BADA - Högskolan i Borås

DJURENS LIV
l SERIERNAS
VARLD-
DJUR OCH FAiVASIVWm
I TECKWAiYE SERIER

DJURENS LIV' I SSRIERNAS V&D
Djur och fantasivarelser i tecknade serier
Nils Kroon
EibliotekshCgskolan
Specialarbete 1979: 57

Inledning: djurfigurer i skämtserier och aventyrs-
serier .......... ... ...... .. ........ .. ... .. ............. S 2
Kap 1 . Seriealbumens d jurgalleri. ,Djuren i:
ltAli~t' .... ........... ...................... . S 5
llAsteris" (5)
"~udtiq Longviayll (7)
llPenomenala 4: an" (8)
"Gas t onn ( 9)
"Hagbard Handfast e" (9)
"indianserienfl (i 0)
t~Iznqgoua" ( 1 1 )
"Johan och ~eiieaa? (1 2)
llJohan Vilde" ( 1 3)
ItRast en Princ el1 ( 14)
"Linda och Valentinf1 ( 15)
I1Lucky Luken ( 36)
llEunir?n (I 7)
"S ibyll inav 13
"Snurf ernav
"Spiroutl (19)
llSvarta Masken - Lone Banger" (20)
"fintin" (21 )
Kap 2 Sannanfattning av utmErkande drag f ör i serie-
albmen f örelrommande d jur . . . . . . . . .. .. .. .. . . . . . . . . . . . . . . s 23
Kap 3 Skillnaderna i förh&llandet människa-djur i
europeiska seriealbum utgivna i Sverige och i
amerikanska aventyrsserier i svensk dagspress .......... s 25
Kiäll- och bildfört eckning . . . . . . . . . . .. . . . . S 26

IIIILEDNING: DJU~IGURER I SKÄMTSERIER OCH AVENTYRSSERIER
De tv& vanligaste serietyperna är cien ~vslutade.skamtserien och
den fortsättande aventyrsserien.
Skamtserien behandlar en sluten episod, enhetlig i handling, tid
och rum. Äventyrsserien i sin tur är fler-episcdisk och har ett
tema son inom sig själv hyter ihop ett flertal olika motiv.
Den f&r därmed en större eiisk bredd.
Skämtserien är inriktad p& skänt, den saknar spänningsmoment och
oväntade kzst i berattandet. Hagra f& bilder för fram till ett
klimax, en skämtsam, absurd eller valdsam pobg uttryckt i text
eller bild.
Även i aventyrsserien finns plats för skäntsanna inpass, men dess
berättelser eftersträvar inte att skapa en zvslutad scen med ett
humoristiskt inneh&ll. Istäiiet dämpas den ned och passas in i
berättelsens takt. Bóotiven framställs inte som atskilda. Däremot
knyts de samum till en episk skildring. Historian mynnar ut i en
kOPfliktlöfinring. ylibgra bildscener avrunaar bera3telsen.
NAgot som man lägger mrke till vid genomläsning av tecknade serier
f svensk storstadapress ar den rika förekomsten av djurfigurer. i
Nagra befinner sig i en ren djarviirld som skämtserierna "J.P. Kraxn
roch "Kalle Ankaf1 eller áventyrsserierna "Rasmas I?allei1 och IfTon Pusst1.
Vanligare är de serier dar djuren spelar en djurroll i förhållande
till människofigurer. I vissa sadana serier ar djuren helt enkelt
djur som inte förväntas prata eller uppträda mycket annorlunda än
naturliga djur (bild l), i andra - främst da skämtserierna - har
djuren helt Wskliga egenskaper i tankar, ord och gärningar.
Antingen kommenterar de mänskliga darskaper och karaktärsdrag (bild 2)
eller ockeb uppträder de som komiska varelser i skämtsamma situationer
(bild 3).
l

Eild 1
UBAN -- 1 S DOM LAT ODE, T*
FIN HUNO .... HAFJD OM BILEN ?
I en tidigare uppsats "Serie, saga och sagenv (~tnologiska Institutionel:
vid Lunds Universitet, 1978) har jag bl a studerat den anknytning tiii
folktraditionen som de i serierna förelcommande djuren uppvisar i sitt
handlande och upptradande. Materialet till dema undersökning var uteslutande
hatat Tr:%n svensk storstadspress, dar serier av amerilianskt
ursLjrurg doninerar.
I föreliggande undersökning önskar jag visa hur djuren skildras i de
s k seriealbum som sedan början av 1970-talet blivit ett veletablerat
bild- och tentmedium i v8rt samhiille. Av intresse är att studera vilka
föreatiillningnr om djur som skapas eller viCnakth&lle~ och sprids till
en onfattafide lasekrets.

Son un2ers6l;ningameteriai har jag utvalt nyligen utkomna seriealbum
som f örteclsnats i Svensk bo'dörtechings n&nadshaften ar 1978 och son
ulkomrit i minst tv5 titlar med sanna huvudpersoner, De utvalda
seriex~a hur jag i respektive fali följ% balr&t i utsimingen (se
k~ll.förteciiningrn). &dast de serier dar djur av olika sorter spelzr
en frantradande roll har sedar1 nedtaei-ts i frmstLillningen.
Vissa markerade skillnader föreligger s& vitt jag kan se mellan det
material son publiceras i svensk dagspress och det son publiceras i
slbumsPorm. Dominerande för dagspresserier ned djurfigurer Gr de
aruerikanslra skut- och iiventyrsserierna.
Serierna i albusform domineras av europeiska iiventyrsserier som i
första hand harrör fr&n det fransksprakiga kulturomrAdet i Belgien
och Franlurike. Skillnarlen ligger inte s& mycket i p.abliceringsformen
utan kommer mer till uttryck i gestaltningen av cijurea, deras
handlingsmönster och förh&l.laride till nanniskm.
Därefter följer en sammanfattning av utmärkande drag for de äjur
som f örekammer i undersölrningsmater.ialet (kap 2).
Avslutningsvis ges digra reflektioner (w j) som gäll er skillnaden
i förh%llandet mäaniska-djur i de europeiska seriealbumens svenska
editioner och de amerikanska aventyrsserierna i svensk dagspress.
och

EAP 1
SERIEBL~~NS D JURGALLERI
D j uren i "Al ix äventyr"
41ix ar son till en gallisk hövding som stu?at i romersk t jznst, och
uliplever iiventyr i olika delar av det romerska imperiet initten av
det första Hrhundradet f Kr. Under sina resor blir han ofta anfallen
av vilda d jur som krokodiler, hyenor, rattor, ormar eller jattegoriilor
(bild 4 a), EIen djuren kan ocksa up-träba son hjälpare. I albumet "Den
etruskislca gravenv ar Alix instängd i en etruskisk graoplats på flykt
undan molokister som dyrkar guden Nolok-9aal. Han rZddas av en katt
som visar vägen ut genom en dold ghg (bild 4 b). I albumet "liilfursten''
vlll profeten Qaa varna sin syster prinsessan Sais. DB han inte sjkil-?
kan ta sig in till stadsön Sakkara skickar han sin tana gepard Ork son
ett vaqingstecken till prinsessan, Den tar sig simande över vall-
graven (bild 4 c). ,
Även faglax figurerar, I I1Spartacus sonf1 skickar Ceasar bud med brev-
duva till prefekten Livio Spura, och I "Den etruskiska graven" skipar
en örn "gudomlig rättvisa1' genom att sönderslita a1i.x fiende Bnitus
. d -
Bild 4

Bild 5 a
Djuren i llAsterixn
"Asterix ar en humoristisk aventyrsserie som utspelas i det av
romarna erövrede Gailien under Julius Ceasars regering. I nordvëstra
delen av landet gör fortfarande en liten by envist notsthd mot den
romerska övermakten. Hövdingen för byn heter Najestix. Hans närmaste
man ar den lille kvicktänkte krigfzren Asterix, den person som jate
byn bautastenshuggare, Obelix, innehar huvudrollerna i berättelserna.
Gallerna i byn ar oövervinnliga tack vare den styrkebrygd som druiden
Hiraculix tillreder, och historierna kretsar kring deras framgångsrika
kamp not de frustrerade romerska ockupanterna,
Djuren i serielma har frwt en komenterande funktion till komiska
eller absurda hadelser, ofta uttryckt i bild, ibland med pratbubblor.
Btt stadigt &terkonmande tema ar griilen mellan den fiskatande fiskhandlaren
Crabbofix och den köttätande sneden Snidefix. Villebradet
framför alla andra utgörs av vildsvinet.
Obelix minimala hund, Idefix, förekommer i 6e Ilesta aventyren, men
har en passiv roll, T o m när Asterix och hans kamra$er i albunet
"Asterix och Kleopatran är omringade av Julius Ceasars tru?per och
Obelix styvnackat envisas med att skicka den lille IdeIix till
Kieopatra med bud om hjäip (bild 5 a) är det till slut Asterix som
far ta Idefix under armen och sl% sig igenom romarnas linjer för att
göra Obelix till lags. I samma album far dock Idefix en chans att
hjälpa sina viianer genom att visa vägen ut ur den pyramid son Asteris,
Biracuiix och Obelix gatt vilse i (bild 5 b].
Bild 5 b

Djuren i "Buddy Longways äventyr"
Eftersom berättelserna utspelas i vilclmarksmiljö har djurlivet en
stor roll i beskrivningen av jagaren Buddy Longway oeh hans äventyr
i Nordamerika p& 1800-talet. Präast skildras de vilda djuren i skogen
och p& prärien, t ex hjort och bison som ger människorna mat, skinn
och material till nyttoförem81. Gamen (bild 6 a) och vargen ar farliga
djur som anfaller människan.
I albu.net "Tre män red förbi" berättas hur familjen Longway tar hand
on? en vargvalp som sedermera nar den blivit men iitervänder till
vildmarkslivet. Ibellertid glömmer den inte sin viinskap till pojken
Jeremias Longway och räddar denne som hålles som gisslan av tvii
banditer. Vargen biter strupen av den ene av skurkarna och hans hona
awitpnar den andre genom att bita honom i handen (bild 6 b).
B i ld .6 a Bild 6 b

Bild 7' a
D juren i llPenomenala 4: ans äventyrt'
Fenomenala 4:an bestar av pojkarna Zrik, Hubert, Lasse och flickan Dina,
Som en femte aedlem ing%r hunden Oscar. Det ar en nycket tillgiven och
kJok hund son hjälser att sl&ss not fiender (bild 7 a), tir en god
vaktare (bild 7 b) och Isan aven med ner eller mindre gott resultat
iörm3s att hasita föremal (bild 7 c). Dess förhgllande till katter ar
inte hel t friktionsfritt.
I tv& av albumen "Den heliga kon" och "Den mystiska f&gelnl' kretsar
berattelsen kring djur. Den heliga kon heter ajros och befinner sig
p$ bonden Duponts lantg8rd i Normandie innan hon p g a sitt svarta
stjammärke i pannan intresserar radjan av Xaizdragore och rCrkar in i
diverse förvecklingar. BadJan ar ngaligen allvarligt sjuk men har av
sin guru blivit spada Vattring om han äter mjöl gjort p2 hornen fran
en helig ko med en svart stjarna i pannan.
Den mystiska f&geln ar en mycket sgllspt och ngstan utdöd fagelart
som heter Tjinga och lever i Venezuelas skogar. Dess mest fantastiska
egenskap ar att den kan utstöta ett skri som paralyserar dess mot-
ståndare hypnotiskt,
Ner vardagsnära men darfor inte ofarliga ar tv& resresentanter för de
farliga d juc som den fenomenale 4:an r.&ar ut iör: vakthunden (bild
7 d) och björnen (bad 7 e), . . . . . -. - . - - .
. .
Bild 7 b
Bild 'T c Biid 7 d Bild 7 e

Bild 8
Djuren i 'lGastonu
sk amt serie:^^ huvuCi)erson ar Gaston -=rim t5ll.d 16 ett förlags lro9tor ner:
for det nesta overlrsa~ med sina arbetsu2pgifter. Ban F.r en stor djurviin
son till sin2 1;ollegers förtvivlan fyiler arbetsplatser- ned sina
mer eller mindre varhiösa skydds1 ingadr.
Bland de senere marks främst en listig katt och en skrcr.';tnas soii; för
4et neata (ir p2 ett otroligt d4riigt hvnö~ (bild Ö). De iir bagge spnei-ligen
aktiva och minst lika effektiva soni Gaston sjalv ntir det
$iller att skapa ooraning och terrorisere sic cngivnil~g.
Djuren i '"Ragbsrd Handfasten
"Hagbard Sandfaste" är i albumen "Ilagbard, lcung av %@andn och
llHagbard och basiliskeny' en humoristisk ëventyrsserie son skildrar I
l
en vLkin~ahövdin~s vefLernö?or urider talrika strandhugg. I albumet
"Hagbard och basiliskenjl har Hagbarä efter harda strider lyclcats s1H
ihjal odjuret basilisken, men har sedan genon eil t?olldiych krpit
och gömmer sig under ett sk$ rör att undkoma den ihjiilslagne basiiiskens
bror son komit för att Wdmnas . Brodera yttrar: l1Okey, sknii du.
-
Som en sann viking gAr han till anfall!
Bild 9
leka r:rita, sa blir jag en katt .l1, och anfaller Iiagbard (bild 9).
.w.. .
I
I

Djuren i "Indianserien"
"Indianserien" är en aventyrsserie son skildrar apachestammen faraoner-
nas öden och äventyr under 1500-talet vid tiden för spanjorernas an-
komst till södra Nordamerika.
Apacherna Gr fränst ett jägarfolk som lever p& vad skogen och prärien
kan ge. Det villebrad som spelar störst roll &r bisonoxen och hjortezi.
Prärievargen (bild 10 a) är ett annat av präriens d jur som ar viktigt
för indianerna. Den ar deras speciella skyddsdjur som varnar dem för
faror, tros besitta trollkraft och som leder dem till villebrad och
vatten. Parliga djur är skallerornen och ganen. Andra djur som spelar
stor roll i berättelaerna är hasten som nyss införts av spanjorerna
och den talande papegoja (bild 10 b) vzrs obegripliga spanska tal den
ondsute medicinmannen Otsani utnyttjar för sina skumma syften.
Bild 10 a Bild 10 b

Men jag hr inger1 riktig groda.
o. adle tierref Jag ar eri skön
prins som blivit förtrollad av eii
elak trollkdrl En viiss loser
~ortrotlni~~geri. I
Djuren i uIznosoud"
I staden Bagdads sagoskimrande tusen och en natt varld under den
milde och gode kalifen Harun Al Sindars regering ter det sig naturligt
att bland vanliga djur aven l~it%a förtrollade.
I beratt elsen "Grodynglingen i kalif atet" (ur "Iznogouds kusliga
komplotterf1) befinner sig den elake-usle-otäcke-motbjudande-gemenegräslige-avskyvärde-onde
och simple storvisiren Iznogoud p& promenad
tillsanmans med sin handgångne man Brah At Haed, da de plötsligt
stöter ihop med en talande groda (bild 11 a). Grodan är en syon pins
som blivit förtrollad. Han kan aterfä sin ratta gestalt genom att bli
kysst, nen den som kysser blir d& själv en groda.
I berättelsen "Ombyt ta roller" (ur "Iznogouds kusliga komplott er")
har trollkarlen Ad Absur Dun fatt en förtrollad sk&l av en indisk
guru, Nar tv& dricker ur den byter de sjiilar med varandra. Snart ar
karusellen i full gång. Till slut har Ad Absur Dums sjgl'f%tt sin
boning i en papegoja, och Iznogoud köper trollskiilen av den talazde
Piigeln (bild 7 1 b).
Bild '1 1 a Bild 11 b

Djuren i "Johan och Fellevins äventyr"
"Johan och Pellevins äventyr" gr en humoristisk aventyrsserie soa
utspelas i medeltida sagomiljö. Johan ar en ung ridaare och Pellevin
hans trogne viipnare. Bland djuren Er det geten Gullan son intar den
frusta platsen. Ron iir Pellevins riddjur som troget bar honom genom
alla äventyr och son dessutom alltid ar beredd att sthga deras
fiender med sina kraf tiga horn (bild 1 2 a) .
f albunet "PSrngen p& hlontresor" spelar en falk en av huvudrollerna.
Det ar jaktfalken Ronulus som Pellevin fatt som ghva av baron de Bussy,
och som han nu sj2lv försöker tämja. Det dier inte utan stort besvar
och med klent resultat. I sjalva verket sakaar 8onulus alla de egenskaper
som utniirker en god jaktfalk. Iden niir Pellevin en dag försvinner
spgrlöst kan Johan utnyttja falkens sparsinne för att aterfinna sin
väpnare (bild I 2 b). Pellevin som ar +kge p& Pontre-
a ors slott har för-
skansat sig uppe i ett högt belaget rum och kan inte undkomma. Bonulus
komer till hjalp och Pellevin kan nyttja honom som en fallskärm för
att komma iled på narken (bild 12 c). Sedermera överfalles Eiichard av
Eontresor av den lömske bedragaren Skurkenhialm, men Romulus griper
in och attackerar skurken tills Pellevin och Gullan 'kan gripa in.
I albuxnai; "Den förtrollade hundenta har Iienrik Ädelborn av den ondske-
fulle baron Crimmelborg blivit förvandlad till en hund vilket gör ha~s
fästmö Henriette helt förskräckt (bild 12 d). Han f&r genong& hund-
livets alla besvärligheter nen fAr hJalp av Johan och Pelleuin. De
kontaktar trollkarlen Komnibus som sWder bud till smurfema I. Det
Glömda Landet med en st.ork (bild 12 e). Gammelsrnurf en komner till h ja12
och lyckas bLainda fil1 de* motgif2 som häver förtrollningen.

Bild 13 b
Djuren i berattelserna on Johan Vilde
De tv& albumen "Flyktingen" och "I slavfortet" utspelar sig l)& 1630talet
och handlar om Johan Elasson Tay, kallad Johan Vilde. Han rper
fran tjänsten som skeppgosse ombord pS ett svenskt handelsfartyg
och r&kar in i uventyr p& den afrikanska vi3stk,usten i trakterna kring
nuvarande Ghana. Ute i vildaarken lurar decifarliga djuren.
Nar Johm av handelsmannen Pernandes Tristao tvingas ned i fort 3-s
underjordiska kallare för att hämta upp hundra pBsar guldsand blir han
anfallen av en jättelik 'gtonorm (bild 13 a). Sedermera drabbas
handelsmannen av brWvinsfrossan och blir galen. Han g&r ratt ut i
en flod och dödas av krokodiler (bild 13 b).

Bild 14 a
Bild 14 b
Djuren i "Kapten Princes äventyrn
"Kapten Princes kiventyr" lir en aventyrsserie vars handling kretsar
kring baten Cormorzn och dess besattning: kapten Frince, sjömannen
Barney och pojken Djinn.
De djur son utnyttjas för att skapa sgänningsfyllda situationer i
berättelserna er vilda och farliga. Höttiitaride fladdermöss, människoatande
rgttor, tigrar, vakthundar och jaguarer (bild 14 a) ar nagra
av de so= möter Cormorans besättning p2 färderna i exotiska trakter.
Det tana och hj5lpsanma djuret representeras av skeppsmaskoten
3rum-Brun, en björnunge vars instinkt varnar för faror och som trots
sin litenhet är till stor hjglp.
I albumet '!Den gröna fl-" utnyttjar banditen Tuxedo brevduvor
för att skicka meddelanden som möjliggör ska andet av en fG alla för
Prince, Barney och deras sallskap.(bild 14 b . De omringas p& den
solstekta De Blindas Plats av Tuxedo och hans band. Men skurkarna
överlistas av ett djur. Brum-Brum slinker igenom avspärrningen med
en flaska vatten o.ch ett meddelande till Prince & co att hjälp ar
j$ väg (bild 74 c),
P

Bild 15 a
Djuren i ITLinda och Valentins äventyr"
T o n denna serie som utspelas i framtidens fantasivarld skildrar
viirldsrymdens djurvarelser i liknande roller som nöter i berattelserna
fr& nutida miljö.
Djuren liknar inte den son vi ar vana vid f ri jorden. De representera?
istället fritt skapade arter. Antingen ar de vilda och fariiga son
djuret marsyas p2 De lusen Planeternas Rike (bild 15 z) eller ocksa
t m a som gomono frh planeten Telmosog (~lfalon) som raddar Linda
frh ett tentakelbeväpnat odjur (bild 15 b),
Ncgot alldeles extra ar brumtransmutatorn Tran planeten Bluxa. Detta
lilla djur kan genon sin kropp regroducera kopior av föremal son Sr
långt större än den s jalv (bild 15 c).
Bild 35 b

Bild 16 b
Djuren i "Luclq Lukes äventyrff
ffLucky Luke" kr en humoristisk eventyrsserie son parodierar de flesta
av de klassiska Vilda Västern myterna. Luclcy Luke är riittvisans för-
BZnpe som rider kors och tvärs över hela Nordamerika för att reda upp
de mest tilltrasslade situationer och vicinakthAlla lag och ordning.
Bland hans variigaste uppdrag hör att infbga de fyra banditbröderna
Dalton son studigt rymmer ur de fsngelser som de spiirras in i.
För att spara de förrymda Daltons skickar alltid fängelseledningen ut
sin polishund Iiatata (bild 16 a), men varken LucE:y Luke eller nagon
annan f8r nagon glädje av dess tvivelaktiga hjälp. Ratata ar nämligen
den duumaste hunden väster om Eississippi och ar helt oduglig i att
vakta eller spara. Nar han nagon ghg skall ingripa i sin egenskap
av polishund brukar han nissbedöma situationen och istället hjälpa
lagbrytarna. Försöket att skicka Batata ned bud efter kavalleriet i
albumet "Bröderna Dalton p& krigsstigen" ar frk början dömt att niss-
lyckas (bilä 16 b).
Lucky Lukes hast Jolly Jumper ar daremot ett praktesenpel pa ett troget
djur. Den er hela tiden beredd att ge sitt yttersta, ar oerhört Intel-
ligent, den kan fiska, spela schack, spara (bild 16 c) och överhuvua-
taget utföra det mesta som kan kravas av b%de djur och människor.
I alloumet "Domaren. Lagen väster om Pecosf' har domare Roy Bean en tam
björn som ar ninst lika begiven pi3 starka drycker som sin ägare.
3ör övrigt fr.amstäl.1~ b~örnar och .även vargar som för människan farliga
vfldd jur.
Det ar helt enkelt nedamt? ...
Bild

Djuren i "iiumin"
Den fjzrran belagna Numindalen befolkas av djur och diverse fantasi-
varelser son hattifnattar och hemuler. I centrum för berättelserna
star en familj nunintroll vars exakta placering i det zoologiskz
systemet är omtvistad (bild 17 a).
De olilcn varelserna i daien lever i fredlig samexistens - lat vara
att katter inte tycker om hundar (bild 17 b) - och hjiilper varaniira
nar s& behövs. FSglar utnyttjas till att vidarebefordra meddelanden
(bild 17 c).
I episoden "Numindalen blir d jungelst (ur "lilunin 2") hotas den lugna
tillvaron av vilda djur som rymt från en zoologisk tradgard (bild
17 d och e).
Bild 17 d Bifd 817 P
Bild 17 a
Bild 17 e

Djuren i "Sibyllinas äventyr"
*Sibyllinas äventyrT1 ar en humoristisk aventyrsserie i djurmiljö.
Främst cirlrulerar handlingen kring djuren i Den Glada Dm~en:
mössen Sibyllina och Pilibom, igelkotten Verboten, korpen Korpulkn
och kaninen Linus.
I albumen "Sibyllina i fararT och TISibyllina och bina" störs deras
fridfulla tillvaro av rattkungen Optinus och hans rattam6 som invatlerar
dungen och driver bort invharna. Sibyllina och hennes kamrater
sätter sig till motvärn not överaalrten, men de ar hopplöst wderliigsna
i antal och dZligt utrustade. Främst stalls hoppet p& Korpulén son
tack vare sina vingar kan hålla fijrbindelse nellan fastlandet och
Kiselstensön dar nagra av djuren frh Den Glada Dungen har förskansat
sig. Han utrustas till ett stridsTlygplan (bild 18 a), för att ta upp
kampen on luftrummet not rattorna. Senare f&r Sibyllina och Korpul6n
kontakt ned en bisvärm som driver bort r8ttorna. Kospuldn finner ett
av rattorna övergivet tivoli och ber nagra storkar om hjE;lp med att
transportera det till Den Glada hgen. Gönd i en gunghgst finns
emellertid tv& rattor som om natten skall tappa till bikuporna. 3n
ratta skickar bud med en fjäril att Korpulén g&tt i fällan.
I albwet "Sibyllina och den lilla cirkusenfl sl%r Sibyllina och
Pili'oorn följe med en djurcirkus och träffar den av trollkarlen
Eagicus till r&tta förvandlade skogstonten Sylvester. Den ravliknaade
Magicus dyker själv upp och förvac?lar Sylvester till c-z fluga,
Sibyllina till en mygga och draghunden Ufonso till'en humla,
Till slut överlistas Pagicus och alla aterf'ar sina ratta gestalter.
Hagicus ruvar p& hämnd och siar sig ned p& ett övergivet slott.
DELr haller han en musprofessor och Korpulén som fångar. Sibyllina,
Pilemon och Verbohen försöker befria fångarna och far hjälp av en
stork som flyger upp och faster en repstege vid slottets murhön
(bild 18 b). Allt slutar lyckiigt genom att feen Clarabina dyker
upp i skepnad av en stork och omvänder Magicus till att göra gott
istället för ont.
Bild 18 a Bild 18 b

I Det Glömda Landet; ~nurfar saurferim, 6e saii blA varelserna. Deras
bgsta vnnnes blm< djuren ar storkarna san vid behov smilrl"ax till Z~jbl-,
vare sig det, giiller att smurfa neddelanien eller att s~urfa trafis20rf,hjalp.
Bland smurfernas fiender ar den -lr,ke trollkarlen Garganel och
lians li~tt Azarel. Trollkarlen är besatt av tanken att förinta smurferns
och deres by och Szarel tar varje tiilf%lle i alit att bege sig p3
snurf ;jakt (bild 1 9 ) . 1 albumet "Snurf erna, och Kroxelikrar." blir snuilferila
anfallna av fageln Kroxelikra;; son genom en troilaryck föxr;rai7idiats
till en ond och farlig j2ittefAgei.
r HJA'LP! HAN
I 1% \ KOMMER ATTSHURFA I
Spirot. upplever ti.llsr-ammans med journalisten Iiicke en ~?ngd spnn~ande
händelser son för dem p&. resor varlden rmt.
Ofta komer de i kontakt med farliga djur son nurenor, elefanter, noshtjrningar
eller gorillor (bild 20 a), men de hr sjalva h)alp av trofasta
d-ju~.
?.farsupilamin (bild 20 b) ur ett miirkv2irdigt djursiay, en httd3ursliknanue
amfibie som lugger ags och son kan efterharna nanniskotttl.
Dess matsedel omfattar allt frh loppor till levande pirajor.
Xarsu~~ilamins frl;,msta hjalpredskap ar svansen med vilken den hade kan
hoppa, gripa tag och sl&ss med (bild 20 c). Dessutom har 6en ett överdztdigt
spbrsinne.
En annan av Spirous och Nickes följeslagare Eir den lilla ekorren Sltiri.
Denne Zger inte sanma fantasticka egenskeper som marsupilanin men kan
trots sin litenhet hjzlpa till att falla stora shxrlcar (bild 20 d).

Bild 20 a
Bild 20 c
3ild 20 b
Djuren i "Svarta Igasken - Lone Ranger"
Bil6 20 d
Vilda Vastern hjälten Lone Ranger - mannen med den svarta masken har
vigt sitt liv At att bektimpa brottslighet och uppriitth&ller med sjslv-
vald riitt lag och ordning i ett laglöst land. För honom spelar rid-
djuret, hasten, en avgörande roll. Lone Rangers hast heter Silver.
Självstöndigt kan den springa som vägvisare (bild 21 a) och även
hjälpa sin herre i strid. Snabb, uthgllig, instinktivt vädrande faror,
ör han stadigt beredd att lyda Lone Rangers befallningar (bild 21 b).

Bild 21 a Bild 21 b
Djuren i "Tintins äventyrn
Seriens huvudperson ar den unge journalisten Tintin. Som följeslagzre
på sina äventyrliga resor jorden runt har han kapten Haddock och den
lilla vita hunden Idilou, Eiiilou ar den idealiska medhjälparen som in-
stinktivt anar faror, som aldrig sviker och som alltid lyckas rädda
'Pintin ur aLla faror vare sig det galler att hitta flyktvägar eller
öppna las ned nyckel.
Milou springer med meddelanden (bild 22 a), vaktar (bild 22 b) spOrar.
(bild 22 c) och tvekar aldrig att anfalla en fiende (bild 22 d), Den
enda fiende som förblir obesegrad Er kapten Haddocks katt som PJilou
änd& inte kan lata bli att jaga.
Under sina resor rakar Tintin ut för ett flertal farliga djur: ornar,
krokodiler, b jörner, isbjörnar, snörngdn ock Jättegorillor (bild 22 e!.
Även getingar kan vara för människan farliga d jus. X lJCastafiores
juvelerf1 trampar tv& tjuvar i ett getingbo och rn8ste fly hals over
huvuii med oförrättat Rrende.
I "Bl& lotus" nuter Tfntin E,ven hj2ilpsama djur, Gemm att söka efter
eo mus som försvinner genom en springa i golvet finner han ec dold
öppning som leder ut ur det fängelse som hais blivit inspärrad i.
I "Solens tempel" rakar Tintin, kapten Haodok, Milou och vägvisaren
Zorrino ut för anfallande kondorer. Itlilou blir bortförd (bild 22 f)
men raddas av Tintin. I samband med detta tappar Tintin balansen och
faller nedför ett stup, Han raddar sig genom att gripa tag i benen
I>& en kondor och afivända den som failslciim (bild 22 .g).

22
Andra fagelarter som förekommer är t ex den talande gagegojan i
"Det sönderslagna örat1' som genom sitt tal avslöjar en mördare (bild
22 h). I llCastafiores juveler" stjäl en tjuvaktig skata operaprimadonnan
Bianca CastaIiores ovärderliga smaragd.
I "Bl& lotus1' f8r den japanske agenten Eitauhirato mottaga ett viktigt
meddelande per brevduva (bild 22 i).
x.:.:
z :.: :.. , :i

;>smianL'cl,tt;nin~svis
re1)resenterade. Vissa rol1ni)nster ITFL-I tilssi.:il jas. H2i Zr n5grz e::enpgi
utm inbiirdes rmgord~ing:
rL
Iczn kons tateras att ett stort ;ill,L:.,l dj urar$ ex, finits
1 . Bet goda d juret som visnr tiiigivenhet och I=JCi;sanliet (gei:ar:i t
hund, b j ön, varg, i>rarievarg, get, fzlk, gomanrJ, 'uruniti.~.n3iriuLc2tor,
hZst , stork, narsupilaril, ekorre) .
2. Den vakszmme varmren, son genom instinkt anar faror och varnar
nF.nniskan eller iiroget sitt er p& vskt (hund, björn, =arm-ilmi,
hast) .
3. Del? ou-tlrijttlige sp&raren son ned sitt kansligst vZdezkor~z fZr u22
alla sp&r (hund, falk, hast, marsul>ilani).
4. Djure-t som visar vagen U$ ur till synes stängda platse* (katt, hlmii.,
mus) r
5. Budbararen som griper in när andras krafter Zzomer tili Erortc?
hund, björn, duva, stork, korp, f jiiril).
6. Det flygade djuret son km transportera andra rzrel.ser (full;,
storl:, korp, kondor).
7. Det markbundna trms9ortdjuret (hast, Ksna, kmel, get).
8. Dat strictbam ajuret, slcickligt i 2tt hj5,lpa mannishan att avvisa
eller belcsimpa varje 1.oz.m av hot (varg, hunCi, ge-t, fcllc, gomoxio,
carsuyilanl., ekorre) .
3. 3et farliga djuret (krokociil, hyena, Atta, orm, gerilla, varg,
gan, h~tid, iijC,rn, skailerci~.rn, ~~ytonorm, iladderniis, tiger, jagiizr,
marsyas, katt, bi, murena, elefant, noshi31-nins, isbjörn, saonan,
ge.tj.ri~, kondor., i:ro:rel ikrax) .

4 , 7 w iJ;npt?iz~l.i%i:areu, det s;:amtsa,i$i:n.a r', ju.re$ (kati,, s:;rett.;c:f s, wsr-
supi~?ai) e
II.. Det .talrulGt. djuret, som Iccrr? i.fterl;lzma niinnislrors tzl {y.;?e6o;a,
marsui,ilaxai 1.
15, Dj.ure-t son tros besitta ~ a ~ i a k
i-i.rgr.: ev? r. .::)
%raif, (ko, ,- , -...
16, Den f örtrollarle vareiseri son f iirvandlats -bi17 6- j itr EV Vvermf.i;~-
lies! krafter cgrode, ps,negoja, himd, rPtt.t~t, fiuca, himils ;i
Kroxelikrex, katt) .
17. Pantasid juret (t jinga, narsyas, prnono, brmtrarsmtetfir, .zucl.;-
1
'troll, nnrsu*: llmi i,

,;KAP 3
. ,
. ,,
SKILLNADERNA I FO~~HALLBND~ KÄ~ISKA-DJW I E~OPBISKA S~~EIZBI~B~I
UTGIVNq I SVERIGE OCH I A&XIY&?SICII Ä~TYRSSERI~ I SVEIISK DAGSPRESS
Amerikanska hjältar ned en intim ahytning till djur och natur son
Pantomen, Tarzan eller Spud och Tim framställs - trots sitt nära $Gr-
killande till djuren - som naturens allsaktiga herrar med en tydligt
markerad distans till omvärlden, med en gudomlig r5tt att härska och
skipa rëttvisa. Anlmytningen ar piifallande till klassiska Vilda Västern
myter t ex den ensamme ryttaren som upprGtthA1ler lag och ordning
(jafr Lone Ranger - mannen med den svarta maphen). Varianter av sfidana
sk8ldringar förekommer i de amerikanska aventyrsseriernas omutlige
brottsbekainpare i storstädernas asfaltdjungel eller den oövervinnlige
superhjalten vars kraftgarningar och livsföring har drag av gudomliga
egenskaper. Dessa utflöden av hjaltetraditioner inom den reformerta
fromheten &r tillbaka pA mönster i gamla testamentet, p& den gudomliga
rättfärdighetens kraftgestalter, t ex nasirer som Simson.
De europeiska seriealbumshjältarna - däremot - är antingen parodier
p& klassiska hjalteideal eller franstaller hjälten icke som naturens
herre eller den utvalde halvguden, utan istallet i ett beroende för-
hallasde till omgivningen. Har kan man ?eka p& en tradition liknandr
den i vilken undersagans hjälte star maktlös not naturkrafterna och
övervinner farorna endast genom andras hjälp. Hjälpare stär tu1 buds
i svara situationer i form av exempelvis kloka djur eller varelser
med övernaturliga kunskaper.
I folksagorna finner vi mängder av djur, Hjälpsamma djur som hjälper
hjalten ur svgrigheter, farliga djur som måste besegras, gigantiska.
faglar som kan transportera människor, talande djur, förtrollade djur,
djur som bHr meddelanden, vakande djur, stridande djur, djur som
besegrar människans motstandare. Djur av alla slag som spelar en
avgörande roll för berättelsens innehiii1 och utfornning.
I de europeiska seriealbumen förekommer djur som hjälper hjältar.
Om desaa motiv har direkt släktskap bakat med folksagorna kan ej
fastställas. Ett faktum ar emellertid att serierna likaväl som
folksagorua fabulerar över likartade föreställningar om djur och
d jurmotiv.

,
Rescektive bilds nummer anges inom sarentes (-).
Brcwne, Dik : Ha#b:ird Handfaste. Nr 3 : Hagbard och basilisken. -
Malmö, 1/78. - 5C s. : ill. (9)
0rig:s Litel: Bagar and ths basilisk.
8vriga albuz i sr?aza serie:
1. Eagbard Handfaste. Hr i. Malmö, 19'77.
2. Hagbard Handfaste. Nr 2 : Hagbard, kung av England. Malmö, 1978.
Christin, Pierre : Det stigande vattnets stad / text: Pierre Christin
; bild: Jean-Claude Hezieres. - Stockholm, 1978. - 54 s. : ill. -
(Linda och Valentins äventyr ; 7)
0rig:s titel: La cit8 ues eau,x nouvantes.
Övriga album i sama serie:
1. StjGralös värld. Stockholm, 1975.
2. Kampen om leknorog, Stockholm, 1975, (15 b)
3. Härskarens fåglar. Stockkiolm, 1976.
4. Ambassadören som försvann. Stockholm, 1976. (15 c)
5. De tusen planeternas rike. Stockholm, 1977. (15 a)
6, Den falska världen. Stockholm, 1977.
Craeahals, Franqois : Patriarkens skatt. - Stockholm, 1978, - 48 s.
: ill. - (Biddar Eldhjärtas äventyr ; 7)
Orig:= titel: Le trisor dn mage.
Övriga album i samma serie:
1. Svarte prinsen. Stockholm, 1975.
2, Ulvarna i Bastogne. Stockholm, 1975.
3. Tatarernas lag, Stockholm, 1976,
4. Dimmornas horn, Stockholm, 1976.
5. Harpans kraft. Stockholm, 1976.
6. Kung .&turs hemlighet. Stockholm, 1976.
Derib [ pcsud. för Claude de ~ibau~ierre] : Ensam i ödemarken. -
~tockhoh, 1378. - 48 s. : ill, - (Buddy Longways äventyr ; 4) (6 a)
0rig:s titel: Seul.
Övriga album i samma serie:
1. Chinook. inlianflickan. Stockholm, 1977.
2. Fienden. Stockholm, 1977.
3. Tre m:& red förbi. Stoclrholm, 1978. (6 b)

:.. Flanders, Charles : Svarta Masken. Lone hánger. Nr ./. - Malmö, 1978.
. .
- 50 s. : ill.
.'Övriga album i saana s-rie;
Svarta Nacken, Lone Ilanger. Nr L, M~Lla8, 1977. (21 b)
Svarta Nasken. Lonu Banger. Nr 2. Ealirö, 1973. (21 a)
Frangois pseud. för Franqois Craenhulc] : Den stora biltiivlingrn /
Fran~ois , Georges Cpseud. för George ~haulet] . - Stockholm, 1978.
- 45 s. : ill. - (Fzncmenala 4:ans Sventyr ; 9)
0rig:s titel: Les 4 as et le rallys oiympique.
Ovriga albuni i samna serie:
1. Den stora sjöormen. Stockholm, 1973. (7 a)
2. Den fantastiska svävaren. Stockholm, 1973.
3. Den heliga kon. Stockholm, 1974.
4. Det hemska spöket. Stockholn, 1974.
5. Den mystiska fågeln. Stockholm, 1974.
6. Guldpokalen. Stcckholm, 1974. (7 5)
7, Tyrannen. Stockholm, 1976, (7 d och e)
8. Snödraken. Stockholm, 1976. (7 c)
Franquin, André : Kalabalik pa kontoret, - StocM~oln, 1978. - 46 s.
: ilra - (Gaston ; 4) (8)
0rig:c titel: L= cas affe fe.
Övriga album i saka serie:
l. Olycksfägeln i högform. Stockholm, 1977.
2. Kontorets skräck. Stockholm, 1977.
3. Panik i kubik. Stockholm, 1977,
Franquin, André : Gorillan och guldgruvan. - Stockholri, 2.977. - 62 s.
: ill. - (~pirous äventyr : 23) (20 a och b)
0rig:c titel: Le gorille -?A Bonne mine.
Övriga album i sama serie:
Högt spel. i Bretzelburg. St,ockholm, 1974.
Z som i. Zafir. Stockholm, 1974.
Sk~iggan av T. Stockholm, l3?S,
Undervattensmysteriet. Stockholm, 1975. (20 c)
Vr ahnys ter Fe t. 2 tockholm, 197-5.
Buddhas fånge. Stockholm, 1?75.
Splrou och arvingarnti. S tockho?~m, 1975.
Noshörningens horn. Stockholm, 1975.
Guldmaskinen. Stockholm, 1975.
Diktatorn och champinjonen. Stockholm, 1976,
Familjen Marsupilarni. Stockholm, 1976. (20 d)
Det falska ansiktet. Stockholm, 1976.
Tystnadens pirater. Stockholm, 1.5)77.

Goscinny, Xené : Resan över Atlanten / text: René Gorcinsy ;
: teckningar: Albert Uderzo. - Malmö, 1977. -
(-4steri.x album ; 22)
Oriy: s titel: La grande traversee.
8vriga album i szama serie.:
1. Asterix och hans tappra galler. KalniC, 1/69.
2. Asterix och Klecpátra. &ln8, 1970. (5 a cch b)
3. >.sterix och vikingarna. Kalma, 1970,
4. Tvekampen. IEalrnö, 1970.
5, iisterix och britterna. iriala5, 1971.
6, Acterix drar F fUl%. K~lmö, 1971.
7. Asterix och Obelix. Romarnas skrack. Malmö, 1971.
8, Asterix på zlyrn-iaden. klalmö, 1972.
9. .Isterix och goterna. Malmö, 1973.
10. -isterix och g~~1dskS?an. Malmo, 1973.
11. Asterix som gladiator, Xalmö, 1973,
12. Gallien runt. Kalna, 1973.
13. As t erix och skat. ten. l~falnö, 1974.
14. hterix i Spanien. Maimö, 1974.
15. Asterix och tvedrakten. Kalaö, 197.5.
16. kcteri.x i alperna. Malmo, 1975.
17. Gudarnas hemvist. Edmö, 1975.
18. Ceasars lagerlcrans. Malma, 1976.
19. Asterix och spåmannen. Bdalmö, 1976.
20. Isterix o& Korsika. Eliaimö, 1977,
21. Ceasars gåva. Malmö, 1977.
Goscinny, Ren6 : 1znogoz;d och den magiska maskinen j text: 3en4
Goscinny ; teckningar: Jean Tabmy. - 18a319o, 1978. - k4 s. : 111. -
(Iznogoud aibum ; 4)
0rig:s titel: Iznogoud et l' ordinateur ~agique.
Övriga album i samma serie:
1. Iznogoud g&r på pcmpen. Malmö, 1937.
2, Iznogcud den förskrZcklige. MzZmö, 1977.
3. Iznogouds kusliga kom-lotter. Malmö, 1.978. (11 a och b)
Her 6 pseud. för Georges Rémy : Tintin i Kongo. - Ct.ockholin, 1978.
s . : ill. - (Tintins Sventyr ; 22)
0rig:s titel: Tintin au Congo.
Övri~a album i samma serie:
l. Den mystiska. st j;r'cnan. Stockholm, 1972.
2. Kung Ottokars spira. Stockholm, 1972.
3. De sju kristallkulorna.Stuckho~m, 1968.
4. Solens terngel. Stockholm, 1968. (22 d, f och g)
5. Faraos cigarrer. Stockholm, 1970.
6. Det svarta guldet. Stockholm, 1971.
7. Manen tur och retur 1. Stockholm, 1969.
8. Manen tur och retur 2. Stockholm, 1969,

, ..
9. Tintin i TiSet. Stockholm, 1369. (22 a och c)
10. , Det hemligs vannet. Stockholn, 1768.
11. .Er?.i;;:rningrn3 hemlighet. Stockhc.?-in, 1973,
12. Rsib..iiam den rides skatt. Stockholr,, 1971:.
13. . Koks i lastch. Stockholm, 1969.
14. Castafiores juveler. Stockholm, 1-69.
15. Den svata $n. Stockholm, 1/68. (22 e)
16, Flan 714. till Sydney. Stockholm, 1969.
i'. Krabban med guldklorna. Stockholm, 1970.
18. Det c8nderslsgna örat. Stockholm, 1971.
19. Tintin i .$merika. Ctockholn, 1975.
20. Tintin och HajsjCn. 2. uppl. Stockholm, 1973.
21. B15 Lotus. Stockholm, 1977. (22 h)
23. ,Tintin hos gerillzn. Stockholm, 1976.
Från Hergks arkiv, Totor lämlarnas patrulledare och originalversioziza
av Tintin i Sovjet. Stockholm, 197.5.. (22 b)
Hermann, r -seud. f ör Hermann Huppen 1 : Dårarnas hamn / Hermann &
Greg [pseud. för lichel.R&enier]. -stockhalm, 1978. - 48 s. : ill.
- apte ten Princes äventyr ; 6)
0rig:s titel: Le port dec fous.
Övriga album i samma serie:
1. Den gröna flamman. Stockholm, 1976. (14 b och c)
2. Spökjakt i djungeln, Stockholm, 19%. (14 a)
3. Kaparna på vulkanön. Stockholm, 1977.
4. Dimmornas fort. Stockholm, 1977.
5. Cormoran i skottghggen. Stockholm, 1978.
Jansson, Tove : ldumin 4 / a,v Tove Jansson och Lars Jansson. -
Stockholm, 1978. - 135 s.
briga album i samma serie:
Mumin 1. Stockholm, 1977. (17 b och c)
Mumin 2. Stockholm, 1377. !i7 a, d cch e)
Mumin 3, Stockholm, 1978.
Kresse, Hans : Prärievargarnas rop. - Stockt-iclm, 1978. - 48 s. : il7.
- iInd.ianserien : 4) (le a)
Orig: c titel: ~ ' a ~ ~ des e l coyo tes.
Övriga album i canma serie:
1. Askans herrar. 2tockholn, 1976. (lc 5)
2. Vindens arvtanare. Stockholm, 1976.
J. Ondskans f öl jeslagare. S tockholrn, 1978.

Lundström, Janne : Joh~n Vilde - flyktingen / text: Janne inndstrl~ ;
bild: Jaime Vallvé. - Stockhclm, 1977. - 47 s. : ill. -
(Johan Vilde ; l ) (13 u och b)
Lundström, Janne : Johan Vilde i clavf ortet / text: Janne L2nd.s tr?n ;
bild: Jaime 1Jallv6. - Stockholm, 1/77. - 48 s, : iil. -
(Johan Vilde ; 2 )
Macherot , Raymond : Sibyllina och der, 1.i.lla cirkusen, - stuck bok^,
1578. - 46 s. : ill- - (Sibsllinas 2~ent;~-r : 3) (18 b)
7
0rig:s titel: Sibylline et le ptit cirque.
Övriga album i samma serie:
1. Sibyllina i fara. Stock\oln;, 1978. (18 a)
2. Sibyllina'och bina. Stockholm, 1978.
Martin, Jacques Spartacus son. - Stockholm, 1978. - 48 s. : 17X,
(hlix~vent~r ; i]
0rig:s titel: Le fils de Spartacus.
Övriga album i samma serie:
1. Den siste spartanen. Stockhclm, 1974.
2. Den etruskiska graven, Stockholin, 1974. (4 b och d)
3, Den onda guden. Stockholm, 1975.
4. Iorix den store. Stockholm, 1975.
5. Oribals tiara. Stockholm, 1976.
6. Den svarta järnklon. Stockholm, 1976. (4 a)
7. Nilfursten. Stockholan, 1976. (4 c)
Morris [ piseud. f Ö r Maurice de Bevere ] : Ailt om Lucky Luke /
teckningar av Morris ; berättelsen av René Goscinny. - Stockholm,
1978. - 70 s. : ill. - (Lucky Lulres' äventyr ; 33/54)
Orig:.s titel: 7 histoires complotes.
Ovriga album i samma serie:
Diligensen. Stockholm, 1971.
Omfotingen. Stockholm, 1971.
Dalton city. Stockholm, 1971.
Jesse James. Stockholm, 1971,
Apachoklyf tan. Stockholm, 1973,
Cirkus Vilda Västern. Stockholm, 1972.
Billy the Kid. Stockholm, 1972,
Bröderna Dalton far en chans. Stockholm, 1372.
Bröderna Da.lton blir kidnappade. Stockholm, 1973,
Banditernas drottning Calamity Jane. Stockholm, 1973.
Billy the Kid får eskort. Stockholm, 1973.
Bröderna Dalton matkerar sig. Stockholm, 1373.
Bröderna Dalton på rymmen. Stockholm, 1974.
Kampen p4 prärien. Stockholm, 1.971t.

15. Bröderna Ualton jagar ett arv. Stockholm, 1974.
16. Domaren - lagen vaster om Pecos. Stockholm, 1974.
17. Angivaren. ~tockholm, 1975,
18. Ratata p& spåret. Stockholm,l975. (16 a)
19. ~torfuriten; Stockholm, 1975.
20. Spökstaden. Stockholm, 1975.
21. Oljeligan. Stockholm, 197.5.
22. Eskort västerut. Stockholm, 1976,
23. Bekymmer i Omaha. Stockholm, 1976.
24. Skumt spel i Texas. Stockholm, 1976. (16 c)
25. Bröderna Dalton i blåsväder. Stockholm, 1976.
26. Kejsaren av Amerika. Stockholm, 1977.
27. Kavalleriet kommer. Stockholm, 1977.
28. Vägen till Oklahoma. Stockholm, 1977.
29. De obotliga bröderna Dalton. Stockholm, 1977.
30. Bröderna Daltons första fa.11. Stockholm, 1978.
31. Gkefiender. Stockholm, 1978.
32. Bröderna Dalton p& krigsstigen. Stockholm, 1978. (16 b)
Pe o [pseud. för Pierre Culliford] : Vikingarnas ed. - Stockholm,
i&. - 46 s. : il - (Johan och Pellevins iiventyr ; 9)
0rig:s titel: Le serment des vikings.
Övriga album i samma serie:
L, Vilden i klippiga skogen. Stockholm, 1973,
2. FQngen p& Montresor. Stockholm, 1973. (12 b och c)
3. Den svarta pilen. ~tockholm, 1973.
4, Den förtrollade flojten. Stockholm, 1974. (12 a)
5. Den förtrollade hunden, Stockholm, 1975. (12 d och e)
6. Slottet vid de sju källorna. Stockholm, 1976.
7. Det glömda landet. Stockholm, 1976.
8. Hertigens ring. Stockholm, 1977.
Peyo [pseud. för Pierre Culliford] : Den lilla smurfan och Smurferna
sva~ter. - Stockholm, 1978. - 62 s. : ii1 - (Smurf.ernas äventyr ; 5)
0ri:s titel: La schtroumpfette.
Övriga album i samma serie:
1. Smurf erna och Kroxelikrax. Stockholm, 1975.
2. ,Lstrosmurfen. Stockholm, 1976.
3. Trollkonstsmurfen. stock hol^, 1976.
4. Sup~rsmurfen. Stockholm, 1977.

pseud. för Pierre Culliford] : Lady Olfina / Peyo , Francois
ry, - Stockholm, 1978. - 54 s.. ; ill. - (starke Staffans
äventyr ; 6)
Orig: s titel : Lady d'olphine.
briga album i samma serie:
1. De röda taxibilarna. Stockholm, 1973.
2. Tant Adolfina. Stockholm, 1973. '
3. Den hemliga väskan, Stockholm, 1974.
4. Cirkus Borodino. Stockholm, 1975.
5, Starke Staffarts tolv storverk. Stockholm, 1976.
Bild 1 (Sydsvenska Dagbladet Snällposten 1978.04.26)
Bild 2 (Sydsvenska Dagbladet Snällpoeten 1978.12.31)
Bild 3 sn agens Nyheter 1978.11.30)
1
32

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV
Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid
Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen
mellan åren 1974 och 1996.
Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har
använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick.
De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA),
som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se
Upphovsrätten tillhör författarna.
Publiceringsår i BADA: 2012