Utvalda ApoPlus-varor 10 april – 13 maj 2012 - Agneta Borgström ...

historia Aspirin
24 | | nummer 2 2012
Huskuren som blev succé
Hermann kolbes misslyckade försök att tillverka ett medel mot infektioner är början på historien
som leder till världens första registrerade och mest framgångsrika läkemedel någonsin.
1899 lanserades aspirin eller ASA (acetylsalicylsyra). Succén för det effektiva medlet mot feber,
smärta och inflammation blev omedelbar och den fortsätter än idag.
text tord Ajanki foto iStockphoto
”Det tog ett
år innan en
nyans av tvivel
smög sig in i
entusiasmen för
undermedlet.
Salicylsyrans
verkningar var
så underliga.”
den tyske kemisten Kolbes idé var enkel. Ett
decennium tidigare hade karbolsyra (fenol)
introducerats som bakteriedödande medel.
Karbolsyra sprayades i luften i operationssalarna,
på kirurgiska instrument och i
såren på nyopererade patienter. Antalet
infektioner minskade dramatiskt men
karbol syran hade en svaghet, den var för
giftig för invärtes bruk.
Kolbe som var en skicklig kemist hade i
provrör sett att under vissa omständigheter
förvandlades salicylsyra till karbolsyra inne
i kroppen. Det var han själv som 20 år tidigare
hade tillverkat salicylsyra utan att då
riktigt veta vad han skulle göra med ämnet.
Nu visste han det.
Med sina medarbetare testade han sin
idé i ett litet laboratorium i Leipzig, året
var 1873. De började med mjölk och köttprodukter.
En
del av dem fick
ruttna i fred, i
andra blandade
de in salicylsyra
och nog tyckte de
att de preparerade
livsmedlen
stod sig bättre.
Det kunde
bara betyda en
sak, menade
Kolbe, salicylsy- Hermann kolbe
ran tog livet av bakterierna som orsakade
förruttnelsen.
Försöken på patienter gick över förvänta n
bra och redan innan de första resultaten
offentliggjordes hade Kolbe startat en
salicylsyrefabrik i Dresden.
Ryktet om det bakteriedödande ämnet
spred sig snabbt. Salicylsyran bet på alla
möjliga infektioner, på infekterade sår,
tuberkulos, dysenteri, difteri och lunginflammation.
I regel tillfriskande patienterna
på bara några timmar.
Visserligen hade medlet biverkningar,
magont, huvudvärk och öronsus, men jämfört
med de goda effekterna var de nästan
försumbara.
Livsmedeltillverkare var inte sena
att haka på framgångsvågen. De blandade
salicylsyra i charkuteri- och mejeriprodukter.
Det gav en viss bismak åt maten.
Det är en fråga om att vänja sig, menade
före språkaren och framhöll att den längre
hållbar heten var värt det.
Kolbes fabrik gick strålande och det var
svårt att tillgodose den stora efterfrågan på
salicylsyra.
underliga verkningar
Det tog ett år innan en nyans av tvivel
smög sig in i entusiasmen för undermedlet.
Salicylsyrans verkningar var så underliga.
En del patienter, de riktigt sjuka med hög