Projektrapport - Enkelt Avhjälpta Hinder - E-verktyget

Projektrapport
ENKELT AVHJÄLPTA HINDER
Projektledare: Håkan Brodin - Informatör
Handledare: Mikael Pettersson - Byggnadsinspektör
BYGG & MILJÖ GÄVLE
Projektperiod: 1 december 2008 - 30 november 2009

Sammanfattning
Den 1 juli 2001 beslutades det i riksdagen om ett tillägg i plan- och bygglagen (PBL) som syftar
till att öka tillgängligheten för personer med funktionshinder i publika lokaler och på allmän
platsmark. Målet sattes till att alla enkelt avhjälpta hinder ska vara undanröjda vid utgången av
år 2010. För att öka möjligheterna till detta, beslutade Gävle kommun att starta ett projekt för att
upplysa och informera de privata fastighetsägarna om de nya bestämmelserna och att bistå med
vidare rådgivning gällande åtgärder.
Ett informationspaket togs fram som skickades till 402 fastighetsägare i Gävle kommun.
I utskicket medföljde en svarsblankett vilken 280 svarade på. De som angav att de hade en eller
flera publika lokaler och inte var klara med åtgärder, erbjöds ett kostnadsfritt besök för vidare
rådgivning. Vid dessa besök uppmärksammades att det vanligast förekommande hindret var
bristande kontrastmarkeringar på trappsteg och ramper. Flertalet av de besökta fastighetsägarna
trodde att de skulle kunna genomföra åtgärder innan utgången av år 2010.
Projektet har, förutom att informera om gällande regelverk, erbjudit lämpliga checklistor för
att underlätta inventering av publika lokaler och bistå i bedömningsfrågor av vad som räknas
som enkelt avhjälpta hinder även inneburit att informera och uppmuntra verksamhetsutövare att
registrera sig i tillgänglighetsguiden. Informationsarbetet gällande tillgänglighetsguiden
resulterade i en ökning av antalet registrerade verksamhetsutövare från 96 till 198 stycken.
Genomförandet av projektet har följt de framtagna mål som angetts i tillhörande handlingsplan
och projektbeskrivning.

Innehåll Sida
1 Inledning 6
1.1 Bakgrund 6
1.2 Syfte 6
1.3 Metod 6
1.4 Mål 6
2 Fastighetsägarna 7
2.1 Indelning av kommunen 7
2.2 Små och stora aktörer 7
3 Informationsmaterial 7
3.1 Följebrev 7
3.2 Broschyr från Boverket 8
3.3 Svarsblankett 8
3.4 Påminnelsebrev 9
3.5 Checklista 10
3.6 Kostnad för trycksaker 10
4 Rådgivning 10
4.1 Inbokning av besök 10
4.2 Besökens omfattning 10
5 Tillgänglighetsguiden 11
5.1 Information om guiden 11
5.2 Assistans vid informationsarbete 11
6 Resultat 12
6.1 Utskickets omfattning 12
6.2 Inkomna blanketter 12
6.3 Andelen som inte svarat 12
6.4 Vanligast förekommande hinder 13
6.5 Fastighetsägarnas syn på åtgärdsarbetet 13
7 Slutsats 13
8 Vidare arbete 14
8.1 Tillsynsplan och rutiner 14
8.2 Inkomna anmälningsärenden 14
Bilaga 1 Följebrev
Bilaga 2 Påminnelsebrev

1. Inledning
1.1 Bakgrund
Den 1 juli 2001 beslutades det i riksdagen om ett tillägg i plan- och bygglagen (PBL) som syftar
till att öka tillgängligheten för personer med funktionshinder i publika lokaler och på allmän
platsmark. Boverket tog i och med detta fram tillämpningsföreskrifter och allmänna råd, BFS
2003:19 (HIN 1) som styr arbetet med undanröjande av enkelt avhjälpta hinder.
Målet sattes till att åtgärdandet av alla enkelt avhjälpta hinder i samhället skulle vara klara vid
utgången av år 2010.
Boverket genomförde 2005 en enkätundersökning riktad till fastighetsägare runt om i
Sverige. Man ville med undersökningen få reda på hur långt arbetet fortskridit. Knappt 1 200
privata och kommunala fastighetsägare kontaktades. I ett yttrande från Boverket gällande
undersökningen kan man bland annat läsa att knappt 70 % av de privata fastighetsägarna och
knappt 40 % av de kommunala fastighetsägarna inte kände till eller enbart hade hört talas om
lagstiftningen.
Bygg & Miljö Gävle, i samråd med kommunens tillgänglighetsrådgivare Sören Norman,
ansåg att det fanns ett angeläget behov av att sätta dessa frågor i fokus och hjälpa främst mindre
fastighetsägare med information om lagstiftning samt rådgivning. Det beslutades att informationsarbetet
skulle ske i projektform för att erbjuda stöd till fastighetsägarna och öka
möjligheterna att så många som möjligt av de enkelt avhjälpta hindren blir åtgärdade innan
utgången av år 2010.
1.2 Syfte
Projektet har syftat till att informera fastighetsägare om gällande lagstiftning samt bistå med
rådgivning och hjälp i bedömningsfrågor. Det har även syftat till att uppmuntra
verksamhetsutövare att registrera sig i tillgänglighetsguiden.
1.3 Metod
Arbetet med att informera privata fastighetsägare inom kommunen har skett genom ett
informationsutskick. Utskicket följdes upp med telefonkontakt och inbokning av besök hos de
fastighetsägare som ville få vidare rådgivning på plats i någon utav deras publika lokaler.
1.4 Mål
Målet med projektet var att bidra till att åtgärdsarbetet skulle komma igång i större omfattning.
Detta för att så många hinder som möjligt är undanröjda i publika lokaler vid utgången av år
2010.
6

2. Fastighetsägarna
2.1 Indelning av kommunen
Arbetet med att ta fram uppgifter om berörda fastighetsägare gjordes i samarbete med GISingenjör
Susanne Vejkdal på GI-avdelningen vid Bygg & Miljö Gävle.
Alla lagfarna fastighetsägare med registrerad verksamhet samt de taxerade ägarna med arrende
togs fram. En indelning av kommunen gjordes för att få en tydligare överblick områdesvis och
en enklare hantering av de administrativa insatserna. Till det första utskicket gjordes en mindre
indelning av centrala Gävle som sträckte sig från Skatteverket i väster, upp till och med
Staketgatan i norr, bort till Centralstationen i öster och slutligen ned till Gavleån i söder.
Området kom att innehålla 62 fastighetsägare. De övriga områdena bestämdes till:
Söder 39 st.
Norr 8 st.
Andersberg/Väster 14 st.
Brynäs 25 st.
Bomhus & Furuvik 19 st.
Sätra 35 st.
Hemlingby/Hedesunda 50 st.
Hagaström/Valbo/Forsbacka 64 st.
Norra kommunen 46 st.
Taxerade ägare/arrenden 46 st.
2.2 Stora och små aktörer
I Gävle finns flera av de större fastighetsägarna representerade. Norrvidden, Norrporten,
Diös Fastigheter och Din Bostad är några exempel. Den största andelen utgörs dock av mindre,
privata fastighetsägare. De två kommunala fastighetsbolagen Gavlefastigheter och
Gavlegårdarna har inte innefattats av informationsinsatsen. Anledningen är att de redan var
insatta i vad som gäller samt att de påbörjat arbete med inventering av sina respektive publika
lokaler och också kommit igång med åtgärder.
3. Informationsmaterial
3.1 Följebrev
Vid framtagningen av informationsmaterialet som skickades ut, beslutades att ett följebrev
skulle finnas med. En broschyr som informerar om enkelt avhjälpta hinder framtagen av
Boverket och som vänder sig till fastighetsägare skulle också ingå. Efter diskussion med
handledaren och t f bygglovchef Helena Olsson beslutades att en svarsblankett skulle skickas
med, vars syfte var att visa på hur det såg ut i kommunen generellt när det gäller arbete med
åtgärder bland fastighetsägarna. För att öka chanserna att få in så många blanketter som möjligt
följde det också med ett portofritt svarskuvert. Det slutliga följebrevet informerade om att det
7

örjade bli ont om tid att åtgärda alla enkelt avhjälpta hinder då dessa var satt som mål att vara
åtgärdade vid utgången av år 2010. Här fanns också att läsa om var man hittar mer information
om enkelt avhjälpta hinder, vad det innebär, ansvarsfrågan, föreskrifter och att kommunen är
tillsynsmyndighet.
Det påtalades också att vi önskade få in svarsblanketten då denna skulle komma att fungera
som underlag vid kommande tillsynsarbete. Ett avsnitt berörde tillgänglighetsguiden där man
kunde läsa om att dess syfte och att den höll på att arbetas fram. Avslutningsvis fanns en
hänvisning till sidan om enkelt avhjälpta hinder på kommunens hemsida gavle.se.
Följebrevet finns att läsa i sin helhet, se bilaga 1.
d
3.2 Broschyr från Boverket
Boverket har tagit fram broschyren ”Enkelt avhjälpta hinder” som i första hand vänder sig till
fastighetsägare av publika lokaler. I den står det om de nya reglerna, kortfattat om
ansvarsfrågan, vilka platser som berörs samt hur man ska förhålla sig till vilka hinder eller
brister som kan bli aktuella att åtgärda. Det är tre faktorer som vägs in i bedömningen.
Nyttan av åtgärden, förutsättningarna på platsen och ekonomiska konsekvenser.
Ett par bildexempel finns också med som visar på bra lösningar för att öka tillgängligheten.
Broschyren och svarsblanketten som följde med i utskicket till fastighetsägarna
3.3 Svarsblankett
Med svarsblanketten ville vi få veta fyra saker. Det första vi efterfrågade var kontaktuppgifter
till en kontaktperson på företaget. Därefter kom fyra kryssfrågor som syftade till att visa hur
långt man eventuellt hade kommit med åtgärder. Dessa var:
”Har Ni tagit del av tidigare information om enkelt avhjälpta hinder?”
”Har Ni genomfört inventering av enkelt avhjälpta hinder i Era lokaler?”
”Har Ni påbörjat arbete med undanröjande av enkelt avhjälpta hinder?”
”Är Ni klar med undanröjande av enkelt avhjälpta hinder?”
8

Nästa uppgift fastighetsägarna ombads att besvara, var hur många fastigheter man förfogade
över samt hur många publika lokaler man hade i dessa. Den fjärde och sista punkten var att på
baksidan av blanketten ange fastighetsbeteckning för respektive fastighet samt vilka lokaler som
fanns i respektive fastighet. Det skickades även med ett frisvarskuvert för att öka möjligheten
att få in så många svar som möjligt. Allt eftersom blanketterna kom in, följdes dessa upp genom
ett telefonsamtal till de fastighetsägare som angett att de hade en eller flera publika lokaler och
samtidigt angett att de inte tagit del av tidigare information eller inte var klara med åtgärder.
Man erbjöds då möjligheten att boka in ett kostnadsfritt besök i någon av sina lokaler för att
genom vidare rådgivning på plats titta på eventuella hinder eller brister och att också diskutera
lämpliga åtgärder.
Påminnelsebrevet till höger följer samma grafiska form som följebrevet
för att skapa ett tydligare samband mellan utskicken
3.4 Påminnelsebrev
Det sista området fick informationsmaterialet skickat till sig den 8 april 2009. Utskicket gick till
de taxerade ägarna med arrenden. Efter det att antalet inkomna svarsblanketter stagnerat,
diskuterades tillsammans med handledaren om det kunde vara läge att göra ett
påminnelseutskick vilket vi också beslutade. Ett nytt följebrev arbetades fram där det återigen
stod att vi önskade få in blanketten. Även i detta utskick medföljde ett svarskuvert.
Det informerades också om möjligheten att boka in ett besök för rådgivning på plats i någon av
fastighetsägarens publika lokaler vilket tyvärr inte stod med i det första brevet.
Det blev i och med detta ett tillägg på svarsblanketten i form av en femte ja- eller nej-fråga:
”Vill Ni boka in ett besök för vidare rådgivning i någon av Era lokaler?” Man uppmanades att
svara även om man inte hade någon publik lokal. Det skulle i så fall anges med en nolla på
blanketten. Tanken var att få en överblick över hur många fastighetsägare som faktiskt inte
förfogade över några publika lokaler. Totalt skickades 244 påminnelser ut vid månadsskiftet
maj/juni 2009. Påminnelsebrevet finns att läsa i sin helhet, se bilaga 2.
9

3.5 Checklista
För att underlätta arbetet med att inventera de lokaler som berördes av föreskrifterna om
enkelt avhjälpta hinder togs en checklista fram. I den fanns de vanligt förekommande hinder och
brister som kan räknas som enkelt avhjälpta. För varje punkt fanns också ett förslag på åtgärd.
Punkterna var indelade i kategorierna fysiska hinder, bristande kontrastmarkeringar, bristande
varningsmarkeringar, balansstöd & räcken, bristande skyltning, ljudmiljö, ljus & belysning och
inredning. En checklista gavs vid varje rådgivningstillfälle som bokades med fastighetsägarna.
Till övriga hänvisades det i följebrevet till gavle.se där checklistan fanns att ladda ner.
På sidan om enkelt avhjälpta hinder fanns också HIN Inventeringsmall 1 som Boverket tagit
fram.
3.6 Kostnad för trycksaker
För trycksaker anlitades Arne Ström på Gävle kommuns kopieservice. Både ordinarie följebrev
och påminnelsebrevet trycktes på ett vitt 160 grams bestruket papper. Kostnad per ark med tryck
blev 3,75 kronor. Allt som allt beställdes 406 ex av det ordinarie följebrevet och 250 ex
av påminnelsebrevet. Total kostnad för trycksaker blev 2,460 kronor.
d
d
4. Rådgivning
4.1 Inbokning av besök
Att besöka fastighetsägare ute på plats i någon av deras publika lokaler visade sig vara ett bra
och uppskattat tillvägagångssätt. Det var lättare att föra dialog, visa på eventuella hinder och
brister samt ge förslag på vilka åtgärder som skulle kunna bli aktuella. Utifrån de blanketter som
kom in kontaktades i första hand de fastighetsägare som hade svarat att de hade en eller flera
publika lokaler, inte tagit del av tidigare information, inte gjort någon inventering av sina
lokaler, inte påbörjat något åtgärdsarbete samt inte var klara med åtgärder. I ett andra skede
kontaktades de som angivit att de tagit del av tidigare information men som inte gjort något åt
enkelt avhjälpta hinder. I ett tredje skede kontaktades de som hade svarat på olika sätt på de tre
första frågorna men som kryssat i nej-alternativet gällande om man var klar med åtgärder.
Fastighetsägare som hade angivit att de hade publika lokaler och var klara med åtgärder
kontaktades inte.
4.2 Besökens omfattning
Av de 169 fastighetsägare som svarat att de hade en eller flera publika lokaler var det 79 som
inte var klara med åtgärder. Utav dessa tackade 43 stycken ja vilket motsvarar 54 %.
Besöken blev spridda runt om i kommunen. Förutom merparten i de mer centrala delarna
besöktes bland annat Axmar, Hedesunda, Valbo och Åsbo. Det var främst de mindre
fastighetsägarna som tackade ja till besök men även Din Bostad, Diös Fastigheter och
Norrvidden Fastigheter AB tyckte det var bra med rådgivning.
10

5. Tillgänglighetsguiden
5.1 Information om guiden
Gävle kommun har beslutat att ta fram en tillgänglighetsguide vilken kommer att publiceras på
kommunens hemsida gavle.se i februari år 2010. I guiden kommer man kunna söka efter hur
tillgängligheten ser ut i butiker och restauranger. Sökningen kan göras antingen branschvis eller
genom fritextsökning. Den vänder sig främst till personer med någon form utav funktionsnedsättning,
som redan innan ett besök, exempelvis på en restaurang, ska kunna få information om
vad som finns i berörd lokal när det gäller tillgänglighet.
Finns där till exempel handikapptoalett, hiss eller personal som assisterar vid behov?
Att stå med i guiden är frivilligt och beslutet om medverkan ligger hos näringsidkaren.
Arbetet med att informera näringsidkarna om guiden har gjorts av Gävle kommuns tillgänglighetsrådgivare
Sören Norman och assistent Majbritt Lindberg. Detta har skett både via utskick
och personliga besök. Vid samtliga besök gjorda hos fastighetsägarna när det gäller enkelt
avhjälpta hinder, har samma information lämnats. Anledningen var att det i många fall var
fastighetsägaren som också hade den egna verksamheten i fastigheten.
De större fastighetsägarna med flera fastigheter och samtidigt flera publika lokaler, fick
informationen ifall de skulle få frågor om guiden från någon hyresgäst.
5.2 Assistans vid informationsarbete
I huvudsak gjordes informationsarbetet från kommunledningskontoret (KLK). Då många av
frågorna gällande tillgänglighetsguiden och enkelt avhjälpta hinder gick hand i hand, bistods det
med resurser från projektet, bestående av att assistera Sören Norman vid personliga besök ute i
verksamheterna som är aktuella för tillgänglighetsguiden. En första insats gjordes i Valbo köpcentrum.
Därefter Drottninggatan och Norra- och Södra Kungsgatan samt Nygatan.
Informationsinsatsen resulterade i att antalet registrerade verksamhetsutövare som vill stå med i
guiden, ökade under år 2009 från 96 till 198 stycken.
Ett snitt ur Tillgänglighetsguiden
11

6. Resultat
6.1 Utskickens omfattning
Det totala antalet skickade informationsbrev blev 402 stycken varav 363 gick till lagfarna ägare.
Resterande 39 brev gick till taxerade ägare. Vid månadsskiftet maj/juni 2009 gjordes ett
påminnelseutskick till 244 fastighetsägare som ännu inte svarat på blanketten.
6.2 Inkomna blanketter
Av de 402 skickade blanketterna besvarades 280 stycken, det vill säga 69 %. Andelen med
publika lokaler var 169 eller 60 %. Det visade sig att 90 fasitghetsägare eller 53 %, var klara
med åtgärder. Av de resterande 79 fastighetsägarna tackade 43 stycken, 54 % ja till
rådgivning. Samtliga inkomna blanketter finns sparade och insatta i pärm. Uppgifterna från
blanketterna är också inlagda i ett Excel-dokument som ger en tydligare överblick inför framtida
tillsynsarbete över vilka fastighetsägare som svarat.
400
300
200
100
6.3 Andelen som inte svarat
Sammanlagt slutade antalet fastighetsägare som inte svarade på blanketten på 122 stycken eller
39 %. Tittar man på hur många av de 280 inkomna svaren som inte hade publika lokaler blev
det 111 stycken. Man kan anta att många av de som inte svarat trots påminnelsen, inte gjort det
just för att de inte äger någon publik lokal och därför inte anser att man behöver svara.
Efter att ha haft telefonkontakt med fastighetsägare för bokning av dag för rådgivning har det
i många fall förklarats att man får en stor mängd utskick från många olika myndigheter och att
det då bildas så kallade ”att göra-högar”. Ytterligare en förklaring till att en del av de 122
fastighetsägarna inte svarat kan alltså vara att man prioriterat annat eller rent av glömt eller
tappat bort papperen.
12
0 Resultat av utskicken
Totalt antal utskick
Inkomna blanketter
Andel med publika lokaler
Andel som är klar med åtgärder
Andel som inte är klar med åtgärder
Andel som tackade ja till vidare rådgivning

6.4 Vanligast förekommande hindret
Efter besöken hos fastighetsägarna och vid informationsarbetet med tillgänglighetsguiden,
upplevs att avsaknaden av kontrastmarkeringar i trappor och på ramper är den mest frekventa
bristen när det gäller enkelt avhjälpta hinder. I många fall saknas det även handledare i
anslutning till entréer.
Omarkerade trappsteg smälter lätt ihop Första och sista steget markerat enligt riktlinjerna
6.5 Fastighetsägarnas syn på åtgärdsarbetet
Det varierar något vad gäller inställningen till att åtgärda de enkelt avhjälpta hinder som finns.
I det stora hela anses arbetet som en naturlig och viktig uppgift. Även om det innebär kostnader
vill man göra det man kan för att uppnå ökad tillgänglighet. Sedan finns enstaka fall där man
påpekat att man inte kommer att göra några fler åtgärder än vad andra fastighetsägare har gjort.
Vid några av besöken har det påtalats att man anser att ansvaret för arbetet med inventering,
åtgärder och kostnader borde ligga på hyresgästerna och inte hos fastighetsägaren. Det har också
nämnts att bedömningen av vad som räknas som enkelt avhjälpta hinder upplevs som svår.
d
d
7. Slutsats
När det gäller medvetenheten hos fastighetsägare, gällande tillägget i plan- och bygglagen om
enkelt avhjälpta hinder och rådande föreskrifter, fanns behovet av mer information både hos
mindre och större fastighetsägare. Många har svarat att de inte tidigare tagit del av information
kring enkelt avhjälpta hinder varvid möjligheten till rådgivning har upplevts som positivt.
Det vanligast förekommande hindret ter sig vara bristande kontrastmarkering i trappor och
ramper som också bör kunna räknas som den ekonomiskt enklaste åtgärden.
Ser man till målet att alla enkelt avhjälpta hinder ska vara undanröjda vid utgången av år
2010, tror sig de flesta besökta fastighetsägare kunna hinna med att åtgärda förekommande
brister. Ett par fastighetsägare har påbörjat åtgärdsarbetet under projektettiden.
Någon enstaka är till och med klar. Arbetet med att informera om gällande regelverk, lämpliga
checklistor, bistå fastighetsägare i bedömningsfrågor av enkelt avhjälpta hinder samt uppmuntra
verksamhetsutövare att registrera sig i tillgänglighetsguiden, är i och med detta utfört i enlighet
med projektets syfte.
13

8. Vidare arbete
8.1 Tillsynsplan och rutiner
Det fortsatta arbetet när det gäller enkelt avhjälpta hinder kommer bland annat att ske i samband med
att en tillsynsplan kommer att tas fram. Tillsynsplanen berör alla områden som avdelningen Bygglov
och bygganmälan har tillsyn på. Till dessa områden hör också enkelt avhjälpta hinder. Eftersom tillsyn
av enkelt avhjälpta hinder är en ny företeelse behöver en strategi tas fram över hur man går tillväga på
bästa sätt. Rutiner för hur en aktiv tillsyn ska ske bör därför tas fram. Det blir också aktuellt med tillsyn
utifrån inkomna anmälningar från allmänheten då man reagerat på brister i tillgängligheten och där man
anser att det förekommer enkelt avhjälpta hinder. Ett samarbete med Uppsala kommun är planerat för att
ta del av hur man hanterar aktiv tillsyn och även anmälningar av enkelt avhjälpta hinder. I Uppsala har
man erfarenhet av framför allt inkomna anmälningar. Samarbetet är tänkt att i första hand ske genom ett
studiebesök i Uppsala.
8.2 Inkomna anmälningsärenden
Fram till slutet av januari år 2010 har två anmälningar inkommit som rör enkelt avhjälpta hinder i
kommunen. Dessa handläggs när tillsynsplan och handlingsplan för denna typ av ärenden upprättats.
Det är av stor vikt att det finns klara rutiner på hur man från kommunens sida ska agera när det kommer
till att kräva fastighetsägaren att åtgärda enkelt avhjälpta hinder då sådana bedöms förekomma.
14

E
N
K
E
L
T
A
V
H
J
Ä
L
P
T
A
H
I
N
D
E
R
Se vidare:
www.boverket.se
www.byggklokt.se
www.handisam.se
Hej fastighetsägare!
Nu börjar det bli hög tid att se över arbetet med undanröjande av alla
enkelt avhjälpta hinder i de lokaler dit allmänheten har tillträde.
Vad är gjort och vad återstår att göra? Målet är att alla hinder ska vara
åtgärdade innan utgången av år 2010!
Broschyren ”Enkelt avhjälpta hinder”, som är framtagen av Boverket,
vänder sig till fastighetsägare av publika lokaler. Här finns
information om det tillägg i plan- och bygglagen som trädde ikraft den
1 juli 2001 och som står bakom beslutet gällande undanröjandet av
enkelt avhjälpta hinder. Broschyren tar också upp exempel på vanliga
hinder samt hur ansvarsfrågan ser ut.
Boken ”Enklare utan hinder” är en idé- och inspirationsbok.
Den innehåller många bra exempel på enkelt avhjälpta hinder och
lämpliga åtgärder. Här står också mer om ansvarsfrågan och
eventuella påföljder om inte undanröjande efterlevs. Boken finns både
i tryckt format och i sin helhet i PDF-format på Boverkets hemsida.
Den medföljande blanketten fungerar som underlag för kommande
tillsyn av publika lokaler, vilken utförs av kommunen. Det är därför
av stor vikt att den fylls i och skickas in till Gävle kommun senast det
på blanketten angivna datumet! Använd det portofria svarskuvertet.
En tillgänglighetsguide håller på att arbetas fram. Guiden kommer att
publiceras på kommunens hemsida under året. Den syftar till att
informera om tillgängligheten i butiker, restauranger och offentliga
lokaler. Bland annat redovisas vilka eventuella hjälpmedel som finns
för personer med särskilda behov. Finns det till exempel ramp,
teleslinga, handikapptoalett etc.
Direktlänkar till boken ”Enklare utan hinder”, information från
Boverket, Byggklokt och Handisam samt checklista för inventering av
lokaler, hittar Du på www.gavle.se under Bygga & Bo/Bygglov och
bygganmälan.
Välkommen att höra av Dig vid frågor eller funderingar!
Med vänlig hälsning
Håkan Brodin
Informatör - Enkelt avhjälpta hinder
Boverket (2005) Enklare utan hinder - ISBN: 91-7147-857-4
Bilaga 1
Handisam (2007) Riv hindren - Riktlinjer för tillgänglighet - ISBN: 978-91-976601-0-5
Svensson Elisabet (2008) Fjärde utgåvan BYGG IKAPP - ISBN: 978-91-7333-304-7

E
N
K
E
L
T
A
V
H
J
Ä
L
P
T
A
H
I
N
D
E
R
Se vidare:
www.boverket.se
www.byggklokt.se
www.handisam.se
Påminnelse!
Ni har tidigare under våren fått ett informationsutskick gällande
Enkelt avhjälpta hinder. I utskicket följde det också med en
svarsblankett.
Vi har ännu inte fått in blanketten och ser gärna att Ni fyller i och
skickar in den till oss så snart som möjligt. Använd det bifogade
frisvarskuvertet.
Är det så att Ni ej förfogar över någon publik lokal, ber vi Er ange
detta genom att fylla i en nolla.
Finns det önskemål för vidare rådgivning i denna fråga, bokar vi in
en tid för ett besök. Vi träffas då i en av Era publika lokaler för att
på plats diskutera inventeringsarbete, eventuella hinder och exempel
på åtgärder. Kryssa i så fall i detta alternativ på blanketten.
Med vänlig hälsning
Håkan Brodin
Informatör - Enkelt avhjälpta hinder
Tel: 026-17 83 54
E-post: hakan.brodin@gavle.se
Boverket (2005) Enklare utan hinder - ISBN: 91-7147-857-4
Bilaga 2
Handisam (2007) Riv hindren - Riktlinjer för tillgänglighet - ISBN: 978-91-976601-0-5
Svensson Elisabet (2008) Fjärde utgåvan BYGG IKAPP - ISBN: 978-91-7333-304-7