Språket på väg - Skolverket

deras eget kulturella skapande och med anknytning
till deras erfarenheter av olika texter, till exempel
böcker, film och teater. Arbeta framför allt med samtal
om dessa erfarenheter. I dialog med andra uttrycker
eleverna tankar och känslor som en sådan text väcker,
och utvecklar reflexioner och värderingar. Här lämpar
sig både läsar- och textorienterade förhållningssätt. 86
Många elever tycker mycket om att samtala om böcker
och filmer, men färre gillar att skriva formaliserade
bokrecensioner. Det goda textsamtalet kännetecknas av
att de aktiverar både läsaren och texten, vilket många
gånger behöver ske under professionell ledning. Det
brukar vara givande att inleda med ett läsarorienterat
förhållningssätt där eleverna i samtalet tillåts glida ut
från texten, men sedan också dras tillbaka in i texten
mot en textorientering. 87 Det kan vara värt att notera
att du kan använda de båda läsförståelsematriserna,
med ett vidgat textbegrepp, både på skrivna texter och
på andra texter.
För att utveckla sina möjligheter att tolka och
producera skriven text behöver eleverna gå tillbaka till
texten. Läsning kräver ansträngning, eftersom förståelsen
inte alltid är omedelbar. Genom att till exempel
närläsa och utöva begrundande läsning av texter blir
läsaren mer inriktad mot reflexion och fördjupad förståelse.
När elever på så sätt inriktar sig mot att kritiskt
granska, förstå, tolka, uppleva och värdera texten som
den faktiskt är formulerad, kan de ibland bli både
förvånade över vad man kan se i en text och engagerade
i både innehållsliga och språkliga diskussioner.
Sådana resonemang kan de dra nytta av även i det egna
skrivandet där de laborerar med innehåll, struktur och
språk. 88 Flera didaktiska forskare framhåller även elevers
egna kulturella skapande inte bara i verbala former utan
betonar också drama, bild, musik och film som viktiga
uttrycksmedel i anslutning till läsande och skrivande. 89
86. Observera att textorienterad här inte inbegriper sätt att ”läsa och tolka” andra texter än verbalspråkiga. Varje typ av text har sin
uppsättning av språkliga redskap. När det gäller film handlar det bl.a. om att kunna tolka filmens språk med redskap som bildurval
och bildstorlek, kameravinkel; chattande har sina språkliga redskap som skiljer sig från traditionell skriven text, m.m. Dessa redskap
berörs inte i detta sammanhang.
87. Se t.ex. Langer 1995; Chambers 2003; Nikolajeva 2004; Langer 1995 och 2005.
88. Lundqvist 1995; Macken-Horarik 2002; Bergh Nestlog 2009.
89. T.ex. Johns 2002; Liberg 2003.
kartläggningsmaterialet 29