Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell ... - FFT-Sverige
Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell ... - FFT-Sverige
Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell ... - FFT-Sverige
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>FFT</strong> - SVERIGE©<br />
<strong>Gun</strong> <strong>Drott</strong> <strong>Englén</strong>, <strong>Socionom</strong>, <strong>leg</strong> <strong>psykoterapeut</strong><br />
<strong>Kjell</strong> Hansson, <strong>Socionom</strong>, psykolog, <strong>leg</strong> <strong>psykoterapeut</strong>,<br />
Professor, Lund University<br />
© Reg. Varumärke: nr. 382134
<strong>FFT</strong> - -SVERIGE<br />
DRIVS AV OSS VIA KONTINUERLIGT<br />
SAMARBETE.<br />
MÅLSÄTTNINGEN ÄR ATT SPRIDA OCH<br />
UTBILDA I FUNKTIONELL FAMILJETERAPI.<br />
KVALITTSGARANTERA UTBLIDNINGARNA<br />
OCH TILLÄMPNINGEN AV <strong>FFT</strong> I SVERIGE.
Functionel Family Terapi<br />
Jim Alexander, professor<br />
Salt Lake City, USA<br />
Thomas Sexton, professor<br />
Indiana University, USA
<strong>Gun</strong> <strong>Drott</strong> <strong>Englén</strong><br />
<strong>Kjell</strong> Hansson
DAG 1<br />
DAG 1<br />
Presentation Film: Minuchin snuttar, J.A. 70-talet<br />
Ram för utbildningen<br />
Historik<br />
Forskning/blueprints<br />
Teoretisk bakgrund<br />
Systemteori och familjeterapi<br />
Social inlärningsteori
RAM FÖR UTBILDNINGEN<br />
TEORETISK GRUNDUTBILDNING OCH TRÄNING UNDER 6 DAGAR.<br />
DÄREFTER HANDLEDNING DÄR MAN ARBETAR MED2 FAMILJER OM<br />
VISAS I HANDLEDNING VID MINST 3OLIKA TILLFÄLLEN PER FAMILJ.<br />
HANDLEDNINGEN KAN SKE ANTINGEN VIA VIDEO ELLER VIA<br />
DIREKTHANDLEDNING. HANDLEDNINGEN SKER I<br />
GRUPP MED MAX 8 DELTAGARE.<br />
VI FÖRUTSÄTTER ATT MAN ARBETAR I TEAM MED <strong>FFT</strong>.<br />
DELTAGARNA I DESSA TEAM ARBETAR MED <strong>FFT</strong> CA 50% AV SIN ARBETSTID.<br />
UNDER HANDLDNINGSTIDEN DOKUMENTERAS KLIENTARBETET FÖR ATT<br />
UNDERSÖKA OM KLIENTERNA BLIR BÄTTRE AV BEHANDLINGEN.<br />
UNDER HANDLEDNINGEN FÖLJES ARBETE VID OLIKA ADHERENCE SKALOR.<br />
EFTER AVSLUTAD OCH GODKÄND HANDLEDNING GES CERTIFIERING TILL<br />
TEAMET SOM VARAR I 2 ÅR VAREFTER NYTT GODKÄNNANDE SÖKS GÖR ATT<br />
MAN SKA KUNNA HÄVDA ATT MAN ARBETAR MED <strong>FFT</strong>.
FOLKHÄLSOPROBLEM<br />
RÖKNING<br />
ÖVERVIKT<br />
ASOCIALITET
Hur ökar vi vår kunskap?<br />
EMPIRI GRUNDEN FÖR F R KUNSKAP<br />
”Sken Sken-kunskap kunskap”<br />
Evidensbaserad kunskap<br />
ÄR R<br />
”DATUMM DATUMMÄRKT RKT”
Kontrollerad forskning<br />
Evidensbaserad eller<br />
auktoritetsbaserad praktik<br />
Perspektiv på p utvärdering:<br />
utv rdering:<br />
Effekt – process – cost/benefit<br />
cost benefit
EMPIRI OCH EVIDENS<br />
KVALITATIV EMPIRI<br />
FÖRSTÅELSE SKAPANDE OCH<br />
TEORIGENERERANDE<br />
KVANTITATIV EMPIRI<br />
UNDERSÖKER OM TEORIER GÄLLER GENERELLT<br />
ARBETAR MEN SAMBAND,<br />
PROGNOSER OCH<br />
UTFALL
Hur bedöma evidens av behandling<br />
Randomiserade studier<br />
Flera studier finns<br />
Studier gjorda av andra än metoduppfinnaren<br />
Studier gjorda i olika kontext<br />
Forskningen rapporterad i välkänd och accepterad tidskrift<br />
med ref. bedömning<br />
Kan resultat av studier gjorda i andra länder generaliseras<br />
till <strong>Sverige</strong>?<br />
Kan resultat ha evig hållbarhet?<br />
Kan resultat från individualterapi generaliseras till familjeterapi?
Nu har många anammat att man<br />
ska arbeta evidensbaserat<br />
Men…….<br />
”Vi definierar evidens på ett annat sätt”<br />
”Utifrån en annan vetenskapssyn”<br />
Osv.
VAR SÖKER MAN INFORMATION<br />
OM EVIDENSBASERADE<br />
http://www.campbellcollaboration.org/index.html<br />
http://www.cochrane.org/index0.htm<br />
http://www.colorado.edu/cspv/blueprints/<br />
http://www.sbu.se/www/index.asp<br />
http://www.nimh.nih.gov/<br />
http://www.nida.nih.gov/<br />
METODER<br />
Behandling av depressionssjukdomar<br />
En systematisk litteraturöversikt<br />
Januari 2004
BLUEPRINTS MODEL PROGRAMS<br />
Midwestern Prevention Project (MPP)<br />
Big Brothers Big Sisters of America (BBBS)<br />
Functional Family Therapy (<strong>FFT</strong>)<br />
Life Skills Training (LST)<br />
Multisystemic Therapy (MST)<br />
Nurse-Family Partnership (NFP)<br />
Multidimensional Treatment Foster Care (MTFC)<br />
Olweus Bullying Prevention Program (BPP)<br />
Promoting Alternative THinking Strategies (PATHS)<br />
The Incredible Years: Parent, Teacher and<br />
Child Training Series (IYS)<br />
Project Towards No Drug Abuse (Project TND)<br />
BASICS (Brief Alcohol Screening and<br />
Intervention of Col<strong>leg</strong>e Students)<br />
Del Elliot
BLUEPRINTS PROMISING PROGRAMS<br />
BPP01 ATLAS (Athletes Training and Learning to Avoid Steroids)<br />
BPP02 Behavioral Monitoring and Reinforcement Program<br />
BPP03 Brief Strategic Family Therapy (BSFT)<br />
BPP04 CASASTART<br />
BPP05 FAST Track<br />
BPP06 Good Behavior Game (GBG)<br />
BPP07 Guiding Good Choices (GGC)<br />
BPP08 I Can Problem Solve (ICPS)<br />
BPP09 Linking the Interests of Families and Teachers (LIFT)<br />
BPP11 Perry Preschool Project<br />
BPP12 Preventive Treatment Program (PTP)<br />
BPP13 Project ALERT<br />
BPP14 Project Northland<br />
BPP16 School Transitional Environmental Program (STEP)<br />
BPP17 SOAR (Skills, Opportunities, and Recognition)<br />
BPP18 Strengthening Families Program For Parents and Youth 10-14
Start för olika program<br />
(första publikation)<br />
PMTO 1971<br />
<strong>FFT</strong> 1973<br />
InC.Years 1983<br />
MST 1986<br />
ART 1978, 1987<br />
MTFC 1990
Intensiteten<br />
i<br />
insatsen<br />
Strategier för insatser vid antisocialt och<br />
asocialt beteende hos barn och ungdom.<br />
MARTE MEO<br />
Multidimensional Treatment<br />
FosterCare (MTFC)<br />
Föräldrautbildning<br />
(PMTO, TIY m.m.)<br />
Multisystemisk<br />
terapi(MST)<br />
Funktionell<br />
familjeterapi(<strong>FFT</strong>)<br />
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18<br />
ÅLDER
VARFÖR ÄR EN MANUAL VIKTIG?<br />
”EN KARTA SÅ MAN HITTAR I<br />
BEHANDLINGSLANDSKAPET”<br />
• Följer modellen<br />
• Möjligt att upprepa behandlingen<br />
• Så att man vet vad som ”lådan” innehåller
TANKAR KRING BEHANDLING<br />
Orsaker till<br />
Asocialitet<br />
•Anknytning<br />
•Familjestress<br />
•Uppfostringsbrister<br />
•Individfaktorer<br />
•Genetiskt arv<br />
Orsaker till hälsa<br />
•Intelligens<br />
•Socialt stöd<br />
•Bra familjerelationer<br />
•Sociala kompisar<br />
•Bra skolgång<br />
Riskfaktorer<br />
Skyddsfaktorer<br />
FÖREBYGGA<br />
HINDRA<br />
UNDANRÖJA<br />
UPPTÄCKA<br />
SKAPA<br />
STÖDJA<br />
Behandling
Effect size =<br />
M1 M2<br />
M 1 -M 2<br />
SD
Bedömning av effektstorlekar<br />
.20 liten effekt<br />
.50 måttlig effekt<br />
.80 stor effekt<br />
Lipsey, M.W. & Durlak, J.A. (1991). A Practioner’s Guide to Metaanalysis.<br />
American Journal of Community Psychology, Vol 19, No. 3.
-0,37<br />
-0,31<br />
-0,25<br />
-0,18<br />
ES<br />
0,10<br />
-0,40 -0,30 -0,20 -0,10 0,00 0,10 0,20<br />
Boot camps för<br />
ungdomar<br />
Aggression<br />
replacement trainin<br />
(ART)<br />
Multi dimensional<br />
treatment foster ca<br />
(MTFC)<br />
Multisystemisk tera<br />
(MST)<br />
Funktionell<br />
familjeterapi (<strong>FFT</strong><br />
Steve Aos, Polly Phipps , Robert Barnoski & Roxanne Lieb (2001). THE COMPARATIVE COSTS AND<br />
BENEFITS OF PROGRAMS TO REDUCE CRIME. © Washington State Institute for Public Policy
<strong>FFT</strong> - -UTVECKLING I SVERIGE<br />
1989 BESÖK I SALT LAKE CITY (KH)<br />
1992 RENDOMISERAD STUDIE STARTAS I LUND<br />
(”SNABBA INSATSER”)<br />
1994 LUNDA STUDIEN AVSLUTAS<br />
1995 <strong>FFT</strong> STUDIE STARTAS I VÄXJÖ<br />
1997 ARTIKEL I SOCIALVETENSKAPLIG TIDSKRIFT<br />
(”SNABBA INSATSER”)<br />
2000 ARTIKEL I NORDISK PSYKOLOGI<br />
2006 MINST 10 OLIKA ORGANISATIONER ÄR UNDER<br />
UTBILDNING I <strong>FFT</strong><br />
(Uppsala, Sollefteå, Ljungaskog, Malmö,<br />
Norrköping, Helsingborg, Mölndal, Magelungen<br />
Familjeforum Stockholm, Familjeforum Lund, Västerås<br />
m.fl.)
<strong>FFT</strong>-studier i <strong>Sverige</strong><br />
UPPFÖLJNING<br />
Lund, ”Snabba insatser” 1 och 2 år<br />
(randomiserad studie)<br />
Växjö Barnpsyk 18 månader<br />
(matchad kontrollgrupp)<br />
Psykoterapeututbildningen, Malmö 18 månader<br />
(singel group)<br />
Utredningsavdelningen 5 år<br />
(matchad kontrollgrupp)
<strong>FFT</strong> - Lund<br />
Randomized controlled treatment study, <strong>FFT</strong> and<br />
treatment as usual (Social well fare) Inclusion period 1992-1994.<br />
The patients were referred by the police in Lund to the project<br />
All patients have been arrested and have comitted crime<br />
all from shoplifting to robbery.<br />
The randomization was done by the social worker at the<br />
polic station by tossing coin.
<strong>FFT</strong> - Växjö<br />
Patients coming from Social wellfare around the<br />
child guidence clinic in Växjö ( a small town in south<br />
of Sweden). The treatment team was lokated at the Child<br />
Guidence clinic. Inclusion period 1995-1997.<br />
All patients have been referred to social wellfare from the<br />
police for different kind of criminal activity.<br />
The matched control group was patients close in age,<br />
the same sex, close in conviction time and type of criminal act<br />
coming from the same town.
<strong>FFT</strong> - Malmö<br />
As part on an family therapy teaching program the students<br />
learned <strong>FFT</strong>. Inclusion period 1998-1999.<br />
Every student did three cases each. The treatment was at<br />
the patients home and the referrels come from Social wellfare.<br />
All hade been referred to Social wellfare from the polis because<br />
of criminal activity.<br />
This was a single group study.
<strong>FFT</strong> - Lund<br />
Återfall i brott ett år efter behandlingens start (Registerdata)<br />
__________________________________________________<br />
<strong>FFT</strong> Kontroll Totalt<br />
n % n % n %<br />
Återfall<br />
Ja 16 33 26 65 42 47<br />
Nej 33 67 14 35 47 53<br />
__________________________________________________<br />
Total 49 100 40 100 89 100<br />
x 2 (df=1)=9.3 p = .0024<br />
Återfall i brott två år efter behandlingens start<br />
__________________________________________________<br />
<strong>FFT</strong> Kontroll Totalt<br />
n % n % n %<br />
Återfall<br />
Ja 20 41 33 82 53 60<br />
Nej 29 59 7 18 36 40<br />
___________________________________________________<br />
Total 49 100 40 100 89 100<br />
x 2 (df=1)=15,2 p = .0001
Tidigare studier<br />
Funktionell Familjeterapi<br />
Återfall i %<br />
Hansson & Cederblad<br />
1997 (24 mån)<br />
Gordon et al 1995<br />
(16 mån)<br />
Gordon et al 1995<br />
(28 mån)<br />
Gordon et al 1988<br />
(18 mån)<br />
Barton et al 1985<br />
(15 mån)<br />
Barton et al 1985<br />
(13 mån)<br />
Alexander et al<br />
1973 (12 mån)<br />
Kontroll<br />
<strong>FFT</strong><br />
0 20 40 60 80 100
ADHERENCE:<br />
ATT MEN FÖLJER OCH ÄR<br />
TROGEN MODELLER<br />
ALLA MODELLER HAR SÄTT<br />
ATT FÖLJA OCH MÄTA AD.<br />
ADHERENCE HAR SAMBAND<br />
MED BEHANDLINGSRESULTAT
Antisocial behaviour<br />
Selfreported antisocial behaviour<br />
<strong>FFT</strong> Normal<br />
Lund children<br />
Beteende % % Behaviour<br />
_____________________________________________<br />
Skolkat 76 20 Truency<br />
Rymt hemifrån 27 2 Running away<br />
Olovlig körning 62 23 Driving without license<br />
Snattat 74 8 Shoplifting<br />
Stulit bil 20 2 Stolen a car<br />
Ficktjuv 6 0,2 Pickpocketing<br />
Inbrott 37 4 Burglary<br />
Häleri 24 9 Buing stolen goods<br />
Burit vapen 52 11 Carrying a weapon<br />
Olaga hot 12 1 Thretening somebody<br />
Slagsmål 67 14 Engagement in riots<br />
Använt hasch 24 5 Cannabis use<br />
Tyngre droger 3 0,7 Hard drug use<br />
Supit sig full 75 - Drunk<br />
Sålt knark 9 1 Hard drug selling
Att påverka människor<br />
1. Genom fysiskt tvång<br />
2. Genom kemiska medel<br />
3. Genom ekonomiska påtryckningar<br />
4. Via ”kärlek”<br />
5. Via språket
MEKANISTISKT SYSTEM<br />
Nödvändiga resurser<br />
FAMILJEMEDLEMMAR<br />
HUS<br />
PENGAR<br />
KUNSKAP<br />
Termostat<br />
REGLER<br />
METAREGLER<br />
Feed-back<br />
Total omgivning<br />
MÅL<br />
© <strong>Kjell</strong> Hansson
TERAPI PROCESSEN<br />
OLIKA<br />
FASER<br />
INNEHÅLL, VAD<br />
START TID<br />
PROCESS, HUR<br />
MÅL
TERAPI PROCESSEN<br />
OLIKA<br />
FASER<br />
INNEHÅLL, VAD<br />
START TID<br />
PROCESS, HUR<br />
MÅL
”Slutenhetsfällan”<br />
Social skam<br />
Problem<br />
Personlighetsdrag<br />
Glest nätvärk<br />
FAMILJER<br />
SLUTER SIG<br />
INÅT OCH<br />
DISKUTERAR<br />
ELLER<br />
AVSLÖJAR<br />
INGET FÖR<br />
UTOMSTÅENDE<br />
SITUATIONEN<br />
OHÅLLBAR<br />
OCH LEDER<br />
TILL ALLT<br />
STÖRRE<br />
PROBLEM
Social inlärningsteori<br />
• Beteende inlärt genom socialisering, uppfostran<br />
och modellinlärning<br />
• Det som formar beteendet är företrädesvis<br />
kortsiktiga vinster av olika beteende.<br />
• Positiv förstärkning mer effektivt än bestraffning<br />
för att uppnå förändringar
Kortsiktiga vinster – olika exempel<br />
• Uppmärksamhet<br />
• Beröm eller uppmuntran<br />
• Gemenskap<br />
• Minskad oro eller ångest<br />
• Tjat eller annat obehagligt stimuli som försvinner<br />
• Undvikande av misslyckande<br />
• Materiella saker<br />
• Känsla av styrka eller kontroll
Social inlärningsteori - behandling<br />
• Önskade beteenden synliggörs, stöds och förstärks<br />
konsekvent<br />
• Oönskade beteende lyfts inte fram utan negligeras<br />
konsekvent<br />
• Beteendebeskrivningar viktiga för att (1) identifiera<br />
förstärkare som vidmakthåller problemen samt för att<br />
(2) kunna arbeta konkret med ungdomens beteende<br />
och dess konsekvenser
Tänk funktion!
Vilken funktion har beteendet?<br />
SITUATION BETEENDE KORTSIKTIGA<br />
VINSTER<br />
Klasskompisar<br />
skolkar<br />
Läraren skäller Går ut ur<br />
klassrummet<br />
Hänger med Slipper ensamhet<br />
Känner<br />
gemenskap och<br />
har kul<br />
Slipper skäll<br />
Slipper ångest
Vilken funktion har beteendet?<br />
SITUATION BETEENDE KORTSIKTIGA<br />
VINSTER<br />
Bråk med elev i<br />
skolan<br />
Krav från<br />
föräldrar<br />
Slår killen i<br />
huvudet<br />
Trotsar och<br />
skriker<br />
Får som han vill<br />
Stöd från<br />
kompisar<br />
Får negativ<br />
uppmärksamhet<br />
(Negativ modell)<br />
Slipper krav
Vilken funktion har beteendet?<br />
SITUATION BETEENDE KORTSIKTIGA<br />
VINSTER<br />
Förälder ställer<br />
krav<br />
Krav från<br />
föräldrar<br />
Nonchalerar och<br />
verkar<br />
ointresserad<br />
Trotsar och<br />
skriker<br />
Föräldern tystnar<br />
Får negativ<br />
uppmärksamhet<br />
(Negativ modell)<br />
Slipper krav
Vilken funktion har beteendet?<br />
SITUATION BETEENDE KORTSIKTIGA<br />
VINSTER<br />
Barn trotsar och<br />
skriker vid krav<br />
Barn trotsar och<br />
skriker vid krav<br />
Förälder skäller<br />
och hotar<br />
Barnet lyder<br />
”Skäll och hot<br />
funkar”<br />
Förälder ger efter Slipper konflikt<br />
”Lugn och ro”
Vilken funktion har beteendet?<br />
SITUATION BETEENDE KORTSIKTIGA<br />
VINSTER<br />
Föräldrar tjatar<br />
och kritiserar<br />
Terapeut tjatar<br />
och moraliserar<br />
”Du måste…!”<br />
Ungdom ljuger<br />
eller ger falska<br />
löften<br />
Ungdom ljuger<br />
eller ger falska<br />
löften<br />
Slipper tjat och<br />
kritik<br />
Slipper tjat och<br />
kritik
Hur förstå och hur förändra utifrån<br />
analys av stimuli efter beteende?<br />
• Positiv förstärkning – belönande stimuli<br />
tillförs<br />
• Negativ förstärkning – straffande eller<br />
jobbigt stimuli upphör<br />
• Utsläckning – förstärkande stimuli upphör<br />
•Straff– straffande stimuli tillförs
Skapa allians<br />
• ”Låna trygghet” – personer eller situationer<br />
• Sammanhangsmarkering<br />
• Ge ungdomen tid<br />
• Motivera<br />
• Leta kompetens och intressen<br />
• Acceptans<br />
• Beröm!<br />
• Mål<br />
• Inge hopp<br />
• Humor!
Fokus på faktorer som förstärker uppfattningen om<br />
att det finns möjligheter till önskad förändring<br />
- Tillfällen där ungdom lyckats/Tecken på<br />
styrka hos ungdom<br />
- Tecken på styrka hos familj/skola<br />
- Leta glädjeperioder<br />
- Min kompetens<br />
- Mål i livet
Change language