intervjuer och spontana samtal med studerande 

över hela vuxenutbildningen i Uppsala, framkommer att eleverna i mycket 

är nöjda med det stöd som erbjuds dem. De vittnar om att deras lärare vid 

behov tar sig tid för att förklara moment som upplevs svåra. Inspektörerna 

bedömer att vuxenutbildningen i Uppsala erbjuder de studerande stöd på ett 

mycket bra sätt. 


Vid vuxenutbildningen i Uppsala används främst nationella prov för att säkerställa 

betygsnivån. Principer för likvärdig betygssättning diskuteras lärare emellan 

och då främst inom respektive ämnesgrupp, men regelmässigt samarbete 

med andra skolor förekommer inte. Enligt lärarna förekommer spontana diskussioner 

kring kursplanemål och betygskriterier ofta inom ämnesgrupperna 

och samarbete kring bedömningar förekommer systematiskt. Som exempel 

nämndes att lärare rättar varandras prov och uppsatser. 

Enligt läroplanen skall läraren beakta såväl muntliga som skriftliga bevis på 

kunskaper och göra en allsidig bedömning av kunskaperna. Vid vuxenutbildningen 

i Uppsala redovisas kunskaper generellt på många olika sätt. Skriftliga 

prov, muntliga och skriftliga redovisningar, projektarbeten med mera förekommer. 

Dock uppgavs skriftliga prov vara det genomgående mest vanliga 

sättet att utvärdera de studerandes kunskaper inom matematik och de naturvetenskapliga 

ämnena. 

Enligt läroplanen skall läraren också fortlöpande ge varje elev information om 

elevens utvecklingsbehov och framgångar i studierna. De elever inspektörerna 

8 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

9 



Dnr 53-2004:2933 

talat med var genomgående nöjda med den information och den feedback de 

fick av lärarna kring sina studier. Vid särvux erbjuds dessutom alla studerande 

ett utvecklingssamtal och varje elev har en individuell utvecklingsplan. Denna 

plan är mycket tydlig i fråga om vilka mål eleverna närmast förväntas nå i sina 

studier. 

Huvudsakligen bedöms vuxenutbildning bedriva god verksamhet avseende utvärdering 

av lärandet, bedömning och betygssättning. Här vill inspektörerna 

särskilt framhålla särvux där studieresultat utvärderas mot tydliga individuella 

utvecklingsplaner. Det är vidare viktigt att det förs diskussioner om de lokala 

tolkningarna av kursplaner och betygskriterier mellan lärare i olika program, 

årskurser och skolor, både för att inspirera och lära av varandra och för att skapa 

likvärdiga förutsättningar för undervisningen och bedömningen av elever i 

skolan och i olika skolor. Rektor ansvarar för att sådana diskussioner kommer 

till stånd och detta bedöms vara ett förbättringsområde för vuxenundervisningen. 

Sammanfattningsvis bedöms den pedagogiska verksamheten och undervisningen 

vid vuxenutbildningen i Uppsala vara av god kvalitet. Väsentliga inslag i 

verksamheten bedöms vara av mycket god kvalitet. Så sker organisering av undervisningen, 

individanpassning och stöd till studerande på ett mycket bra sätt. 

Regelmässiga erfarenhetsutbyten om de lokala tolkningarna av kursplaner och 

betygskriterier mellan lärare i olika skolor saknas, vilket bedöms vara ett förbättringsområde 

för vuxenundervisningen. Individuella studieplaner bör systematiskt 

upprättas för de studerande. 



Enheterna S:t Per/Edda och Cederblad leds av varsin rektor. Till sin hjälp har 

dessa biträdande rektorer som ansvarar för avgränsade delar av verksamheten. 

Personalen i dessa verksamheter är indelade i arbetslag och därutöver träffas 

man i olika styrgrupper, som till exempel personalrådsmöte, samverkansgrupp 

och skolutvecklingsgrupp. Dessa gruppers mandat och uppdrag finns dokumenterade 

och mötesstrukturen upplevs vara tydlig av lärarna. Likaså upplevs 

tydlighet vad gäller ansvarsfördelning mellan rektor och biträdande rektorer. 

En kommunalt anställd rektor finns utsedd för att ytterst ansvara för verksamheten 

vid Studiefrämjandet, KCU och Lernia. För ledning av den dagliga verksamheten 

finns platsansvariga valda. Vid intervjuerna framkom att rektorns 

uppdrag var tydligt för de platsansvariga. 

Sammantaget bedöms det finnas en tydlig ansvarsfördelning inom ledningen av 

vuxenutbildningen. 


Enligt skollagen skall rektor vara förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Vid 

inspektionen framkommer att rektorerna vid enheterna Cederblad och S:t 

Per/Edda, med hjälp av de biträdande rektorerna, har god kontroll över verksamheten.



Dnr 53-2004:2933 

Den kommunalt anställde rektorn som ansvarar för verksamheten vid Studiefrämjandet, 

KCU och Lernia har tidigare endast haft en liten del av sin tjänst 

avsatt för detta uppdrag. Vid tidpunkten för inspektionen hade denna del nyligen 

utökats till att omfatta halvtid och förutsättningarna för rektorn att aktivt 

utöva sitt ansvar över verksamheterna därmed förbättrats. Dock framhåller de 

platsansvariga att de även tidigare kunnat få stöd ifrån den kommunale rektorn 

och att denne är förhållandevis väl insatt i deras verksamheter. 

Inspektörerna bedömer att rektorerna vid vuxenutbildningen i Uppsala är förtrogna 

med det dagliga arbetet i skolan. 


Enligt skollagen åligger det rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. 

Inom enheterna Cederblad och S:t Per/Edda pågår ett flertal utvecklingsprojekt. 

Hälsospåret och utvecklandet av det flexibla lärandet har tidigare 

nämnts. Annat utvecklingsarbete bedrivs inom projekt ISAK (Integrerad svenska 

som andraspråk med Samhälls-, Arbetslivs- och Kulturinriktning) som bland 

annat innefattar speciell metodik för uttalsinlärning inom sfi-utbildningen. Till 

hjälp för skolledarna i deras ambition att utveckla skolan finns inom kommunen 

en central enhet för utvecklingsprojekt. Där tillhandahålls medel och kunskap. 

Denna enhet stöder projekt ISAK och Hälsospåret. Inspektörerna bedömer 

att utbildningen utvecklas på ett mycket bra sätt inom vuxenutbildningen i 

Uppsala. Inspektörerna uppfattar det vidare som positivt, att rektorer ges stöd 

till skolutveckling. 

Enligt förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall en kvalitetsredovisning 

upprättas varje år. Denna skall innehålla en bedömning av i vilken 

mån målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder 

skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts. För vuxenutbildningen i 

Uppsala finns flera kvalitetsredovisningar för år 2004. För enheterna Cederblad 

och S:t Per/Edda finns sammanlagt fyra redovisningar som beskriver delar av 

verksamheten som till exempel särvux, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial 

vuxenutbildning och sfi. 

I de kvalitetsredovisningar som inspektörerna tagit del av framgår måluppfyllelsen 

av de nationella målen relativt tydligt. Dock saknas i många fall en analys av 

utfallet och konkreta förslag till framtida åtgärder kopplade till denna analys. 

Inspektörerna har vidare delgivits få exempel på åtgärder som vidtagits i direkt 

syfte att förbättra verksamheternas måluppfyllelse utifrån de resultat som presenterats 

i kvalitetsredovisningarna. 

För de verksamheter som bedrivs av externa anordnare, det vill säga KCU, Studiefrämjandet 

och Lernia, finns inga kvalitetsredovisningar. För dessa verksamheter 

ställer kommunen kvalitetskrav vid upphandlingstillfället. Därutöver sker 

ingen systematisk uppföljning från kommunens sida. De resultat- och kvalitetsuppföljningar 

som görs på eget initiativ inom dessa verksamheter delges den 

kommunale rektorn, men förutom detta sker ingen ytterligar uppföljning från 

kommunen. De studerande inom KCU, Studiefrämjandet och Lernia, deltar 

heller inte i kommungemensamma utvärderingar som till exempel den enkätundersökning 

som nämnts tidigare i denna rapport. 

10 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

11 



Dnr 53-2004:2933 

Inspektörerna bedömer sammantaget att vuxenutbildningen i Uppsala bör upprätta 

kvalitetsredovisningar som omfattar all verksamhet. Dessutom bör kvalitetsarbetet 

förbättras avseende analyser och åtgärder som direkt syftar till att 

öka måluppfyllelsen utifrån tidigare års resultat. Kommunen bör följa upp kvalitetsarbetet 

inom alla delar av vuxenutbildningen. 

Sammanfattningsvis bedöms styrning och ledning av vuxenutbildningen fungera 

på ett bra sätt. Kvalitetsredovisningen för vuxenutbildningen bör dock 

omfatta alla delar av verksamheten och kvalitetsarbetet bör förbättras avseende 

analyser och åtgärder som direkt syftar till att öka måluppfyllelsen utifrån tidigare 

års resultat. Kommunen bör följa upp kvalitetsarbetet inom alla delar av vuxenutbildningen. 


Kursutbudet för enheterna Cederblad och S:t Per Edda presenteras i en kurskatalog. 

I denna erbjuds, inom den grundläggande vuxenutbildningen, biologi, 

engelska, fysik, kemi, matematik, samhällskunskap, svenska och svenska som 

andraspråk. Enligt förordning om kommunal vuxenutbildning innefattar den 

grundläggande vuxenutbildningen även kunskapsområdena religionskunskap, 

geografi, historia och hem- och konsumentkunskap. Sålunda skall detta utbud 

utökas för att överensstämma med författningarnas krav. 

I övrigt bedömer inspektörerna att det finns ett omfattande utbud av framför 

allt nationella kurser och utbildningar inom vuxenutbildningen i Uppsala. Få 

lokala kurser erbjuds. Det finns vidare möjligheter till flexibelt lärande och distansutbildningar, 

vilket underlättar studier vid sidan om arbete. 



CVL. Här finns en handfull Studie- och yrkesvägledare anställda och hit 

vänder sig kommunens innevånare för information om utbildningar och yrkesvägledning. 

I övrigt erbjuds information om kommunal vuxenutbildning, särvux 

och sfi via kommunens hemsida, från vilken kurskataloger och informationsblad 

kan hämtas. Enligt skollagen skall varje kommun informera om möjligheterna 

till gymnasial vuxenutbildning. Inspektörerna bedömer att det ges 

god information kring vuxenutbildningen i Uppsala. 

Kring de studier som erbjuds vid det så kallade ”Öppet Hus” vid Cederblad 

råder oklarheter kring studiernas syfte och upplägg. Studieplatserna är reserverade 

för studerande med läs- och skrivsvårigheter eller särskilda svårigheter 

inom matematik. Skolledning, lärare och de studerande uppgav samfällt att studierna 

bedrivs i det huvudsakliga syftet att mildra effekterna av inlärningssvårigheterna. 

Studier utövas på grundskolenivå, huvudsakligen inom matematik 

och svenska. Det finns dock ingen uttalad kurslängd, inga kursplaner och målet 

för studierna uppges vara individuellt. Betyg ges inte. Då det inte finns nationella 

kurser som motsvarar utbildningen vid Öppet hus, sker denna utbildning 

inom ramen för lokala kurser. Enligt skollagen skall det finnas en kursplan för 

varje lokal kurs. Kursplanen anger kursens mål och den kunskapsnivå alla deltagare 

minst skall ha uppnått vid kursens slut. Vuxenutbildningen i Uppsala skall 

ta fram sådana kursplaner för utbildningen vid Öppet hus, för att författningarnas 

krav skall uppfyllas.



Dnr 53-2004:2933 

Enligt skollagen skall vidare varje kommun sträva efter att erbjuda utbildning 

som svarar mot efterfrågan och behov. Vid vuxenutbildningen i Uppsala kan de 

studerande komma i kontakt med tre olika institutioner vid studiestarten, CVL, 

en speciell enhet för antagning och skolan. Dessa tre lyder alla under olika 

nämnder och ingen regelmässig samordning sker för att förvissa sig om att de 

utbud som finns, svarar mot efterfrågan. Så uppger till exempel personalen vid 

CVL att deras erfarenheter av vad de studerande önskar, sällan efterfrågas av 

skolorna inför planering av kommande års kursutbud. Inspektörerna bedömer 

att vuxenutbildningen i Uppsala bör utarbeta rutiner för att försäkra sig om att 

erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov. 

Sammanfattningsvis bedöms det finnas god tillgång till utbildning inom vuxenutbildningen 

i Uppsala. Dock bedömer inspektörerna det strider mot förordningarna 

att det saknas kursplaner för utbildningen inom Öppet hus och att det 

saknas kunskapsområden inom utbudet till den grundläggande vuxenutbildningen. 

Inspektörerna bedömer vidare att det ges god information kring vuxenutbildningen 

i Uppsala. Rutiner bör dock utarbetas för att ta fram ett utbud av 

utbildning som säkert svarar mot efterfrågan och behov. 

6. Resurser 

Vid enheterna Cederblad och S:t Per/Edda hävdar rektorerna med tydlighet att 

alla lärare har utbildning i huvudsak avsedd för den undervisning de skall bedriva. 

Vid samtliga intervjuer vid dessa enheter framkommer att de studerande 

tycker att deras lärare är ämneskompetenta och skickliga pedagoger. Vid Studiefrämjandet 

och KCU finns ett fåtal lärare som saknar pedagogisk högskoleutbildning. 

Enligt skollagen skall skolorna för undervisningen använda lärare, som 

har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Inspektörerna 

bedömer att vuxenutbildningen i Uppsala erbjuder goda resurser i 

detta avseende. 

Tillgången till datorer är god i vuxenutbildningen, särskilt för studerande inom 

flexibelt lärande och distansutbildning. Likaså finns god tillgång till läromedel 

och ändamålsenliga lokaler 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörsteamet att vuxenutbildningen i Uppsala 

erbjuder goda resurser genom kompetent personal och god tillgång till läromedel, 

datorer och ändamålsenliga lokaler. 


Inspektörerna bedömer övergripande att verksamheten, med få undantag, är av 

god kvalitet och att några väsentliga inslag i verksamheten dessutom är av 

mycket god kvalitet. Så bedöms organisering av undervisningen samt individanpassning 

och stöd till studerande ske på ett mycket bra sätt sätt. Likaså bedöms 

att utbildningen utvecklas på ett mycket bra sätt. 

12 

SKOLVERKET

SKOLVERKET 

13 



Dnr 53-2004:2933 


- Rutinerna för att förebygga och hantera kränkningar bör göras kända bland 

de studerande. 

- Regelmässiga erfarenhetsutbyten om de lokala tolkningarna av kursplaner 

och betygskriterier mellan lärare i olika skolor saknas. 

- Kvalitetsarbetet inom vuxenutbildningen bör förbättras och kommunen bör 

särskilt sörja för att kvaliteten inom alla delar av vuxenutbildningen följs 

upp. 

- Individuella studieplaner bör systematiskt upprättas för de studerande. 

- Rutiner bör utarbetas för att ta fram ett utbud av utbildning som säkert svarar 

mot efterfrågan och behov. 



- De lokala kurserna vid utbildningen inom Öppet hus saknar kursplaner 

(2 kap. 8 § förordningen om kommunal vuxenutbildning). 

- Alla ämnen i den grundläggande vuxenutbildningen erbjuds inte (2 kap. 16 § 

förordningen om kommunal vuxenutbildning). 

Datum Ort 


Lars Svensson 


Tor Andersson

Inspektion Uppsala (1,6 MB) - Skolverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?