Utvalda ApoPlus-varor 10 april – 13 maj 2012 - Agneta Borgström ...
Utvalda ApoPlus-varor 10 april – 13 maj 2012 - Agneta Borgström ...
Utvalda ApoPlus-varor 10 april – 13 maj 2012 - Agneta Borgström ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
till sist Stephan Rössner<br />
”Feta individer<br />
jävlas inte<br />
med samhället<br />
utan kämpar<br />
i en oändlig<br />
uppförsbacke<br />
och behöver<br />
stöd, inte<br />
meningslösa råd<br />
som de ändå inte<br />
orkar följa”<br />
stephan rössner<br />
professor emeritus<br />
i hälsoinriktad<br />
beteendeforskning<br />
bor: I gammal trävilla i Bromma.<br />
på fritiden: Numera mer<br />
tid till kultur, teater, bio, museer,<br />
mycket skönlitteratur, matlagning,<br />
trädgård och familjeliv. Medlem i<br />
VVG (=våga vägra golf!)<br />
Vårplaner: skriver på tre<br />
böcker, diverse föreläsningar,<br />
key note speaker på kongress i<br />
Venezuela.<br />
läser just nu: einhorns<br />
siri, Keplers eldvittnet, Timms die<br />
erfindung der Currywurst.<br />
ser framemot: 70-årsfest i<br />
vår men bara med familjen.<br />
inspireras aV: stockholm<br />
som spännande stad.<br />
34 | | nummer 2 <strong>2012</strong><br />
Vi har ett problem: Å ena sidan är fetma en av våra stora folksjukdomar med betydande<br />
hälsokonsekvenser, å andra sidan har allmänna råd till de drabbade att lösa problemet<br />
genom att gå ner i vikt inte fungerat. Man vill men kan inte. omgivningens attityder kan<br />
försvåra snarare än hjälpa. Det visar forskning och det är Stephan Rössners, erfarenhet.<br />
Kränk inte överviktiga!<br />
det är inte lätt att vara<br />
tjock. Diskriminering är<br />
ett välkänt fenomen<br />
när individer med<br />
viktproblem pekas<br />
ut. Det finns omfattande<br />
forskning<br />
i den vetenskapliga<br />
litteraturen om<br />
hur feta trakasseras<br />
och förnedras.<br />
Man har avskedat<br />
feta stewardesser<br />
och poliser, höjt<br />
flygpriset för dem med<br />
övervikt, givit överviktiga<br />
högre försäkringspremier<br />
och sämre lön, placerat feta barn<br />
vid ett särskilt bord i skolan, angivit BMIvärde<br />
på elevkort i skolan och hållit inne<br />
skoldiplom för elever med fetma. Tanken<br />
har naturligtvis varit att dessa hot ska få<br />
individer med viktproblem att tänka om <strong>–</strong><br />
men verkligheten är dessvärre inte sådan.<br />
Att gå ner i vikt och bibehålla en lägre vikt<br />
för framtiden hör till det svåraste man kan<br />
företa sig. I mitt kliniska arbete ser vi tio<br />
procent bestående viktnedgång som ett gott<br />
resultat.<br />
Registrering av kroppsvikt i olika sammanhang<br />
må vara vetenskapligt välgrundad<br />
men innebär i praktiken för många ett<br />
personligt påhopp. Obligatorisk matlagning<br />
eller sommarläger för feta skolungdomar<br />
pekar ut dem som tvingas ta denna extra<br />
utbildning. Tvångsomhändertagande<br />
av feta barn väcker känslor och skapar<br />
löpsedlar, men det kanske är den enda<br />
möjligheten när föräldrarna tvångsmatar<br />
sina telningar. Att förbjuda godis på dagis<br />
när någon har födelse dag och istället hitta<br />
på andra kalorifria belöningsformer låter<br />
vettigt, men innebär faktiskt att kulturella<br />
värden åsidosätts. Familjetraditoner som<br />
upplevs viktiga förbjuds i hälsans namn. Att<br />
ordineras ett antal frukter om dagen (till<br />
exempel ”five a day” i en USA-kampanj) kan<br />
kännas udda för individer som uppfostrats<br />
med helt andra måltidsvanor. Förbud och<br />
tvång utan djupare insikt i problemen<br />
riskerar att endast kränka människor.<br />
Listan nedan sammanfattar<br />
etiska problem som uppstår när<br />
man i välmening vill förebygga<br />
fetma, enligt en analys i tidskriften<br />
Obesity Review,<br />
Effekterna för hälsan har faktiskt<br />
inte utvärderats i alla program.<br />
Programmet kan innebära<br />
negativa effekter för psykosocialt<br />
välbefinnande.<br />
Den information som följer med programmet<br />
är inte alltid rättvisande.<br />
Programmen leder till ojämlik behandling.<br />
Det sociala och kulturella värdet av att äta på ett<br />
visst sätt kan undermineras.<br />
Individernas rätt till självbestämmande ifrågasättas.<br />
Fetmans roll i ett komplicerat psykosocialt spel underskattas.<br />
Valfrihet för barn, vuxna, företagare eller policymakare<br />
kan begränsas.<br />
Bilder på överviktiga och feta i avskräckande syfte är ett<br />
exempel på förlöjligande, som inte gör livet enklare för dem<br />
som drabbats. Att berätta om fetmans risker kan vara positivt<br />
för dem som kan förhindras utveckla övervikt <strong>–</strong> men är<br />
faktiskt skrämmande för dem som redan har viktproblem<br />
och förgäves har kämpat för att gå ner.<br />
Vi kan inte längre säga att ”tjockisar får skylla sig själva”<br />
<strong>–</strong> det finns ingen som önskar sig fetma. Feta individer jävlas<br />
inte med samhället utan kämpar i en oändlig uppförsbacke<br />
och behöver stöd, inte meningslösa råd som de ändå inte<br />
orkar följa.<br />
Det är få som sett flera feta människor i sitt arbete än jag,<br />
och jag har ännu aldrig träffat på någon, som vill vara fet.<br />
Många skulle vara villiga att offra år av sitt liv, eller en arm<br />
<strong>–</strong> om man bara kunde få makt över vikten. De feta förtjänar<br />
vår respekt, inte vårt hån.<br />
foto: Johan Bergmark