Västernorrlands län - Sälar & fiske

SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 

Per Risberg 

Tel: 08-698 8534 

per.risberg 

@naturvardsverket.se 

Beslut om skyddsjakt på gråsäl 2006 

Beslut 

BESÖK: BLEKHOLMSTERRASSEN 36 

POST: 106 48 STOCKHOLM 

TEL: 08-698 10 00 

FAX: 08-20 29 25 

E-POST: NATUR@ NATURVARDSVERKET.SE 

INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE 

BESLUT 

2006-04-03 Dnr 412-162-06 Nf 

Sändlista 

Naturvårdsverket beslutar, med stöd av 21, 23 a första stycket 3 och 24 första 

stycket §§ jaktförordningen (1987:905) samt med beaktande av vad som 

föreskrivs i 9 b § samma förordning, om skyddsjakt på gråsäl i nedan angivna 

områden i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Gävleborgs, Uppsala, 

Stockholms, Södermanlands och Östergötlands län. 

Naturvårdsverket beslutar även att nedan angivna villkor gäller för jakten enligt 

detta beslut. Efterlevnaden av dessa villkor är nödvändiga för att jakt enligt 

Naturvårdsverkets beslut skall få bedrivas. Jakt som bedrivs mot givna villkor 

sker således utan stöd av beslutet och i strid med fredningsbestämmelsen i 3 § 

jaktlagen. Straffbestämmelser för jaktbrott och grovt jaktbrott finns i 43 

respektive 44 § jaktlagen (1987:259). För jaktbrott kan även den dömas som 

förfarit med oaktsamhet. 

Detta beslut skall gälla utan hinder av att beslutet överklagas. Angående 

överklagande, se bilaga 3. 

Villkor för bedrivande av skyddsjakt på gråsäl 2006 

Var, när och hur många djur får fällas? 

1 (26)

NATURVÅRDSVERKET 2 (26) 

Antal sälar 

Följande antal gråsälar får högst fällas i respektive län (tilldelning): 

Norrbottens län: 36 

Västerbottens län: 18 

Västernorrlands län: 14 

Gävleborgs län: 34 

Uppsala län: 20 

Stockholms län: 23 

Södermanlands län: 10 

Östergötlands län: 15 

SUMMA 170 

Jakttid 

Jakt är tillåten 16 april – 31 december 2006. Högst hälften av antalet tilldelade 

djur får fällas före den 31 maj 2006. 

Avlysning 

Länsstyrelsen avlyser jakten när det totala antalet gråsälar fällts eller påskjutits 

inom berörd del av län alternativt att jakttiden löpt ut. 

Vilka får utföra jakten? 

Skyddsjakt efter säl får bedrivas av envar som har jakträtt som omfattar sådan 

jakt i de områden som omfattas av detta beslut. Skyddsjakt efter gråsäl får även 

bedrivas på allmänt vatten. Tillstånd att bedriva jakt på allmänt vatten kan 

erhållas efter regler som respektive länsstyrelse fastställt. Den som jagar gråsäl 

skall hålla sig informerad om hur många djur som återstår av tilldelningen i det 

område där jakten bedrivs. Kustbevakningen lämnar på telefonnummer 0611- 

855 09 upplysningar dygnet runt om hur många sälar som rapporterats fällda i 

respektive län. 

Tillåtna jaktmedel m. m. 

Vid jakten får endast användas ammunition som tillhör klass 1 enligt 16 § 

Naturvårdsverkets föreskrifter och Allmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 

2002:18). 

Jaktplatser 

För att minska riskerna för skadskjutning skall skyddsjakten bedrivas från land. 

Om jakten bedrivs i lugnt väder (vindhastighet


Landning 

Varje fälld säl skall landas. Skyddsjakten får därför endast bedrivas på sådana 

platser och på sådant sätt att fällda djur kan landas. Den som bedriver skyddsjakt 

med stöd av detta beslut är skyldig att i förväg vidta de åtgärder som kan anses 

nödvändiga med hänsyn till var och hur jakten bedrivs för att skjuten säl skall 

kunna landas. Mot bakgrund av att en död säl snabbt sjunker, medger 

Naturvårdsverket att jägaren vid jakten får ha medhjälpare i båt med motorn 

igång i syfte att snabbast möjligt kunna landa skjuten säl. Båten får inte 

användas för att avleda sälens uppmärksamhet från jägaren. Båtföraren får heller 

inte delta i jakten på annat sätt än att hjälpa till vid landningen av skjuten säl. 

Anmälan av fälld gråsäl 

Den som fällt eller påskjutit en gråsäl skall utan dröjsmål och 

senast klockan 21:00 samma dag djuret har fällts eller påskjutits, anmäla det 

till Kustbevakningen i Härnösand på telefonnummer 0611-855 50. Vid anmälan 

skall skytten lämna följande uppgifter som antecknas av Kustbevakningen: 

1. Skyttens namn, adress och telefonnummer, 

2. När sälen fällts eller påskjutits (datum och klockslag), 

3. I vilket skadeområde (nummer) sälen fällts eller påskjutits, 

4. På vilken plats (position eller fysiskt objekt) sälen fällts eller påskjutits, 

5. På vilken plats man avser landa sälen. 

Prover 

Fällda gråsälar får, när föreskrivna uppgifter om och prover från dem har 

lämnats till Naturhistoriska Riksmuseet, behållas av den som fällt djuret. Som 

villkor för att få behålla fällda sälar gäller därför att de prover och uppgifter skall 

lämnas som framgår av bilaga 2. 

Varje fälld gråsäl erbjuder en mycket värdefull möjlighet att samla in prover 

från sälar. Proverna har stor betydelse för den forskning om gråsäl som bedrivs 

av forskare på bland annat Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. Därför skall 

de föreskrivna proverna tas och skickas till Riksmuseet. 

Fiskarenas och jägarnas organisationer i respektive län kan lämna information 

om hur provtagning samt emballering och hantering av proverna bör ske. 

Naturhistoriska Riksmuseet svarar för kostnaderna för uppsamling, 

mellanlagring och transport av proverna. Museet lämnar också ersättning till den 

som skickat in prov enligt bilaga 2. 

Följande personer på Naturhistoriska Riksmuseet kan lämna ytterligare 

information om provtagningen: 

Britt-Marie Bäcklin 08-519 542 59 

Anna Roos 08-519 542 23 

Mats Hjelmberg 08-519 541 04 

Jourtelefon 0701-82 40 60


Länsstyrelsernas åtgärder 

Länsstyrelserna offentliggör beslut om avlysning av jakten på sådant sätt att alla 

berörda snarast möjligt får kännedom om det. 

Senast den 1 mars 2007 lämnar länsstyrelsen en skriftlig redovisning av vilka 

effekter skyddsjakten eventuellt haft på sälskadornas omfattning samt övriga 

erfarenheter från skyddsjakten. Rapporten bör även innehålla en redovisning av 

vilka eventuella förändringar av jakten som länsstyrelsen föreslår. 

Skadeområden 

Skyddsjakt efter gråsäl får endast bedrivas i Norrbottens, Västerbottens, 

Västernorrlands, Gävleborgs, Uppsala, Stockholms, Södermanlands och 

Östergötlands län inom nedan angivna skadeområden. Inom skadeområdena 

finns det eller kan det finnas områden som är skyddade (exempelvis 

naturreservat, fågelskyddsområden eller sälskyddsområden). För sådana 

områden kan det finnas föreskrifter som förbjuder viss jakt, landstigning eller 

närvaro inom visst avstånd från området. Varje jägare har skyldighet att 

informera sig om var sådana områden är belägna, hur de är avgränsade och vilka 

bestämmelser som gäller för dem. Sådan information finns tillgänglig hos 

länsstyrelserna. Undantagna är även vissa platser som är av vikt för 

beståndsövervakning. 

Skadeområdenas gränser bestäms av nedan angivna fysiska objekt (gäller även 

flytande sjömärken), platser eller, där sådana saknas, positioner. Uppgraderade 

kartor kommer att finnas tillgängliga på Naturvårdsverkets hemsida. 

www.naturvardsverket.se 

Norrbottens län 

Område BD 1 (sjökort 411) 

Haparanda 

Område BD 1 avgränsas i öster av riksgränsen mot Finland, i söder av 

territorialvattengränsen, i väster av gränsen mot Kalix kommun, norrut av 

fastlandskusten samt av linjer som förbinder följande punkter med följande 

positioner (latitud/longitud): 

Sävisnäs, S udden 65°47,0’ N / 23°34,3’ O 

Nordspetsen nordligaste skäret norr Lannaska 65°45,6’ N / 23°46,9’ O 

Nordligaste skäret i Seskaröarkipelagen 65°45,6’ N / 23°47,8’ O 

Seskaröbron, N fästet 65°45,0’ N / 23°49,0’ O 

Santasaari, SO udden 65°45,9’ N / 23°51,5’ O 

Haparanda Hamn, S udden 65°46,1’ N / 23°54,8’ O 

Keräsniemi, S udden 65°46,4’ N / 23°56,5’ O 

S udden av ön söder Salmisudden 65°47,8’ N / 24°01,5’ O


Tirro, N udden 65°46,8’ N / 24°07,5’ O 

Riksgränsen 65°46,7’ N / 24°07,6’ O 

Inom följande områden inom område BD 1 får ingen skyddsjakt bedrivas: 

Nationalparken Haparanda-Sandskär 

Naturreservatet Torne-Furö 

Naturreservatet Säivisnäs 

Inom ett område 150 meter från de bränningar och stenar som ingår i 

Vidbrännan 

Område BD 2 (sjökort 411, 412, 413) 

Kalix 

Område BD 2 avgränsas i öster av Haparanda kommun, i söder av territorialvattengränsen, 

i väster av Luleå kommun, norrut av fastlandskusten samt av 

linjer som förbinder följande punkter med följande positioner (latitud/longitud): 

Kommungränsen, Luleå kommun 65°47,4’ N / 22°38,5’ O 

Fastlandskusten till en linje 

Strömskatan, NO udden 65°47,3’ N / 22°42,7’ O 

Stor Fårön, S udden 65°47,6’ N / 22°45,5’ O 

Lill Fårön, S udden 65°47,8’ N / 22°46,8’ O 

Rönnudden, S udden 65°48,3’ N / 22°49,6’ O 


Hästholmen, O udden 65°47,9’ N / 22°11,9’ O 

Risön, S udden 65°48,2’ N / 22°15,1’ O 


Bron till Rönnören, N fästet 65°46,5’ N / 23°22,9’ O 

Enholmen, NV udden 65°45,9’ N / 23°23,4’ O 

Repskäret, N udden 65°45,7’ N / 23°25,2’ O 

Sörudden, SV udden 65°47,2’ N / 23°33,0’ O 

Fastlandskusten till gränsen Haparanda kommun vid 

Sävisnäs, S udden 65°47,0’ N / 23°34,3’ O 

Inom följande naturskyddade områden i område BD 2 får ingen skyddsjakt 

bedrivas: 

Eriksören-Svartholmen 

Likskär 

Skags-Furuholmen 

Trutskär 

Björn 

Säivisnäs


Område BD 3 (sjökort 413, 414, 415) 

Luleå 

Område BD 3 avgränsas norrut av gränsen mot Kalix kommun, i öster av 

territorialvattengränsen, i söder av gränsen mot Piteå kommun, i väster av 

fastlandskusten samt av linjer som förbinder följande punkter med följande 


Alskatan, SO udden 65°23,9’ N / 21°55,3’ O 

Stor Hamnskäret, S udden 65°24,6’ N / 21°59,6’ O 

Klövgrund, S udden 65°30,5’ N / 22°08,2’ O 


Hamnholmens fyr 65°32,1’ N / 22°09,5’ O 

Sandön, V udden 65°32,0’ N / 22°10,9’ O 

Bron över Hertsöfjärden, N fästet 65°33,8’ N / 22°16,6’ O 


Björkö, N udden 65°38,8’ N / 22°20,1’ O 

Brändön, S udden 65°39,5’ N / 22°20,6’ O 


Rånlandet , inre viken NO sidan 65°49,2’ N / 22°21,0’ O 

Laxögrundet, SO udden 65°49,2’ N / 22°23,9’ O 

Nordanborg, SO udden 65°50,5’ N / 22°22,4’ O 

Fastlandskusten till gränsen till 

Kalix kommun 65°47,4’ N / 22°38,5’ O 


Naturreservatet Rödkallen-Sör-Äspen 

Naturreservatet Harufjärden 

Naturreservatet Likskäret 

Naturreservatet Kluntarna 

Inom ett område 150 meter från Marakallen, Bjässhällan, Månshällan och 

Fjuksökallarna 

Område BD 4 (sjökort 414, 415) 

Piteå 

Område BD 4 avgränsas norrut av gränsen mot Luleå kommun, i öster av 

territorialvattengränsen, i söder av gränsen mot Västerbottens län och mot 

väster av fastlandskusten samt av linjer som förbinder följande punkter med 

följande positioner (latitud/longitud): 

Rönnskär, SO udden 65°01,9’ N / 21°33,8’ O 

Länsgränsen 65°03,8’ N / 21°32,7’ O 


Högsböle, SO udden 65°12,7’ N / 21°32,3’ O 

Sör Haraholmen, S udden 65°13,9’ N / 21°38,5’ O



Hönsklubben, N udden 65°19,5’ N / 21°39,7’ O 

Bredskäret, SO udden 65°20,5’ N / 21°38,2’ O 


Sandön, O udden 65°21,6’ N / 21°38,7’ O 

Trundön, SV udden 65°21,0’ N / 21°47,9’ O 


Trundöudden 65°20,9’ N / 21°49,8’ O 

Alskatan, SO udden 65°23,9’ N / 21°55,3’ O 


Naturreservatet Lilla Björn 

Inom ett område 150 meter från Olsvensastenarna och Stora Björn 

Västerbottens län 

Område AC 

Området avgränsas av en linje som förbinder följande punkter med följande 


Rönnskär 65°02.16' N / 21°33.59' O 

Territorialvattengränsen 65°05.50' N / 22°22.35' O 


Territorialvattengränsen 64°53.19'N / 21°53.32' O 


Territorialvattengränsen 64°39.17' N / 21°56.48'O 


Territorialvattengränsen 64°32.4' N / 22°4.32'O 



Territorialvattengränsen 64°23.53' N / 22°3 53' O 

Territorialvattengränsen 64°21.14N / 22°2.18' O 

Territorialvattengränsen 64°13.44N / 21°54.9O 

Territorialvattengränsen 64°8.7' N / 21°42.36O 








Vid Gråsjälhällan 63°32.58' N / 20°1.50' O 

Vid Västerhällgrundet 63°30.3' N / 19°58.39' O 

Söder om Snöan 63°26.57'N / 19°52.32' O 

Länsgränsen 63°11.47' N / 19°31.32' O


Länsgränsen Degerfjärden 63°23.59' N / 19°20.42' O 

Länsgränsen Degerfjärden 63°26.43' N / 19°18.14' O 

Länsgräns mot strandlinjen 63°28.14' N / 19°17.13' O 

Länsgränsen Himmersundet 63°28.11' N / 19°17.30' O 

Länsgränsen Degerbukten 63°27.48' N / 19°17.10' O 

I väster avgränsas området av fastlandskustens strandlinje, med undantag av 

följande gränser mellan söt- och saltvatten i de kustmynnande vattendragen: 

Kåge älv 

Gränsen utgörs av en rät linje från Öns sydspets till Grännans sydostspets 

och vidare över till fastlandet. 

Byske älv 

Gränsen utgörs av en linje tvärs över nedersta delen av ledarmarna utanför mynningen. 

Åby älv 

Gränsen utgörs av en linje från nordvästra hörnet av lastkajen till yttre inseglingsfyren. 

Bure älv 

Gränsen utgörs av en linje från Gatens östra udde i sydostlig riktning till udde. 

Skellefte älv 

Gränsen utgörs av en linje tvärs älven längs med Sundgrundsbrons nedströmssida och 

brobankarna. 

Rickleån 

Gränsen utgörs av en linje från yttersta spetsen av Långviksudden tvärs över till 

sydspetsen av Lillhällan. 

Lögde älv 

Gränsen utgörs av en linje tvärs över nedersta delen av ledarmarna utanför mynningen. 

Öre älv 

Gränsen utgörs av linjer dels i rakt väst-östlig riktning över Fjärdgrundets sydspets, 

dels från Fjärdgrundets norra udde till Örsten. 

Ume älv 

Gränsen utgörs dels av en linje i västlig-ostlig riktning 250 meter söder om Tuvans 

sydspets, dels Bergöbron. 

Sävarån 

Gränsen utgörs av linjer dels mellan Hällskär och Skeppsviksudden, dels från 

Gergrundets sydligaste udde i västlig riktning till fastlandet. 

Övriga kustmynnande vattendrag


Gränsen utgörs av en rät linje mellan de två yttersta mynningsuddarna i varje vattendrag 

eller mellan särskilt uppsatta tavlor. 

Inom området kan det finnas naturskyddade områden inom vilka det helt 

eller delvis är förbjudet att jaga säl. För sådana områden kan också andra 

regler gälla som måste beaktas vid jakten. Länsstyrelsen lämnar information 

om områdenas belägenhet och vilka regler som gäller för dem. 

På holmarna Yttre Järnäsgrund och Gråsjälshällan och på vattenområde inom 

200 meter från strandlinjen på dessa holmar får ingen skyddsjakt bedrivas. 

Inom naturreservaten Bjuren, Skötgrönnan och Skeppsviksskärgården får ingen 

skyddsjakt bedrivas. 

Inom naturreservatet Snöan samt på Lillbådan i Kronörens naturreservat får 

ingen skyddsjakt bedrivas under tiden den 16 april - den 15 augusti. 

Under tiden 15/4-15/8 är säljakt inte tillåten på följande holmar och skär kring 

Holmöarna: 

Lill-fjäderäggsögern 

Malgrundet-Malgrundbådan och Malögern 

Malskärögern 

Väster-Engelskhällan, Öster-Engelskhällan och Idmanskallen 

Sör-Storvikögern 

Förbudet gäller inom ett område som sträcker sig 100 meter från angivna öars 

strandlinje. 

Inom fågelskyddsområden råder beträdnadsförbud under tiden 15/4-15/8. 

Nedanstående fågelskyddsområden ligger vid Holmöarna: 

Malbådan 

Nörd- och Sör-Slokisögern 

Lillklinthällorna 

Malgrundkallen 

Västernorrlands län 

Område Y 1 (sjökort 514, 522) 

Ulvön-Skagsudde-Själnöudd 

Vårdkallsberget, S spetsen 63°07,0’ N / 18º35,2’ O 

Gnäggen 62°56,5’ N / 18°37,1’ O 

Själbådarna 63°10,4’ N / 19°00,1’ O 

Storgrund, pricken 63°11,3’ N / 19°06,4’ O 

Pricken 63°15,4’ N / 19°14,4’ O 

Själnöudden 63°19,4’ N / 19°14,5’ O


I väster avgränsas område Y 1 av fastlandskustens strandlinje, med undantag 

av följande gränser mellan söt- och saltvatten i de kustmynnande 

vattendragen: 

Nätraälven 

Gränsen utgörs av en linje från nordöstra hörnet av Brädgårdskajen vid fabriken i 

Köpmanholmen till en punkt på norra stranden belägen i rakt nordlig riktning från 

kajen. 

Moälven 

Gränsen utgörs av en linje från yttersta spetsen av den sydöstra industrikajen vid 

Domsjöfabriken till en punkt på södra stranden i rakt östlig riktning från kajen. 

Gideälven och Husumån 

Gränsen utgörs av en linje från Kasaviksudden till södra spetsen av industrikajen på 

Rågön. 

Övriga kustmynnande vattendrag 

Gränsen utgörs av en rät linje mellan det två yttersta mynningsuddarna i varje 

vattendrag eller mellan särskilt uppsatta tavlor. 

Inom naturreservaten Alneskogen, Gnäggen och Balesudden får ingen 

skyddsjakt bedrivas. För naturreservatet Gnäggen gäller också förbud mot 

att stiga iland och att vistas närmare skäret än 200 meter under tiden den 15 

april - den 31 augusti. 

För fågelskyddsområdena Kankgrund, Själbådan, Västerskär-Mellanskär, 

Värnsingsklubbarna, Gråbuten och Flasan gäller att ingen skyddsjakt får 

bedrivas under tiden den 15 april - den 15 augusti. För dessa områden 

gäller också förbud mot att under tiden 15 april - den 15 augusti stiga iland 

och att vistas i den omedelbara närheten av respektive ö på sådant sätt att 

fågellivet störs. 

Område Y 2 (sjökort 522, 523, 524, 525) 

Brämön-Härnön-Ytternäsan 

Avgränsas i öster av en linje som förbinder följande punkter med följande 


Långören, O udden 62º08,3’ N / 17º30,5’ O 

Kalvrevet 62º10,4’ N / 17º41,4’ O 

Norrut från Kalvrevet följer linjen kurvan för 6 meters vattendjup 

utmed Brämöns östra sida till Revhällan, pricken (se nedan) 

Revhällan, pricken 62º13,2’ N / 17º45,0’ O 

Åstholmsudden, O spetsen 62º23,1’ N / 17º44,2’ O


Isaksgrundet 62º28,4’ N / 17º50,1’ O 

Svenskär, O udden 62º30,3’ N / 17º53,3’ O 

Härnöklubb 62º36,3’ N / 18º04,0’ O 

Lillgrund, pricken 62º49,2’ N / 18º20,3’ O 

Nygrund, pricken 62º51,2’ N / 18º28,0’ O 

Ytternäsan 62º57,4’ N / 18º33,2’ O 

I väster avgränsas område Y 2 av fastlandskustens strandlinje, med undantag 

av följande gränser mellan söt- och saltvatten i de kustmynnande vattendragen: 

Ångermanälven 

Gränsen utgörs en linje mellan sydvästra spetsen av Hornö udde och udden 250 meter 

sydost om Veda färjeläge. 

Gådeån 

Gränsen utgörs av en linje från yttersta änden av Sparrudden till en punkt på södra 

sidan av Gådeåns mynning belägen i riktning 195 grader från Sparrudden. 

Indalsälven 

Gränsen utgörs av väg E4. 

Ljungan 

Gränsen utgörs av en linje över Sandslåholmens norra udde i rak väst-östlig riktning. 

Övriga kustmynnande vattendrag 

Gränsen utgörs av en rät linje mellan de två yttersta mynningsuddarna i varje vattendrag 

eller mellan särskilt uppsatta tavlor som anger gränsen mellan söt- och saltvatten. 

Inom naturreservaten Stornäset, Långharsholmen (inklusive Finnbergens skär, 

Sälstenarna och Ringholmen), Åstön och Klampenborg får ingen skyddsjakt 

bedrivas. 

För fågelskyddsområdena Skorpan och Gåsen, Långskärsklubben, Grönviksflasen, 

Däggstenarna, Storklippet, Oxviksskären, Gråskärsbådan och 

Slynghällan gäller att ingen skyddsjakt får bedrivas under tiden den 15 

april - den 15 augusti. För dessa områden gäller också förbud mot att under 

tiden 15 april - den 15 augusti stiga iland och att vistas i den omedelbara 

närheten av respektive ö på sådant sätt att fågellivet störs. 

Gävleborgs län 

Område X 1 (sjökort 525) 

Nordanstig 


positioner (latitud/longitud):


Länsgränsen, Kalkugnsudden 62º08.1’ N / 17º29.6’ O 

Oxsandsgrundet 62º07.8’ N / 17º30.0’ O 

Inre Storgrund 62º02.1’ N / 17º29.3’ O 

Södra Storgrund 62º00.2’ N / 17º28.1’ O 

Nordligaste udden av Österön, Jättholmarna 61º57.8’ N / 17º29.7’ O 

Simpgrunden 61º58.1’ N / 17º33.3’ O 

Bålsö-Gåshällan, sydöstra udden 61º43.2’ N / 17º33.4’ O 

Sydostligaste udden på Kuggören 61º41.9’ N / 17º31.2’ O 

En linje rakt västerut till fastlandet (Hornslandet) och därifrån en rak linje 

till ostligaste delen av Hörnudden (norr om Arnöviken) 

Inom område X 1 finns naturskyddade områden inom vilka det helt eller 

delvis är förbjudet att jaga säl. För sådana områden kan också andra regler 

gälla som måste beaktas vid jakten. Länsstyrelsen lämnar information om 

områdenas belägenhet och vilka regler som gäller för dem. 

Område X 2 (sjökort 532) 

Hudiksvall 



Västligaste punkten på udden V Hällänge 

(väst Hornslandet) 61º42.0’ N / 17º21.0’ O 

Getingen 61º39.5’ N / 17º22.2’ O 

Pargrund 61º38.0’ N / 17º24.1’ O 

Hudiksgrund 61º35.5’ N / 17º24.7’ O 

Kråkskär 61º34.1’ N / 17º19.5’ O 

Ostligaste delen av Ravelgrund 61º34.0’ N / 17º18.4’ O 

Bådastenarna 61º33.0’ N / 17º18.7’ O 

Brantbådarna 61º29.7’ N / 17º13.9’ O 

komakaregrund 61º27.4’ N / 17º12.3’ O 

Sydostligaste spetsen av udden vid Krokskär 61º27.1’ N / 17º08.7’ O 

Inom område X 2 finns det eller kan det finnas naturskyddade områden inom 

vilka det helt eller delvis är förbjudet att jaga säl. För sådana områden kan 

också andra regler gälla som måste beaktas vid jakten. Länsstyrelsen lämnar 

information om områdenas belägenhet och vilka regler som gäller för dem. 

Område X 3 (sjökort 532, 533, 5331) 

Söderhamn 



Saltpannan, sydöstra udden 61º24,9’ N / 17º09,9’ O


Brytbådan 61º24,5’ N / 17º10,8’ O 

Tättingen 61º26,0’ N / 17º16,4’ O 

Utbådan 61º21,1’ N / 17º21,7’ O 

Sjöknösarna 61º17,1’ N / 17º24,4’ O 

Sydnabben (ost om Storgrundet) 61º09,1’ N / 17º29,0’ O 

Yttre Sälstenarna 61º02,6’ N / 17º16,6’ O 

Sydostligaste udden på halvön norr 

om farleden in till Axmar bruk 61º03,2’ N / 17º10,0’ O 

Saltpannan, sydöstra udden 61º24,9’ N / 17º09,9’ O 





Område X 4 (sjökort 533, 534, 5341) 

Gävle 



Högrabbsholmen 61º02,5’ N / 17º12,3’ O 

Kusön, västligaste udden 61º01,6’ N / 17º15,1’ O 

Sydspetsen av udden vid Skämningsberget (nära Gåsholma) 60º59,6’ N / 17º13,9’ O 

Krabbsjögrund 60º01,2’ N / 17º15,4’ O 

Östra Vicksellgrund 60º55,4’ N / 17º21,8’ O 

Purrutsgrund 60º46,9’ N / 17º27,2’ O 

Hälen 60º44,1’ N / 17º29,1’ O 

Pankan (syd Lövgrund) 60º43,8’ N / 17º26,3’ O 

Guldsmedsgrundet 60º42,4’ N / 17º21,9’ O 

Udden vid Östervik (nära Ytterharnäs) 60º39,5’ N / 17º21,8’ O 

Avgränsning västerut mot Testeboån och Gavleån 

Käringudden (nära Bomhus) 60º41,4’ N / 17º14,9’ O 

Aludden (på Norrlandet) 60º42,3’ N / 17º14,8’ O 

Sydostligaste udden på halvön norr 

om farleden till Axmar bruk 61º03,2’ N / 17º10,0’ O 

Högrabbsholmen 61º02,5’ N / 17º12,3’ O 




information om områdenas belägenhet och vilka regler som gäller för dem.


Uppsala län 

Gräns mot Gävleborgs län; 

en linje från fastlandet vid position 60° 39,25’ N / 17 °22,75’ O 

position 60° 41,10’ N / 17 °23,00’ O 

position 60° 41,45’ N / 17 °23,80’ O 

position 60° 44,05’ N / 17 °42,80’ O 

och sedan länsgränsen ut till territorialgränsen 

I väster avgränsas området mot Dalälvens fredningsområde enligt följande; 

En linje från fastlandet vid Långsand 60° 39,08’ N / 17 °33,92’ O, 

punkt vid Flatbotten i position 60° 40,86’ N, 17 °33,69’ O, 

position 60° 41,26’ N, 17 °24,20’ O 

till udden vid Harnäs. 

Gräns mot Stockholms län; 

norr om Axholmsviken i position 60° 09,96’ N, 18 °29,99’ O 

sydspetsen på Granön 60° 09,83’ N, 18 °31,34’ O 

sydspetsen på Medholmen 60° 09,95’ N, 18 °38,16’ O 

sydspetsen på Vingeskär 60° 10,36’ N, 18 °40,46’ O 

sydspetsen på Lambskär 60° 12,16’ N, 18 °40,24’ O 

Vässarön 60° 14,93’ N, 18 °40,90’ O 

Viten 60° 16,93’ N, 18 °53,36’ O 

och sedan länsgränsen ut till territorialgränsen 

Inom ett område 200 meter från de skär, stenar och bränningar som ingår i 

Bränningsbråten får ingen jakt efter säl bedrivas under tiden den 15 april 

- den 15 augusti. 

Inom området finns det eller kan det finnas naturskyddade områden inom 

vilka det också är helt eller delvis förbjudet att jaga säl. För sådana 

områden kan också andra regler gälla som måste beaktas vid jakten. 

Länsstyrelsen lämnar information om områdenas belägenhet och vilka regler 

som gäller för dem. 

Stockholms län 

Område AB 1 (sjökort 536) 

Singö-Understen-Grisslehamn 



Radiomast, Väddö 60°05.51 N / 18°48.95 O 

Väddövikens V stran 60°06.61 N / 18°45.57 O


Rotholmaviken, S 60°06.74 N / 18°41.82 O 

Rotholmaviken, V 60°06.86 N / 18°40.88 O 

Häverölandet NO Källsundet 60°08.63 N / 18°35.58 O 

Länsgränsen/Galtens SO udde 60°09.77 N / 18°35.58 O 

Länsgränsen mot Uppsala län i punkt 60°16.85 N / 18°55.30 O 

Longituden genom Understens fyr 18°55,30 O 

Punkt på latituden 60°05,50 N 

Radiomast, Väddö 60°05.51 N / 18°48.95 O 

Inom område AB 1 finns det eller kan det finnas naturskyddade områden 

inom vilka det helt eller delvis är förbjudet att jaga säl. För sådana 




Område AB 2 (sjökort 6143, 6144, 615) 

Sandhamn-Horsten-Brand 



Positionen 59°20.95 N / 19°20.00 O 

Almagrundets fyr 59°09.29 N / 19°07.55 O 

Pricken väst Almagrundet 59°09.67 N / 19°01.02 O 

Sydspetsen på Västra Vidskär 59°14.27 N / 18°49.10 O 

Lotsutkiken på Sandön 59°17.21 N / 18°54.74 O 

Ön Söder om Brändö 59°20.80 N / 18°55.90 O 

Positionen 59°20.95 N / 19°20.00 O 


inom vilka det helt eller delvis är förbjudet att jaga säl. För sådana 




Område AB 3 (sjökort 72, 616, 617, 6171, 6172) 

Torö-Landsort-Järflotta 

Området avgränsas av en linje som förbinder följande punkter med 

följande positioner (latitud/longitud): 

Gjusklubben, södra udden 58°49,8’ N / 17°56,2’ O 

Ekoknölen, pricken 58°47,4’ N / 18°11,4’ O 

Stuphäll, pricken 58°41,3’ N / 17°59,3’ O 

Geten, pricken 58°42,5’ N / 17°48,9’ O 

Västra Röko 58°47,3’ N / 17°46,7’ O 

Duvskär, sydöstra udden 58°48,5’ N / 17°45,3’ O 

Torö västkust 58°50,0’ N / 17°48,8’ O


Gjusklubben, södra udden 58°49,8’ N / 17°56,2’ O 

På Roxen och Yttre Karvasen samt inom ett område 100 meter från dessa öar, 

får jakt efter gråsäl endast bedrivas under tiden den 1 september - den 

31 december. 


inom vilka det också är helt eller delvis förbjudet att jaga säl. För sådana 

områden kan även andra regler gälla som måste beaktas vid jakten. 



Södermanlands län 

Område D 1 (sjökort 617) 

Persö både – Tiljandersknallt - Gustaf Dalén 



Gustaf Dalén, fyren 58º35.6’ N / 17º28.0’ O 

Pricken söder Persö både 58º47.0’ N / 17º36.9’ O 

Tiljandersknallt, fyren 58º45.4’ N / 17º49.5’ O 

Gustaf Dalén, fyren 58º35.6’ N / 17º28.0’ O 

Inom område D 1 får jakt efter gråsäl endast bedrivas under tiden 

den 1 september - den 31 december. 

Inom område D1 finns det eller kan det finnas naturskyddade områden inom 


även andra regler gälla som måste beaktas vid jakten. Länsstyrelsen lämnar 


OMRÅDE D 2 (SJÖKORT 6211) 

Slottet-Örsbaken-Kopparnageln 



Björnudden, norra udden 58º42,1’ N / 17º05,6’ O 

Tallgrundet, norra udden 58º43,0’ N / 17º06,8’ O 

Sälgrund, fyren 58º42,9’ N / 17º08,5’ O 

Ledskär, fyren 58º42,1’ N / 17º13,2’ O 

Trutbåden, fyren 58º41,4’ N / 17º16,0’ O 

Slottet, södra udden 58º43,0’ N / 17º24,0’ O 

Norra Kränkan, fyren 58º36,9’ N / 17º23,1’ O


Sörskålhäll 58º36,1’ N / 17º23,3’ O 

Stora Byttan 58º35,1’ N / 17º18,0’ O 

Kölhalsen, fyren 58º41,4’ N / 17º10,4’ O 

Björnudden, norra udden 58º42,1’ N / 17º05,6’ O 






Slottsdjupet-Norra Kränkan-Gustaf Dalén 




Gustaf Dalén, fyren 58º35,6’ N / 17º28,0’ O 

Norra Kränkan, fyren 58º36,9’ N / 17º23,1’ O 


Inom område D 3 får jakt efter gråsäl endast bedrivas under tiden 

den 1 september – den 31 december. 



även andra regler gälla som måste beaktas vid jakten. Länsstyrelsen lämnar 



Bråviken-Marsviken-Vinterklasen-Kännö 



Båken söder Sjöholm 58º37,6’ N / 16º44,5’ O 

Nävekvarn, fyren 58º37,2’ N / 16º48,6’ O 

Gullängsberget, sydvästra udden 58º36,6’ N / 16º55,3’ O 

Sillöfjärden, västligaste stranden 58º38,6’ N / 17º01,1’ O 

Marsviken, udden nordväst rännan 58º40,4’ N / 16º56,7’ O 

Udden sydväst Vallsund 58º40,3’ N / 17º02,9’ O 

Vinterklasen, norra fyren 58º38,4’ N / 17º07,8’ O 

Pricken sydost Håldämman 58º35,7’ N / 17º05,0’ O 

Kännö, norra udden 58º35,1’ N / 17º01,1’ O 

Södermanlandshällen 58º35,1’ N / 16º56,8’ O 

Pricken norr Slevholmarna 58º36,0’ N / 16º53,3’ O 

Pricken söder Själhällsrevet 58º35,8’ N / 16º50,2’ O


Skansholmarna, sydvästra skäret 58º36,0’ N / 16º47,9’ O 

Pricken Jäknögrund 58º36,9’ N / 16º45,2’ O 

Båken söder Sjöholm 58º37,6’ N / 16º44,5’ O 





Östergötlands län 

Området utgör kustområdet inom Östergötlands län ut till baslinjen, 

från fastlandet (Lilla Kalvö) vid position 57 o 59,89’N / 16 o 44,89’O 

till länsgränsen vid position 57 o 99,85’N / 16 o 44,25’O 

därefter länsgränsen ut till en 

punkt på baslinjen vid position 57 o 59,99’N / 16 o 57,21’O 

baslinjen till en punkt söder om 

sälskydddsområdet vid position 58 o 18,23’N / 17 o 09,51’O 

sälskyddsområdets västra gräns 

fram till baslinjen vid position 58 o 19,05’N / 17 o 09,87’O 

baslinjen till en punkt i position 58 o 28,35’N / 17 o 12,09’O 

en rak linje fram till länsgränsen 

vid position 58 o 30,23’N / 17 o 08,71’O 

vidare länsgränsen in till fastlandet 

vid position 58 o 37,66’N / 16 o 45,00’O 

Jakten får bedrivas på säl som befinner sig inom området från fastlandsområde 

som gränsar direkt till skadeområdet. 

undantaget från området är enligt nedan: 

Inre Bråviken som avgränsas av 

en rak linje från 

Kårholmens norra udde 58 o 37,37´5Ń/16 o 19,5Ó till 

Stora Juten, fyren 58 o 38,0`N/16 o 19,5Ó till 

Lövgata, fyren 58 o 39,4Ń/16 o 27,2Ó 

Slätbaken som avgränsas av 

en rak linje från 

Karlshamn 58 o 24,4Ń/16 o 40,4Ó norrut till 

Ettersundet 58 o 26,0Ń/16 o 40,0Ó 

Inre delen av Gropviken som 

avgränsas av en rak linje 

Öster om Hindö 58 o 20Ń/16 o 40,6Ó - 

58 o 20,15Ń/16 o 40,85Ó 

Valdemarsviken som avgränsas 

av en rak linje från 

Södra stranden 58 o 05,4Ń/16 o 45,5Ó


över nordvästra udden av Ormö till 

Sydligaste udden på Lilla Ålö 58 o 06,4Ń/16 o 46,4Ó 

Viken in mot Kaggebofjärden som 

avgränsas av en rak linje från 

Länsgränsen 57 o 99,8Ń/16 o 44,2Ó 

till Lilla Kalvö 57 o 99,8`N/16 o 44,8Ó 

samt bildade sälskyddsområden 

Inom området finns det dessutom naturreservat, fågelskyddsområden och Natura 

2000-områden inom vilka det kan gälla regler som helt eller delvis förbjuder 

jakt på säl. För sådana områden kan också andra regler gälla som måste beaktas 

vid jakten. Länsstyrelsen lämnar information om områdenas belägenhet och 

vilka regler som gäller för dem. 

Bakgrund 

Sälstammens utveckling. 

Östersjöns gråsälspopulation var under senare delen av 1900-talet starkt 

tillbakapressad, bland annat beroende på en kraftig miljögiftsbelastning och ett 

hårt jaktuttag. Stammen har dock börjat återhämta sig och beräknas uppgå till 

cirka 22 000 individer. Hälsosituationen har förbättrats avsevärt. Sälarna har 

vissa problem med tarmsår, vars bakomliggande orsak ännu inte är känd. 

Gråsälen finns nu längs hela kusten, från Skåne upp till Norrbotten. Den årliga 

ökningen i landet ligger kring 7%, med vissa lokala variationer. 

Lagstiftningen 

Möjligheterna att besluta om skyddsjakt regleras i jaktlagstiftningen. 

Internationellt 

HELCOM har i Rekommendation 9/1 från 1988, Recommendation Concerning 

Protection of Seals in the Baltic Sea Area, rekommenderat medlemsstaterna att 

upphöra med all jakt efter säl. 

Den 13 mars 1996 beslutade Kommissionen (HELCOM) att godkänna ett 

förslag från HELCOM’s dåvarande Miljökommitté (EC) om bland annat 

’capturing, killing and hunting of seals’. Beslutet innebär att medlemsstaterna 

visserligen inte heller i fortsättningen bör bedriva jakt efter säl, men att vissa 

undantag nu medges för att bland annat bedriva viss jakt efter gråsäl norr om 58° 

N i skadeförebyggande syfte. 

Arbete pågår f.n. med en omarbetning av rekommendationerna. 

Gråsälen är listad i EU´s Art- och Habitatdirektiv (92/43/EEG) i Bilaga 2 

(”Djur- och växtarter av gemenskapsintresse vilkas bevarande kräver att 

särskilda bevarandeområden utses”) samt i bilaga 5 (”Djur- och växtarter av


gemenskapsintresse för vilka insamling i naturen och exploatering kan bli 

föremål för förvaltningsåtgärder”). 

Nationellt 

Naturvårdsverket fastställde den 25 juni 2001 en Nationell Förvaltningsplan 

för Gråsälbeståndet i Östersjön (Dnr 402-2695-01 Nf). Motiven för detta beslut 

bygger huvudsakligen på förvaltningsplanen. 

Naturvårdsverket har påbörjat en översyn av förvaltningsplanen. Bland annat på 

grund av att förhandlingarna om en ny sälrekommendation för HELCOMstaterna 

har dragit ut på tiden har detta arbete försenats 

Sälskadorna 

Sedan mitten av 1980-talet har sälskadorna ökat starkt. Fiskeriverket har 

uppskattat att värdet av skadorna idag kan uppgå till ca 55 Mkr per år. 

Trots att arbetet i Program Sälar och Fiske med att utveckla sälsäkra 

fiskeredskap och -metoder har intensifierats, går det inte idag att lösa alla 

problem med sälskador enbart genom skadeförebyggande åtgärder. 

Bidrag och ersättningar 

Yrkesfiskare som drabbas av sälskador har möjlighet att få ersättning ur 

Viltskadeanslaget samt bidrag till inköp av sälsäkra fiskeredskap. Dessa medel 

är dock inte tillräckliga för att täcka de beräknade förlusterna för fisket. 

Länsstyrelsernas skrivelser 

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att kvoten för länet bör höjas till 42 djur 

och att jakt från båt bör tillåtas 

Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att jaktmöjligheter från båt bör införas 

samt att det bör vara möjligt att använda ammunition tillhörande klass 2 vid jakt 

på säl. Länsstyrelsen önskar även att möjligheten att använda fångstredskap 

utreds liksom jakt i anslutning till fiskeredskap med slätborrade vapen och grova 

hagel. 

Länsstyrelsen i Västernorrlands län föreslår en utökad jakttid för att möjliggöra 

jakt på is. Jakt från båt bör införas och det bör vara tillåtet att använda 

ammunition tillhörande klass 2 vid säljakt. Länsstyrelsen föreslår även att jakten 

bör göras tillgänglig för flera jägare och att ett samarbete mellan jägare och 

yrkesfiskare bör etableras för att göra jakten effektivare. 

Länsstyrelsen i Gävleborgs län föreslår att jakt från båt invid fiskeredskap ska 

bli tillåtet samt att det bör vara tillåtet att använda s.k. ”Varmint-ammunition” 

tillhörande klass 2 vid jakten.


Länsstyrelsen i Uppsala län menar att en utökad jaktkvot är en förutsättning för 

kustfiskets överlevnad och att jakt bör få bedrivas från båt med ammunition som 

minimerar risken för rikoschetter. 

Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller svårigheterna att bedriva en effektiv 

skyddsjakt så länge Naturvårdsverket inte medger att skyddsjakten får ske från 

båt. 

Länsstyrelsen i Södermanlands län anser att jakt ska få ske från båt och att det 

bör vara tillåtet att använda hagelvapen laddade med kulammunition vid jakten. 

Länsstyrelsen i Gotlands län har inga synpunkter i ärendet. 

Länsstyrelsen i Östergötlands län föreslår att man vid jakten ska få använda 

”slugs” samt att det bör vara tillåtet att jaga från båt. 

Länsstyrelsen i Kalmar län hänvisar till regeringsuppdraget ”Fiskets Framtid på 

Södra Ostkusten” där man mot bakgrund av de starkt ökande sälskadorna i 

regionen föreslår att även Kalmar län ska omfattas av skyddsjakten, att jakt från 

båt ska tillåtas samt fortsatta försök med sälsäkra redskap och akustiska 

skrämmor. Länsstyrelsen önskar också en ökad tilldelning från 

viltskadeanslaget. 

Länsstyrelserna i Västerbottens, Uppsala, Södermanlands och Östergötlands län 

har önskat utökning av skadeområden. 

Övriga ansökningar och skrivelser 

Kustbevakningen har inga synpunkter utöver vikten av att det tillhandahålls 

uppdaterade kartor över jaktområdena. 

Naturhistoriska Riksmuseet påpekar att ett beslut om skyddsjakt inte får försvåra 

förhandlingarna inom HELCOM rörande en ny sälrekommendation. Riksmuseet 

avstyrker jakt från båt mot bakgrund av risken för skadskjutningar liksom 

användningen av annan ammunition än sådan tillhörande klass 1. 

Fiskeriverket yrkar på att kvoterna ökas och att även Kalmar och Gotlands län 

omfattas av skyddsjakten. Detta mot bakgrund av den ökande 

gråsälspopulationen. Verket påpekar även att jakt från båt är en förutsättning för 

en effektiv skyddsjakt och ser det som angeläget att en undersökning av 

skadskjutningsriskerna genomförs samtidigt med en utredning rörande hur en 

jakt från båt skulle organiseras. 

Sveriges Fiskares Riksförbund pekar på de skador en ökande gråsälspopulation 

gör på svenskt yrkesfiske och anför att sälen utgör ett allvarligt hot mot det 

kustnära fisket. SFR kräver därför bland annat att antalet sälar utökas väsentligt,


att även Kalmar, Gotland och Blekinge län omfattas av beslutet, att kvoterna för 

enskilda sökande utökas, att jakt från bedrivas från båt, att jakten tillåts i sådan 

omfattning att en skrämseleffekt uppnås och att sälskadorna halveras, att 

gråsälsstammen skall hållas på 2002 års nivå till dess det kustnära fisket har 

kunnat återhämta sig, att jakten skall påbörjas den 15 april, att det införs en 

möjlighet till skyddsjakt invid redskap, att jakten samordnas med Finland och 

HELCOM samt att utvecklandet av sälsäkra redskap fortsätter. SFR kräver också 

att Viltskadeanslaget räknas upp med de ökande sälskadorna och påpekar det 

orimliga i att ersättningarna för sälskador tillåts minska på grund av 

expanderande rovdjursstammar på land. Förbundet efterlyser även en aktiv 

sälförvaltning. 

Södermanlands Skärgårdsfiskareförbund och Sörmlandskustens Jaktråd anser att 

kvoten bör ökas, att jakt skall tillåtas från båt och att man vid jakten skall få 

använda slätborrade vapen laddade med blykuleammunition. 

Svenska Jägareförbundet föreslår att jaktområdet utökas till att omfatta hela 

kuststräckan från Norrbotten till och med Kalmar län. Vidare att jakt från båt 

skall tillåtas och att man bör utreda ytterligare jaktmedel (klass 2, slugs). 

Förbundet anser att kvoterna bör utökas mot bakgrund av gråsälspopulationens 

utveckling. Jägareförbundet hemställer vidare om att Naturvårdsverket ska 

ompröva sitt beslut att tills vidare inte medge skyddsjakt i de delar av Sveriges 

ekonomiska zon som ligger utanför territorialvattengränsen. Slutligen pekas på 

nödvändigheten att ta fram förvaltningsplaner för vikare och knubbsäl. 

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund tillstyrker förslaget. 

Jägareförbundet Norrbotten anser att kvoten för 2006 bör vara 42 djur, att jakt 

ska få ske från båt. Förbundet föreslår även att jakt skall vara tillåten i 

naturreservat. 

Jägareförbundet Blekinge föreslår att Blekinge län skall omfattas av skyddsjakt. 

Skäl 

Som framgår av Förvaltningsplanen för Gråsäl anser Naturvårdsverket att det 

enda sättet att långsiktigt minska eller eliminera problemen med sälskador i 

det yrkesmässiga kustfisket är att utveckla sälsäkra fiskeredskap och -metoder. 

Trots att sådant utvecklingsarbete pågått sedan år 1993 och trots att insatserna 

intensifierats de senaste åren, har sälskadorna fortsatt att öka. När 

Naturvårdsverket därför prövat frågan vilka andra lämpliga åtgärder som kan 

vidtas för att begränsa skadorna, har verket funnit att det ännu inte finns 

tillräckliga skadeförebyggande åtgärder. Naturvårdsverket anser därför att 

skyddsjakt efter gråsäl kan tillåtas i den omfattning och på de villkor som 

framgår av detta beslut.


Jaktområden 

Med hänsyn till HELCOM’s rekommendation 9/1 från 1988 med 

kompletterande beslut 13 mars 1996 bedömer Naturvårdsverket att skyddsjakt i 

denna form f.n. inte kan tillåtas söder om 58° N, d.v.s. i Kalmar, Gotlands och 

Blekinge län. 

Naturvårdsverket bedömer att viss utvidgning av områden norr om ovan nämnda 

gräns med hänsyn tagen till de platser där räkning av sälar sker inte strider mot 

rekommendationen. 

Frågan om jaktområden ingår f.ö. i verkets arbete med revideringen av 

Förvaltningsplanen. 

Jaktmetoder 

Flera remissinstanser bland annat några länsstyrelser har uttryckt önskemål om 

jakt från båt. Metoden har både fördelar och nackdelar. Till fördelarna hör att 

yrkesfiskarna får bättre möjligheter att skydda sin redskap, att fällda sälar lättare 

kan landas och att eventuellt skadeskjutna djur snabbare kan avlivas. Till 

nackdelarna hör att riskerna för skadeskjutning ökar. En undersökning som 

genomfördes i samarbete mellan Grimsö forskningsstation och Fiskeriverket 

1997 visade svårigheterna med skytte från båt. Naturvårdsverket har inlett en 

utredning av lämpliga jaktmedel och –metoder, bland annat rörande jakt från båt. 

Denna utredning kommer att pågå även under 2006 och kan därför inte ligga till 

grund för några förändringar under innevarande år 

Jaktmedel 

Gråsälen hör till de arter som endast får jagas med ammunition tillhörande klass 

1. Naturvårdsverket följer de prov som genomförs med annan ammunition och 

andra jaktmedel. I nuläget finns det inga resultat som skulle motivera en dispens 

från bestämmelserna om jaktmedel. 

Kvoter 

Vad gäller önskemål om ökade kvoter kan Naturvårdsverket konstatera att 

kvoterna inte fyllts, utom i Norrbotten. En oproportionerligt stor andel av de 

skjutna sälarna i Norrbotten är könsmogna honor. Mot bakgrund av detta 

avvaktar Naturvårdsverket tills vidare med att förändra kvoterna. 

Jakttid, m.m. 

Naturvårdsverket ser ingen anledning att förändra jakttiden i förhållande till 

andra år mot bakgrund av sälarnas biologi och behoven av att skydda redskap. 

Respektive länsstyrelse beslutar om jakt skall få bedrivas i skyddade områden. 

Beslut om arbete med förebyggande åtgärder och fördelning av 

Viltskadeanslaget tas i särskild ordning av verket.


Naturvårdsverket kommer i särskild ordning att pröva ansökningar om 

skyddsjakt efter gråsäl i andra områden än i de skadeområden som berörs av 

detta beslut. 

Detta beslut har fattats av enhetschefen Susanna Löfgren. Vid den slutliga 

handläggningen av ärendet har i övrigt deltagit avdelningsdirektörerna Conny 

Öhman och Per Risberg, den sistnämnde föredragande. 

För Naturvårdsverket 

Susanna Löfgren 

Per Risberg 

Upplysning om hur man överklagar, se bilaga 3. 

Bilagor: 

1. Sändlista och kopior 

2. Instruktioner, m.m. om provtagning av fällda gråsälar 

3. Hur man överklagar


Sändlista Beslut om skyddsjakt på gråsäl 2006 412-162-06 Nf 

Länsstyrelsen i Norrbottens län 

Länsstyrelsen i Västerbottens län 

Länsstyrelsen i Västernorrlands län 

Länsstyrelsen i Gävleborgs län 

Länsstyrelsen i Uppsala län 

Länsstyrelsen i Stockholms län 

Länsstyrelsen i Södermanlands län 

Länsstyrelsen i Östergötlands län 

Länsstyrelsen i Gotlands län 

Länsstyrelsen i Kalmar län 

Länsstyrelsen i Blekinge län 

Kustbevakningen 

Naturhistoriska Riksmuseet 

Kopia e-post 

Jordbruksdepartementet 

Miljödepartementet 

Fiskeriverket 

Viltskadecenter 

Jord- och Skogbruksministeriet, Helsingfors 

Miljöministeriet, Helsingfors 

Ålands Landskapsstyrelse 

Artdatabanken, SLU 

SLU, inst. för Naturvårdsbiologi 

HELCOM 

Program Sälar och Fiske 

Sveriges Fiskares Riksförbund 

Kvarkenrådet 

WWF 

Naturskyddsföreningen 

Jägarnas Riksförbund/Landsbygdens jägare 

Svenska Jägareförbundet 

Lantbrukarnas Riksförbund 

Vattenbrukarnas Riksförbund 

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund 

Sveriges Fiskevattenägareförbund 

Riksföreningen Hänsynsfull Jakt 

Djurens rätt 

BILAGA 1


Bilaga 3 

Var skall beslutet överklagas? 

Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos länsrätten. Överklagandet skall 

dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av 

beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket 

överklagandet och handlingarna till länsrätten. 

När skall beslutet senast överklagas? 

Överklagandet skall ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från 

den dag Ni fick del av beslutet. 

Vad skall överklagandet innehålla? 

Överklagandet skall vara skriftligt och det skall vara undertecknad. 

I skrivelsen skall Ni ange: 

Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, 

vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendets 

diarienummer, 

hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut skall ändras och varför det skall ändras 

samt 

om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och 

telefonnummer

Västernorrlands län - Sälar & fiske

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?