Språket på väg - Skolverket

More documents

Recommendations

Info

dessa elever kan det också vara bra att använda studiehandledning på modersmålet, där du kan ta tillvara den resurs som lärare med kunskaper i elevens förstaspråk besitter för att hjälpa eleven till snabbare förståelse än annars. Om du har elever med annat förstaspråk än svenska är det viktigt att ta reda på vad som är vanliga utvecklingsproblem och vad som är speciella problem i språkutvecklingen, det vill säga låt personal med kunskaper om andraspråk och andraspråksutveckling delta i diskussionen om vilken typ av stimulans eleven behöver. Du måste också ta hänsyn till hur länge de har vistats i Sverige, vilken erfarenhet de har av språkanvändning, elevens förstaspråk samt läs- och skrivkunnighet på både första- och andraspråket. Det är flera faktorer som påverkar elevernas resultat – sammanhanget, situationen och nivån på elevernas kognitiva och sociala utveckling samt valet av texter och genrer att skriva och läsa. Vi kan till exempel tänka oss en elevtext som i matrisen för Skriva blir bedömd till steg 3 för en elev i årskurs 7. Den texten ser ut på att annat sätt än en text på samma steg som en elev i årskurs 9 producerar. Inom respektive steg kan kunskaperna fördjupas och förtätas. Elever som befinner sig på förnivån och på steg 1–3 behöver få delta i en undervisning som främjar utvecklingen från ett steg till nästa. Se varje steg i matriserna som en växtpunkt. Det innebär att materialet tar fasta på vad eleverna kan i stället för vad de inte kan. Ett kartläggningsmaterial som behandlar elevernas språk och språkbehandling på det här sättet bygger på insikten om att responsen på deras texter, muntliga och skriftliga, är en lärandesituation, en form av samtal med syftet att vidareutveckla deras språk. Det betyder att du som lärare i din dagliga undervisning behöver hålla beskrivningarna levande genom kontinuerliga överväganden och diskussioner. Genom dessa diskussioner, gärna med exempel från både elevernas egna och andras texter, får du och dina elever gemensamma referensramar och konkreta kunskaper om vad bedömningarna innebär. Använd dig gärna av de begrepp och fackuttryck som finns i matriserna och gör dem begripliga för eleverna. För att få till stånd en språk- och kunskapsutveckling hos alla elever är det viktigt att du och dina elever samverkar och reflekterar både muntligt och skriftligt. Därför finns samtalet och reflexionen med som en röd tråd genom kartläggningsmaterialet. I det sammanhanget kan loggbok och portfolio vara viktiga verktyg. Det betyder att matriserna, förutom att kvalitetsbeskriva elevernas språkutveckling, är konstruktiva 46. De kan dessutom vara ett gott stöd för modersmålslärare i deras undervisning. 47. Lgr 11:222 och 239. 48. Norrby 1996. 49. Se t.ex. Dysthe 1996; Sandström Madsén 2007; Dysthe 2003; Gibbons 2002 och 2006. 22 språket på väg underlag för dina diskussioner med eleverna. Matriserna är även ett stöd när du planerar undervisningen. Dessutom kan du använda resultatet av kartläggningen i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna och du kan aktualisera det vid utvecklingssamtal med elever och föräldrar. 46 De följande avsnitten beskriver var för sig synen på den muntlighet och skriftlighet som ligger till grund för matriserna i kartläggningsmatriserna. Det talade ordet Språkutveckling främjas av och sker i sociala samspel. Förmågan att samspela och kommunicera med andra, är en förutsättning för att lära sig skriva, läsa, tala och lyssna. Tydliga samband finns alltså mellan tal och skrift. Eleverna ska utveckla muntlig säkerhet, och använda det muntliga språket som ett medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan. De ska också i dialog med andra utveckla sin förmåga att uttrycka tankar och känslor, liksom att kunna bearbeta sina texter utifrån andras råd. Läroplanen talar om att eleverna ska lära sig uttrycka och förstå hur andra tänker och känner, formulera och bemöta argument; de ska ha ett rikt och varierat språk för att förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. 47 Här kan du behöva undervisa explicit om uttal för elever med svenska som andraspråk, beroende på när de kommit till Sverige och vilka möjligheter de har att använda svenska språket utanför skolan. Det är en angelägenhet inte bara för svenskämnena – utan för alla ämnen – att stimulera eleverna och ge dem rika möjligheter och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan I svenska som andraspråk är detta speciellt viktigt. En förutsättning för att kunna uttrycka sig på andraspråket är att eleven har tilltro till sin språkliga förmåga. När elever samtalar möter de olika upplevelser, åsikter och värderingar. De tydliggör och stärker sin identitet och ökar sin förståelse för människor med olika kulturella bakgrunder och kulturarv. I samtalet använder de kommunikativa strategier 48 för att formulera tankar, känslor, upplevelser, reflexioner, tolkningar och värderingar. Språket och samtalet spelar alltså en viktig roll i kunskapsutvecklingen. 49
Samtala och tala Kunskapsområdet samtal (läs mer i del II på sidan 9–12) består av de två delarna tala och lyssna; 50 utan de båda delarna blir det inget samtal. Det hela kompliceras av att reflexion är en viktig del i ett samtal. Det är lätt att bedömningen kommer att handla om just förmågan att tänka. Jämfört med den forskning som har bedrivits om läsning och skrivning är det inte mycket som skrivits om samtal, som kan vara till hjälp när du ska bedöma elevernas förmåga att samtala. 51 Avsikten med materialet är att kartlägga hur själva aktiviteten och kommunikationen fungerar, snarare än att bedöma elevernas språk- eller reflexionsförmåga. Ingen ifrågasätter vikten av muntlighet. Talandets värde som idé och målsättning accepterar skolan naturligtvis, och i flera skolämnen strävar man efter att utveckla eleverna till självständiga talare och goda kommunikatörer. Samspelet i talandesituationen är avgörande för hur kommunikationen mellan talare och lyssnare ska fungera; förmågan att tala och lyssna är intimt förknippade. Kommunikationssituationen kräver kunskap om, och förståelse för, det delade ansvar som talare och lyssnare har för att få den att fungera på bästa sätt. 52 Talandet (läs mer i del II på sidan 13–19) sker i samspel med aktiva och kompetenta lyssnare som kan identifiera och handskas med lyssnarhinder och som också kan använda lämpliga lyssnarbeteenden. I detta samspel skapar talaren och lyssnarna en språklig brygga mellan varandra i en process som sker samtidigt hos båda parter. Talaren skapar språket i stunden beroende på egna reaktioner på sina språkliga val, men också i samspel med lyssnarnas reaktioner. 53 Precis som i skrivna texter finns det tomrum i muntliga texter som lyssnaren kan fylla, och lyssnaren behöver liksom läsaren kunna röra sig i texten. När vi talar – berättar, högläser, redovisar, informerar och argumenterar – gör vi den muntliga texten till vår egen. Genom att vi varierar den icke-verbala kommunikationen (till exempel gester och röst) ger vi ledtrådar till hur lyssnarna ska tolka vårt talade språk. Muntlighetens plats i svenskämnena består av kunskaper om funktioner hos olika typer av talande, som informerande, argumenterande och berättande. Det muntliga språket har också en viktig social funktion. Kunskaperna består dessutom av förståelse för språkets uttrycksmöjligheter, men även av medvetenhet om samspelet mellan talare och lyssnare och möjligheterna att färga språket med hjälp av röst och kropp. Muntliga och skriftliga texter handlar alltså framför allt om språkliga uttryckssätt för att nå och påverka ett antal lyssnare. En beskrivning av människans språkliga förmågor är att dela in dem i en skapande och en tolkande funktion. 54 Skapande funktion Tolkande funktion tala lyssna skriva läsa Figur 3. Språkliga kunskapsområden. 55 Trots att modellen inte ger sig ut för att vara en kommunikationsmodell, kan en sådan indelning av språkliga funktioner uppmuntra till isolerad färdighetsträning. Dagens läroplaner och kursplaner stödjer snarare en helhetssyn på språklig utveckling och kommunikation, ett synsätt som modellen i figur 4 visar. 56 Den pekar på det intrikata samspelet i talandesituationen. talare muntlig text Figur 4. Samspelet i talandesituationen. innehåll lyssnare 50. Observera att det finns skillnader i olika kulturers sätt att samtala (se t.ex. Wierzbicka 2003). Elever med svenska som andraspråk kan behöva göras explicit uppmärksamma på sätt som värderas i Sverige – gör gärna explicita jämförelser mellan samtalsregler i olika kulturer. Några bra utgångsfrågor är Vem får tala med vem i vilket sammanhang och på vilket sätt? (Se också t.ex. Heath 1984/87; Ochs 1988). 51. Palmér (2010) skriver om muntlighet i klassrummet. Hon tar bland annat upp dels hur samspelet i samtal fungerar, dels hur man kan bedöma tal. I Hägerfelth (2004) undersöks bl.a. hur elever samtalar när de löser uppgifter i naturkunskap. De modeller som utarbetats där kan du använda också i andra skolsammanhang. I avhandlingen jämförs elever med svenska som förstaspråk och elever med svenska som andraspråk, bl.a. avseende deras sätt att samtala och delta i samtalen. 52. Adelmann 2002. 53. Volosinov och Bakhtin enl. Adelmann 2002. 54. I andra sammanhang talas det om produktion och reception. 55. Teleman enl. Adelmann 2002, modifierad modell. 56. Jämför också figur 1 på s. 12. kartläggningsmaterialet 23
Page 1: Språket på väg Ett kartläggning
Page 4 and 5: Beställningsadress: Fritzes kundse
Page 6 and 7: Förord Skolverket ger ut både nat
Page 8 and 9: Samtala, Tala, Skriva, Läsarorient
Page 10 and 11: nessyn som är kopplad till styrdok
Page 12 and 13: eller läs- och skrivkunnighet för
Page 14 and 15: muntligt språk Figur 1. System fö
Page 16 and 17: Elev möter text - text möter elev
Page 18 and 19: Textorienterade kvaliteter 39 - inn
Page 20 and 21: Svenska som andraspråk Det är på
Page 22 and 23: språk förmåga. Beakta därför o
Page 26 and 27: Figuren visar dynamiken i talandesi
Page 28 and 29: ade och möjliga i alla situationer
Page 30 and 31: förnimmelser, känslor, förestäl
Page 32 and 33: Språket på väg del 1 När eleven
Page 34 and 35: Economou, Catharina. (2007) Svenska
Page 36: Nunan, David & Miller, L.(eds.) (19

Språket på väg - Skolverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?