Mjölk, bu eller bä? - Agneta Borgström Journalistik
Mjölk, bu eller bä? - Agneta Borgström Journalistik
Mjölk, bu eller bä? - Agneta Borgström Journalistik
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
artikelserie Hjärta och kärl<br />
”På akuten stod det en skylt att om du känner bröstsmärtor<br />
säg till. Men det gjorde ju inte jag. Men jag kände mig allt<br />
sämre, som en oro i kroppen. Jag hade bara varit där i tio<br />
minuter när jag kände att nu svimmar jag!”<br />
helt utan förvarning en sommardag fick<br />
Ingela Piirimets en hjärtinfarkt. Men det<br />
förstod hon inte då. För Ingela, precis som<br />
för många andra kvinnor, var symtomen<br />
otydliga.<br />
– Jag skulle åka in till stan och kände<br />
som ett tryck över axlarna. Jag tänkte att<br />
jag hade sovit i någon konstig ställning och<br />
jag gäspade ovanligt mycket. Sedan kände<br />
jag att det tryckte mellan skulderbladen, jag<br />
kände mig svimfärdig och ville åka hem,<br />
berättar hon.<br />
Det är internationella kvinnodagen<br />
när vi träffas och under dagen kommer<br />
det flera rapporter om just kvinnors hälsa.<br />
Bland annat om hur mycket som är okänt<br />
om kvinnors hjärtsjukdomar. I likhet med<br />
många andra hade inte Ingela förknippat<br />
hjärtkärlsjukdomar med kvinnor.<br />
– Nej, det for igenom huvudet, eftersom<br />
jag hade läst en artikel i tidningen M om<br />
26 | | nummer 3 2012<br />
kvinnor och hjärtkärlsjukdomar, men det<br />
var inte det första jag tänkte på.<br />
Ingelas känsla den där dagen pendlade,<br />
helt plötsligt kände hon sig bra igen och ville<br />
få ärendena gjorda. Men under lunchen på<br />
stan kände hon sig svimfärdig igen och åkte<br />
in till sjukhuset tillsammans med sin man.<br />
– På akuten stod det en skylt att om du<br />
känner bröstsmärtor säg till. Men det gjorde<br />
ju inte jag. Men jag kände mig allt sämre, som<br />
en oro i kroppen. Jag hade bara varit där i tio<br />
minuter när jag kände att nu svimmar jag!<br />
Sedan följde några dramatiska timmar<br />
med flera hjärtstopp och operation.<br />
helt oväntat<br />
– Nu när jag sitter så här tänker jag att det<br />
kan hända precis vem som helst, säger hon<br />
och blickar ut över restaurangen.<br />
Och Ingelas historia är visar just det, det<br />
fanns inga varningssignaler.<br />
ingela vill gärna sprida information<br />
om hur oväntat och välmaskerat<br />
en hjärtinfarkt kan dyka upp och<br />
hur man kan hantera det efteråt.<br />
– Vi har hälsokontroller på jobbet vartannat<br />
år, men jag har aldrig haft höga blodfetter<br />
och mitt blodtryck har alltid varit lågt.<br />
Inte h<strong>eller</strong> tycker hon att hon upplever<br />
stress. Att hon skulle kunna få en hjärtinfarkt<br />
så ung var därför helt oväntat.<br />
– Jag är 56. Det chockade mig oerhört<br />
och även min familj.<br />
Tillbaka till sjukhuset. De fragmentariska<br />
minnen hon har från de där timmarna när<br />
hon svävade mellan liv och död handlar om<br />
att hjärtmassagen var smärtsam.<br />
– Ja, det gjorde fasansfullt ont, säger hon<br />
med eftertryck.<br />
I övrigt hade Ingela aldrig ont utan bara<br />
den där konstiga känslan.<br />
– Jag har lågt blodtryck så jag är van vid<br />
svimningskänslan, men det här var något<br />
speciellt.<br />
Läkarna hittade ett stopp i ett kranskärl,<br />
gjorde en ballongvidgning och satte in en så<br />
kallad stent, ett litet nät som håller kärlet öppet,<br />
och så var den akuta faran över. Nyligen<br />
uppvaknad på hjärtintensiven tänkte hon:<br />
– Jag lever! Jag kunde ha dött men det<br />
var som att jag fick ett liv till.<br />
Ett helt paket med insatser följde. I två<br />
veckor fick Ingela ligga kvar och hon är<br />
mycket nöjd med vården, som förstås fortsatte<br />
även efter att hon kom hem. Hon gick<br />
i Hjärtskola med andra drabbade. Uppdelat<br />
på olika tillfällen diskuterade de mat, medicin,<br />
motion och de psykiska reaktionerna<br />
man kan få efter en hjärtinfarkt. Det senare,<br />
känslorna, tycker hon att hon fick hjälp med<br />
redan på hjärtintensiven.<br />
– En sjuksköterska kom ofta in till mig<br />
och frågade hur känns det? Hur mår du och<br />
vad tänker du på? De var måna om att också<br />
ta hand om och förklara för mina barn och<br />
min man.<br />
nästan återställd<br />
Nu ser Ingela hur pigg ut som helst.<br />
– Jag känner mig återställd. Kanske lite<br />
tröttare.<br />
Hon utstrålar ett lugn som är udda bland<br />
de övriga restauranggästerna under lunchen.<br />
– Det här med att ta vara på dagen har