Utvalda ApoPlus-varor 10 april – 13 maj 2012 - Agneta Borgström ...

foto: Lennart Wårdh
tema Muntorrhet
Medicin kan ge muntorrhet
Medicinering kan leda till hål i tänderna. Sambandet är okänt för många, men likväl
ett faktum: den som använder vissa mediciner regelbundet bör tänka särskilt på sin
munhälsa. framför allt är det extra fluor som gäller!
text Mia Malmstedt foto inspirestock Dluxe / NordicPhotos
många svenskar använder mediciner
regelbundet. Vad de sällan vet är hur medicinerna
påverkar deras mun- och tandhälsa.
Hur ser då sambandet mellan läkemedel
och hål i tänderna ut? Enkelt: Läkemedel
ger ofta torr mun, och muntorrheten är en
av kariesbakteriernas bästa vänner. Hos till
exempel antidepressiva och ångestdämpande
läkemedel är det en vanlig biverkan.
– Mediciner är den enskilt största orsaken
till muntorrhet. Miljön i munnen blir sur,
vilket gynnar de bakterier som ger karies,
förtydligar Inger Wårdh, tandläkare och
docent i gerodonti vid Karolinska Institutet.
Muntorrhet kan vara två – delvis olika –
saker. Dels finns den självupplevda muntorrheten
och dels går muntorrhet också att
mäta. Fråga din tandläkare eller tandhygienist
om du tror att det behövs.
– Vi mäter vilosaliven och den stimulerade
saliven. Vilosaliven är lite mer smörjande,
värde
för den ska
ligga på över
0,1 milliliter
per minut. Den
stimulerade
saliven – den
som utsöndras
när vi tuggar
inger Wårdh
eller ser något
10 | | nummer 2 2012
riktigt gott – är lite mer lättflytande och har
en renspolande effekt. Den ska ha ett värde
på över 0,7 milliliter per minut, förklarar
Inger Wårdh.
– Muntorrhet är alltså allt som ligger
under dessa gränsvärden, men också det
som patienten själv upplever.
påverkas av nervimpulser
Salivproduktionen påverkas av många saker.
Kvinnor har något mindre saliv än män,
troligtvis beroende på att de har mindre
spottkörtlar. Efter klimakteriet kan en hormonell
påverkan göra att salivproduktionen
avtar. Generellt blir många, både män och
kvinnor, mer muntorra på äldre dagar.
– Men det måste inte vara så, våra spottkörtlar
har en rätt stor reservkapacitet som är
tänkt att räcka livet ut, säger Inger Wårdh.
Salivproduktionen styrs av nerv impulser,
och det är just dessa impulser som kan
blockeras av läkemedel. Blodtryckssänkande,
vattendrivande eller lugnande
medel tillhör de grupper som orsakar störst
problem. Har du flera mediciner från de här
grupperna adderas ofta effekten på salivproduktionen
och bygger på problematiken.
Fråga gärna på ditt apotek om dina läkemedel
orsakar muntorrhet.
– En stor grupp patienter börjar medicinera
i medelåldern, ofta med en mix av betablock-
erare och vattendrivande mot högt blodtryck.
Lägg därtill att du kanske sover dåligt och tar
en tablett mot det, säger Inger Wårdh.
– Vi brukar säga att man är i riskzonen
för karies om man har fem mediciner eller
fler – är du över 65 år så räcker det med
fyra. Men jag tycker att du ska börja tänka
på din munhälsa
så fort du börjar
medicinera. Det
här är så individuellt,
och du vet
inte om eller när
du får problem.
Man ska inte heller vänta med att agera
”Muntorrhet
kan komma
smygande.”
tills man faktiskt känner sig torr i munnen.
Vi kan vänja oss även vid obekväma situationer,
menar Inger Wårdh, och muntorrhet
kan komma smygande.
ökad kariesrisk
Det största och mest akuta problemet vid
muntorrhet är ökad kariesrisk. För att
skydda tänderna är det viktigt att tillföra
extra fluor. Grunden är tandborstning med
fluortandkräm två gånger om dagen. Efter
tandborstningen är det bra att sila tandkrämsskummet
mellan tänderna ett tag, och
spotta ut utan att sedan skölja med vatten.
Då bevaras fluor i munnen längre.
Inger Wårdh tipsar om vanliga fluorskölj