Språket på väg - Skolverket
Språket på väg - Skolverket
Språket på väg - Skolverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
dessa elever kan det också vara bra att använda studiehandledning<br />
<strong>på</strong> modersmålet, där du kan ta tillvara den<br />
resurs som lärare med kunskaper i elevens förstaspråk<br />
besitter för att hjälpa eleven till snabbare förståelse än<br />
annars. Om du har elever med annat förstaspråk än<br />
svenska är det viktigt att ta reda <strong>på</strong> vad som är vanliga<br />
utvecklingsproblem och vad som är speciella problem<br />
i språkutvecklingen, det vill säga låt personal med<br />
kunskaper om andraspråk och andraspråksutveckling<br />
delta i diskussionen om vilken typ av stimulans eleven<br />
behöver. Du måste också ta hänsyn till hur länge de har<br />
vistats i Sverige, vilken erfarenhet de har av språkanvändning,<br />
elevens förstaspråk samt läs- och skrivkunnighet<br />
<strong>på</strong> både första- och andraspråket.<br />
Det är flera faktorer som <strong>på</strong>verkar elevernas resultat<br />
– sammanhanget, situationen och nivån <strong>på</strong> elevernas<br />
kognitiva och sociala utveckling samt valet av texter<br />
och genrer att skriva och läsa. Vi kan till exempel tänka<br />
oss en elevtext som i matrisen för Skriva blir bedömd<br />
till steg 3 för en elev i årskurs 7. Den texten ser ut <strong>på</strong><br />
att annat sätt än en text <strong>på</strong> samma steg som en elev i<br />
årskurs 9 producerar. Inom respektive steg kan kunskaperna<br />
fördjupas och förtätas. Elever som befinner sig <strong>på</strong><br />
förnivån och <strong>på</strong> steg 1–3 behöver få delta i en undervisning<br />
som främjar utvecklingen från ett steg till nästa.<br />
Se varje steg i matriserna som en växtpunkt. Det<br />
innebär att materialet tar fasta <strong>på</strong> vad eleverna kan i<br />
stället för vad de inte kan. Ett kartläggningsmaterial<br />
som behandlar elevernas språk och språkbehandling <strong>på</strong><br />
det här sättet bygger <strong>på</strong> insikten om att responsen <strong>på</strong><br />
deras texter, muntliga och skriftliga, är en lärandesituation,<br />
en form av samtal med syftet att vidareutveckla<br />
deras språk. Det betyder att du som lärare i din dagliga<br />
undervisning behöver hålla beskrivningarna levande genom<br />
kontinuerliga över<strong>väg</strong>anden och diskussioner. Genom<br />
dessa diskussioner, gärna med exempel från både<br />
elevernas egna och andras texter, får du och dina elever<br />
gemensamma referensramar och konkreta kunskaper<br />
om vad bedömningarna innebär. Använd dig gärna av<br />
de begrepp och fackuttryck som finns i matriserna och<br />
gör dem begripliga för eleverna. För att få till stånd en<br />
språk- och kunskapsutveckling hos alla elever är det<br />
viktigt att du och dina elever samverkar och reflekterar<br />
både muntligt och skriftligt. Därför finns samtalet<br />
och reflexionen med som en röd tråd genom kartläggningsmaterialet.<br />
I det sammanhanget kan loggbok och<br />
portfolio vara viktiga verktyg.<br />
Det betyder att matriserna, förutom att kvalitetsbeskriva<br />
elevernas språkutveckling, är konstruktiva<br />
46. De kan dessutom vara ett gott stöd för modersmålslärare i deras undervisning.<br />
47. Lgr 11:222 och 239.<br />
48. Norrby 1996.<br />
49. Se t.ex. Dysthe 1996; Sandström Madsén 2007; Dysthe 2003; Gibbons 2002 och 2006.<br />
22 språket <strong>på</strong> <strong>väg</strong><br />
underlag för dina diskussioner med eleverna. Matriserna<br />
är även ett stöd när du planerar undervisningen.<br />
Dessutom kan du använda resultatet av kartläggningen<br />
i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna och<br />
du kan aktualisera det vid utvecklingssamtal med elever<br />
och föräldrar. 46<br />
De följande avsnitten beskriver var för sig synen <strong>på</strong><br />
den muntlighet och skriftlighet som ligger till grund<br />
för matriserna i kartläggningsmatriserna.<br />
Det talade ordet<br />
Språkutveckling främjas av och sker i sociala samspel.<br />
Förmågan att samspela och kommunicera med andra,<br />
är en förutsättning för att lära sig skriva, läsa, tala och<br />
lyssna. Tydliga samband finns alltså mellan tal och<br />
skrift.<br />
Eleverna ska utveckla muntlig säkerhet, och använda<br />
det muntliga språket som ett medel för tänkande,<br />
lärande, kontakt och <strong>på</strong>verkan. De ska också i dialog<br />
med andra utveckla sin förmåga att uttrycka tankar och<br />
känslor, liksom att kunna bearbeta sina texter utifrån<br />
andras råd. Läroplanen talar om att eleverna ska lära<br />
sig uttrycka och förstå hur andra tänker och känner,<br />
formulera och bemöta argument; de ska ha ett rikt och<br />
varierat språk för att förstå och verka i ett samhälle<br />
där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk<br />
möts. 47 Här kan du behöva undervisa explicit om uttal<br />
för elever med svenska som andraspråk, beroende <strong>på</strong><br />
när de kommit till Sverige och vilka möjligheter de har<br />
att använda svenska språket utanför skolan.<br />
Det är en angelägenhet inte bara för svenskämnena –<br />
utan för alla ämnen – att stimulera eleverna och ge dem<br />
rika möjligheter och tilltro till den egna språkliga och<br />
kommunikativa förmågan I svenska som andraspråk är<br />
detta speciellt viktigt. En förutsättning för att kunna<br />
uttrycka sig <strong>på</strong> andraspråket är att eleven har tilltro till<br />
sin språkliga förmåga. När elever samtalar möter de<br />
olika upplevelser, åsikter och värderingar. De tydliggör<br />
och stärker sin identitet och ökar sin förståelse för människor<br />
med olika kulturella bakgrunder och kulturarv.<br />
I samtalet använder de kommunikativa strategier 48 för<br />
att formulera tankar, känslor, upplevelser, reflexioner,<br />
tolkningar och värderingar. <strong>Språket</strong> och samtalet spelar<br />
alltså en viktig roll i kunskapsutvecklingen. 49