Klicka här för att ladda ner pdf-filen - MediaPaper
07.01.2013 • Views
Share Embed Flag

Klicka här för att ladda ner pdf-filen - MediaPaper

Klicka här för att ladda ner pdf-filen - MediaPaper

Klicka här för att ladda ner pdf-filen - MediaPaper

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
publikationer.bygg.org

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

HEMUPPGIFTEN<br />

Ett idéMagasin oM bostadsbristEn FÖr Unga<br />

Högt i tak gav låg hyra<br />

Unikt samarbete bakom bostäder <strong>för</strong> unga<br />

Tävlingen hittade hem<br />

Förslagen som manar till handling

Projektet Hemuppgiften startade med en tävling <strong>för</strong> arkitektstudenter våren 2010 som Sveriges Arkitekter, Sveriges Byggindustrier och<br />

Jagvillhabostad.nu arrangerade tillsammans med 14 andra <strong>för</strong>etag och organisatio<strong>ner</strong> från hela branschen.<br />

Vid tävlingen slut hade 90 <strong>för</strong>slag lämnats in.<br />

Tävlingen bedömdes av en jury där Sabos vd Kurt Eliasson var ord<strong>för</strong>ande. Övriga ledamöter var Barbro Engman, ord<strong>för</strong>ande i<br />

Hyresgäst<strong>för</strong>eningen, Sanna Hederus, KOD arkitekter, Vanda Kehr, ord<strong>för</strong>ande i Jagvillhabostad.nu, Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i<br />

Malmö, Kristoffer Roxbergh, White arkitekter och Eva Torberger, Skanska RDN. Till sitt <strong>för</strong>fogande hade juryn en prissumma på 150.000 kronor.<br />

Prisutdelningen hölls under Almedalsveckan i Visby sommaren 2010.<br />

Arrangörer:<br />

Medarrangörer:<br />

Detta magasin har producerats av:<br />

Sveriges Arkitekter<br />

Storgatan 41<br />

Box 5027<br />

102 41 Stockholm<br />

Tel: 08-505 577 00<br />

kansli@arkitekt.se<br />

www.arkitekt.se<br />

4 / hemuppgiften /2011<br />

Sveriges Arkitekter<br />

ArkitektStudenterna<br />

F A S T I G H E T S A B<br />

Projektledare: Martin Livian<br />

Redaktör: Elisabet Näslund<br />

Redaktionsråd: Katarina Nilsson, Lotta Lehman<br />

Layout: Ina Flygare<br />

Tryckeri: Intellecta Infolog<br />

Omslagsbild: Urban Orzolek

Välkommen till Hemuppgiften<br />

Du som läser detta kanske är politiker eller tjänsteman<br />

som möter frågor om ungas boende i ditt arbete.<br />

Eller så arbetar du med bostadsbyggande och pla<strong>ner</strong>ing<br />

och konfronteras dagligen med alla de utmaningar<br />

som finns när det gäller <strong>att</strong> <strong>för</strong>bättra bostadssituationen<br />

<strong>för</strong> unga vuxna. Eller är du en av de<br />

216 000 unga bostadssökande som mer än något<br />

annat vill ha något <strong>att</strong> kalla ditt eget hem? Troligen är<br />

du också en av alla dem som tycker <strong>att</strong> unga vuxnas<br />

rätt till ett boende är en viktig samhällsfråga. Oavsett<br />

vem du är så vill vi hälsa dig välkommen till Hemuppgiften<br />

– idémagasinet om ungas boende.<br />

Vi som står bakom Hemuppgiften är arkitekter, byggherrar,<br />

entreprenörer, intresseorganisatio<strong>ner</strong> och<br />

studenter som alla på ett eller annat sätt är med och<br />

påverkar bostadsbyggandet i Sverige. Vi tycker inte<br />

alltid likadant – tvärtom skiljer vi oss åt i många frågor<br />

– men när det gäller unga vuxnas möjligheter <strong>att</strong><br />

Staffan Carenholm,<br />

<strong>för</strong>bundsdirektör<br />

Sveriges Arkitekter<br />

Pontus Ljungberg,<br />

ord<strong>för</strong>ande<br />

ArkitektStudenterna<br />

skaffa sig en bostad är vi helt överens: något måste<br />

göras och alla måste ta sitt ansvar.<br />

Foto: Joakim Folke<br />

Hemuppgiften är också namnet på den idétävling<br />

som under våren 2010 engagerade studenter runt om<br />

på landets arkitektutbildningar <strong>att</strong> hitta nya lösningar<br />

på unga vuxnas boendesituation. Det vi lärt oss är <strong>att</strong><br />

uppgiften på inget sätt är en lätt fråga och <strong>att</strong> det inte<br />

finns några universallösningar. Med detta idémagasin<br />

vill vi visa just hur komplex situationen är men också<br />

lyfta fram de goda exempel och visionära idéer som vi<br />

fått ta del av under arbetets gång.<br />

Hemuppgiften är ett sätt <strong>för</strong> oss <strong>att</strong> uppmärksamma<br />

frågan om unga vuxnas boende, inte bara i byggbranschen<br />

utan även i den politiska och allmänna deb<strong>att</strong>en.<br />

Så välkommen <strong>att</strong> inspireras och tillsammans<br />

med oss ta dig an Hemuppgiften!<br />

Danielle Zachrisson,<br />

bostadspolitisk samordnare<br />

jagvillhabostad.nu<br />

Ola Månsson,<br />

VD<br />

Sveriges Byggindustrier<br />

hemuppgiften / 2011 / 5<br />

Foto: Rosie Alm

”Vi vill ha stöd på<br />

individnivå, inte<br />

ryckiga subventio<strong>ner</strong><br />

till bygg<strong>för</strong>etagen.”<br />

Björn Wellhagen, Sveriges Byggindustrier,<br />

sid 24.<br />

Lars Jeising bor i en av lägenheterna i ungdomshuset i Huddinge,<br />

sid 16.<br />

”Det handlar om <strong>att</strong> se<br />

bostadsbristen som en<br />

gemensam utmaning, och<br />

inte bara ett problem <strong>för</strong><br />

de bostadslösa unga.”<br />

Gustav Fridolin (MP), sid 56.<br />

Ett av <strong>för</strong>slagen i Hemuppgiften, tävlingen <strong>för</strong> arkitektstudenter, sid 44.<br />

6 / hemuppgiften /2011<br />

Innehåll<br />

ombonat 5<br />

För & emot: byggregler 6<br />

ombonat 8<br />

Situation: bostadsbrist 10<br />

Se unga som en målgrupp 13<br />

Här vill unga bo 16<br />

”Ha helikopterperspektiv och tänk långsiktigt” 24<br />

bostadsbrist och bostadspolitik 28<br />

Det blir aldrig som man tänkt sig 30<br />

bostaden i stadsutveckling 33<br />

Hemma med vinden 42<br />

90 nya sätt <strong>att</strong> bo 44<br />

boRoSKoP 2010 52<br />

Enkät: Hur löser vi bostadsbristen <strong>för</strong> unga? 54

Där jag kommer från.<br />

Kriget mot <strong>för</strong>orten<br />

ombonat<br />

Förf<strong>att</strong>are: Per Wirtén<br />

Albert Bonniers <strong>för</strong>lag<br />

Sakta han går genom<br />

stan. Per Wirtén<br />

prome<strong>ner</strong>ar genom<br />

Stockholms <strong>för</strong>ortslandskap<br />

från<br />

Kungens Kurva till<br />

Gullmarsplan via<br />

sitt eget radhus i<br />

Huddinge. Skriver<br />

en resa genom tid och rum som lyfter<br />

fram den del av Stockholm som vanligtvis beskrivs<br />

som en antipod till in<strong>ner</strong>staden. Även om det<br />

stundtals är en okritisk glorifiering av illa fungerande<br />

miljöer ser läsaren på <strong>för</strong>orten med andra ögon<br />

efteråt. Obligatorisk studie <strong>för</strong> stadsbyggare: det är<br />

utan<strong>för</strong> tullarna morgondagens stad växer fram.<br />

Sarah Bragée, konsult<br />

på Tyréns, står bakom<br />

en nationell undersökning<br />

om framtidens<br />

boende. För Hemuppgiften<br />

berättar hon<br />

om vad den säger om<br />

80-talisterna, ”the Me<br />

Ge<strong>ner</strong>ation” och deras<br />

syn på boende.<br />

Vad väckte mest uppmärksamhet i<br />

undersöknings resultatet?<br />

– Största snackisen blev <strong>att</strong> så många, och fram<strong>för</strong><br />

allt så många unga, ville bo inhägnat. Men i resultaten<br />

såg vi <strong>att</strong> det inte har <strong>att</strong> göra med <strong>att</strong> man inte vill bo<br />

med människor av en viss etnicitet eller religion, eller<br />

<strong>att</strong> man vill bo tryggt. Det handlar om <strong>att</strong> vilja bo i ett<br />

område eller hus som sticker ut, som säger något om<br />

vem man är: storytelling alltså. Det var individualismen<br />

som slog igenom.<br />

Vad blev du mest överraskad över?<br />

– Jag blev <strong>för</strong>vånad över <strong>att</strong> folk fortfarande efterfrågar<br />

öppna planlösningar i så hög grad. Den trenden<br />

trodde jag var <strong>för</strong>bi, särskilt som de samtidigt är villiga<br />

<strong>att</strong> betala <strong>för</strong> lägre ljudnivå i bostaden.<br />

Hög standard vill många betala <strong>för</strong>. Gäller<br />

det unga också?<br />

– Ja, hög standard i kök och badrum är den faktor<br />

som man har högst betalningsvilja <strong>för</strong>. Det gäller även<br />

unga. Jag tror det beror på <strong>att</strong> folk är vana vid <strong>att</strong> se<br />

det som en investering.<br />

Vilka slutsatser om <strong>att</strong> bygga <strong>för</strong> unga kan<br />

man dra av undersökningen?<br />

– Det kan vara svårt <strong>att</strong> producera bostäder som<br />

unga har råd med. Vår rapport visar <strong>att</strong> unga i högre<br />

grad värdesätter immateriella värden, till exempel<br />

individualism och miljömedvetenhet. Istället <strong>för</strong> <strong>att</strong><br />

bygga dyrt kan man ha fokus på imageskapande. Det<br />

behöver inte vara så svårt. Återigen handlar det om<br />

storytelling. Titta till exempel på Nike, de gör skor som<br />

du själv kan vara med och designa. EN<br />

Bo01, mässområdet i Västra hamnen.<br />

UngBo mässa i Malmö<br />

Vik sommaren 2012 <strong>för</strong> en Skånetripp. Då arrangerar Malmö stad Sveriges <strong>för</strong>sta<br />

nationella bomässa sedan Bo01. Temat är ungas boende och mässan får många<br />

rum: den ska vara spridd över hela stan.<br />

Ilmar Reepalu, kommunalråd (S) i Malmö, fick idén om en bomässa <strong>för</strong> unga<br />

när han delade ut priserna i ArkitektStudenternas tävling Hemuppgiften i Almedalen<br />

2010. UngBo 2012 ska sprida idéer och väcka deb<strong>att</strong>. Den ska också visa<br />

de goda exempel som kommer fram i en webbaserad tävling om bostads<strong>för</strong>slag i<br />

såväl ny- som ombyggnad och kompletteringsbebyggelse. De bästa <strong>för</strong>slagen ska<br />

upp<strong>för</strong>as som fullskalemodeller eller permanenta bostäder.<br />

”Individualismen slog igenom”<br />

Så genom<strong>för</strong>des<br />

undersökningen<br />

boTrender:<br />

Fem tusen<br />

perso<strong>ner</strong>,<br />

representativt<br />

utvalda i hela<br />

riket, intervjuades<br />

om hur de bor<br />

idag, hur de vill bo<br />

och vilka faktorer/<br />

funktio<strong>ner</strong> de<br />

är beredda <strong>att</strong><br />

betala extra <strong>för</strong>.<br />

Undersökningen<br />

genom<strong>för</strong>des<br />

2008–09.<br />

hemuppgiften / 2011 / 7<br />

Foto: Pehr Mikael Sällström

8 / hemuppgiften /2011<br />

FöR &<br />

byggREglER<br />

Är Boverkets byggregler, BBR, ett hinder<br />

<strong>för</strong> <strong>att</strong> rita nyskapande bostäder?<br />

Eller är det ett mått på kvalitet? Två<br />

arkitekter har rakt mots<strong>att</strong>a åsikter.<br />

Peter Erséus är<br />

grundare av Erséus<br />

Arkitekter, erfaren<br />

bostadsarkitekt och<br />

ord<strong>för</strong>ande i Sveriges<br />

Arkitekters jury <strong>för</strong><br />

Bostadspriset.<br />

”Måste värna om<br />

baskraven”<br />

— Det är ofta enkla grejer man bryter mot i BBR. Små<br />

bagateller. Hade man flyttat en dörr eller ändrat en<br />

dörrslagning hade man kanske klarat sig. Då undrar<br />

jag, var<strong>för</strong> gör man inte det? Jag börjar misstänka<br />

<strong>att</strong> man inte vet vad BBR säger. Eller så värderas helt<br />

enkelt estetiken högre än funktionen?<br />

— Jag ritar själv mycket bostäder och vet hur svårt det<br />

är. Jag kommer till korta hela tiden. Det blir inte så<br />

snyggt som jag vill och jag får inte alltid ihop funktionen<br />

och ekonomin och byggsystemet. Så det är san<strong>ner</strong>ligen<br />

inte lätt <strong>att</strong> rita bostäder. Men jag tycker <strong>att</strong><br />

man måste se till helheten. Inte bara stirra sig blind<br />

på vad som ser fräckt ut. Det viktiga är intentio<strong>ner</strong>na i<br />

BBR. Att värna om baskraven. Att man ska kunna bo i<br />

en lägenhet även om man bryter benen eller blir gammal.<br />

— Det är en fråga som behöver komma upp på agendan.<br />

Den måste diskuteras. Det går inte <strong>att</strong> bortse <strong>för</strong><br />

den kvalitet som BBR ändå representerar. Om man<br />

inte på nytt uppfin<strong>ner</strong> hjulet måste man återanvända<br />

ett hjul som är väldigt bra. Om man lämnar något därhän<br />

har man inte gjort sitt arbete.

EmoT<br />

Text: Tomas Lauri. Foto: Urban Orzolek.<br />

”Likriktning<br />

på grund av BBR”<br />

— Vi har en stor likriktning av bostadsbyggandet i<br />

Sverige. Det är på grund av BBR. En baksida av saken.<br />

Det är svårt, när man är tvungen <strong>att</strong> ta hänsyn till<br />

alla krav, <strong>att</strong> lösa vissa saker mer än på ett sätt. Ingen<br />

vill betala <strong>för</strong> överyta. Och den yta som står till buds<br />

måste användas på ett visst sätt. Speciellt i flerbostadshus.<br />

När alla undrar var<strong>för</strong> det ser likriktat ut så<br />

tror jag <strong>att</strong> det är det som är svaret.<br />

— Vi genom<strong>för</strong>de Böljan, som fick bostadspriset, med<br />

intentionen <strong>att</strong> para det konceptuella med alla krav.<br />

Det var ett hårt och svårt arbete. De ekonomiska kraven<br />

och BBR gör utrymmet <strong>för</strong> variation liten.<br />

— Många av de yteffektiva planlösningarna, som jag<br />

älskar, är funkislösningarna från 1940­talet. Men när<br />

man studerar dem på nära håll, ser man också <strong>att</strong> det<br />

finns en anledning till <strong>att</strong> de kunde göra så små effektiva<br />

lägenheter. Måtten var annorlunda. De var tilllåtna<br />

<strong>att</strong> göra saker som man inte får göra idag. Ta<br />

bara <strong>att</strong> de flesta garderober inte var 60 utan 53 centimeter<br />

djupa. Allt var mindre, lite nättare. Det går inte<br />

<strong>att</strong> göra en 2,5:a på 42 kvadrat idag, trots <strong>att</strong> en familj<br />

med barn kan leva i sådana lägenheter.<br />

Åsa Kallstenius<br />

är delägare i<br />

Kod Arkitekter.<br />

Kontoret vann<br />

Sveriges Arkitekters<br />

bostadspris 2009<br />

med kvarteret Böljan<br />

i Hammarby sjöstad,<br />

Stockholm.<br />

hemuppgiften / 2011 / 9

Foto: Geir Brendeland<br />

Foto: Henrik Zeitler<br />

10 / hemuppgiften /2011<br />

ombonat<br />

3 STuDiEbESöK Massivträhus i Svartlamon. Trondheim, Norge.<br />

Bärkraftig arkitektur med brukarmedverkan, låg hyra, hållbara material, flexibla planlösningar<br />

och ny användning av trä. Så löd kravspecifikationen som låg till grund <strong>för</strong><br />

den arkitekttävling som 2003 vanns av de lokala arkitekterna Geir Brendeland och<br />

Olav Kristoffersen. Resultatet är ett spektakulärt hus. Kollektivboende blandas med<br />

enrumslägenheter och de boende har själva fått inreda sina hem med allt från loftsängar<br />

till köksinredning. Materialvalen är robusta och in<strong>ner</strong>väggarna av massivträ står<br />

pall <strong>för</strong> det mesta. Att hela huset kunde resas på plats på bara tio dagar är minst sagt<br />

impo<strong>ner</strong>ande. Arkitekterna har även fått fler uppdrag <strong>för</strong> <strong>att</strong> utveckla Svartlamon.<br />

Flerbostadshus i Arnulfpark. München, Tyskland.<br />

På det tidigare bangårdsområdet i München växer en ny stadsdel fram. Här blandas<br />

lyxlägenheter med offentligt finansierade bostadshus. Arkitekturprofessorn<br />

Rudolph Hierl har gedigen erfarenhet av <strong>att</strong> pressa kostnaderna. Genom <strong>att</strong> placera<br />

samma fönstertyp stående mot gatan och liggande mot gården kunde man<br />

hålla kostnaderna <strong>ner</strong>e. Så även genom <strong>att</strong> på <strong>för</strong>hand bestämma material och<br />

utrustning till lägenheterna. Att dessa sedan används i 25 olika lägenhetstyper i<br />

huset har resulterat i ett hus som på egen hand sig möter en mängd olika boendebehov.<br />

Det blev till och med pengar över till ett underjordiskt parkeringsgarage<br />

och en genomritad in<strong>ner</strong>gård <strong>för</strong> de boende.<br />

Arkitekter: Hierl Architekten med Realgrün Landschaftsarchitekten<br />

Byggherre: GBW AG<br />

Byggkostnad: 8 729 000 €<br />

Färdigställt: 2005<br />

Boyta: 7595 kvm<br />

Byggkostnad per kvm boyta: 1149 € (inkl. parkeringsgarage)<br />

Arkitekter: Brendeland & Kristoffersen<br />

Byggherre: Svartlamons boligstiftelse<br />

Byggkostnad: ca 11 milj nok<br />

Byggkostnad per kvm: 11 000 nok<br />

Färdigställt: 2005<br />

Hyra: 4900 nok enrumslägenhet/3000 nok kollektivrum<br />

Byggtid: 10 dagar<br />

Infill-projekt på Vävskedsgatan. Göteborg, Sverige.<br />

Attraktiva lägen i staden innebär ofta komplicerade tomter. Whites bostadsprojekt<br />

på ”gräddhyllan” är ett exempel på hur man i ett sådant läge, med<br />

stort kunnande och en trimmad byggprocess, lyckats skapa ett hus med hög<br />

kvalitet men samtidigt låga hyror. När de etablerade byggherrarna gav projektet<br />

nobben gick arkitekterna tillsammans med byggfirman samman <strong>för</strong><br />

<strong>att</strong> på egen hand agera byggherre. Att byggherren också är <strong>för</strong>valtare har lett<br />

fram till <strong>att</strong> man på Vävskedsgatan satsat på material valda med omsorg <strong>för</strong><br />

<strong>att</strong> hålla länge. Högt ställda miljömål gav också en e<strong>ner</strong>gi<strong>för</strong>brukning under<br />

80 kWh/kvm och år. (Att nästan 7000 perso<strong>ner</strong> anmälde intresse <strong>för</strong> <strong>att</strong> bo i<br />

lägenheterna är med tanke på detta inte någon överraskning.)<br />

Arkitekter: White Arkitekter<br />

Byggherre: White/F O Peterson<br />

Byggkostnad: 32 900 000 kr<br />

Färdigställt: 2005<br />

Storlek: 2390 kvm BTA<br />

Pris per kvm BTA: 16 000 kr<br />

Hyra vanligaste lägenheten: 7583 kr/mån <strong>för</strong> 3:a (2006)<br />

Foto: Hierl Architekten

Foto: Oranssi<br />

ombonat<br />

Önskeboendet: Tre unga svarar på bofrågor<br />

1. Hur bor du idag? 2. Hur skulle du vilja bo om det fanns fler bostäder <strong>att</strong> välja mellan?<br />

Viktoria Carlberg, 21 År, studerande:<br />

1. Jag bor med min treårige son hemma hos<br />

min mamma i tre rum och kök.<br />

2. Skulle önska <strong>att</strong> få bo i en egen hyresrätt i<br />

mitt område, Johanneshov i Stockholm.<br />

Populärbygge från Helsingfors<br />

Charlotta Åström, 22 År, studerande:<br />

1. Jag bor i en etta i Solberga i Stockholm, i<br />

andra hand med min sambo.<br />

2. Jag skulle vilja bo i lägenhet på Djurgården<br />

eller något annat lugnt och naturskönt<br />

område nära v<strong>att</strong>net, till exempel Gröndal.<br />

Den ideella organisationen<br />

Oranssi gör inga lyxrenoveringar.<br />

Däremot bostäder<br />

med och <strong>för</strong> unga som<br />

hyresgästerna trivs i och<br />

har råd med.<br />

Do It Yourself-kulturen har flyttat långt utan<strong>för</strong> byggvaruhusen och bryter nya vägar. Det<br />

visar solskenshistorien om Oranssi. En grupp husockupanter<br />

i Helsingfors tröttnade på <strong>att</strong> slåss med polisen och började<br />

istället prata med politikerna. Gruppen <strong>för</strong>handlade<br />

till sig <strong>att</strong> få hyra två nedgångna 40-talshus och renoverade<br />

dem själva under fackmannakontroll till bostäder. Allt<br />

under mottot ”om något inte är trasigt ska det inte lagas,<br />

men om något är trasigt går det säkert <strong>att</strong> laga”. Receptet<br />

blev så framgångsrikt <strong>att</strong> Oranssi har tagit över flera trähus<br />

i Helsingfors och nu <strong>för</strong>valtar över 80 lägenheter.<br />

adam odelfelt, 19 År, jobbar som<br />

grafisk formgiVare:<br />

1. Jag bor fortfarande hemma, på<br />

Södermalm i Stockholm.<br />

2. Jag skulle vilja bo i Vasastan, åt Odenplanshållet.<br />

Jag gillar arkitekturen och<br />

tycker det är trevlig stämning där!<br />

Bygg billigare och<br />

bo bättre<br />

Lennart Arnstad<br />

SIS Förlag, 2006<br />

Med en livstids erfarenhet<br />

bakom sig<br />

som bostadsjournalist<br />

dissekerar<br />

Lennart Arnstad<br />

med pedagogisk<br />

enkelhet svenskt<br />

bostadsbyggande<br />

från slutet av<br />

<strong>för</strong>ra decenniet<br />

och framåt. Allt ifrån de senaste<br />

årens bostadspolitik och branschkarakteristika<br />

till planlösningar och byggmaterial avhandlas<br />

i ett rasande tempo. Goda exempel ger läsaren<br />

en bild av hur byggande kan se ut när det<br />

fungerar som bäst. Det storskaliga varvas med<br />

det lilla, det enkla med det mer påkostade men<br />

alltid med kostnads effektivitet i fokus.<br />

hemuppgiften / 2011 / 11

12 / hemuppgiften /2011<br />

Foto: Lotta Törnroth

Situation:<br />

BoStadSBriSt<br />

Bostadsbristen och bristen på små lägenheter är omf<strong>att</strong>ande. Det<br />

påverkar Sveriges tillväxt. 216 000 unga saknar och efterfrågar en<br />

egen bostad. Det skulle behövas 128 000 bostäder <strong>för</strong> <strong>att</strong> möta deras<br />

efterfrågan. Flyttkedjor och andrahandsuthyrning kommer inte ensamt<br />

<strong>att</strong> kunna lösa problemet. Det är hög tid <strong>att</strong> inse <strong>att</strong> unga är en stor och<br />

viktig målgrupp på bostadsmarknaden. Text: Danielle Zachrisson.<br />

Bostadsbristen bland unga är ett nygammalt problem.<br />

Redan år 1990 konstaterade Byggforskningsrådet<br />

<strong>att</strong> unga är <strong>för</strong>lorare på bostadsmarknaden<br />

då antalet och andelen små lägenheter<br />

minskade. Detta på grund av <strong>att</strong> nyproduktionen domi<strong>ner</strong>ats<br />

av större lägenheter och <strong>att</strong> det skett sammanslagningar<br />

av mindre lägenheter.<br />

Begränsad nyproduktion sedan dess, i kombination<br />

med <strong>att</strong> nyproduktionen riktat sig till andra målgrupper<br />

än unga, har gjort <strong>att</strong> underskottet på små lägenheter<br />

blivit värre. Mellan 1990 och 2011 har unga dessutom<br />

haft en sämre ekonomisk utveckling än andra<br />

grupper. Samtidigt har det blivit svårare <strong>att</strong> få ett<br />

arbete och osäkra anställningsvillkor blivit allt vanligare.<br />

Fler och fler flyttar till storstadsregio<strong>ner</strong>na och högskoleorterna.<br />

Det gör konkurrensen om yt­ och kostnadseffektiva<br />

lägenheter stenhård. Nu står också en<br />

stor ungdomskull, i paritet med 40­talisterna, redo <strong>att</strong><br />

flytta hemifrån. En rimlig slutsats utifrån detta är <strong>att</strong><br />

ungas möjlighet <strong>att</strong> efterfråga en bostad har <strong>för</strong>sämrats<br />

och det kommer <strong>att</strong> fortsätta om inget görs. Tilltron till<br />

flyttkedjor som lösning på bostadsbristen bland unga<br />

är så utbredd <strong>att</strong> ingen idag ser behovet av en mer differentierad<br />

nyproduktion.<br />

Drygt hälften av landets kommu<strong>ner</strong> uppger <strong>att</strong> det<br />

är brist på den typ av bostäder som unga efterfrågar.<br />

Antalet har, med enstaka undantag, kontinuerligt ökat<br />

mellan 1999 och 2009. Situationen är svårast i storstadsregio<strong>ner</strong>na<br />

och andra större städer dit unga ofta<br />

flyttar. Men bristen finns även i mindre kommu<strong>ner</strong>. För<br />

även om det inte råder ge<strong>ner</strong>ell bostadsbrist i en kommun<br />

så kan det vara svårt <strong>för</strong> unga <strong>att</strong> hitta en bostad.<br />

Oftast handlar det då om <strong>att</strong> bostäderna är <strong>för</strong> stora<br />

och/eller dyra. Ge<strong>ner</strong>ellt uppger flest kommu<strong>ner</strong> <strong>att</strong><br />

det är brist på är 1–2 rum och kök samt 4 rum och kök<br />

och större. Efterfrågan på medelstora lägenheter fortsätter<br />

<strong>att</strong> minska.<br />

År 2010 är ungdomar den grupp som flest kommu<strong>ner</strong><br />

uppger har särskilt svårt <strong>att</strong> få en bostad. Unga har<br />

nu gått om medelålders och äldre som 2009 låg i topp.<br />

Medelålders och äldre har sjunkit <strong>ner</strong> till en tredje<br />

plats.<br />

Enligt Boverket skulle det i Sverige behöva byggas<br />

runt 40 000 bostäder per år. Då är den historiska bristen<br />

på bostäder inte inräknad. 2010 byggdes det 25 000<br />

bostäder.<br />

Det är statistiken. Men sedan kan vi lägga till våra<br />

egna och våra medlemmars erfarenheter av<br />

bostadsmarknaden.<br />

>>><br />

”Jag har säkert<br />

flyttat över tjugo<br />

gånger. Och<br />

bott i andra<br />

hand nästan alla<br />

gånger.”<br />

Stina 30, arkitekt<br />

hemuppgiften / 2011 / 13

”Jag blev<br />

erbjuden <strong>att</strong><br />

hyra en tvåa i<br />

andra hand <strong>för</strong><br />

15 000 kronor<br />

i månaden. Jag<br />

bara skr<strong>att</strong>ade.”<br />

Erik 30 år, frilansare<br />

Källor:<br />

Unga vuxnas boende<br />

– hyresgäst<strong>för</strong>eningen<br />

2009<br />

Boverkets indikatorer<br />

oktober 2010<br />

Boverket – Ungdomars<br />

boende, Lägesrapport<br />

2010<br />

Boverket – Student<br />

Citat från filmen,<br />

Bakom statistiken,<br />

som nätverket gjorde<br />

tillsammans med HSB<br />

Riks<strong>för</strong>bund.<br />

14 / hemuppgiften /2011<br />

Det är inte ovanligt <strong>att</strong> unga tvingas skjuta på<br />

familje bildningen, tvingas tacka nej till utbildning och<br />

jobb, tvingas bo kvar hemma eller flytta tillbaka hem<br />

vilket tär på familjesituationen. Flera tvingas flytta<br />

flera gånger per år och lever under en ständig stress<br />

om var man ska ta vägen nästa månad.<br />

”Min önskan är fram<strong>för</strong> allt <strong>att</strong> kötiderna till hyresrätter<br />

kortades så mycket <strong>att</strong> vi har någonting <strong>att</strong> flytta<br />

till när jag har pluggat klart om två år och vi tvingas<br />

flytta <strong>här</strong>ifrån. Då kanske vi också kunde sluta skjuta<br />

på <strong>att</strong> skaffa barn.”<br />

Hanna 29 år, studerande<br />

När färre har möjlighet <strong>att</strong> etablera sig på den reguljära<br />

bostadsmarknaden hamnar fler i otrygga boendeformer<br />

utan besittningsskydd, såsom andra eller<br />

tredje hand. Det är paradoxalt <strong>att</strong> unga, med sämre<br />

ekonomiska <strong>för</strong>utsättningar, tvingas till den dyrare<br />

och osäkrare andrahandsmarknaden.<br />

I takt med <strong>att</strong> bostadsbristen <strong>för</strong>värras växer andra­<br />

och tredjehandsmarknaden. Det visar inte minst alla<br />

de andrahands<strong>för</strong>medlingar som successivt dyker upp.<br />

Konkurrensen på andra­ och tredjehandsmarknaden<br />

är hård. En person som vill hyra ut sin bostad i andra<br />

hand har alltså många intresserade <strong>att</strong> välja mellan.<br />

Det är tyvärr som upplagt <strong>för</strong> diskrimi<strong>ner</strong>ing.<br />

”När vi flyttade till Lund, det är en annan trevlig historia.<br />

Då la vi <strong>för</strong>stås <strong>för</strong>st ut en annons på Blocket. Även<br />

där tror jag <strong>att</strong> det var en bild på oss båda. Vi var givetvis<br />

ett par, <strong>för</strong> det har jag hört ska gå hem. Alltså, om<br />

man är ett par, ser svensk ut och är väldigt sådär ’ska<br />

börja plugga’, och rökfri. Då kanske det kan gå... Men det<br />

gick inte.”<br />

Maja 22, student<br />

Höga (olagliga) andrahandshyror är ingen ovanlighet.<br />

”Det är ett olagligt svartkontrakt, andrahandskontrakt<br />

alltså. Inte vårt namn på brevlådan. Vi har bott<br />

<strong>här</strong> i lite mer än två månader, och hela kontraktet är<br />

tre månader. Vi har egentligen bara tagit över uppsägningstiden<br />

på tre månader.”<br />

Leonard 23, egen <strong>för</strong>etagare<br />

Andrahandskontrakt är ofta korta vilket innebär frekventa<br />

flyttar. Att flytta är dyrt. Att inte veta var man<br />

ska bo nästa månad är stressigt.<br />

”Jag har flyttat sex gånger på ett år och det är så himla<br />

segt. Jag mår psykiskt dåligt av <strong>att</strong> flytta hela tiden.”<br />

Emilia 29, arkitekt<br />

”We’ve been doing this for a long time now, so, we’re<br />

good at moving. So we don’t have so much stuff. It’s a<br />

big fear that we have to buy stuff. That would be bad.<br />

Like a bed.”<br />

Adam 28, egen <strong>för</strong>etagare<br />

Bostadsbristen och bristen på små yt­ och kostnadseffektiva<br />

bostäder påverkar inte bara ungas tillvaro<br />

negativt. Den påverkar hela samhället. Rörligheten på<br />

bostadsmarknaden hämmas, vilket gör arbetskraften<br />

mindre rörlig. Unga tvingas tacka nej till utbildningsplatser<br />

och arbete. Arbetsgivare får svårare <strong>att</strong> rekrytera<br />

arbetskraft. Kommu<strong>ner</strong>nas, regio<strong>ner</strong>nas och därmed<br />

hela Sveriges tillväxt påverkas.<br />

Flyttkedjor och andrahandsuthyrning kommer inte<br />

ensamma kunna möta den utmaning som en historisk<br />

bristsituation, i kombination med en stor ungdomskull,<br />

<strong>för</strong> med sig. Villkor och <strong>för</strong>utsättningar på bostadsmarknaden<br />

måste ses över. Det måste byggas mer och<br />

byggas <strong>för</strong> unga.

Se unga som en målgrupp<br />

I den bästa av världar hade det byggts tillräckligt med bostäder och bostäder<br />

som motsvarar efterfrågan. Nyproduktionen har dock under lång tid<br />

varit likriktad och ensidig och ofta haft kärnfamiljen som utgångspunkt.<br />

Detta trots stor efterfrågan och hård konkurrens om små yt- och kostnadseffektiva<br />

lägenheter. Det är nu hög tid <strong>att</strong> se unga som målgrupp och<br />

differentiera nyproduktionen. Flyttkedjor och andrahandsuthyrning<br />

kommer inte ensamma kunna möta utmaningen som en historisk bristsituation<br />

i kombination med en stor ungdomskull <strong>för</strong> med sig.<br />

Unga är inte en homogen grupp. Unga är individer<br />

som alla andra, med skilda uppf<strong>att</strong>ningar<br />

om vad som är snyggt, om man vill ha<br />

stora fönster, högt i tak och så vidare. Däremot finns<br />

ett antal aspekter eller <strong>för</strong>utsättningar som unga har<br />

gemensamt, vilket präglar deras efterfrågan.<br />

Unga är, och <strong>för</strong>väntas av samhället <strong>att</strong> vara, en rörlig<br />

åldersgrupp. De ska flytta dit jobb och utbildning<br />

finns. Det innebär <strong>att</strong> flytta till platser med bostadsbrist<br />

och stor konkurrens om små lägenheter. Unga<br />

har ge<strong>ner</strong>ellt låga inkomster, osäkra anställningsvillkor<br />

samt litet eller inget sparat kapital. Rörligheten i<br />

kombination med de ekonomiska <strong>för</strong>utsättningarna<br />

gör hyresrätten till en <strong>att</strong>raktiv boendeform, men<br />

självklart är alla upplåtelseformer av intresse.<br />

De ekonomiska <strong>för</strong>utsättningarna gör hyran och<br />

priset på bostaden viktig. Enligt Hyresgäst<strong>för</strong>eningen<br />

kan en 20–27­åring i Sverige betala i snitt 4 200<br />

kronor i månaden <strong>för</strong> sitt boende. Vid nyproduktion<br />

är yteffektivitet en snabb väg till lägre kostnad. Det<br />

handlar om <strong>att</strong> få in bostadens funktio<strong>ner</strong> på en mindre<br />

yta. Unga har dessutom bil i mindre utsträckning<br />

än andra åldersgrupper. Det innebär <strong>att</strong> ytterligare<br />

kostnadsbesparingar kan göras genom <strong>att</strong> anlägga<br />

färre parkeringsplatser.<br />

Ett lägre bilutnyttjande gör även bostadens läge<br />

till en viktig faktor. Enligt jagvillhabostad.nus Sifoundersökning<br />

betyder inte det <strong>att</strong> alla vill bo i stadskärnan.<br />

Däremot värderas närhet till kollektivtrafik,<br />

familj och vän<strong>ner</strong> samt jobb och skola högt.<br />

Att bygga bostäder som unga har råd <strong>att</strong> efterfråga<br />

handlar inte om <strong>att</strong> bygga kategoriboenden. Det<br />

handlar om <strong>att</strong> göra dagens ensidiga byggande mer<br />

varierat. Och självklart ska nyproducerade hyresrätter<br />

<strong>för</strong>medlas med <strong>för</strong>stahandskontrakt och besittningsrätt.<br />

Ett exempel där tankegångarna tillämpats är<br />

VillBo­huset som 2007 stod klart i Huddinge. (Läs<br />

mer på sidan 16.) Lägenheterna är yteffektiva<br />

och huset ligger nära Huddinge station. Lägen­ >>><br />

hemuppgiften / 2011 / 15

Bostadsbyggande i Sverige.<br />

Vi bygger få bostäder i Sverige.<br />

Ekonomiska villkor, politiska<br />

beslut och konjunkturen har styrt<br />

bostadsbyggandet.<br />

Källa: SCB<br />

Antal 19–24-åringar i Sverige<br />

1900–2020<br />

Resultatet av babyboomen runt<br />

1990: Snart har vi rekordmånga<br />

unga vuxna.<br />

Källa: SCB<br />

Folkmängd i tätorter och<br />

glesbygd. I Sverige är det bara<br />

tätorterna som växer. Det sker<br />

på övriga landets bekostnad:<br />

urbaniseringen fortsätter.<br />

Källa: SCB<br />

16 / hemuppgiften /2011<br />

heterna <strong>för</strong>medlades med <strong>för</strong>stahandskontrakt och<br />

besittningsrätt till perso<strong>ner</strong> mellan 18 och 35 år. 1 rum<br />

och kök på 33–36 kvadratmeter fick en hyra från 3 577<br />

kronor per månad och 2 rum och kök på 48 kvadratmeter<br />

fick en hyra på 4 352 kronor per månad (2007<br />

års nivå). Det är en nivå under den ofta betydligt<br />

dyrare andrahandsmarknaden.<br />

Att pla<strong>ner</strong>a små yt­ och kostnadseffektiva bostäder<br />

nära kollektivtrafik med låg parkeringsnorm i ett läge<br />

Antal färdigställda bostäder<br />

120 000<br />

100 000<br />

80 000<br />

60 000<br />

40 000<br />

20 000<br />

800 000<br />

750 000<br />

700 000<br />

650 000<br />

600 000<br />

550 000<br />

500 000<br />

9<br />

8<br />

7<br />

6<br />

5<br />

4<br />

3<br />

2<br />

1<br />

0<br />

utan<strong>för</strong> stadskärnan ger lägre kostnader och vinster<br />

<strong>för</strong> miljön. Den vinst närområdet och kvällsekonomin<br />

gör genom ett tillskott av unga ska inte heller undersk<strong>att</strong>as.<br />

Till den bostadsbyggare eller det fastighetsbolag<br />

som blir <strong>för</strong>st in på banan och skapar sig <strong>för</strong>språng<br />

hos en av de största och mest ignorerade konsumentgrupper<br />

finns det bara en sak <strong>att</strong> säga – gr<strong>att</strong>is.<br />

1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010<br />

Antal<br />

1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020<br />

Miljo<strong>ner</strong> invånare invånare<br />

1800 1840 1880 1920 1960 2000<br />

Tätorter<br />

Utan<strong>för</strong> tätorter

Alla aktörer som är intresserade av <strong>att</strong><br />

bygga <strong>för</strong> unga, läs jagvillhabostad.nus<br />

tips <strong>för</strong> <strong>att</strong> få fart på byggstarterna:<br />

1. Det finns ingen mirakelmedicin. Det handlar om <strong>att</strong><br />

hitta rätt tankesätt och metod.<br />

2. Ni måste vilja komma <strong>ner</strong> i pris. På riktigt. Ställ om<br />

hjärnan på det.<br />

3. Börja med prislappen och hitta lösningar som håller<br />

sig inom budgeten.<br />

4. Granska varje steg i processen och ifrågasätt allt. Leta<br />

efter en mer kostnadseffektiv lösning i varje steg.<br />

5. Börja inifrån och arbeta er utåt. Låt planlösningarna<br />

styra byggnadens volym istället <strong>för</strong> tvärtom. Låt fasaden<br />

och uttrycket styras av den mest rationella produktionsmetoden.<br />

6. Den snabbaste vägen till en lägre kostnad <strong>för</strong> konsumenten<br />

är yteffektivitet, <strong>att</strong> lyckas få in funktio<strong>ner</strong>na<br />

på en mindre yta.<br />

7. Vänd projektets negativa sidor till de mest positiva.<br />

Exempelvis, istället <strong>för</strong> dyra balkonger och trappuppgångar<br />

– använd entrébalkonger.<br />

8. För varje tillval som dyker upp, kontra med ett frånval.<br />

9. Hyr in en kalkylator i början av projektet och se<br />

denne som en guru. Husets storlek, höjd, yttervägg<br />

per kvadratmeter, lägenhetsyta, antal våningar per<br />

bottenplan och tak, etc, spelar <strong>för</strong>stås stor roll <strong>för</strong><br />

slutkostnaden. Se till <strong>att</strong> få det rätt från början.<br />

10. Är ni osäkra på vad unga tycker och tänker? Fråga<br />

dem!*<br />

11. Sträva efter en BOA/BTA-relation på minst 0,8.<br />

12. Vad kan kommunen göra i form av markpris, tomträttsavtal,<br />

parkeringsnormer, exploateringsavtal och<br />

snabb hantering av ärendet? Motivera nyttan av<br />

kostnadsbesparing i ett projekt riktat till unga.<br />

13. Hitta alltså rätt mark till rätt kostnad. Så centralt<br />

som möjligt är ofta onödigt dyrt och där<strong>för</strong> inte aktuellt,<br />

men kollektivtrafiken måste fungera bra.<br />

14. Importera och upphandla smart. Fråga kalkylatorn!<br />

15. Uppfinn inga fler hjul – <strong>att</strong> duplicera blir ofta billigare.<br />

Studera planlösningar på yteffektiva, välpla<strong>ner</strong>ade<br />

lägenheter från andra decennier, som med lite ändringar<br />

kan fungera lika bra idag. Hittar ni ett bra koncept<br />

– upprepa det.<br />

*Involvera unga. Fråga vad som <strong>för</strong>edras i <strong>för</strong>hållande till<br />

prisbilden.<br />

158 000<br />

bostäder behövs NU<br />

<strong>för</strong> <strong>att</strong> vi unga ska<br />

ha någonstans <strong>att</strong> bo!<br />

En bostad är och måste<br />

vara en social rättighet!<br />

Genom <strong>att</strong> bygga ett stort antal lägenheter<br />

och rusta upp miljonprogrammet går det <strong>att</strong><br />

komma till rätta med den akuta bostadsbristen!<br />

Först då kan vi som är unga få en chans <strong>att</strong><br />

börja bygga våra liv.<br />

Läs mera på www.byggnads.se<br />

*<br />

hemuppgiften / 2011 / 17<br />

* Källa: Byggnads. Bygg <strong>för</strong> framtiden – bostadspolitiskt program.

18 / hemuppgiften /2011

Här VILL unga BO<br />

Hur blir ett hus när unga vuxna står <strong>för</strong> pla<strong>ner</strong>ingen?<br />

Ja, till exempel som det på Klockarvägen 17 i Huddinge.<br />

Många små hyresrätter med bra boendekvaliteter<br />

som ändå har låga kvadratmeterkostnader.<br />

Text: Elisabet Näslund. Foto: Urban Orzolek<br />

”Längst upp bor jag.” Hyresgästen Lars Jeising pekar ut sin lägenhet <strong>för</strong><br />

Lotta Jaensson, Lejla Cengic och Henrik Örneblad i VillBos projektgrupp.<br />

hemuppgiften / 2011 / 19

”Det var ett väldigt<br />

fruktbart samarbete med<br />

våra helt olika perspektiv”<br />

Lotta Jaensson<br />

20 / hemuppgiften /2011<br />

Huddinge Centrum lever och andas folkhem.<br />

När man stiger av pendeltåget<br />

pekar skyltar mot ABF, Folkets hus och<br />

biblioteket. I centrum samsas människor<br />

med butiker, arbetsplatser, offentliga byggnader<br />

och bostäder i ett gytter av hus i olika höjder och<br />

ålder: Den så hett eftertraktade blandstaden existerar<br />

<strong>här</strong> i <strong>för</strong>orten. Huddinge var en by med torp och grusväg<br />

fram till 1950, då kommunalrådet och visionären<br />

Nils Eliasson (S) byggde funkishus på ett gärde. Här<br />

skulle det goda samhället växa fram. Alla har rätt till<br />

en bra bostad.<br />

Samma typ av vision, fast i mindre skala, ligger<br />

bakom VillBo i utkanten av Huddinge Centrum.<br />

Utgångspunkten var ungas svårighet <strong>att</strong> hitta bostäder<br />

som de har råd med. Där<strong>för</strong> byggde allmännyttiga<br />

bostadsbolaget Huge tillsammans med nätverket jagvillhabostad.nu<br />

ett hus med 31 lägenheter. För unga,<br />

med låga hyror och bra standard. Alla har rätt till en<br />

bra bostad.<br />

– Vi var alla unga då, säger Lejla Cengic och skr<strong>att</strong>ar.<br />

Då var 2004, sju år sedan. Lejla ingick som arkitekt<br />

i projektgruppen <strong>för</strong> VillBo tillsammans med bland<br />

andra Henrik Örneblad på Huge och Lotta Jaensson,<br />

då på jagvillhabostad.nu. Alla var runt 30 men hade<br />

skilda erfarenheter av bostadsbyggande. Något som<br />

ledde till många, långa och konstruktiva diskussio<strong>ner</strong><br />

– och ett bra resultat.<br />

– Det var ett väldigt fruktbart samarbete med våra<br />

helt olika perspektiv, säger Lotta Jaensson.<br />

– Det var en väldigt öppen och rolig process. Att ha<br />

med unga och lyssna på och lära av deras önskemål<br />

är den största lärdomen i projektet <strong>för</strong> vår del, säger<br />

Henrik Örneblad.<br />

Vi backar bandet ytterligare ett par år. Lotta Jaens­<br />

son hade just kommit hem efter åtta år i Spanien. Fick<br />

jobb som verksamhetschef på jagvillhabostad.nu och<br />

började undersöka var<strong>för</strong> det fanns så få lägenheter<br />

som unga kunde efterfråga. Mötte allt<strong>för</strong> många som<br />

avfärdade henne med <strong>att</strong> det inte går <strong>att</strong> pressa produktionskostnaderna<br />

så mycket <strong>att</strong> man kan bygga <strong>för</strong><br />

unga. Hon blev rätt irriterad.<br />

Inte blev det bättre av <strong>att</strong> det då färska nätverket<br />

inte togs på allvar av byggbranschen och politikerna.<br />

Det de sa negligerades, de blev inte inbjudna till seminarier<br />

och branschträffar. Lotta Jaensson lyckades<br />

ändå fixa in nätverket på allt fler sammankomster och<br />

insåg <strong>att</strong> jagvillhabostad.nu måste lära sig hur man<br />

bygger hus <strong>för</strong> <strong>att</strong> slå hål på myten om <strong>att</strong> nyproduktion<br />

med unga som målgrupp är en omöjlighet.<br />

Lotta Jaensson hade en arbetskamrat som kände en<br />

kommunfullmäktigeledamot <strong>för</strong> Socialdemokraterna<br />

i Huddinge. Nätverket kontaktade honom och lyckades<br />

få till ett möte med Huges styrelse. Och jagvillhabostad.nu<br />

plus Huge visade sig vara en kombination<br />

som svängde. Mycket beroende på <strong>att</strong> dåvarande vd:n<br />

Uno Eriksson var en lika stor eldsjäl som Lotta Jaensson.<br />

– Tanken bakom kommunala bostadsbolag är <strong>att</strong><br />

de ska stå <strong>för</strong> bostads<strong>för</strong>sörjningen. Och vi har många<br />

unga som behöver bostad. Att möta så engagerade<br />

människor som de i jagvillhabostad.nu var roligt bara<br />

det. Vi hade funderat på hur vi skulle få fram ungdomsbostäder<br />

men hade inte de dykt upp hade det<br />

inte blivit lägenheter <strong>för</strong> unga just där, berättar Uno<br />

Eriksson.<br />

Huddinge kommun hade tre bostadsprojekt på<br />

gång där VillBo skulle kunna få plats. Att huset hamnade<br />

på Klockarvägen beror på <strong>att</strong> de sex pla<strong>ner</strong>ade<br />

husen där inte hade en färdig detaljplan. Dessutom<br />

är de punkthus, solitärer som det är enk­ >>>

Henrik Örneblad, Lotta Jaensson och Lejla Cengic träffas<br />

igen nästan sju år efter <strong>att</strong> de jobbade fram VillBoprojektet<br />

tillsammans. Idag är Henrik teknisk chef på Huge, Lotta<br />

<strong>för</strong>äldraledig och Lejla arkitekt på White arkitekter.<br />

hemuppgiften / 2011 / 21

Huset omvandlades från fem- till sexspännare,<br />

alltså ytterligare en lägenhet<br />

per våning. Man fick in fler bostäder,<br />

nackdelen är <strong>att</strong> en lägenhet bara har<br />

ljus från ett håll.<br />

Rumshöjd 2500 mm. Bröstningshöjd är 750 mm i sovrum och kök och 550 mm i vardagsrum.<br />

Alla badrum i huset är ovanpå varandra.<br />

Inglasad entré, arkitektoniskt artikulerad mellan pelare under den utskjutande husvolymen.<br />

Ljust cykelrum med direkt <strong>för</strong>bindelse till trapphuset och ljus tvättstuga med två ingångar,<br />

en direkt intill hissen och en utgång till gemmensam uteplats. Eftersom huset inte har några<br />

gemmensamhetslokaler, den lokal som många ändå fl itigt använder – tvättstugan- görs till en<br />

trevlig mötespunkt med utgång till uteplats i sydväst.<br />

jag vill ha bostad nu<br />

22 / hemuppgiften /2011<br />

plan 3-5 1:100<br />

Illustratio<strong>ner</strong>: Lejla Cengic

lare <strong>att</strong> ändra arkitektur på än lamellhus som de båda<br />

andra projekten bestod av. Att unga vuxna värderar<br />

närhet till kommunikatio<strong>ner</strong>, i det <strong>här</strong> fallet pendeltågsstationen<br />

vid Huddinge Centrum, var ytterligare<br />

ett skäl.<br />

Henrik Örneblad anställdes som projektledare <strong>för</strong><br />

VillBo 2004. Hans uppdrag var <strong>att</strong> ta fram ett hus<br />

med få kvadratmeter men lika hög standard som i<br />

nyproduktion. Maxgränsen <strong>för</strong> hyrorna s<strong>att</strong>es till 4<br />

000 kronor i månaden <strong>för</strong> en tvåa. Projektgruppen<br />

började med <strong>att</strong> ge tre arkitekter, alla under 35 år,<br />

parallella uppdrag.<br />

– Jag visste <strong>att</strong> det var ett hus <strong>för</strong> unga vuxna. Men<br />

det var inget speciellt med programmet, det var ganska<br />

basic med en tomt som skulle utnyttjas och få<br />

fram så många smålägenheter som möjligt, berättar<br />

Lejla Cengic, då på Mondo Arkitekter.<br />

Hon ritade ett <strong>för</strong>slag till hus efter principerna <strong>att</strong><br />

det skulle ha låg produktionskostnad parat med höga<br />

boendekvaliteter, praktiska och trivsamma lägenheter<br />

med yteffektiva planlösningar samt en inspirerande<br />

arkitektur med eget uttryck. Oms<strong>att</strong> i praktiken<br />

var det en femspännare (fem lägenheter per trapphus)<br />

med hiss och trapphus i kärnan. Lägenheterna<br />

var små men samtliga hade ljus från två håll. Det ger<br />

en rymligare känsla och dessutom fler utblickar och<br />

bättre ljus<strong>för</strong>ing.<br />

Lägenheterna är små men med speciallösningar <strong>för</strong> unga.<br />

– När vi tittade på de tre <strong>för</strong>slagen var det ett <strong>för</strong>slag<br />

som inte alls gick <strong>att</strong> använda. Och en hade fått in<br />

40 lägenheter, genom <strong>att</strong> skita i BBR och rita in bostäder<br />

i källaren – det tyckte vi på jagvillhabostad.nu var<br />

bäst! Vi visste ju <strong>att</strong> många unga bodde sämre än så.<br />

Fast det fick vi inte igenom, utan det blev Lejlas <strong>för</strong>slag<br />

som var bättre och mer realistiskt – men med <strong>för</strong><br />

få lägenheter, säger Lotta Jaensson.<br />

Projektgruppen, där Lejla Cengic nu också ingick,<br />

s<strong>att</strong>e där<strong>för</strong> igång <strong>att</strong> skruva <strong>för</strong>slaget ytterligare<br />

några snäpp. Samtidigt skulle byggreglerna, fram<strong>för</strong><br />

allt tillgänglighetskraven, följas <strong>för</strong> <strong>att</strong> få bidrag <strong>för</strong><br />

smålägenheter av länsstyrelsen. Det blev en del ganska<br />

hårda duster med myndigheterna kring bänklängder<br />

och annat.<br />

– Och normerna ändrades sedan, jag undrar om<br />

inte det beror på vårt projekt till en del i alla fall,<br />

säger Lejla Cengic.<br />

För jagvillhabostad.nu var resan mycket lärorik.<br />

De blev gång på gång upprörda över hur lång tid processen<br />

tar och hur styrande och detaljerade byggreglerna<br />

är. Trots <strong>att</strong> de var oerfarna som byggare hade<br />

de dock en klar bild av vad ungdomar efterfrågar och<br />

flera av VillBos speciallösningar kommer från dem.<br />

Fönstersättningen ändrades till exempel så <strong>att</strong> det<br />

är lätt <strong>att</strong> dela av sovrummet så <strong>att</strong> två kompisar kan<br />

dela lägenhet. Eftersom ytorna är små är det extra >>><br />

hemuppgiften / 2011 / 23

Fastighetsbolaget Huge vägrade<br />

pruta på standarden. Kök och<br />

badrum skulle vara bra utrustade.<br />

24 / hemuppgiften /2011<br />

gott om <strong>för</strong>varing. Köken är små men raka så <strong>att</strong> man<br />

kan vara fler och laga mat i dem. Den konventionella<br />

h<strong>att</strong>hyllan skalades bort – unga är individualister som<br />

hellre åker till Ikea och köper sin egen <strong>för</strong> <strong>att</strong> sätta sin<br />

prägel på lägenheten. Likadant var det med tapeterna<br />

som ers<strong>att</strong>es av målade väggar:<br />

– Vi sa, nej, de målar man ändå över. På Huge blev<br />

de glada <strong>för</strong> det är ju billigare med målade väggar och<br />

lättare <strong>att</strong> underhålla. Det tycker jag är ett exempel på<br />

<strong>att</strong> vi möttes ganska bra, säger Lotta Jaensson.<br />

– Det var ett annorlunda sätt <strong>att</strong> jobba, minns Uno<br />

Eriksson. Jagvillhabostad.nu ville ta bort en massa<br />

saker, vi ville ha en hyfsad standard <strong>för</strong> <strong>att</strong> kunna <strong>för</strong>valta.<br />

Vi fick argumentera på ett annat sätt – i vanliga<br />

fall kräver vår motpart mer och mer, <strong>här</strong> var det mindre.<br />

– Huges krav var <strong>att</strong> det inte skulle bli något experimentbygge<br />

som vi inte skulle kunna <strong>för</strong>valta. Vi ville<br />

ha ett hus som står över tiden och som vi kan vara<br />

stolta över. Och så har det blivit, säger Henrik Örneblad.<br />

Femspännarna blev sexspännare under processen.<br />

Entréplanet fick en annan lösning med en etta med<br />

uteplats, vilket minskar <strong>för</strong>rådsytan. Dessutom <strong>för</strong>ändrades<br />

husets grundform och blev tjockare. På så<br />

sätt har man fått in 31 lägenheter i det färdiga huset.<br />

På frågan om Lejla Cengic tycker <strong>att</strong> kostnadsjakten<br />

gick ut över det färdiga resultatet letar hon ett tag<br />

efter orden innan hon svarar:<br />

– Det intressanta <strong>för</strong> mig då, som ung arkitekt, var<br />

hur långt man kunde flytta gränserna innan kvalite­<br />

ter går <strong>för</strong>lorade. Jag är stolt över det färdiga huset<br />

men vissa lägenheter blev lite mindre och lite sämre.<br />

Minst nöjd är jag med den enkelsidiga lägenheten.<br />

Huge fick ihop kalkylen tack vare de extra lägenheterna.<br />

Och tack vare <strong>att</strong> man räknade ihop de sex<br />

husen i samma projekt och inte krävde <strong>att</strong> VillBo<br />

skulle gå runt redan <strong>för</strong>sta året. Nyproduktion kostar.<br />

Hur man än pressar produktionskostnaderna.<br />

Det krävs en besjälad beställare som också är långsiktig<br />

<strong>för</strong>valtare <strong>för</strong> <strong>att</strong> ta ett initiativ liknande VillBo.<br />

Sådana är rätt sällsynta och det är nog den främsta<br />

<strong>för</strong>klaringen till <strong>att</strong> det inte har fått några efterföljare.<br />

I december 2007 flyttade de unga vuxna in i VillBo.<br />

En av dem är Lars Jeising, som bor i en etta på 37 kvadratmeter.<br />

Precis som de andra hyresgästerna fick<br />

han kontraktet genom bostads<strong>för</strong>medlingen. Till<br />

skillnad från de andra var han bara 23.<br />

– De flesta hyresgästerna var uppåt 30, skötsamma<br />

äldre ungdomar. Jag tror det beror på hyresnivån ­<br />

hyran är ändå så pass hög <strong>att</strong> man nästan måste ha<br />

jobb <strong>för</strong> <strong>att</strong> ha råd <strong>att</strong> betala den, säger Henrik Örneblad.<br />

– Jag har trivts hela tiden men nu börjar det bli <strong>för</strong><br />

trångt. Lägenheten är bra men hade jag fått välja hade<br />

jag haft ett mindre badrum och större rum med en<br />

avskärmad sovdel, säger Lars Jeising.<br />

Han tycker <strong>att</strong> lägenheten är svårmöblerad men<br />

<strong>att</strong> <strong>för</strong>varingen är bra, liksom pla<strong>ner</strong>ingen av köket.<br />

Största skillnaden mot ett vanligt flerfamiljshus säger<br />

han <strong>att</strong> <strong>här</strong> är mer liv på kvällar och helger.<br />

Var<strong>för</strong> VillBo?

Lars Jeising har bott i VillBohuset sedan det stod klart i december 2007.<br />

– Jag är från Huddinge och det var <strong>här</strong> i centrum jag ville bo. Jag<br />

hade haft råd med en vanlig lägenhet men det var <strong>här</strong> det fanns<br />

något ledigt just då. Nu sparar jag till bostadsrätt. Bor man i en<br />

bostadsrätt betalar man till sig själv och så kan man göra om som<br />

man vill i lägenheten.<br />

FAKTA/VILLBO<br />

Flerbostadshus i Huddinge med 31 lägenheter.<br />

Byggherre: Huge.<br />

Arkitekt: Lejla Cengic, arkitekt SAR/MSA.<br />

Totalentreprenör: Värmdö Bygg.<br />

Byggtid: 2006–07.<br />

Produktionskostnad: 40 Mkr inkl moms.<br />

Hyreskostnad: 1 320 kr/kvm/år (2010).<br />

Björketorpsvägen<br />

Jagvillhabostad.nu driver tillsammans<br />

med Stockholmshem<br />

ett projekt med drygt 100 lägenheter<br />

i Råcksta väster om Stockholm.<br />

Lägenheterna är mellan<br />

38–75 kvm och ska <strong>för</strong>medlas<br />

till unga. Några grundtankar i<br />

projektet är yteffektivitet, prisvärdhet<br />

och flexibilitet.<br />

Projektet har en pla<strong>ner</strong>ad<br />

byggstart under 2011/2012.<br />

Illustration: AQ Arkitekter<br />

Ett eget boende<br />

kvadratsmart och prisvärt<br />

För Besqab är det viktigt <strong>att</strong> även ungdomar kan<br />

köpa sin egen bostad och vi arbetar aktivt <strong>för</strong> <strong>att</strong><br />

hitta lösningar anpassade <strong>för</strong> dem. Under 2009<br />

färdigställde vi 54 enrumslägenheter om 31 kvm i<br />

Brf Läktaren, Skarpnäck. Dessa prisvärda lägenheter<br />

har en <strong>för</strong>delaktig månadskostnad och ett<br />

fast pris.<br />

Vi pla<strong>ner</strong>ar <strong>för</strong> flera liknande bostäder framöver,<br />

närmast i tid ligger ett projekt längs med Optimusvägen<br />

i centrala Upplands Väsby vilket bygger på<br />

vårt tidigare lyckade projekt i Skarpnäck.<br />

Besqab är verksamma i Stockholms- och Uppsala<br />

län. Vår verksamhet spän<strong>ner</strong> över hela fältet, från<br />

köp och <strong>för</strong>ädling av råmark till färdigställande och<br />

<strong>för</strong>valtning av bostäder, kontor och vårdfastigheter.<br />

Sedan starten 1988 har vi medverkat till<br />

över 4000 lägenheter och ca 75 000 kvm lokaler.<br />

www.besqab.se<br />

hemuppgiften / 2011 / 25

Foto: Rosie Alm<br />

”Ha helikopterperspektiv och tänk långsiktigt”<br />

Björn Wellhagen, Sveriges<br />

Byggindustrier vill ha regler som<br />

räcker länge.<br />

26 / hemuppgiften /2011<br />

Det önskar Björn Wellhagen, ansvarig <strong>för</strong> husbyggnadsfrågor vid bransch­ och arbetsgivarorganisationen<br />

Sveriges Byggindustrier (BI), från både politiker och bransch.<br />

Vilken är den viktigaste bostadspolitiska frågan <strong>för</strong><br />

Sveriges Byggindustrier?<br />

– Det behövs både en effektivare plan­ och bygglovprocess<br />

och en friare hyresmarknad. Jag kan inte välja<br />

någon fram<strong>för</strong> den andra, båda är lika viktiga <strong>för</strong> en<br />

fungerande bostadsmarknad.<br />

Finns det några andra avgörande frågor?<br />

– Vi måste titta på de inlåsningseffekter som finns i<br />

form av besk<strong>att</strong>ning. Exempelvis när reavinstbesk<strong>att</strong>ningen<br />

gör det <strong>för</strong> dyrt <strong>för</strong> ett äldre par <strong>att</strong> flytta från<br />

sin villa, och i och med det <strong>för</strong>svårar flyttkedjor.<br />

– BI vill också <strong>att</strong> besk<strong>att</strong>ningen av olika upplåtelseformer<br />

ska ses över eftersom hyresrätter är missgynnade<br />

i jäm<strong>för</strong>else med bostadsrätter, villor och ägarlägenheter,<br />

och utveckla upplåtelseformerna. Man kanske<br />

kan ha tidsbegränsade kontrakt <strong>för</strong> hyreslägenheter på<br />

samma sätt som man har <strong>för</strong> lokaler? Vi tycker också<br />

det är viktigt med ägarlägenheter och vill ha fri hyressättning<br />

när de hyrs ut.<br />

Vad är bostadsmarknadens största problem?<br />

– Att marknaden fungerar <strong>för</strong> villor, bostadsrätter och<br />

ägarlägenheter men inte <strong>för</strong> hyresrätter. Och <strong>att</strong> man<br />

fokuserar på en grupp, en delmarknad, istället <strong>för</strong> <strong>att</strong><br />

ta helhetsgrepp. Man kan inte lösa små problem <strong>för</strong><br />

en kort period åt den som skriker högst. Istället måste<br />

man ha helikopterperspektiv och tänka långsiktigt.<br />

Hur ska en <strong>för</strong>ändring ske?<br />

– Kommu<strong>ner</strong> måste bli bättre på <strong>att</strong> ta fram pla<strong>ner</strong>.<br />

Byggherrar måste bli bättre beställare och skapa fungerande<br />

samarbeten med entreprenörer och konsulter;<br />

det blir billigare <strong>att</strong> göra ändringar på ritbordet<br />

än i skala 1:1. Slöseriet i branschen måste minska, man<br />

måste arbeta på ett smartare sätt. Det är bra <strong>att</strong> alltfler<br />

utländska entreprenörer kommer in i Sverige. Till sist<br />

måste vi stegvis – under en period på 10–15 år – gå över<br />

till en fri hyressättning.<br />

– Det viktiga är <strong>att</strong> inse <strong>att</strong> det inte finns någon quickfix<br />

och nöja sig med <strong>att</strong> skylla på staten. Alla grupper<br />

måste ta sitt ansvar och samverkan måste öka.<br />

Finns det en bostadspolitik i Sverige idag?<br />

– Den politik som bedrivs idag är lika mycket bostadspolitik<br />

som den man traditionellt tänker på som<br />

bostadspolitik, men utan den styrning i form av stöd<br />

som fanns tidigare. I dagens bostadspolitik jobbar man<br />

med andra medel och med målet <strong>att</strong> få långsiktiga spelregler<br />

utan statliga subventio<strong>ner</strong>.<br />

– Och det gillar vi på BI – det är någonting som är konstigt<br />

om man inte ska kunna bygga bostäder utan <strong>att</strong> få<br />

betalt <strong>för</strong> det. Vi vill ha stöd på individnivå, inte ryckiga<br />

subventio<strong>ner</strong> till bygg<strong>för</strong>etagen.<br />

Var<strong>för</strong> har ni valt <strong>att</strong> engagera er i Hemuppgiften?<br />

– Vi ville få nytänkande och friska idéer. Och sedan<br />

kunna använda tävlingen <strong>för</strong> <strong>att</strong> få ut de <strong>här</strong> nytänkande<br />

<strong>för</strong>slagen på <strong>för</strong>etagen. De är mer eller mindre<br />

realistiska men alla borrhål hittar man inte olja i!<br />

Hur vill ni jobba med <strong>att</strong> skapa bostäder <strong>för</strong> unga?<br />

– Vi tror som sagt på ett ökat byggande i ett helhetsperspektiv,<br />

som underlättar flyttkedjor. Just ungdomsboende<br />

vill vi ändå stödja genom <strong>att</strong> skapa mötesplatser<br />

där ungas tankar och önskemål kan möta våra producerande<br />

medlems<strong>för</strong>etag <strong>för</strong> ett bra idéutbyte.<br />

Elisabet Näslund<br />

Foto: Kasper Dudzik

Ungas boende i storstäder<br />

och högskoleorter:<br />

En lägesrapport från några kommunala bostadsbolag<br />

Den <strong>här</strong> rapporten analyserar ungas situation på bostadsmarknaden.<br />

Den innehåller goda exempel från ett antal kommunala<br />

bostadsbolag, som aktivt arbetar <strong>för</strong> <strong>att</strong> underlätta <strong>för</strong> unga <strong>att</strong> få<br />

en egen bostad.<br />

Beställ eller <strong>ladda</strong> <strong>ner</strong> rapporten från www.sabo.se<br />

SABO Besöksadress Drottninggatan 29, Box 474, 101 29 Stockholm<br />

Tel 08-406 55 00, fax 08-20 99 04, hemsida www.sabo.se, e-post info@sabo.se<br />

Sustainable engineering and design<br />

hemuppgiften / 2011 / 27

Kan vi få en ny fungerande bostadspolitik – en bostadspolitik som får igång byggandet?<br />

Hemuppgiften har lyssnat av ett samtal mellan Sveriges Arkitekters <strong>för</strong>bundsdirektör<br />

Staffan Carenholm och arkitekt SAR/MSA Lotta Lehmann som följer bostadsutvecklingen.<br />

boSTaDSbRiST<br />

och bostadsPoliTiK<br />

lotta lehmann (ll): Bostadspolitik har kommit upp<br />

på dagordningen igen! Jag har läst ett antal reportage<br />

och deb<strong>att</strong>artiklar som tar upp bostadspolitiken. Och så<br />

har vi diskussionen om bolånen och bostadspriserna.<br />

Staffan Carenholm (SC): Gensvaret från arkitektstudenterna<br />

på Hemuppgiften var enormt så uppenbart<br />

ser studenterna stora problem med <strong>att</strong> hitta<br />

boende. Förslagen som kom in spände över ett brett<br />

fält av möjliga åtgärder och lösningar. För studenterna<br />

handlade det både om <strong>att</strong> bygga <strong>för</strong> de unga<br />

och <strong>att</strong> hålla <strong>ner</strong>e kostnaderna så <strong>att</strong> de har råd med<br />

lägenheterna.<br />

ll: Det finns inte tillräckligt många bostäder, särskilt<br />

inte små, billiga lägenheter och det som byggs är mest<br />

familjebostäder som blir <strong>för</strong> dyra. Vi har byggt alldeles<br />

<strong>för</strong> lite ett antal år och det blir ett uppdämt behov.<br />

Bristsituationen är helt uppenbar, men alla håller inte<br />

med. Jag har läst en rapport från Statens Bostadskreditnämnd<br />

där de hävdar <strong>att</strong> antalet bostäder följer<br />

befolkningsutvecklingen, och <strong>att</strong> prisökningen<br />

på enfamiljshus mellan 1950 och 2010 i landet inte<br />

är större än inkomstökningen. Men de siffror som de<br />

räknat på fångar varken in <strong>att</strong> hushållen blivit mindre,<br />

och därmed många, många fler, eller <strong>att</strong> bostäder inte<br />

riktigt finns där vi behöver dem.<br />

28 / hemuppgiften /2011<br />

SC: Eftersom bostadsforskningen är mer eller mind re<br />

avvecklad har vi inte längre en sammanhållen kunskap<br />

om bostadsvanor och människors syn på sitt<br />

boende. Dessutom finns det stora grupper, inte minst<br />

unga och de som inte hunnit in i bostadskarriären,<br />

som inte får en chans <strong>att</strong> göra sina röster hörda. De<br />

som vill, och måste in, på bostadsmarknaden har helt<br />

enkelt inte någon röststark <strong>för</strong>eträdare. Det måste<br />

ytterst vara ett politiskt ansvar <strong>att</strong> se till <strong>att</strong> vi får en<br />

bostadsmarknad som inte stänger unga människor<br />

ute.<br />

ll: Boverket som tillsammans med länsstyrelser och<br />

kommu<strong>ner</strong> gör regionala analyser av bostadsmarknaden<br />

kommer fram till <strong>att</strong> det är brist i över 120 kommu<strong>ner</strong>.<br />

Och sen ser man också <strong>att</strong> det f<strong>att</strong>as små, billiga<br />

lägenheter <strong>för</strong> yngre och tillgängliga lägenheter<br />

<strong>för</strong> äldre. I Boverkets rapport konstateras <strong>att</strong> bara 16<br />

procent av kommu<strong>ner</strong>na har aktuella riktlinjer <strong>för</strong><br />

bostads<strong>för</strong>sörjningen och lever upp till bostads<strong>för</strong>sörjningslagen.<br />

Kanske är det dags <strong>att</strong> ställa krav på<br />

alla kommu<strong>ner</strong> <strong>att</strong> de följer lagen och börjar jobba<br />

med bostads<strong>för</strong>sörjningen!<br />

SC: När man pratar bostadsmarknad blir det lätt<br />

fokus på nyproduktionen. Och den står ju trots allt<br />

<strong>för</strong> ett mycket marginellt tillskott av bostäder. >>><br />

”Det måste<br />

ytterst vara<br />

ett politiskt<br />

ansvar <strong>att</strong> se<br />

till <strong>att</strong> vi får en<br />

bostadsmarknad<br />

som inte<br />

stänger unga<br />

människor<br />

ute.”<br />

Bostadshus i Liljeholmen i<br />

södra Stockholm. Arkitekt är<br />

Kjellander & Sjöberg genom<br />

Ola Kjellander, Stefan Sjöberg<br />

och Mi Inkinen.

Foto: Anna-Lena M<strong>att</strong>sson<br />

hemuppgiften / 2011 / 29

En stor del av dagens bostadsbrist kan <strong>för</strong>klaras av <strong>att</strong><br />

bostadsmarknaden är <strong>för</strong> oflexibel och full av inlåsningseffekter.<br />

Vi måste skapa ökad rörlighet och mer<br />

välfungerande flyttkedjor. Här kan politikerna bidra<br />

med regel­ och sk<strong>att</strong>eändringar som främjar ökad<br />

vilja <strong>att</strong> anpassa sitt boende till sina faktiska behov.<br />

De instrumenten be<strong>här</strong>skar regering och riksdag.<br />

Bostadsbyggandets omf<strong>att</strong>ning kan de däremot nästan<br />

inte alls påverka.<br />

Om <strong>att</strong> bygga mer – i samarbete<br />

SC: Marknaden har inte klarat av <strong>att</strong> matcha efterfrågan<br />

på bostäder. Att bygga hus är inte som <strong>att</strong> producera<br />

kläder eller bilar, <strong>för</strong> <strong>att</strong> bygga krävs både mark<br />

och plan. Här måste marknaden samarbeta med samhället<br />

<strong>för</strong> <strong>att</strong> det ska bli bostäder. Jag tror <strong>att</strong> politikerna<br />

i en del storstäder tagits på sängen av hur stort<br />

trycket blivit på storstaden.<br />

Ser vi på Stockholm har ju fokus under lång tid<br />

varit <strong>att</strong> ombilda hyresrätter till bostadsrätter, inte<br />

hur staden ska kunna hantera de <strong>för</strong>väntningar en<br />

snabbt växande befolkning har på en fungerande<br />

bostadsmarknad. Nu har man insett <strong>att</strong> man måste<br />

kraftsamla <strong>för</strong> <strong>att</strong> möta inflyttningstrycket och <strong>för</strong> <strong>att</strong><br />

de människor som dras till och får jobb i storstaden<br />

också måste ha någonstans <strong>att</strong> bo. Det är i grunden<br />

bra <strong>att</strong> tillväxtperspektivet styr den politiska agendan,<br />

inte käbblet om olika upplåtelseformer.<br />

ll: Samtidigt är ju en stor del av problematiken <strong>att</strong><br />

behovet av <strong>att</strong> bygga är störst där det redan mycket<br />

är byggt. Att bygga ihop stadens olika delar och bygga<br />

tätare har idag komplexa <strong>för</strong>utsättningar och bety­<br />

30 / hemuppgiften /2011<br />

der <strong>att</strong> allt tar mycket längre tid. Bostadsbyggande<br />

i befintlig stadsmiljö ställer byggarna in<strong>för</strong> andra<br />

utmaningar än de som uppstår när de bygger på jungfrulig<br />

mark och öppna, fria ytor. De måste vara flexibla<br />

och visa <strong>att</strong> de både vill och klarar <strong>att</strong> också bygga<br />

enskilda projekt, inte bara hela områden.<br />

Det finns ju större utbyggnadsområden också men<br />

numera vill gärna kommu<strong>ner</strong>na ha variation och helst<br />

flera byggherrar i ett område.<br />

SC: Att kommu<strong>ner</strong>na vill ha mer variation och ökad<br />

konkurrens är bra. Då är det viktigt <strong>att</strong> öppna marknaden<br />

<strong>för</strong> fler mindre aktörer. Ett problem är <strong>att</strong><br />

mind re byggare kan få svårt med finansieringen när<br />

tiden dras ut i pla<strong>ner</strong>ingsprocessen. Det paradoxala<br />

är <strong>att</strong> det är de största byggarna som främst beklagar<br />

sig över långsam pla<strong>ner</strong>ingsprocess. Långsamma<br />

och komplexa processer gynnar trots allt den som har<br />

en stark finansiell situation. Konkurrensen blir helt<br />

enkelt mindre på marknaden när mindre aktörer inte<br />

orkar vara med. Så risken är ändå stor <strong>att</strong> konkurrensen<br />

kommer <strong>att</strong> fortsätta <strong>att</strong> vara ganska begränsad<br />

och <strong>att</strong> de största byggarna kommer <strong>att</strong> fortsätta <strong>att</strong><br />

domi<strong>ner</strong>a, med sina standardiserade processer som<br />

utgår från ett volymtänkande som inte alltid fungerar<br />

så bra i komplexa stadsbyggnadssammanhang.<br />

Om <strong>att</strong> bygga mer olikt<br />

ll: Ett argument som ibland kommer fram <strong>för</strong> <strong>att</strong><br />

bygga stora lägenheter är <strong>att</strong> de skulle ge längre flyttkedjor<br />

och därmed hjälpa fler hushåll. Även om det<br />

stämmer är det en lite <strong>för</strong> enkel matematik. Bostadshusets<br />

volym och antalet kvadratmetrar är oftast<br />

Foto: Ina Flygare<br />

Lotta Lehmann och Staffan<br />

Carenholm jobbar ihop på<br />

Sveriges Arkitekter men är inte<br />

ense om allt.<br />

”The home should be the<br />

treasure chest of living”<br />

Le Corbusier.<br />

Ett citat som finns i Sveriges<br />

Arkitekters Arkitektur och politik.<br />

En skrift med olika <strong>för</strong>slag till<br />

regering och riksdag. Går <strong>att</strong><br />

beställa på www.arkitekt.se.

givet i detaljplanen. Så valet står inte mellan <strong>att</strong> bygga<br />

en fyra eller en etta. Valet står mellan <strong>att</strong> bygga en fyra<br />

eller fyra ettor.<br />

SC: Jag skulle faktiskt kunna tänka mig <strong>att</strong> via lag,<br />

plan eller avtal garantera ett visst antal mindre lägenheter<br />

i många bostadsprojekt.<br />

ll: Sen kunde man ju också hoppas på <strong>att</strong> vi kunde<br />

ha en utveckling där stora lägenheter utformas så <strong>att</strong><br />

de passar mamma­pappa­barn lika bra som andra<br />

konstellatio<strong>ner</strong>. Med lite mer ge<strong>ner</strong>ella rum och utan<br />

genomgångsrum går det lättare <strong>att</strong> dela lägenhet.<br />

Om <strong>att</strong> få bostadsmarknaden <strong>att</strong> fungera<br />

SC: Oavsett hur mycket och vad man bygger kommer<br />

det <strong>att</strong> ta lång tid <strong>att</strong> innan vi har tillräckligt med<br />

bostäder <strong>för</strong> de unga i tillväxtkommu<strong>ner</strong>na. Vi måste<br />

också ha åtgärder <strong>för</strong> <strong>att</strong> nyttja det befintliga beståndet<br />

bättre.<br />

ll: Tjaa… Jag är skeptisk. Regeringen startade med<br />

<strong>att</strong> höja schablonavdraget <strong>för</strong> privat uthyrning.<br />

Och sen gick bostadsministern ut i tidningarna och<br />

menade <strong>att</strong> halva villan skulle gå <strong>att</strong> hyra ut sk<strong>att</strong>efritt.<br />

Hans argumentation gick ut på <strong>att</strong> detta skulle ge<br />

fler bostäder till unga. Men jag undrar om de tomma<br />

vindarna finns på de orter där bostadsbristen <strong>för</strong> unga<br />

är värst. Där bostadsbristen finns, finns också en stor<br />

efterfrågan och höga priser. Det blir pengar över på<br />

<strong>att</strong> sälja en stor bostad <strong>för</strong> <strong>att</strong> köpa en lite mindre. Och<br />

dagens 50–60­plussare i storstäderna är ett rörligt<br />

gäng. De flyttar till något mer bekvämt när barnen flugit<br />

ut eller till fritidshuset eller nåt.<br />

SC: Men Handelskammaren i Stockholm tror <strong>att</strong> det<br />

går <strong>att</strong> få fram ganska många fler andrahandsboenden<br />

genom <strong>att</strong> lätta på regelverk och byråkrati. De menar<br />

också <strong>att</strong> det skulle vara ”hela bostäder” och inte bara<br />

små rum.<br />

ll: Njaa, det kan ju vara <strong>att</strong> någon i hushållet flyttat<br />

som gjort huset eller lägenheten lite stor. Är det tillfälligt<br />

kanske man väljer <strong>att</strong> hyra ut, åtminstone om<br />

man kän<strong>ner</strong> någon som behöver boende. Men har<br />

man plats över i någon av bostadsbristkommu<strong>ner</strong>na<br />

sparar man mest på <strong>att</strong> byta <strong>ner</strong> sig i storlek.<br />

SC: Med den tid det tar <strong>att</strong> bygga if<strong>att</strong> bostadsbristen,<br />

måste vi göra allt <strong>för</strong> <strong>att</strong> utnyttja de bostäder vi har på<br />

bästa sätt. Där<strong>för</strong> är ”smörjmedel” <strong>för</strong> bostadsmarknaden<br />

viktigt. Det är bra om rörligheten ökar. Och jag<br />

vill inte tillbaka till den situation vi hade i början på<br />

90­talet då folk <strong>för</strong>lorade pengar på <strong>att</strong> flytta även om<br />

det var till en mindre bostad. Sådana inlåsningseffekter<br />

hjälper inte någon.<br />

VÄLKOMMEN<br />

TILL FRAMTIDEN.<br />

KÄNN DIG SOM<br />

HEMMA.<br />

Genom <strong>att</strong> medverka i Hemuppgiften får vi ytterligare inblick i hur<br />

ungas önskeboende ser ut. Efter drygt 60 år vet vi nämligen <strong>att</strong><br />

det krävs en rejäl dos lyhördhet <strong>för</strong> <strong>att</strong> bygga framtidens boenden.<br />

En konstant dialog med våra kunder har bland annat resulterat i<br />

<strong>att</strong> vi bara bygger ljusa, luftiga och funktionella<br />

bostäder med genomtänkta planlösningar och<br />

praktiska detaljer, i <strong>att</strong>raktiva lägen. Så miljövänligt<br />

det bara är möjligt dessutom. Smarta kvadrat<br />

helt enkelt. Moderna kvadrat om man så vill.<br />

Så <strong>för</strong> oss är Hemuppgiften ett sätt <strong>att</strong> få ännu<br />

bättre koll på framtidens trivsel.<br />

LÄS GÄRNA MER på jM.SE

Det blir aldrig<br />

som man tänkt sig<br />

eller Hur mäter man egentligen bostadsefterfrågan?<br />

Det finns en massiv kritik mot traditionellt kärnfamiljstänkande i pla<strong>ner</strong>ingen av<br />

flerfamiljshus. Inte minst bland unga. Vi söker svaren på hur bostadsutvecklarna<br />

gör när de bygger bostäder.<br />

När JM i början av 2000­talet utvecklade Silverdal i Sollentuna<br />

fick bygg<strong>för</strong>etaget en syn<strong>ner</strong>ligen homogen kundgrupp.<br />

Till ett kvarter med småhus flyttade i princip<br />

enbart unga, välbeställda barnfamiljer från några få kvarter i Vasastan!<br />

Det var 2006 och högkonjunktur och barnfamiljerna betalade<br />

gärna extra <strong>för</strong> ett radhus utan tomt <strong>att</strong> sköta men med tillgång till<br />

parker och naturområden och nära in<strong>ner</strong>stan.<br />

– Det är svårt <strong>att</strong> göra bostadsmätningar i ett helt nytt område men<br />

vi gjorde en enkel undersökning som pekade på <strong>att</strong> vi skulle fortsätta<br />

bygga även flerbostadshus <strong>för</strong> samma kundgrupp. Så arkitekten<br />

HMXW projekterade stora rymliga lägenheter i nästa etapp,<br />

berättar Anders Lif, JM:s projektledare <strong>för</strong> Silverdal.<br />

Men vid säljstarten 2007 av <strong>för</strong>sta flerbostadshusetappen började<br />

finansmarknaden gunga och <strong>för</strong>säljningen gick så där. JM fick<br />

tänka om. Man gjorde en <strong>för</strong>djupad marknadsundersökning <strong>för</strong><br />

<strong>att</strong> få en tydligare bild av målgruppen. Kom fram till <strong>att</strong> de som vill<br />

flytta till en lägenhet i Silverdal är unga par från närliggande områden<br />

samt singlar och medelålders par. De som söker funktion snarare<br />

än yta.<br />

– Vi utgick i högre grad från månadskostnaden och krympte<br />

ytorna. Nu bygger vi 99 lägenheter i bostadsrätts<strong>för</strong>eningen Silverdalsbacken<br />

på i princip samma yta där vi tidigare hade ritat 76<br />

lägenheter, säger Anders Lif.<br />

Idag är alla lägenheter utom en sålda. Populärast är tvåor till<br />

fyror. Ettorna går också, till <strong>för</strong>stagångsköpare i 20­årsåldern från<br />

Sollentuna.<br />

Det kan tyckas <strong>att</strong> bostadsbolagen jobbar reaktivt med marknadsundersökningar<br />

när de mäter vilka som flyttat in i det som just<br />

byggts i närområdet. I fallet Silverdalsbacken visade det sig heller<br />

32 / hemuppgiften /2011<br />

inte vara en särskilt bra metod. I den nya undersökningen bad man<br />

de intervjuade <strong>att</strong> se framåt när man frågade hur de ville bo inom<br />

fem år och vad de var villiga <strong>att</strong> betala <strong>för</strong> det. Och, betonar, Anders<br />

Lif, <strong>att</strong> köpa bostad på ritningsstadiet är i sig framåtblickande:<br />

Det krävs stabilitet i livssituationen <strong>för</strong> <strong>att</strong> besluta sig <strong>för</strong> <strong>att</strong> flytta<br />

någonstans om ett par år.<br />

– Om man bara frågar vad folk vill ha är det svårt <strong>att</strong> få vettiga<br />

svar. Man måste ha med betalningsvilja när man intervjuar. Det<br />

gäller speciellt ”den curlade ge<strong>ner</strong>ationen”, säger Maria Pleiborn,<br />

demograf och seniorkonsult på WSP som studerat effekterna av<br />

90­talets ungdomspuckel.<br />

När hon gör bostadsmätningar på uppdrag åt kommu<strong>ner</strong>, fastighetsbolag<br />

eller intresseorganisatio<strong>ner</strong>, börjar hon med en demografisk<br />

kartläggning hur befolkningen i området ser ut och <strong>för</strong>ändras.<br />

Hon undersöker också vad som händer i närområdet, om något<br />

byggs eller <strong>för</strong>svin<strong>ner</strong>, tidigare genom<strong>för</strong>da projekt, vad som händer<br />

med handel och kommunikatio<strong>ner</strong>.<br />

Ge<strong>ner</strong>ellt sett är svenskarna villiga <strong>att</strong> betala <strong>för</strong> läget och utsikt.<br />

Lägenheter som ligger nära kommunikatio<strong>ner</strong> och rekreation och<br />

som har balkong, med vackra vyer och fri sikt är dyrare. Men de<br />

ungas önskemål är ett undantag.<br />

– Balkong är lätt <strong>att</strong> pruta bort och man kan bygga små ytor, <strong>för</strong><br />

de är nästan aldrig hemma. Det viktigaste <strong>för</strong> unga är <strong>att</strong> bostaden<br />

är billig och <strong>att</strong> den är nära det viktigaste – till skolan, fritidsintresset<br />

eller andra ungdomar. Och tillgänglighet till staden är jätteviktig<br />

eftersom många av dem inte har bil. Det är svårt <strong>att</strong> <strong>att</strong>rahera<br />

unga till ytter<strong>för</strong>orter, säger Maria Pleiborn och exemplifierar med<br />

Vallentunas satsning på <strong>att</strong> bli centrum <strong>för</strong> KTH­studenterna<br />

vilket inte går särskilt bra.<br />

>>>

Illustration: JM Illustration: JM<br />

Yngre och äldre Sollentunabor,<br />

de som jobbar i Kista samt de<br />

som bor i Kista och vill göra bostadskarriär<br />

kommer <strong>att</strong> flytta till<br />

Silverdalsbackens brf. En blandad<br />

grupp, helt i linje med vad<br />

de flesta som pla<strong>ner</strong>ar bostäder<br />

vill ha.<br />

Interiör från Silverdalsbacken.<br />

Öppen planlösning är eftertraktat<br />

i bostadsundersökningar<br />

men inte funktionellt <strong>för</strong> alla<br />

boendekonstellatio<strong>ner</strong>.<br />

hemuppgiften / 2011 / 33

Hon understryker vilket allvarligt samhällsproblem bostadsbristen<br />

<strong>för</strong> unga är. Kan de inte flytta till de urbana miljöer där de<br />

utvecklas genom utbildning och/eller arbetslivserfarenhet blir<br />

resultatet allt<strong>för</strong> lätt <strong>att</strong> de sticker utomlands eller stannar på orter<br />

där de har svårt <strong>att</strong> få jobb eller utbilda sig. Att inte ta tillvara framtidens<br />

kompetenta arbetskraft kommer <strong>att</strong> straffa sig.<br />

Men även om en beställare kommit över en markplätt hyfsat centralt<br />

men ändå billigt är det svårt <strong>att</strong> bygga ungdomsbostäder där,<br />

är Maria Pleiborns erfarenhet. Orsakerna? Konkurrensen är <strong>för</strong><br />

dålig – de börsnoterade byggjättarna har höga avkastningskrav och<br />

uppstickare har svårt <strong>att</strong> ta sig in. Regelsystemet gör det svårt <strong>att</strong><br />

bygga billigt och centralt. Och bankernas nya insats­ och amorteringskrav<br />

stänger ute <strong>för</strong>stagångsköparna.<br />

– Stimulera rörligheten och bygg mer är det viktigaste <strong>för</strong> <strong>att</strong> få<br />

fler små, billiga lägenheter. Flyttkedjor hjälper till viss del, bygger<br />

man stort flyttar folk från mindre lägenheter, men man måste<br />

bygga litet och billigt också. I snitt bor vi två perso<strong>ner</strong> per bostad –<br />

det är inte synd om oss svenskar, men vi flyttar <strong>för</strong> lite, säger Maria<br />

Pleiborn.<br />

Hon berättar <strong>att</strong> hon märker en trend i fastighetsbranschen: Att<br />

inte längre tro på bostadsmätningar, <strong>att</strong> det inte går <strong>att</strong> <strong>för</strong>utse vilka<br />

som flyttar var. Men snarare än <strong>att</strong> oroa sig <strong>för</strong> <strong>att</strong> kundunderlaget<br />

sviktar ser hon möjligheter:<br />

– I så fall är ju det bra. Då kan man börja bygga bostäder som passar<br />

alla. Som inte är så målgruppsanpassade så <strong>att</strong> bara en homogen<br />

grupp flyttar in.<br />

34 / hemuppgiften /2011<br />

Elisabet Näslund<br />

Illustration: JM<br />

Arkitekt <strong>för</strong> Silverdalsbacken är HMXW arkitekter med ansvarig<br />

arkitekt Per Héderus och handläggande arkitekt Gunilla Hamelius.<br />

<strong>att</strong> bygga hus är <strong>att</strong> bygga<br />

samhällen. där ska vi bo.<br />

där ska vi leva. Ung som<br />

gammal och alla däremellan.<br />

Bostäder ska byggas där vi vill<br />

bo. Som vi vill bo i. Som vi har<br />

råd <strong>att</strong> bo i. Som vi mår bra i.<br />

det är fullt möjligt. Bara<br />

viljan finns.

ostaden i<br />

STaDsutveckling<br />

Foto: Michael Coreback<br />

Bygga fler bostäder är nödvändigt men räcker inte. För <strong>att</strong><br />

få goda bostäder måste man bygga stad också. Hur gör<br />

man det i gamla industriområden, där buller och bevarandefrågor<br />

är två av flera problem <strong>att</strong> övervinna? Södra Munksjön<br />

i Jönköping och Prippstomten i Stockholm ger två svar<br />

på frågan. Text: Elisabet Näslund.<br />

hemuppgiften / 2011 / 35

JÖNKÖPING/MUNKSJÖN:<br />

36 / hemuppgiften /2011<br />

Finansminister Anders Borg har lagt alla utredningar<br />

om höghastighetståg på is. Men i Jönköping<br />

deppar man inte <strong>för</strong> det.<br />

– Stadsutvecklingen beror på befolkningsökningen<br />

och Ålborgsåtagandena. Om höghastighetsbanans<br />

järnvägsstation kommer och läggs centralt <strong>här</strong> i Jönköping<br />

blir det ytterligare en motor <strong>för</strong> utvecklingen,<br />

men det är inte avgörande, säger Josephine Nellerup.<br />

Hon är samhällsbyggnadsstrateg i Jönköpings<br />

kommun, den spindel i nätet som ska få ett 15­tal fastighetsägare,<br />

kommuntjänstemän, myndigheter och<br />

medborgare <strong>att</strong> vandra i samma takt. Mot <strong>för</strong>verkligandet<br />

av den vision av stadskärnans utvidgning som<br />

sker runt södra Munksjön.<br />

I sitt jobb <strong>att</strong> initiera, koordi<strong>ner</strong>a och driva genom<strong>för</strong>andet<br />

av stadsbyggnadsvisionens alla delprojekt<br />

har Josephine Nellerup flera <strong>för</strong>delar på sin sida: sin<br />

egen entusiasm, en tydlig politisk vilja och en upptrampad<br />

stig vad gäller <strong>att</strong> realisera stadsbyggnadsvisio<strong>ner</strong>.<br />

Jönköpings kommun vann Sveriges Arkitek­<br />

ters Planpris 2000 <strong>för</strong> sin Stadsbyggnadsvision 1.0<br />

och blev nomi<strong>ner</strong>ade till Planpriset 2010. Den utvecklade<br />

den traditionella citykärnan, mötte och betvingade<br />

konkurrensen från externhandelsområdet A6.<br />

– Visionsarbetet har pågått i tio år och vi har vinnlagt<br />

oss om <strong>att</strong> skapa stor samhörighet kring det – visa<br />

en målbild och <strong>för</strong>a en dialog där många kan delta,<br />

säger kommunalrådet Ann­Mari Nilsson, (C), och<br />

exemplifierar med samråd, bemannade utställningar,<br />

deltagande på marknadsdagar och andra evenemang<br />

som drar folk.<br />

Känslan <strong>för</strong> samhörighet finns kvar i <strong>för</strong>verkligandet<br />

av Stadsbyggnadsvision 2.0. Ett stort projekt inom<br />

denna berör södra Munksjön. Ett område som Ann­<br />

Mari Nilsson beskriver som ”en väldigt stor utmaning”.<br />

Här finns kulturhistoriskt värdefulla industribyggnader<br />

där verksamhet fortfarande pågår, bland<br />

annat pappersbruk. Mark full med miljögifter från<br />

industrin som måste sa<strong>ner</strong>as. Munksjön, också den i<br />

behov av sa<strong>ner</strong>ing. Och en räcka fastighetsägare som<br />

Foto: Michael Coreback

Illustration: Jönköping kommun<br />

ska lockas <strong>att</strong> göra mer än exploatera sin egen mark:<br />

De ska också vara med <strong>att</strong> bygga de nya stadsdelarnas<br />

gemensamma torg, parker och gaturum.<br />

– Exploateringssamverkan är A och O om man ska<br />

bygga stad. I Stadsbyggnadsvisionen har vi bildat en<br />

intressegrupp med de privata fastighetsägarna där vi<br />

bland annat gör gemensamma studieresor och parallella<br />

idéutredningar. De är djupt involverade i stadsutvecklingen<br />

och jag tror det beror på <strong>att</strong> vi i Jönköping<br />

tränat länge på det <strong>här</strong>, säger Josephine Nellerup.<br />

Samtidigt påpekar hon <strong>att</strong> det snart blir skarpt läge<br />

när projektet kommer in i sin genom<strong>för</strong>andefas:<br />

– Vem ska till exempel anlägga parken? Vi måste<br />

få fastighetsägarna <strong>att</strong> <strong>för</strong>stå <strong>att</strong> det är en gemensam<br />

kostnad <strong>för</strong> alla där<strong>för</strong> <strong>att</strong> alla vin<strong>ner</strong> på <strong>att</strong> den finns,<br />

de också eftersom deras fastigheter blir värdefullare.<br />

Vår struktur måste se annorlunda ut än fastighetsgränserna.<br />

Hur går det då? Jo, på mötena säger exploatörerna<br />

<strong>att</strong> ”det är klart <strong>att</strong> vi ska bygga stad” – och så vrider<br />

de på sig, berättar Josephine Nellerup.<br />

– Hittills går det bra. Det <strong>här</strong> är inget som är lätt,<br />

inget som går på räls, men vi jobbar efter mål som<br />

kommunfullmäktige tagit. Och det som avgör är <strong>att</strong><br />

politiken står fast.<br />

Även marksa<strong>ner</strong>ingen sker i nära samverkan mellan<br />

fastighetsägare och kommunen utifrån samma<br />

princip <strong>att</strong> alla är vinnare om man samarbetar om<br />

den bästa lösningen. I takt med <strong>att</strong> de mest störande<br />

industrierna <strong>för</strong>mås flytta eller anpassas ska bostäder,<br />

arbetsplatser, skolor, kulturverksamheter och handel<br />

hitta vägen in i området. Då kan man också bygga<br />

bostäder på fabriksområdet. I den hårdgjorda industrimarken<br />

ska det spira i nya parker och längs trädplanterade<br />

gator. Och befintliga grönytor, inklusive<br />

strandpromenaden längs Munksjön, ska rustas upp.<br />

Pla<strong>ner</strong>na är stora. Vad som gör <strong>att</strong> de inte riskerar<br />

<strong>att</strong> falla pl<strong>att</strong> till marken är den investeringsplan som<br />

är kopplad till Stadsbyggnadsvision 2.0. Varje delprojekt<br />

och varje del i stadsutvecklingen ligger i stadsbyggnadsvisionens<br />

investeringsbudget. Jönköpings<br />

kommun kräver alltså samma sak av sig själv som av<br />

fastighetsägarna. Från tanke till handling är uttrycket<br />

som både kommunalrådet använder och som återkommer<br />

i <strong>för</strong>slaget till ramprogram.<br />

– Vi tar inte fram något <strong>för</strong>slag i stadsbyggnadsvisionen<br />

som inte är finansierat i budgeten. Jag gör inte<br />

utredningar som sedan står och dammar i en bokhylla.<br />

Det vi <strong>för</strong>eslår ska det också finnas pengar till<br />

<strong>att</strong> genom<strong>för</strong>a, säger Josephine Nellerup. >>><br />

Jönköping fortsätter utvidga<br />

stadskärnan, in på gammal industrimark.<br />

I visionsbilden ovan ser<br />

man kommunens pla<strong>ner</strong> <strong>för</strong> det<br />

fullt utbyggda området år 2030.<br />

hemuppgiften / 2011 / 37

Foto: Michael Coreback<br />

MUNKSJÖ FABRIKSOMRåDE<br />

Var? Industriområdet i södra Munksjön, som ska<br />

utvecklas till stadsdelar, 307 hektar stort, i Jönköping.<br />

Vad? Ett område med äldre och nyare industribyggnader.<br />

Många verksamheter pågår fortfarande. Privata<br />

fastighetsägare äger cirka 60 procent av marken.<br />

mål? En välmående stad med en god livsmiljö <strong>för</strong> alla.<br />

Struktur som underlättar <strong>för</strong> kollektivtrafik och cykel,<br />

hållbara lösningar <strong>för</strong> dagv<strong>att</strong>en med mera, byggnader<br />

av hög kvalitet. Här ska 12 000 boende, 11 000<br />

arbetsplatser, handel samt offentlig service som skolor<br />

och kultur inrymmas.<br />

Status? En <strong>för</strong>djupad översiktsplan <strong>för</strong> Södra Munksjön.<br />

Samråd sker under tiden 18 april–20 juni och<br />

slutligt antagande troligen under 2012. Byggstart <strong>för</strong><br />

de <strong>för</strong>sta etapperna pla<strong>ner</strong>as ske 2014.<br />

åLBORGSåTAGANDENA<br />

Europeiska städer och kommu<strong>ner</strong> samverkar i Europeiska<br />

städers kampanj <strong>för</strong> en hållbar stadsutveckling.<br />

I den har de formulerat en vision om välmående, kreativa<br />

och hållbara städer <strong>för</strong> alla. För <strong>att</strong> nå visionen<br />

har tio åtaganden definierats. Jönköpings kommun<br />

undertecknade ålborgsåtagandena 2007. De ingår i<br />

kommunens målstyrningsarbete; den forts<strong>att</strong>a utvecklingen<br />

av staden ska ske i enlighet med dessa mål.<br />

38 / hemuppgiften /2011

hemuppgiften / 2011 / 39

STOCKHOLM/ULVSUNDA:<br />

40 / hemuppgiften /2011<br />

En solig söndag i mars är det en stadig kö av<br />

bilar som ska in på parkeringen till City­<br />

Gross, Bauhaus och Överskottsbolaget. När<br />

Pripps flyttade bryggeriverksamheten från sin mastodontanläggning<br />

i Ulvsunda flyttade lågprishandeln in.<br />

I den <strong>för</strong>e detta tapphallen köper folk högrev och fänkål,<br />

i den gamla lagerdelen spik och fogsvansar.<br />

I framtiden ska det fortfarande gå <strong>att</strong> handla i<br />

Prippsområdet, men man ska kunna göra mer än så.<br />

Stockholms stads fastighetsbolag S:t Erik Markutveckling<br />

köpte det 166 000 kvadratmeter stora området<br />

2005 <strong>för</strong> <strong>att</strong> successivt bygga ut det till en stadsdel<br />

med bostäder, arbetsplatser och handel samt parker,<br />

torg och garage.<br />

Gamla Pripps ligger i Ulvsunda som idag är ett brötigt<br />

område med industrier och volymhandel, avsku­<br />

ret av v<strong>att</strong>enleder, Bromma flygplats och trafikleder<br />

i skärningspunkten Stockholm–Solna–Sundbyberg.<br />

Kommungränserna ger barriäreffekter och det är<br />

svårt <strong>att</strong> pla<strong>ner</strong>a. Samtidigt är det tryck på utbyggnad<br />

eftersom alla tre kommu<strong>ner</strong>na expanderar kraftigt.<br />

Lägg så till <strong>att</strong> tvärbanan får en hållplats i kanten av<br />

området 2013 när den byggs ut mot Solna/Kista och<br />

det är lätt <strong>att</strong> se potentialen.<br />

Något som görs i Stockholms översiktsplan från<br />

2010, där Ulvsunda industriområde pekas ut som viktigt<br />

utbyggnadsområde.<br />

Prippsområdet har sin beskärda del av utbyggnadsproblematik:<br />

Buller och höjdrestriktio<strong>ner</strong> från flygplatsen,<br />

riskavstånd från Norrbyvägen som är transportled<br />

<strong>för</strong> farligt gods samt översvämningsrisk från<br />

Bällstaån. Dessutom blåklassade Stadsmuseet hela<br />

Foto: Elisabet Näslund

Illustration: White Arkitekter<br />

fastigheten (kv Gjutmästaren 6) 2009. Något oväntat<br />

<strong>för</strong> fastighetsägaren eftersom endast ett fåtal byggnader<br />

kvalar in i denna höga bevarandeklass.<br />

För <strong>att</strong> pröva olika utvecklingsscenarier har arkitektkontoret<br />

White på fastighetsägarens uppdrag<br />

tagit fram en fastighetsutvecklingsplan. Det är ett<br />

pla<strong>ner</strong>ingsverktyg som kommer från landstingsvärlden<br />

och lämpar sig <strong>för</strong> exempelvis offentliga <strong>för</strong>valtare<br />

med stora fastighetsbestånd. Syftet är <strong>att</strong> uppnå<br />

en stabil och långsiktig fastighetsstruktur med beredskap<br />

<strong>för</strong> både utveckling och <strong>för</strong>valtning.<br />

Fastighetsutvecklingsplanen har också tydligt formulerade<br />

projektmål. De viktigaste <strong>för</strong> Prippstomten<br />

är <strong>att</strong> främja en levande stadsmiljö samt <strong>att</strong> planen<br />

präglas av ekonomisk nytta, både <strong>för</strong> fastighetsägaren<br />

och <strong>för</strong> staden på lång sikt, och <strong>att</strong> den beaktar fastighetens<br />

bebyggelseantikvariska värden. Den är ett<br />

verktyg både <strong>för</strong> långsiktig, successiv utveckling av en<br />

ny stadsdel samtidigt som den är vägledande <strong>för</strong> dagliga<br />

<strong>för</strong>valtnings­ och hyresgästfrågor.<br />

– Vi och Exploateringskontoret lät göra fastighetsutvecklingsplanen<br />

som ett sätt <strong>att</strong> komma framåt och<br />

få igång en dialog med stadsbyggnadskontoret, och<br />

även med hyresgästerna, säger Marie Wallhammar,<br />

vd på S:t Erik Markutveckling. Det är ett bra sätt <strong>att</strong><br />

visa tre väldigt olika alternativ i ett tidigt skede där<br />

man kan fånga in och visa upp alla intressen, intressekonflikter<br />

och mål <strong>för</strong> området. Men planen är bara<br />

en idé från fastighetsägaren. Till sist är det stadsbyggnadsnämnden<br />

som f<strong>att</strong>ar beslut.<br />

Charlotte Ruben på White Arkitekter tog i fastighetsutvecklingsplanen<br />

fram tre scenarier <strong>för</strong> hur<br />

Prippstomten kan omvandlas: Bevara, Bygga nytt och<br />

Remix. White <strong>för</strong>ordar alternativet Remix. Det innebär<br />

<strong>att</strong> de mest värdefulla husen bevaras och nya<br />

Illustration: White Arkitekter<br />

Prippsområdets monumentala<br />

volymer tål och kräver en storskalig<br />

exploatering. Där<strong>för</strong> får<br />

man plats med 2 000 bostäder<br />

enligt Whites visionsskisser.<br />

hemuppgiften / 2011 / 41

Kanske inget man tänker på<br />

när man letar kaffebröd, men<br />

Stadsmuseet i Stockholm anser<br />

<strong>att</strong> byggnaderna på Prippstomten<br />

har högt bevarandevärde. De<br />

ser området som ett industrimonument,<br />

unikt <strong>för</strong> sin tid med<br />

arkitekturhistoriska värden och<br />

dramatiskt läge vid v<strong>att</strong>net.<br />

42 / hemuppgiften /2011<br />

byggs. Till exempel <strong>för</strong>eslår man <strong>att</strong> den domi<strong>ner</strong>ande<br />

lagerhallen, idag Bauhaus, ersätts av ett torg omgärdat<br />

av 2 000 bostäder och hus <strong>för</strong> blandade verksamheter,<br />

nya parker och gator.<br />

– Eftersom Ulvsunda pekas ut i översiktsplanen<br />

som ett av de stora utbyggnadsområdena, som ska ha<br />

in<strong>ner</strong>stadskvaliteter med hög täthet, kan inte hela<br />

den stora kolossen vara kvar. Och eftersom vi tror<br />

på successiv utveckling av området innebär det per<br />

definition <strong>att</strong> man sparar vissa delar, säger Charlotte<br />

Ruben.<br />

Hon betonar <strong>att</strong> delar av bebyggelsen har stora kva­<br />

liteter och bör sparas. Omvandlingen får inte radera<br />

ut Ulvsundas historia såsom till stor del skett i exempelvis<br />

stadsdelarna Hammarby sjöstad och Liljeholmen:<br />

– Vi ska bevara så pass mycket <strong>att</strong> historien finns<br />

kvar som ett ”foot print”.<br />

Sparar man allt enligt Bevara­alternativet omöjliggör<br />

man istället intentionen <strong>att</strong> bygga stad. Då får<br />

Stockholms stad istället <strong>för</strong> levande stadsmiljö en<br />

bostadsenklav med 500 bostäder.<br />

River man som i Bygga nytt hela fastigheten får<br />

man in 2 200 bostäder, alltså endast 200 fler än i<br />

Foto: Elisabet Näslund

Remixalternativet. Tricket med Remix är nämligen<br />

<strong>att</strong> de kvarvarande höga och stora byggnaderna, Högdelen,<br />

Tapphallen, Silon och Brygghuset, inte bara tål<br />

utan kräver stora byggnadsvolymer och hög exploatering.<br />

Ner mot v<strong>att</strong>net <strong>för</strong>eslår White bostadshus med<br />

10 till 15 våningar, kring det kommande Pelartorget<br />

stadskvarter med sju våningar och vid den nya stationsparken<br />

fyra till våningar. Delar av Brygghuset<br />

och Högdelen konverteras till bostäder.<br />

Restriktio<strong>ner</strong>na <strong>för</strong> transport av farligt gods räknar<br />

Charlotte Ruben med <strong>att</strong> klara genom <strong>att</strong> placera<br />

bostäderna inne i kvarteret och <strong>ner</strong>e vid v<strong>att</strong>net. Stockholms<br />

stad har tagit fram bullerkurvor som projektet<br />

klarar trots närheten till Bromma flygplats. Inflygningarna<br />

sätter gränser <strong>för</strong> hur höga husen kan vara men<br />

de v<strong>att</strong>ennära bostädernas 15 våningar klarar sig.<br />

Parallellt med programarbetet som stadsbyggnadskontoret<br />

jobbar med pågår flera undersökningar.<br />

Stadsmuseet gör en bebyggelseantikvarisk utredning.<br />

S:t Erik Markutveckling undersöker om det går <strong>att</strong><br />

konvertera silos, brygghus och mälteri till bostäder<br />

trots blåklassningen. Marie Wallhammar säger <strong>att</strong><br />

med undantag <strong>för</strong> blåklassningen är Prippstomten ett<br />

ganska ordinärt projekt i stadsutvecklingssammanhang:<br />

– Så gott som alla stora projekt i Stockholm byggs i<br />

områden med komplikatio<strong>ner</strong> som man får lösa. Det<br />

<strong>här</strong> är nog normalt.<br />

Vi bygger nya bostäder<br />

<strong>för</strong> Verkliga liV.<br />

HeM soM HÅller <strong>för</strong><br />

nya MatVanor.<br />

PRIPPSTOMTEN<br />

Var? Del i Ulvsunda industriområde, idag detaljplanelagt som<br />

industriområde.<br />

Vad? Fastigheten är 166 000 kvadratmeter stor. Byggnaderna, produktion,<br />

anläggning och huvudkontor, upp<strong>för</strong>des i slutet av<br />

60-talet och ritades av Anders Berg Arkitektkontor. Prippstomten<br />

köptes 2004 av Carlsberg av det kommunala fastighetsbolaget<br />

S:t Erik Markutveckling.<br />

mål? Den kommunala fastighetsägaren S:t Erik Markutveckling<br />

pla<strong>ner</strong>ar <strong>för</strong> en blandad, levande stadsdel med omkring<br />

2 000 bostäder, handel, verksamheter och arbetsplatser<br />

i området. Dessutom ska man anlägga parker, torg och<br />

p-platser. Start- och slutdatum finns ännu inte.<br />

Status? Programarbetet <strong>för</strong> Ulvsunda industriområde blir klart<br />

under 2011. Prippstomten utvecklas <strong>för</strong>modligen i etapp 2.<br />

BLåKLASSNING<br />

Stockholms stadsmuseum tog på 80-talet fram en karta som visade<br />

byggnaders klassificeringar i färgerna blått, grönt och gult. Ett blåklassat<br />

hus har enligt Stadsmuseet ett syn<strong>ner</strong>ligen stort kulturhistoriskt<br />

värde. Det har dock inget formellt skydd i likhet med byggnadsminnen.<br />

Däremot har Stockholms kommunfullmäktige beslutat <strong>att</strong> klassningen<br />

ska vara underlag <strong>för</strong> detaljpla<strong>ner</strong> och bygglov.<br />

Vi på Peab skapar hem som håller. Bakom orden finns<br />

både personligt engagemang och kunskap. Vi bygger<br />

nära dig. Där du vill bo. Till fasta priser. Ditt hem blir inte<br />

bara tekniskt och funktionellt hållbart över tiden, utan<br />

också hållbart <strong>för</strong> din ekonomi och ditt liv.<br />

Hitta ditt nya hem på peabbostad.se<br />

hemuppgiften / 2011 / 43

Hemma med vinden<br />

mKb prövar ett nytt sätt <strong>att</strong> bo <strong>för</strong> studenter. Testballongen släpps upp<br />

på en råvind i malmö där unga vuxna haft ett avgörande inflytande över<br />

pla<strong>ner</strong>ingen. Text och foto: Elisabet Näslund.<br />

44 / hemuppgiften /2011<br />

Foto: Elisabet Näslund

En vind i Malmö är en del av allmännyttiga<br />

MKB:s satsning på studentbostäder. En satsning<br />

som egentligen inte är så självklar.<br />

MKB Fastighets AB är nämligen i grunden tveksamt<br />

till kategoriboende eftersom <strong>för</strong>etaget vill<br />

minska segregationen. Att det ändå bildat MKB Student<br />

beror bland annat på Malmö högskolas snabba<br />

expansion. Den riskerar <strong>att</strong> hejdas om studenterna<br />

inte har någonstans <strong>att</strong> bo och det faller tillbaka på<br />

hela stadens utveckling, reso<strong>ner</strong>ar MKB:s ledning.<br />

Med ett bestånd på 978 studentbostäder är de fyra<br />

som byggs på en oinredd vind på Kornettsgatan i centrala<br />

Malmö ett blygsamt tillskott <strong>för</strong> MKB. Men om<br />

pilotprojektet träffar målet kommer fler vindar och<br />

andra infillprojekt <strong>att</strong> <strong>för</strong>vandlas till KompisBo.<br />

Hellre soffa än korridor<br />

– Vi har sett, genom erfarenhet och undersökningar,<br />

<strong>att</strong> korridorboende inte är så populärt bland studenterna<br />

i Malmö. De bor hellre på soffan hos en kompis,<br />

säger Hampus Trellid, chef <strong>för</strong> MKB Student.<br />

KompisBomodellen består där<strong>för</strong> i <strong>att</strong> fyra kompisar<br />

bor ihop, med varsitt rum och separata toaletter men<br />

gemensamt kök och allrum. Vi jobbar också fram en<br />

kontraktsform där alla fyra står på kontraktet och har<br />

gemensamt ansvar <strong>för</strong> till exempel hyresinbetalning.<br />

På så sätt bygger vi upp en livskraftig gemenskap som<br />

är mer hållbar över tid.<br />

Bakom pla<strong>ner</strong>ingen står ett boråd, med tre studenter,<br />

arkitektkontoret AB 05 samt Hampus Trellid<br />

och en <strong>för</strong>valtare från MKB Student. Samarbetet har<br />

punkterat en del myter.<br />

– Arkitekten fick tänka om, berättar Hampus Trellid.<br />

Han hade prutat på frysutrymmet men det gillade<br />

inte studenterna: de gör storkok <strong>för</strong> matlådor på helgerna.<br />

Vi har också projekterat <strong>för</strong> individuella toaletter.<br />

För studenterna är det ett måste. Hyresgästerna<br />

får varsin låsbar toalett, där samma nyckel som går<br />

till rummet går till toaletten. Däremot är badrummet<br />

gemensamt.<br />

Lite dyrare, färre problem<br />

Han kallar borådet <strong>för</strong> ett praktexempel på hur byggare<br />

egentligen vill <strong>att</strong> ett projekt ska gå till: även om<br />

det tar lite längre tid och blir lite dyrare initialt så blir<br />

problemen färre i byggskedet. För <strong>att</strong> inte tala om <strong>att</strong><br />

det underlättar <strong>för</strong> <strong>för</strong>valtaren, som fått en marknadsundersökning<br />

på köpet.<br />

MKB Student har Botkyrkabyggens KompisBo som<br />

<strong>för</strong>ebild. Botkyrkabyggen bygger inga nya bostäder<br />

utan erbjuder befintliga lägenheter. Fram<strong>för</strong> allt treor<br />

som två unga med varsitt kontrakt delar på. Företaget<br />

har jobbat med KompisBo i drygt fem år och har idag<br />

runt 25 sådana lägenheter. Planen är <strong>att</strong> komma upp i<br />

minst 60 KompisBolägenheter.<br />

En viktig poäng med projektet är <strong>att</strong> det ligger i<br />

stadskärnan. MKB Students mål är <strong>att</strong> kunna erbjuda<br />

studentbostäder över hela Malmö, också i centrala<br />

lägen. Det är också lägesfaktorn som gör <strong>att</strong> den ekonomiska<br />

ekvationen går ihop – hyran är inte spikad<br />

men blir något högre än i ytterområdena.<br />

Den <strong>för</strong>delen är också den största risken. Det som<br />

kan stjälpa en utbyggnad av KompisBo i befintliga<br />

byggnader är om övriga boende oroar sig <strong>för</strong> <strong>att</strong> de<br />

ska störas allt<strong>för</strong> mycket av studenterna.<br />

–Risken finns, säger Hampus Trellid. Vi håller tummarna<br />

och ska bygga fler KompisBo om det <strong>här</strong> faller<br />

väl ut.<br />

Hampus Trellid hoppas på fortsättning<br />

<strong>för</strong> KompisBo i Malmö.<br />

(längst <strong>ner</strong>)<br />

Från början innehöll lägenheten<br />

rum <strong>för</strong> tre studenter. Genom <strong>att</strong><br />

minska på de allmänna ytorna<br />

fick man in ett fjärde studentrum.<br />

Skiss: AB 05<br />

hemuppgiften / 2011 / 45

Många var nyfikna på tävlings -<br />

<strong>för</strong>slagen när de visades upp i<br />

Almedalen.<br />

46 / hemuppgiften /2011<br />

90 nya<br />

sätt <strong>att</strong> bo<br />

En tävling om ungas boende med unga som deltagare. Det var tanken<br />

bakom Hemuppgiften, där Sveriges arkitektstudenter tävlade om bästa<br />

<strong>för</strong>slaget till bostäder <strong>för</strong> unga. Och nu går Hemuppgiften rond två i<br />

bostadsdeb<strong>att</strong>en.<br />

Projektet Hemuppgiften startade med en tävling<br />

<strong>för</strong> arkitektstudenter våren 2010. Sveriges<br />

Arkitekter, Sveriges Byggindustrier och<br />

jagvillhabostad.nu arrangerade tillsammans med 14<br />

andra <strong>för</strong>etag och organisatio<strong>ner</strong> från hela branschen.<br />

Tävlingsuppgiften var mycket fri och öppen; studenterna<br />

kunde komma med <strong>för</strong>slag på allt från lagändringar<br />

till möbeldesign eller boendestrukturer<br />

och byggprocesser. Det som bedömdes i tävlingen<br />

spände också över ett brett spektrum som innovation<br />

och nytänkande, arkitektonisk gestaltning, utvecklingsbarhet<br />

och genom<strong>för</strong>barhet samt hållbarhet.<br />

Ett viktigt uppdrag <strong>för</strong> de tävlande var <strong>att</strong> göra <strong>för</strong>slag<br />

som skulle inspirera deb<strong>att</strong>en om bostäder till<br />

unga vuxna – utmana byggherrar, arkitekter, entreprenörer<br />

och inte minst politiker med sina lösningar.<br />

Det är tydligt <strong>att</strong> <strong>för</strong>slagsställarna identifierar boendefrågan<br />

som en politisk fråga och <strong>att</strong> en stor del av<br />

lösningen är politikens ansvar.<br />

Under hela tävlingen var många engagerade, både<br />

medarrangörer och studenter. För <strong>att</strong> ge de tävlande<br />

kunskapsunderlag och inspiration startade Arkitekt­<br />

Studenterna en blogg där material om boende och<br />

byggande lades upp under hela tävlingstiden. Parallellt<br />

arrangerade man diskussio<strong>ner</strong> och seminarier på<br />

samtliga studieorter. Seminarierna genom<strong>för</strong>des <strong>för</strong><br />

<strong>att</strong> erbjuda de tävlande och arrangörerna en möjlighet<br />

<strong>att</strong> träffas och diskutera tävlingsuppgiften gemensamt.<br />

Byggherrar, entreprenörer, arkitekter, kommunala<br />

tjänstemän, representanter <strong>för</strong> intresseorganisatio<strong>ner</strong><br />

och fram<strong>för</strong> allt studenter tog alla med sig just<br />

sina tankar och frågor och fick tillfälle <strong>att</strong> presentera<br />

dem. Ämnen som engagerade var ekonomiska aspekter<br />

på byggande och <strong>för</strong>valtning men självklart också<br />

stadsbyggnad, hållbarhetsfrågor och vad begreppet<br />

<strong>att</strong>raktivitet i kombination med boende faktiskt innebär.

Foto: Katarina Grip Höök<br />

Vid tävlingens slut hade 90 <strong>för</strong>slag lämnats in. Prisutdelningen<br />

hölls under Almedalsveckan på Wisby<br />

Strand torsdagen den 8 juli. Omkring 150 perso<strong>ner</strong><br />

fanns på plats. Bland dem flera representanter från<br />

medarrangörerna – varav några deltog i själva prisutdelningen<br />

och dessutom ett antal politiker, som<br />

Ilmar Reepalu(S), kommunalråd i Malmö, Anneli<br />

Hulthén (S), kommunalråd i Göteborg och Kristina<br />

Alvendal (M), dåvarande stadsbyggnadsborgarråd i<br />

Stockholm. Två ministrar från <strong>för</strong>ra regeringen deltog<br />

också, kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth<br />

(M) och kommun­ och finansmarknadsminister Mats<br />

Odell (KD).<br />

Under politikerveckan i Almedalen ställdes ett urval<br />

av <strong>för</strong>slagen i tävlingen ut på jagvillhabostad.nus gatuplats<br />

på Hamngatan. Tävlingsbidragen hängde på<br />

flyttbara ställningar i tältet. Hamngatan var vältrafikerad<br />

och många stannade till och tittade och frågade<br />

om bidragen. De medföljande medlemmarna<br />

från ArkitektStudenterna och jagvillhabostad.nu<br />

bemannade platsen. Fyra Samtal bland idéerna hölls<br />

med alliansens ungdoms<strong>för</strong>bund, de rödgröna ungdoms<strong>för</strong>bunden,<br />

arrangörerna <strong>för</strong> Hemuppgiften och<br />

bland andra Behran Miri från RGRA, Rörelsen Gatans<br />

Röst och Ansikte i Malmö. Samtalen med ungdoms<strong>för</strong>bunden<br />

lockade ett hundratal perso<strong>ner</strong>.<br />

Tävlingsresultatet<br />

Tävlingen bedömdes av en jury där Sabos vd Kurt Eliasson<br />

var ord<strong>för</strong>ande. Övriga ledamöter var Barbro<br />

Engman, ord<strong>för</strong>ande i Hyresgäst<strong>för</strong>eningen, Sanna<br />

Hederus, KOD arkitekter, Vanda Kehr, ord<strong>för</strong>ande i<br />

jagvillhabostad.nu, Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör<br />

i Malmö, Kristoffer Roxbergh, White arkitekter<br />

och Eva Torberger, Skanska RDN.<br />

Dessa perso<strong>ner</strong> representerade tillsammans en rad<br />

olika kunskapsområden och intressen i juryarbetet<br />

vilket berikade diskussio<strong>ner</strong>na. Juryn träffades under<br />

två intensiva dagar i juni och alla medarrangörer<br />

inbjöds till <strong>att</strong> kommentera <strong>för</strong>slagen under bedömningen.<br />

Till sitt <strong>för</strong>fogande hade juryn en prissumma<br />

på 150.000 kronor.<br />

Förslagen till tävlingen innehöll den bredd av olika<br />

lösningar som efterfrågades i tävlingsprogrammet,<br />

med många olika lösningar och idéer som både inspirerar<br />

och stämmer till eftertanke. Bland <strong>för</strong>slagen<br />

finns såväl temporära som permanenta boendeformer,<br />

detaljer och stadsövergripande lösningar samt<br />

olika resonemang kring finansiering och lagstiftning.<br />

I varje projekt finns en intressant aspekt, en spännande<br />

lösning eller ett tankeväckande resonemang.<br />

Alla <strong>för</strong>slagen tillsammans ger ett bra underlag<br />

<strong>för</strong> forts<strong>att</strong> diskussion. Det finns <strong>för</strong>stås inget >>><br />

Vid prisutdelningen i Almedalen<br />

hoppade kulturminister Lena<br />

Adelsohn Liljeroth (tvåa fr v) in<br />

som prisutdelare när den ordinarie<br />

blev <strong>för</strong>senad. Pia Jonsson,<br />

t v, var en glad andrapristagare.<br />

Övriga på bilden: Sabos vd Kurt<br />

Eliasson, jagvillhabostad.nus<br />

<strong>för</strong>ra verksamhetschef Elsa<br />

Reimerson och ArkitektStudenternas<br />

ord<strong>för</strong>ande Pontus<br />

Ljungberg.<br />

hemuppgiften / 2011 / 47

Förslag: Storkbo,<br />

Fajer Wen<strong>ner</strong>berg.<br />

48 / hemuppgiften /2011<br />

enskilt <strong>för</strong>slag som löser hela bostadsfrågan i ett slag<br />

men många av dem, enskilt eller tillsammans, kan diskuteras,<br />

studeras och vidareutvecklas till realistiska<br />

lösningar. Eftersom tävlingen vände sig till studenter<br />

innehåller många av <strong>för</strong>slagen lösningar <strong>för</strong> studentboende.<br />

Det är naturligt eftersom det är ett aktuellt<br />

problem <strong>för</strong> de tävlande men huvuduppgiften i tävlingen<br />

var <strong>att</strong> finna lösningar <strong>för</strong> unga vuxna, det vill<br />

säga också perso<strong>ner</strong> som inte är studenter.<br />

Lagar och regler<br />

Många av <strong>för</strong>slagen <strong>för</strong>eslår ett <strong>för</strong>ändrat regleringssystem<br />

eller visar hur ändrade finansierings<strong>för</strong>utsättningar<br />

kan ta form i en byggd verklighet.<br />

Lättnader när det gäller tillgänglighetskraven finns<br />

i flera <strong>för</strong>slag. Tillgänglighet anser <strong>för</strong>slagsställarna<br />

är en mycket viktig aspekt när det gäller bostäder<br />

men i flera <strong>för</strong>slag väger man tillgänglighetskraven<br />

mot behovet av <strong>att</strong> det överhuvudtaget finns någonstans<br />

<strong>att</strong> bo <strong>för</strong> alla. Utan <strong>att</strong> ignorera tillgänglighetsfrågan<br />

väcker de idéer <strong>för</strong> nya lösningar. Exempelvis<br />

menar man <strong>att</strong> i ett kollektivboende behöver inte alla<br />

badrum vara fullt handikappanpassade utan <strong>att</strong> ett<br />

mindre antal tillgängliga badrum ska kunna göras tillgängliga<br />

<strong>för</strong> dem som verkligen behöver dem.<br />

I andra <strong>för</strong>slag diskuterar man hyresrättsfrågan<br />

och det faktum <strong>att</strong> det är svårt <strong>att</strong> bygga billiga hyresrätter.<br />

Någon <strong>för</strong>eslår till exempel <strong>att</strong> tio procent av<br />

lägenheterna i de bostadsrättshus som byggs ska vara<br />

hyreslägenheter som bostadsrätts<strong>för</strong>eningen ska hyra<br />

ut till unga vuxna. Det ska inte bara göra lägenheter<br />

tillgängliga <strong>för</strong> unga vuxna utan också ge en bra<br />

blandning av boende i huset.<br />

Andra <strong>för</strong>slag visar på möjligheter <strong>att</strong><br />

dela på en hyresrätt utan <strong>att</strong> en person ensam måste<br />

ta ansvar <strong>för</strong> hela kontraktet. Det är en hyresrättsform<br />

som redan har testats på några ställen i landet<br />

och skulle kunna tillämpas både i befintligt och nytt<br />

bostadsbestånd.<br />

Att tillåta tillfälliga bygglov <strong>för</strong> studentbostäder har<br />

också prövats <strong>för</strong>ut. Flera <strong>för</strong>slagsställare <strong>för</strong>eslår det,<br />

till exempel inom områden som väntar på exploatering<br />

och pla<strong>ner</strong>ing. Det är inte en optimal lösning<br />

eftersom tillfälliga lösningar, som ofta har sämre kvalitet,<br />

tenderar <strong>att</strong> bli permanenta med lägre boendekvaliteter<br />

som följd. Sett i ett livscykelperspektiv<br />

kan dessa lösningar också bli dyra. Men ett intressant<br />

resonemang kring tillfälliga studentbostäder är<br />

<strong>att</strong> det kan vara en möjlighet <strong>att</strong> få igång byggandet<br />

inom ett område genom <strong>att</strong> de skapar underlag <strong>för</strong> till<br />

exempel service.<br />

Flera <strong>för</strong>slag berör hur byggprocessen kan organiseras,<br />

liksom systemen i bostadsköerna.<br />

Boendeformer<br />

Det är en naturlig utgångspunkt <strong>för</strong> många <strong>att</strong> <strong>för</strong>eslå<br />

lösningar som inte är avsedda <strong>för</strong> <strong>att</strong> man ska bo<br />

i dem hela livet. Det liv man lever som ung vuxen<br />

innebär <strong>att</strong> man söker sig till olika bostadsorter <strong>för</strong><br />

studier eller arbete som varar i begränsade perioder<br />

och ofta lever man utan barn och familj.<br />

Förslagsställarna kan tänka sig en boendeform<br />

som har andra kvaliteter än vad en mer långvarig<br />

boendeform innebär. Boendeformer med möjligheter<br />

till ett stort socialt umgänge med vän<strong>ner</strong> och bekanta<br />

hellre än i kärnfamiljsform är en tydlig utgångspunkt.<br />

Studentlivet med ett boende i studentkorridor<br />

är idag vanligt och det finns <strong>för</strong>slag på hur man kan<br />

ordna upp denna boendeform med lösningar <strong>för</strong> <strong>att</strong><br />

göra köken mer funktionella eller de gemensamma<br />

utrymmena mer <strong>att</strong>raktiva.<br />

Det är tydligt <strong>att</strong> många önskar mindre<br />

enheter, fem till sex perso<strong>ner</strong>, i ett kollektiv<br />

med möjlighet <strong>att</strong> i högre utsträckning<br />

välja de man bor tillsammans<br />

med, så kallat kompisboende.<br />

Denna boendeform <strong>för</strong>eslås<br />

fungera <strong>för</strong> sådana som<br />

ännu inte bildat familj.<br />

Till skillnad från<br />

dagens studentkorridorer,<br />

och kanske<br />

från större<br />

kollektivhus­

lösningar, finns flera gemensamma umgängesytor<br />

som delas av ett mindre antal boende i <strong>för</strong>slagen till<br />

kompisboenden.<br />

Det är kontroversiellt <strong>att</strong> <strong>för</strong>eslå ett boende som inte<br />

i alla delar uppfyller etablerade krav på tillgänglighet.<br />

Tillgänglighetskraven ställs mot behovet av <strong>att</strong> överhuvudtaget<br />

få ett boende i flera <strong>för</strong>slag. Stora badrum och<br />

fullskaliga kök <strong>för</strong> varje boende ge<strong>ner</strong>erar kostnader<br />

och är utrymmeskrävande konstaterar många <strong>för</strong>slagsställare,<br />

funktio<strong>ner</strong> som många har behov av men inte<br />

alla. Om det är viktigare <strong>att</strong> fler unga vuxna ska få ett<br />

boende överhuvudtaget bör denna konflikt kunna lösas<br />

mer kreativt än vad som är möjligt idag. I kollektiva<br />

boenden, som kompisboenden, bör man kunna nöja sig<br />

med <strong>att</strong> uppfylla tillgänglighetskraven i några enheter<br />

inom ett kollektiv reso<strong>ner</strong>ar vissa. Detta innebär <strong>att</strong> det<br />

egna rummet eller den egna enheten kan vara enkel<br />

och liten men <strong>att</strong> de gemensamma ytorna kan vara<br />

ge<strong>ner</strong>ösa och tillåtande.<br />

Förslag om hur man ska kunna skapa minikollektiv<br />

i det normala bostadsutbudet finns också.<br />

För <strong>att</strong> öka möjligheterna till <strong>att</strong> dela lägenheter<br />

<strong>för</strong>eslås också <strong>att</strong> man i större lägenheter pla<strong>ner</strong>ar<br />

<strong>för</strong> <strong>att</strong> de ska kunna delas, oavsett om de i framtiden<br />

ska användas av en familj eller av en grupp av<br />

boende.<br />

Nya platser i staden och inom<br />

befintliga strukturer<br />

Det är tydligt <strong>att</strong> många <strong>för</strong>slagsställare tänker sig ett<br />

liv i in<strong>ner</strong>staden i någon av storstäderna och söker<br />

lösningar <strong>för</strong> <strong>att</strong> <strong>för</strong>täta den och finna platser där tilllägg<br />

kan göras. I in<strong>ner</strong>staden finns närheten till<br />

mycket av det som unga vuxna efterfrågar. Inte bara<br />

arbete och studier utan också ett socialt och kulturellt<br />

utbud. Att en ung vuxen lever en stor del av sitt liv<br />

utan<strong>för</strong> den egna bostaden är en livsstil som många<br />

<strong>för</strong>utsätter.<br />

Att lägga till bostäder inom befintliga strukturer<br />

innebär också en ökad blandning av åldrar och verksamheter,<br />

ökar möjligheterna <strong>för</strong> social interaktion<br />

och kan binda ihop bostadsområden. Det betyder <strong>att</strong><br />

vad staden som sådan kan erbjuda i form av service<br />

och kulturellt utbud har en jäm<strong>för</strong>elsevis större betydelse<br />

<strong>för</strong> unga vuxna.<br />

Lösningar i ytterstaden, storstädernas <strong>för</strong>orter eller<br />

i mindre städer är tyvärr inte så många bland tävlings<strong>för</strong>slagen,<br />

även om flera av de lösningar som <strong>för</strong>eslås<br />

när det gäller tillägg i befintlig struktur mycket väl<br />

också kan appliceras på dessa platser. Attraktionen i<br />

in<strong>ner</strong>staden är <strong>för</strong>stås <strong>att</strong> det redan finns mycket<br />

av den infrastruktur och service som krävs <strong>för</strong> >>><br />

Förslag: Rendezvous,<br />

Felix Hansson.<br />

hemuppgiften / 2011 / 49

Förslag: Enough is Enough,<br />

Andrea Brandin, Irma Persson<br />

Käll och Linnea Borg.<br />

50 / hemuppgiften /2011<br />

vad unga vuxna anser vara ett fullvärdigt boende.<br />

Man kan vända på resonemanget och reso<strong>ner</strong>a om<br />

man i utvecklingen av städernas ytterområden också<br />

ska ta särskild hänsyn till den service som unga vuxna<br />

efterfrågar.<br />

Bland de <strong>för</strong>slag som söker lösningar i <strong>för</strong>tätning<br />

och tillägg i befintliga strukturer finns en grupp <strong>för</strong>slag<br />

som parasiterar på gamla byggnader. De ska byggas<br />

på eller fram<strong>för</strong> hus och utnyttja funktio<strong>ner</strong> som<br />

trapphus och hissar som redan finns där. Dessa <strong>för</strong>slag<br />

visar ofta på en stor uppfinningsrikedom och<br />

inlevelse. Särskilt i Stockholms centrala delar ser<br />

man redan idag hur våningar byggs till på existerande<br />

byggnader. Lösningen är alltså möjlig – även om de<br />

lägenheter som hittills byggts på detta sätt blivit ganska<br />

exklusiva, det vill säga <strong>för</strong> dyra <strong>för</strong> <strong>att</strong> unga vuxna<br />

ska ha möjlighet <strong>att</strong> bosätta sig där.<br />

Det finns andra platser i staden som inte längre<br />

utnyttjas fullt ut <strong>för</strong> sina ursprungliga funktio<strong>ner</strong>,<br />

eller som inte kommer <strong>att</strong> göra det i framtiden. Om<br />

det finns en ambition <strong>att</strong> minska biltrafiken kommer<br />

det till exempel <strong>att</strong> finnas gaturum och parkeringsplatser<br />

som blir <strong>för</strong> stora. Det finns sådana redan idag.<br />

Det finns flera <strong>för</strong>slag som bygger på befintlig eller i<br />

framtiden övergiven infrastruktur. Några av dem ger<br />

ett stort antal nya bostäder nära till kollektivtrafik.<br />

Att ta bilen till skolan eller jobbet är en <strong>för</strong>utsättning<br />

som varken är möjlig eller <strong>för</strong> den delen önskvärd <strong>för</strong><br />

<strong>för</strong>slagsställarna.<br />

Tillfälliga lösningar<br />

Det finns många <strong>för</strong>slag som bygger på tillfälliga och/<br />

eller flyttbara lösningar. Det är klart <strong>att</strong> tillfälliga lösningar<br />

<strong>för</strong> <strong>att</strong> lösa boendesituationen <strong>för</strong> unga vuxna<br />

kan diskuteras men det är svårt <strong>att</strong> uppfylla höga krav<br />

på boendekvaliteter i dessa bostäder. Många av <strong>för</strong>slagen<br />

inom denna kategori är mycket innovativa<br />

och intressanta och ger även lösningar till praktiska<br />

eller tekniska problem som avlopp och anslutningar,<br />

grundläggning och hissystem.<br />

Det är intressant <strong>att</strong> så många lösningar bygger på<br />

modulsystem. Flera av dem är mycket genomarbetade<br />

och mer eller mindre realistiska. Flyttbara bostäder<br />

som har en contai<strong>ner</strong>s volym eller som helt enkelt<br />

är en ombyggd fraktcontai<strong>ner</strong> tycks ha lockat många<br />

<strong>för</strong>slagsställare. Det finns en vits med <strong>att</strong> återanvända<br />

material i byggandet och contai<strong>ner</strong>byggen har flera

internationella <strong>för</strong>ebilder som kan ha inspirerat.<br />

Även om det kanske inte i realiteten är möjligt <strong>att</strong><br />

använda containrar som sådana så kan man mycket<br />

väl tänka sig <strong>att</strong> använda delar av dem till byggmaterial.<br />

Fortsättning<br />

Efter <strong>att</strong> tävlingen avslutades har responsen på<br />

Hemuppgiften inte låtit vänta på sig. För även<br />

om valet 2010 mest kom <strong>att</strong> handla om jobb­ och<br />

finanskrisen, integrationsfrågor och klimathot är<br />

det på många sätt i våra städer som nycklarna till<br />

dessa frågor finns. Att det finns möjlighet <strong>för</strong> unga<br />

vuxna <strong>att</strong> hitta en bostad på de platser där jobb och<br />

utbildningar finns är givetvis en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong><br />

<strong>att</strong> detta över huvud taget ska fungera. Allt fler börjar<br />

uppmärksamma detta.<br />

Ett antal av <strong>för</strong>slagsställarna blev omedelbart<br />

efter prisutdelningen kontaktade av intresserade<br />

byggare och entreprenörer som gärna ville diskutera<br />

<strong>för</strong>slagen vidare. Förhoppningsvis får vi se<br />

några av idéerna från Hemuppgiften realiserade<br />

inom en inte allt <strong>för</strong> avlägsen framtid.<br />

Hemuppgiften har också lett fram till en hel del<br />

andra samarbeten. En vandringsutställning med<br />

ett antal av tävlings<strong>för</strong>slagen har rest land och rike<br />

runt under våren och legat till grund <strong>för</strong> lokala diskussio<strong>ner</strong>,<br />

deb<strong>att</strong>er och möten varhelst den ställts<br />

ut. I Malmö har Hemuppgiften till och med inspirerat<br />

kommunfullmäktige <strong>att</strong> satsa på en egen idétävling<br />

som <strong>för</strong>hoppningsvis utmynnar i en utställning<br />

och en bomässa med särskilt fokus på ungas boendesituation.<br />

I anslutning till UngBoMalmö, som<br />

projektet kallas i nuläget, kommer även Arkitekt­<br />

Studenterna <strong>att</strong> tillsammans med nätverket RGRA<br />

<strong>att</strong> genom<strong>för</strong>a Framtidsprogrammet – ett samarbete<br />

mellan studenter och unga mellan 17 och 25<br />

från Malmös miljonprogramsområden. Målet är <strong>att</strong><br />

tillsammans diskutera, problematisera och utifrån<br />

unga vuxnas villkor presentera bilder av hur Malmös<br />

olika stadsdelar kan utvecklas i framtiden.<br />

På www.hemuppgiften.se kan du läsa mer om<br />

vad som händer framöver. Alla <strong>för</strong>slag finns på<br />

www.arkitekt.se/hemuppgiften.<br />

>>><br />

(tv) Förslag: Rätt <strong>att</strong> bo,<br />

Alexey Golitsyn.<br />

(th) Förslag: Start me up,<br />

Olle Gudmundsson och Pierre Hagerlund.<br />

hemuppgiften / 2011 / 51

52 / hemuppgiften /2011

Tredje pris<br />

Vad sägs om <strong>att</strong> leva i en trälåda<br />

Förslagsställare: Alexander Nikolov, Tsveta Petkova<br />

hemuppgiften / 2011 / 53<br />

>>>

Vinnande <strong>för</strong>slag<br />

Första pris<br />

Claim the Streets<br />

Förslagsställare: Henrik Wallin<br />

Claim the Streets hanterar många dellösningar till en helhet i en<br />

gestaltad form. Möjligheten <strong>att</strong><br />

använda existerande gator till<br />

ny bebyggelse är <strong>att</strong>raktivt och<br />

detta <strong>för</strong>slag gör det på ett fint<br />

gestaltat och inkännande vis. Att<br />

återanvända material bygger på<br />

ett hållbart tänkande och kan<br />

vidareutvecklas.<br />

Andra pris<br />

Bostäder på väg<br />

Förslagsställare: Pia Jonsson, Anna Norén<br />

Genom <strong>att</strong> ta bort det som inte gagnar staden och istället placera<br />

både bostäder och grönområden där, visar <strong>för</strong>slaget på vidden av<br />

åtgärder som kan behövas <strong>för</strong> <strong>att</strong> lösa bostadsfrågan <strong>för</strong> unga i framtiden.<br />

Ytor som idag används <strong>för</strong> trafik ges till de boende i Stockholm<br />

men kan också gälla andra städer. Förslaget innehåller också<br />

<strong>för</strong>slag på processer <strong>för</strong> bostadsbyggandet som dock bedöms vara<br />

lite väl tuffa.<br />

54 / hemuppgiften /2011<br />

Tredje pris<br />

Vad sägs om <strong>att</strong> leva i en trälåda<br />

Förslagsställare: Alexander Nikolov, Tsveta Petkova<br />

Ett väl genomarbetat <strong>för</strong>slag som bygger på träbyggnadsteknik. Förslaget<br />

innehåller tekniklösningar samtidigt som det ger goda boendekvaliteter.<br />

Övriga pristagare<br />

En tätare stad men ej tätare<br />

känsla<br />

Förslagsställare: Jesper<br />

Levén<br />

Det kanske inte är på in<strong>ner</strong>stadens<br />

gårdar som dessa hus ska<br />

placeras men husen i sig själva<br />

är mycket väl genomarbetade<br />

och visar hur små hus kan placeras<br />

nära andra utan <strong>att</strong> störa.<br />

Förslaget har en intressant analys<br />

som leder till ett <strong>för</strong>slag.<br />

Lola<br />

Förslagsställare: Anton Kolbe<br />

Förslaget visar hur en existerande skola kan användas <strong>för</strong> bostäder<br />

och lösningen kan säkert användas också <strong>för</strong> andra skolor och kontorshus.

3X5<br />

Förslagsställare: Viktor Stansvik, Edward Nyman<br />

Förslagsställaren visar på möjligheten <strong>att</strong> inom friggebodsgränsen<br />

på 15 kvm skapa ett boende som ska vara snabbt <strong>att</strong> realisera och<br />

som dessutom kan ge ett ömsesidigt utbyte <strong>för</strong> de som delar tomt.<br />

Från koncept till det vi kallar hem<br />

Förslagsställare: Fanny Radin Heyman, Johan Folkesson,<br />

Johanna Verbaan<br />

Efter en genomgående analys av de processer och regleringar som<br />

finns <strong>för</strong> boendet idag ges <strong>för</strong>slag på åtgärder som involverar såväl<br />

lagstiftning och kompetensökning som kommu<strong>ner</strong>nas pla<strong>ner</strong>ing.<br />

Jag tror på värdet av något eget<br />

Förslagsställare: Matilda Schuman<br />

Bokaler – en fullt möjlig lösning inom befintliga strukturer.<br />

>>><br />

hemuppgiften / 2011 / 55

Stenbock<br />

22/12 – 20/1<br />

Som Stenbock är du strävsam och tålmodig. Detta<br />

kan du med <strong>för</strong>del använda dig av <strong>för</strong> <strong>att</strong> påverka<br />

din boendesituation genom långsamma lag<strong>för</strong>ändringar.<br />

Om dina motio<strong>ner</strong> inte går vägen eller du<br />

tycker det tar allt <strong>för</strong> lång tid i de beslutsf<strong>att</strong>ande<br />

korridorerna kan du påskynda processen genom<br />

din fysiska kapacitet. Var<strong>för</strong> inte använda dina<br />

horn till <strong>att</strong> klia en politiker på ryggen och på så<br />

sätt få dina önskemål uppfyllda? Stenbocken är<br />

även en bra klättrare vilket kan ge dig <strong>för</strong>språng<br />

på bostadskarriärsstegen.<br />

Lyckoplats: rosenbad<br />

Idealbostad: subventio<strong>ner</strong>ad lya<br />

Väduren<br />

20/3 – 19/4<br />

Väduren är en handlingsmänniska som gärna tar<br />

ansvar och vill ha en ledande position. Dina starka<br />

drifter gör <strong>att</strong> du kan leda en grupp. Var<strong>för</strong> inte<br />

starta en studentstiftelse där studenterna äger<br />

sina bostäder tillsammans? Du är inte rädd <strong>för</strong><br />

ansvaret och tar gärna möjligheter som denna.<br />

Dina respekt ingivande horn kan ge dig lycka i tuffa<br />

<strong>för</strong>handlingar. Du är född ledare!<br />

Lyckoplats: vid rodret<br />

Idealbostad: lya i en stiftelse<br />

56 / hemuppgiften /2011<br />

B O R O S K O P 2 0 1 0<br />

Så blir ditt boendeår.<br />

V<strong>att</strong>umannen<br />

21/1 – 18/2<br />

V<strong>att</strong>umannen är <strong>för</strong>domsfri, intellektuell och human.<br />

En rebell! Som V<strong>att</strong>uman ser du möjligheter<br />

överallt särskilt då du är nära ditt rätta element,<br />

v<strong>att</strong>en. Du kan ofta te dig som en underlig figur<br />

men detta är inte något du bryr dig om. Så tro på<br />

dina idéer och exploatera v<strong>att</strong>endrag, hamnar och<br />

sjöar! Här finns möjligheter som andra kanske<br />

inte har sett! En gammal pråm kan bli ett flerbostadshus,<br />

en övergiven skuta kan bli din drömlägenhet!<br />

Lyckoplats: riddarfjärden<br />

Idealbostad: båt<br />

Oxen<br />

20/4 – 20/5<br />

Som Oxe är du praktisk, tålmodig och beslutsam<br />

men du har även allt <strong>för</strong> lätt <strong>att</strong> offra dina egna<br />

behov fram<strong>för</strong> andras. Se upp <strong>för</strong> snyltande inneboende<br />

som tar över ditt hem och <strong>för</strong>vandlar det<br />

till en festplats medan du själv får bo på undantag<br />

i ditt eget hem! Du talar ogärna men kan när du väl<br />

fått nog explodera i raseri. Då åker gratissnyltarna<br />

ut och du får tillbaka ditt hem.<br />

Lyckoplats: hemmets lugna vrå<br />

Idealbostad: eget hus på landet<br />

Fiskarna<br />

19/2 – 19/3<br />

Som Fisk vet du om ditt behov av <strong>att</strong> inte känna<br />

dig bunden till ett och samma ställe. Du är anpassningsbar<br />

och känslomässig. En undermedveten<br />

drift till <strong>att</strong> fly får dig <strong>att</strong> <strong>för</strong>edra tillfälliga boenden<br />

och lösningar istället <strong>för</strong> <strong>att</strong> stanna och slå dig<br />

till ro på ett och samma ställe. Vad är skillnaden på<br />

en kompis soffa och <strong>att</strong> tillfälligt bo i en husvagn?<br />

Ditt sinne är öppet <strong>för</strong> alla sorters boenden, bara<br />

det är av tillfällig natur. Boendet speglar din flyktiga<br />

natur och var du själsligt befin<strong>ner</strong> dig just idag.<br />

Lyckoplats: på väg<br />

Idealbostad: husvagn<br />

Tvillingarna<br />

21/5 – 20/6<br />

Då du som Tvilling är två kan du unna dig en lite<br />

dyrare boendeform, bostadsrätt tillexempel. När<br />

ditt ena jag studerar hårt kan ditt andra jag jobba<br />

ihop pengar till hyran. Tvillingen som älskar fart<br />

och fläkt fin<strong>ner</strong> du ofta i stadskärnan där du genom<br />

din övertalnings<strong>för</strong>måga manipulerat dig till<br />

en <strong>för</strong>delaktig bostad.<br />

Favoritplats: två ställen samtidigt.<br />

Idealboende: bostadsrätt.

Ett av de mer okonventionella <strong>för</strong>slagen i tävlingen Hemuppgiften. Förslagsställare: Maria Poll och Annakarin Stråhle.<br />

Kräftan<br />

21/6 – 21/7<br />

Likt krabban kan Kräftan gå i sidled och där<strong>för</strong><br />

är ett korridorboende det allra bästa <strong>för</strong> dig. På<br />

ytan kan du verka tuff men innan<strong>för</strong> ditt hårda<br />

skal döljer sig en mjuk och känslig själ som gillar<br />

<strong>att</strong> umgås och samtala om livets stora frågor med<br />

människor. Du sätter din familj och ditt hem i<br />

<strong>för</strong>sta rummet vilket gör dig populär i korridoren.<br />

På kräftskivan är du den självklara medelpunkten!<br />

Favoritplats: bland grytorna i det gemensamma<br />

köket<br />

Idealboende: studentkorridor<br />

Vågen<br />

23/9 – 22/10<br />

Du är inte bara Våg utan en medborgare av<br />

Världen. Du har ett starkt rättvisetänk och tycker<br />

<strong>att</strong> alla är berättigade till en bostad. Du öppnar<br />

där<strong>för</strong> gärna ditt hem <strong>för</strong> andra som ännu inte<br />

funnit bostadslycka. Som den livsnjutare du är vill<br />

du ha folk och fest omkring dig. Ju större sällskap<br />

desto bättre och <strong>att</strong> dela på hemmets göromål är<br />

ett nöje <strong>för</strong> dig!<br />

Du lever efter devisen; <strong>att</strong> äta nudlar tillsammans<br />

är bättre än <strong>att</strong> äta oxfilé ensam.<br />

Lyckoplats: i goda vän<strong>ner</strong>s lag<br />

Idealbostad: kollektiv<br />

Lejonet<br />

22/7 – 22/8<br />

Tapperhet, mod och ädelhet <strong>för</strong>knippas gärna<br />

med Lejonet som är en riktig fixare! Du ser många<br />

outnyttjade platser i städerna där du har modet<br />

och styrkan <strong>att</strong> bygga ditt eget hem! Virke och villebråd<br />

är inga problem då du med din respektingivande<br />

man ofta får som du vill. Som Lejon ser du<br />

dig själv som den stolta ledaren i den lejonkula du<br />

byggt upp med egna händer.<br />

Favoritplats: en tom kula<br />

Idealbostad: hemmasnickrat<br />

Skorpionen<br />

23/10 – 21/11<br />

Skorpio<strong>ner</strong> är intelligenta och lyckas vanligtvis<br />

lösa de problem som de ställs in<strong>för</strong>. I dig finns en<br />

stark kraft som du måste få utlopp <strong>för</strong>. Där<strong>för</strong> passar<br />

du perfekt som en driven fastighetsutvecklare<br />

och idéspruta. Du tycker <strong>att</strong> det står alldeles <strong>för</strong><br />

många tomma lokaler runtom i landet som bara<br />

väntar på <strong>att</strong> användas. Där finns plats <strong>för</strong> boende<br />

och du är inte främmande <strong>för</strong> <strong>att</strong> ockupera dessa<br />

lokaler. Möter du motstånd är du inte sen <strong>att</strong> använda<br />

dina klor <strong>för</strong> <strong>att</strong> få din vilja igenom.<br />

Lyckoplats: barrikaden<br />

Idealbostad: övergiven lokal.<br />

Jungfrun<br />

23/8 – 22/9<br />

Som Jungfru besitter du jordiska och praktiska<br />

kvaliteter som du med <strong>för</strong>del kan använda dig<br />

av i din jakt på ett boende. Jungfrun har lätt <strong>att</strong><br />

hitta en part<strong>ner</strong> som är nyckeln till ett boende.<br />

Använd dina jordiska tillgångar, dina former och<br />

ditt charmanta sätt och din lycka skall vara gjord!<br />

Som Jungfru kan du tyckas obegriplig och gåtfull<br />

men detta gör dig bara än mer åtråvärd på boendemarknaden.<br />

Lyckoplats: krogen<br />

Idealbostad: sambons<br />

Skytten<br />

22/11 – 21/12<br />

Det är i tanken och inte i handlingen som Skytten<br />

oftast befin<strong>ner</strong> sig. Filosoferande och tänkande<br />

kan ibland bli viktigare än mer jordnära uppgifter,<br />

som <strong>att</strong> städa och hålla ordning i hemmet<br />

till exempel. För dig är det inte viktigt vart du bor,<br />

<strong>för</strong> du bor i sinnet och i tanken. Det är också <strong>här</strong><br />

du kommer på nya sätt <strong>att</strong> bo men du är inte den<br />

som praktiskt realiserar detta. Få <strong>ner</strong> dina tankar<br />

på papper och delta i en tävling om boende och<br />

dina fantasier kan bli på riktigt.<br />

Favoritplats: i fantasin.<br />

Idealboende: ständigt <strong>för</strong>änderligt<br />

hemuppgiften / 2011 / 57

Hur löser vi bostads<br />

Genom <strong>att</strong> skapa <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> ökat bostadsbyggande. Bara genom <strong>att</strong> fler bostäder<br />

till<strong>för</strong>s kan krisen lösas. Vi arbetar också med <strong>att</strong> ha mer flexibla byggkrav <strong>för</strong><br />

<strong>att</strong> göra det möjligt <strong>att</strong> bygga fler ungdomsbostäder. Slutligen tror jag <strong>att</strong> vi måste<br />

utnyttja det befintliga beståndet bättre. Med hjälp av ROT­avdraget och gynnsamma sk<strong>att</strong>eregler<br />

skulle fler kunna skapa en mindre bostad i den befintliga bostaden som kan fungera<br />

<strong>för</strong> en ung person under en övergångstid.<br />

Stefan Attefall (KD), civil- och bostadsminister.<br />

58 / hemuppgiften /2011<br />

Ett bidrag till <strong>att</strong> lösa boendekrisen <strong>för</strong> unga är <strong>att</strong> uppmärksamma ungas livsstil.<br />

Mindre boendeyta (än den svenska normen), möjlighet till delat boende, tillgång till<br />

snabbt bredband, bra ljudisolering, tillgänglighet till trygga cykelvägar och eller kollektivtrafik,<br />

enkla, miljökloka och e<strong>ner</strong>gieffektiva (sänker boendekostnaden) byggmetoder,<br />

enklast möjliga inredning, mer flexibla lösningar vad gäller hyreskontrakt skulle kunna vara<br />

några bidrag till <strong>att</strong> öka tillgången till bostäder <strong>för</strong> unga.<br />

Katarina Pelin, miljöchef i Malmö stad.<br />

Vi måste bygga fler små och billiga lägenheter. Det handlar om <strong>att</strong> se bostadsbristen<br />

som en gemensam utmaning, och inte bara ett problem <strong>för</strong> de bostadslösa unga.<br />

Redan <strong>för</strong> tio år sedan beräknades bostadsbristen i Stockholm kosta 2,5 miljarder<br />

årligen. Där<strong>för</strong> är det rätt <strong>att</strong> göra gemensamma investeringar i nya bostäder. Sedan kan<br />

också sådant som <strong>för</strong>enklingar <strong>för</strong> den som vill hyra ut och minskade regler runt nybyggande<br />

hjälpa.<br />

Gustav Fridolin (MP), riksdagsledamot.<br />

Det viktigaste <strong>för</strong> hela bostadsmarknaden är <strong>att</strong> öka nyproduktionen som länge legat<br />

på en <strong>för</strong> låg nivå i relation till befolkningsökningen – speciellt i tillväxtregio<strong>ner</strong> där<br />

unga utgör en stor andel av inflyttarna. Vid sidan av utbudet är det viktigt <strong>att</strong> titta på<br />

hur villkoren på bostadsmarknaden ser ut och hur väl de stämmer överens med ungas <strong>för</strong>utsättningar.<br />

Det finns en rad verktyg som kommu<strong>ner</strong>na kan och bör använda <strong>för</strong> <strong>att</strong> stärka<br />

ungas situation. Allt ifrån <strong>att</strong> öronmärka en viss del av allmännyttans bestånd till unga, möjliggöra<br />

nyproduktion som även unga kan efterfråga till <strong>att</strong> in<strong>för</strong>a hyresgarantier.<br />

Tobias Olsson, utredare på Enheten <strong>för</strong> bostadsfrågor vid Länsstyrelsen i<br />

Stockholms län.

isten <strong>för</strong> unga?<br />

Foto: Daniel Olsén<br />

Foto av Thomas Zaar.<br />

Allt handlar om <strong>att</strong> bygga nytt, bygga smart och bygga högt. Nytt – <strong>för</strong> <strong>att</strong> det inte<br />

finns tillräckligt många hyresrätter <strong>för</strong> <strong>att</strong> kunna dämpa bostadsbehovet <strong>för</strong> de<br />

unga. Smart – <strong>för</strong> <strong>att</strong> unga inte alltid behöver ha flera rum, en balkong, en toalett<br />

med badkar eller ett kök. Ifall man skulle kunna skapa bostadsmoduler anpassade till ungas<br />

behov, vilka oftast är väldigt ”simpla” jäm<strong>för</strong>t med till exempel en flerbarnsfamiljs så skulle<br />

kostnaderna vara tillräckligt låga <strong>för</strong> <strong>att</strong> få med fler byggherrar i nybygget. Högt – <strong>för</strong> <strong>att</strong> vi<br />

har flera vindsvåningar som står tomma och mycket väl skulle kunna funka som bostäder<br />

<strong>för</strong> unga.<br />

Behrang Miri, rappare, deb<strong>att</strong>ör och koordinator <strong>för</strong> RGRA, Rörelsen Gatans<br />

Röst och Ansikte i Malmö.<br />

Rätt <strong>att</strong> bo gäller alla – unga och gamla. För unga är det mycket en fråga om vad man<br />

har råd med. Hur mycket av den disponibla inkomsten är det rimligt <strong>att</strong> avsätta <strong>för</strong><br />

<strong>att</strong> bo? Man borde få bospara <strong>för</strong> unga, med bra ränta som kan ge<strong>ner</strong>era ett sparkapital<br />

och en insats till ett <strong>för</strong>sta startboende. Det behövs så klart många fler hyreslägenheter,<br />

små och effektiva, så flyttkarusellen får fart. Och fram <strong>för</strong> <strong>för</strong>tätade områden nära stan: alla<br />

behöver inte bo i city. För studerande krävs fler studentlägenheter – pronto! – i närheten av<br />

universiteten. Här måste kommu<strong>ner</strong>na ställa upp och anvisa mark.<br />

Monica von Schmalensee, Arkitekt SAR/MSA , VD White Arkitekter.<br />

För <strong>att</strong> fler bostäder <strong>för</strong> unga ska byggas behövs fler positiva incitament. Svenska kommu<strong>ner</strong><br />

är stora markägare och kan in<strong>för</strong>a kraftfulla åtgärder som inte behöver kosta<br />

sk<strong>att</strong>ebetalarna särskilt mycket. Tillåt högre exploateringstal <strong>för</strong> ungdomsbostäder,<br />

öronmärk mark <strong>för</strong> eller bygg i kommunens regi.<br />

Fredrik Kjellgren och Joakim Kaminsky, delägare i arkitektkontoret Kjellgren<br />

Kaminsky.<br />

Möjligheten <strong>för</strong> unga människor <strong>att</strong> göra ett inträde på bostadsmarknaden är högt<br />

prioriterat och mycket viktigt <strong>för</strong> en växande stad som Stockholm. Lösningen<br />

på ungdomars bostadssituation ligger i <strong>att</strong> möjliggöra byggande av många små<br />

och billiga studentbostäder och hyresrätter. Där<strong>för</strong> har vi bland annat ett studentpaket<br />

innef<strong>att</strong>ande 4 100 studentlägenheter, varav vi har påbörjat planarbete <strong>för</strong> cirka 1 400, och<br />

en halverad tomträttsavgäld <strong>för</strong> <strong>att</strong> stimulera byggandet av hyresrätter. Vårt övergripande<br />

mål om 15 000 bostäder bidrar också till en bättre bostadssituation <strong>för</strong> unga genom de flyttkedjor<br />

som uppstår i nybyggandets spår.<br />

Regina Kevius, stadsbyggnadsborgarråd (M) i Stockholms stad.<br />

hemuppgiften / 2011 / 59

Det finns tusen åtgärder man kan göra <strong>för</strong> <strong>att</strong> få igång byggandet, tre exempel är <strong>att</strong><br />

effektivisera plan­ och bygglovsprocesserna, skärpa kommu<strong>ner</strong>nas bostads<strong>för</strong>sörjningsansvar<br />

och utöka allmännyttan. Men bollen ligger hos regeringen. Vi har fortfarande<br />

en regering som inte lyckats formulera en problembild som överensstämmer med<br />

verkligheten och som på allvar bekräftar bostadsbristens omf<strong>att</strong>ning. Regeringen tror <strong>att</strong><br />

marknaden, flyttkedjor och futtiga <strong>för</strong>slag om sk<strong>att</strong>elättnader <strong>för</strong> de som kan hysa inneboende,<br />

kommer <strong>att</strong> lösa problemet. Kanske är det dags <strong>att</strong> tänka om?<br />

Vanda Kehr, Arkitektstudent, styrelseledamot i Sveriges Arkitekter.<br />

60 / hemuppgiften /2011<br />

Arbetet med Hemuppgiften har lärt mig <strong>att</strong> det inte finns några enkla svar på hur<br />

vi löser frågan om unga vuxnas boendesituation. Ansvaret ligger idag hos kommu<strong>ner</strong>na,<br />

men det är upp till regeringen <strong>att</strong> visa vägen och <strong>för</strong> byggbranschen <strong>att</strong><br />

hitta lösningarna. För <strong>att</strong> göra detta måste vi höja ambitionsnivån. Hur skapar vi <strong>att</strong>raktivitet<br />

på platser som till synes saknar potential? Hur bygger vi mer kostnadseffektivt utan <strong>att</strong><br />

<strong>för</strong> den sakens skull tappa i kvalitet? Hur skapar vi en mer inkluderande pla<strong>ner</strong>ingsprocess<br />

men med kortare handläggningstider? Genom tydligare spelregler <strong>för</strong> bostadsbyggandet,<br />

satsningar på pilotprojekt som utmanar konventio<strong>ner</strong>na och fram<strong>för</strong> allt genom <strong>att</strong> sprida<br />

insikten om <strong>att</strong> unga vuxnas boendesituation är något som berör alla i samhället läggs en<br />

god grund <strong>för</strong> lösningar <strong>att</strong> växa fram.<br />

Martin Livian, projektledare hemuppgiften, Sveriges Arkitekter.<br />

Hos oss hittar du hem, inte bara tak över huvudet.<br />

Vi arbetar aktivt med <strong>att</strong> utveckla hyresrätten som boendeform och Malmö<br />

som stad. Detta gör vi bland annat genom nyproduktion som skapar flyttkedjor,<br />

produktutveckling som tillsammans med kunderna <strong>för</strong>verkligar idéer som<br />

konstnärskollektiv och vår nära <strong>för</strong>valtning som ger odling mitt i staden.<br />

Vi vill fortsätta detta arbete tillsammans med malmöborna, alla malmöbor,<br />

gammal som ung. Tillsammans skapar vi vår hemstad!<br />

www.mkbfastighet.se

Flyttkedjorna<br />

löser<br />

inte<br />

problemet*<br />

*Att flyttkedjorna skulle lösa bostadsbristen bland unga har inget stöd i forskningen.<br />

Flyttkedjorna må skapa rörelse på bostadsmarknaden men inget tyder på <strong>att</strong><br />

bostäderna som frigörs kommer en ung debutant på bostadsmarkanden tillgodo.<br />

Glöm där<strong>för</strong> inte <strong>att</strong> bygga bostäder unga har råd <strong>att</strong> efterfråga.<br />

kan arkitektur få<br />

människor <strong>att</strong> växa?<br />

På White är vi tillsammans flera hundra som delar uppf<strong>att</strong>ningen om <strong>att</strong> arkitektur kan få<br />

människor <strong>att</strong> må bättre. Vi tror <strong>att</strong> nyskapande form kan bidra till en hållbar samhällsutveckling.<br />

Ett samhälle där alla får plats, höras och synas. Och vi tror på <strong>att</strong> skapa det tillsammans.<br />

White är ett av Skandinaviens ledande arkitektkontor med 550 medarbetare i Sverige och Danmark. Vår samlade<br />

kompetens omf<strong>att</strong>ar arkitektur, projektledning, stadsbyggnad, landskap, byggnadsvård, inredning, design och miljöledning<br />

i skedena strategi, koncept och produktion. Läs mer om oss på white.se<br />

hemuppgiften / 2011 / 61

Arkitektur gör skillnad<br />

Arkitektur är en viktig resurs i ett hållbart samhälle.<br />

Du som arbetar med samhällsbyggande kan med<br />

arkitekturen som redskap skapa en god miljö<br />

med hög livskvalitet och mervärden.<br />

Sveriges Arkitekter är din samarbets-<br />

part<strong>ner</strong> i detta viktiga arbete.<br />

Sveriges Arkitekter<br />

Swedish Association<br />

of Architects<br />

Sveriges Arkitekter har lång erfarenhet och kan ge stöd och råd i<br />

arkitekturpolitiskt visionsarbete, arkitekttävlingar och upphandling av<br />

arkitekttjänster.<br />

Vi kan hjälpa till med både strategi och process. Kontakta oss <strong>för</strong> en<br />

<strong>för</strong>utsättningslös tidig diskussion som kan inspirera och ge ett bra resultat.<br />

Mer information finns på www.arkitekt.se<br />

Kvarteret Böljan 4, Stockholm, vinnare av 2009 års bostadspris. Arkitekt: Kod arkitekter. Foto: Mathias Nero

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!