Mjölk, bu eller bä? - Agneta Borgström Journalistik

More documents

Recommendations

Info

artikelserie Hjärta och kärl Råttgiftet blev läkemedel Historien om hur ett gift som var bra på att ta död på råttor utvecklades till ett klassiskt läkemedel vilket räddat mängder med människoliv har många aktörer. Men den börjar med döda kor och bekymrade lantbrukare. text Tord Ajanki det var under 1920talets första år och de tidigare oförklarliga dödsfall som ibland drabbade nötkreatur ökade dramatiskt, framför allt vintertid. Djuren dog utan synbara yttre tecken på att något var fel. När bönderna själva eller veterinärer undersökte kadavren fann de rikliga invärtes blödningar från flera organ. Ingen hade någon bra förklaring till vad det var som hände. Två bönder beslöt att ta tillvara blodet från de döda djuren. De förvarade det i en tiolitershink och blodet reagerade inte som blod ska göra. Det levrade sig inte, inte ens efter flera veckor. Bönderna tog lastbilen och körde till Jordbruksverket i Wisconsin. Med sig hade de hinken som de ställde på skrivbordet hos en överraskad tjänsteman. De krävde att någon måste göra något åt den märkliga sjuka som dödade deras boskap och meddelade att de hade all rätt att ställa krav eftersom det var bönderna själva som betalade verket och tjänstemannen. Efter noggranna analyser hittade forskarna svaret på gåtan. Den karaktäristiska lukten av nyslaget hö kommer till stor del av ämnet kumarin. Och heta och fuktiga somrar, som under 1920talets första år, blir kumarinhalten särskilt hög. Hettan, fukten och trycket inne i de silos där bönderna lagrade höet åstadkom en 28 | | nummer 3 2012 Vitamin k numera vet man att vitamin k är en grupp av substanse r som har en liknande kemisk uppbyggnad. de medverkar också i kontrollen av skelett omsättningen. kemisk reaktion och av kumarinet bildades ett nytt okänt ämne. Ett ämne som blockerar blodets förmåga att levra sig. Forskarna kunde visa att det var den höga halten av antikoagulationsämnet som låg bakom nötkreaturens död och de var nöjda med sin insats. Så nöjda att de döpte ämnet döptes till Warfarin efter The Wisconsin Alumni Research Foundation. effektivt men riskaBelt Vem som fick idén att det besvärliga blodgiftet inte bara var besvärligt utan också kunde användas till något nyttigt är inte känt men idén var god. Om det hade så dramatisk effekt att det dödade stora djur kunde man strö ut det där det fanns råttor och andra skadedjur. Ett enklare och effektivare sätt att blir av med dem än att placera ut fällor. Warfarin blev en kommersiell framgång och den aktiva substansen i många effektiva råttgift. Självklart infann sig också tanken att Warfarin skulle kunna nyttjas som läkemedel men problemen med att avgöra dos var för stora, utrymmet mellan för lite och för mycket var smalt och en överdos alltid farlig, visade djurförsöken. Projektet lades ned. Ingen skulle vilja behandla patienter med Warfarin för att förebygga blodproppar, hjärt och hjärninfarkter. Det var för riskabelt. Råttgiftet förblev ett gift och inte ens i den funktionen var det ofarligt. Andra än skadedjur kunde få i sig giftet och många olyckor inträffade med husdjur och boskap. Det finns till och med fall där människor som hanterat Warfarinet slarvigt och under en lägre, tid absorberat så mycket genom huden att de dött av invärtes blödningar. Nästa stora och avgörande steg på väg mot ett läkemedel togs i slutet av 1930talet i Danmark där forskaren Henrik Dam kartlade vitamin K och dess roll för blodets koagulation. Dam, som experimenterade med kolesterol, var egentligen inte ute efter att hitta ett nytt vitamin men han gjorde iakttagelsen att hans försöksdjur började blöda, i inre organ, i muskler och i skinnet, när de fick en alltför kolesterolfattig kost. När Dam undersökte djurens blod fann han att det koagulerade mycket långsamt. Trots att han tillsatte kolesterol i fodret fortsatte blödningarna, det var alltså något annat som saknades. Efter ett omfattande experimenterande med djurens mat fann Dam att om han gav dem gröna blad eller lever så började blodet koagulera som det skulle igen. Dam insåg att han hade upptäckt ett
vitamin som han döpte till vitamin K, K som i koagulation. noBelpris och nya möjligheter Fyra år senare, 1939, hade han lärt sig att separera Kvitaminet från gröna blad och att framställa det i ren form. Dam fick tillsammans med amerikanen Edward Doisy nobelpriset 1944 för sina arbeten med vitaminet. Kvitamin är inte som de flesta andra vitaminer att vi får det direkt via födan. K är fettlösligt och måste ha ett tranportmedel får att nå ut i blodbanan och transportmedlet är galla. Att patienter som har stenar som blockerar gallgångarna riskerar att drabbas svårstoppade blödningar var sedan länge känt. Detta kunde nu förhindras med vitamin K, till exempel inför en gallstensoperation. Med Dams upptäckt öppnade sig nya möjligheter för Warfarinet att bli ett läkemedel. Warfarin och vitamin K är som eld och vatten, de båda substansernas motsatta effekter kunde balanseras mot varandra. Warfarin var alltjämt ett svårdoserat medel men om patienten skulle få för mycket kunde man alltid häva den akuta blödningsrisken med vitamin K. Den förste människa som räddades från dödliga inre blödningar var kanske den amerikanske lantarbetare som i mitten av 1940talet försökte ta sitt liv genom att äta råttgift. Han hittades, i dåligt skick men i tid för att transporteras till sjukhus där han fick stora doser Kvitamin och överlevde. Några år senare hade man tillräckliga kunskaper om det svårdoserade warfarinet för att kliniskt börja behandla människor. En av de mest kända tidiga patienterna var president Eisenhower som fick warfarin efter en hjärtattack 1956. Warfarin används än idag, det har fått konkurrens av andra läkemedel när det gäller antikoagulation men det var råttgiftet som banade väg för dagens rutinmässiga förebyggande behandlingar av patienter som har haft olika typer av blodproppar, hjärtinfarkt eller har fått nya hjärtklaffar inopererade. Patienter som tar warfarin måste regelbundet mäta mängden i blodet och justera dosen så att den varken är för låg eller för hög. Experten svarar helena tillgren TerapiområdesexperT Blod och cancer Vilka behöver blodförtunnande läkemedel? – Sådana får man för att förhindra proppbildning på olika platser i kroppen. Som förebyggande mot blodproppar finns: Trombocythämmare, som Trombyl, som minskar blodplättarnas förmåga att klumpa ihop sig. Det hindrar att grundstrukturen i blodproppen bildas och antikoagulantia, som t.ex. warfarin, som minskar bildningen av fibrin, ett ämne som gör blodproppen stabilare. När används de? – Trombyl används vid hjärtinfarkt, kärlkrampsbesvär och andra hjärtkärlsjukdomar som ökar risken för blodproppar. Waran används som proppförebyggande vid t.ex. förmaksflimmer. Waran kan vara svåranvänt. Waran har ett litet intervall mellan den dos som ger bra effekt och en dos som ger biverkningar, som blödningar. Finns det alternativ? – I dagsläget finns Pradaxa, Xarelto och Eliquis med något varierade användningsområden. Med dessa preparat behöver man inte mäta blodets levringsförmåga och justera doserna som med Waran, utan effekten är jämn vid regelbunden dosering. De har dessutom en snabbare insättande effekt. Svårigheten är bland annat begränsad kunskap om biverkningar och effekter på längre sikt samt avsaknad av motgift så kallad antidot. Effekte n av de nya preparaten är inte bättre än en välfungerade och välinställd warfarin behandling. Men för vissa patienter kan t.ex. Pradaxa vara ett alternativ till Wara n. Det är viktigt att patienten diskuterar de olika läkemedlens för och nackdelar med sin behandlande läkare. Ett blodförtunnande preparat drogs tillbaka för några år sedan pga negativa effekter på levern. Verkar de nya på samma sätt? Pradaxa verkar på samma sätt som det indragna medlet men påverkar inte levern mer än placebo. Xarelto och Eliquis verkar något annorlunda. Leverpåverkan har setts hos Eliquis och patienten skall genomgå levertester innan eventuell behandling. nummer 3 2012 | | 29
Page 1 and 2: Mjölk, bu eller bä? en tidning om
Page 3 and 4: 6 6 reportage Fötter värda att v
Page 5 and 6: Tidningen kommer ut sex gånger om
Page 7 and 8: nummer 3 2012 | | 7
Page 9 and 10: eco Oliva by CCS eco är en svensk
Page 11 and 12: Bra att ha: Plåster, sårtejp och
Page 13 and 14: fästingsjukdomar Vanliga fästingb
Page 15 and 16: Inte ett öra är torrt Bad, värme
Page 17 and 18: Bakteriebindande plåster Sorbact
Page 19 and 20: Malignt melanom ökar var försikti
Page 21 and 22: Apoteket Korpen på Västerlånggat
Page 23 and 24: Mjölk reportage Forskare synar mj
Page 25 and 26: - Har du förstått att du har haft
Page 27: fått en dimension till. Jag kan k
Page 31 and 32: lunda och spraya Kan användas med
Page 33 and 34: 10 år med Apoteket på telefon i 1
Page 35 and 36: 20% rabatt eucerin aquaporin ansikt
Page 37 and 38: vågrätt 1. Kan ge både TBe och b
Page 39 and 40: Fräscha nyheter mot torr mun 20% a

Mjölk, bu eller bä? - Agneta Borgström Journalistik

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?