Språket på väg - Skolverket

More documents

Recommendations

Info

Svenska som andraspråk Det är på sin plats att särskilt belysa några aspekter som är viktiga när du analyserar talat och skrivet andraspråk i ämnet svenska som andraspråk. Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkliga förmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. [---] Undervisningen ska också stimulera deras intresse för att läsa och skriva. [---] samt få kunskaper om skönlitteratur. 41 När du analyserar elevernas språk bör du i första hand ta fasta på vad de klarar av att förmedla. Kraven på den funktionella behärskningen av språket när det gäller innehållet, den röda tråden, genrer och begriplig struktur är lika höga i båda svensk ämnena. Bedöm elevernas språkbehandling utifrån hur långt de har kommit i sin utveckling mot förstaspråksnivån. Du kan inte bedöma den formella språkliga korrektheten isolerat, utan måste relatera den till både den innehållsmässiga och den språkliga komplexiteten. När eleverna får tankemässigt krävande uppgifter anstränger de sin språkförmåga. Lyckas eleverna klara de innehålls mässiga utmaningarna, kan det bli på bekostnad av språkriktigheten. Väljer eleverna däremot att hålla sig till enkla ämnen, formuleringar och strukturer, kan de ofta formulera sig med ett språk som liknar det som en elev med svenska som förstaspråk skulle kunna välja. Trots det är deras språk ofta mer begränsat och de följer inte alltid de språkliga konventioner som en förstaspråkselev skulle göra. Nedan berörs främst kvaliteter i skriftlig text. 41. Lgr 11:239. 42. Lgr 11:239. 18 språket på väg Kommunikativ och innehållslig kvalitet De kommunikativa och innehållsliga kvaliteterna vävs ofta samman i en text. Det viktigaste är att skribenten kan förmedla ett relevant innehåll. Om innehållet inte tydligt framgår kan det vara svårt att avgöra den kommunikativa kvaliteten och syftet med texten. Samtidigt kan den kommunikativa kvaliteten bli lidande även av mindre språkliga begränsningar. Det kan bland annat vara svårt för eleven att klart förmedla fokus i texten och ge texten en tydlig struktur. Kursplanen framhåller vikten av den tankemässiga komplexiteten genom att poängtera att undervisningen ska utveckla elevernas språk för att tänka, kommunicera och lära. Därför är det viktigt att undervisningen ger: eleverna rika möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet. 42 När du bedömer innehållet tar du ställning till den kognitiva svårighetsgraden, graden av kontextbundenhet och hur genren stämmer överens med textens syfte. Du måste ställa lika höga krav som i modersmålssvenska. Men andraspråkselevers skrivna texter kan vara svårare att bedöma än texter skrivna av elever med svenska som modersmål. Be gränsningar som gäller språkliga strukturer kan leda till att eleven inte kan följa den språkliga konventionen på olika nivåer i texten – speciellt om eleven visar prov på hög kognitiv förmåga och strävar efter en högre språklig komplexitet. Ett begränsat antal språkliga register i andraspråket kan göra det svårt att anpassa språket till den aktuella genren.
Den språkliga analysen Den språkliga analysen är beroende av de kommunikativa och innehållsliga kvaliteterna. Man kan göra en performansanalys av texten för att få en bild av hur den innehållsliga och språkliga komplexiteten samt den formella språkliga förmåga hänger ihop. Vid en sådan analys jämför du det som eleven har klarat av med eventuella icke-funktionella formuleringar, för att få en helhetsbild av elevens aktuella språkliga nivå. När du analyserar olika grammatiska företeelser var för sig får du en bättre bild av de olika komponenterna. Om eleven använder utbyggda nominalfraser visar sig den språkliga förmåga i hur eleven hanterar genus, numerus, bestämdhet och kongruens, och i sådana konstruktioner blir eventuell språklig osäkerhet lätt synlig. Om eleven bara arbetar med enkla nominalfraser kan det vara lättare att dölja språklig osäkerhet av det slaget. I verbfraserna kommer eventuell osäkerhet fram tydligare om eleven använder och växlar mellan flera tempus samt använder flera semantiska fält och partikelverb. Samtidigt är det viktigt att exempelvis våga växla mellan tidsformer för att få fram en bra informationsstruktur. För att informationen ska bli tydlig är det viktigt att variera användningen av adverbial fraser både till frastyp och placering i satsen. När andraspråkselever spetsställer adverbial, särskilt i form av bisatser, eller använder satsadverbial får det ofta negativa konsekvenser för den språkliga strukturen, eftersom ordföljden påverkas av adverbialens placering. Att undvika satsadverbial eller spetsställning avslöjar däremot inte så mycket om den verkliga språkbehärskningen – den språkliga konventionen följs i stor utsträckning, men den språkliga komplexiteten och variationen blir mindre. Olämplig ordföljd efter spetsställning kan alltså vara mera avancerad än lämplig ordföljd utan spetsställning och du bör därför se det som någonting positivt. När du har analyserat de olika grammatiska företeelserna var för sig, kan du också se om de olika komponenterna i språket har utvecklats i olika takt. Ibland kan till exempel meningsbyggnaden vara komplex och välutvecklad medan nominalfraserna är enkla och inte särskilt varierade. När du väger samman detta vid helhetsbedömningen, kompenserar de mer välutvecklade komponenterna en eventuell eftersläpning på något annat område. Den grammatiska analysen måste alltid relateras till ordförrådet – dess storlek, variation, precisionsgrad och så vidare. När eleverna prövar sig fram och använder mindre frekventa ord inom frasen behöver kraven på lämplig användning inte vara lika strikt som vid användningen av enkla basord. På ordnivå är det därför viktigt att även ta hänsyn till de strategier eleven använder för att kompensera ett begränsat ordförråd, till exempel att använda omskrivningar som ”en rum att man kan dricka och prata med varandra” och övergeneraliseringar, som ”jag bytade skolan”. I samband med textbindningen kan osäkerhet i den formella språk behärskningen ofta få stora konsekvenser som kan vara svåra att direkt peka på vid en relativt ytlig språklig analys. Icke-funktionell ordföljd syns ofta tydligare än komplexiteten i meningsbyggnaden samtidigt som de kan förklaras utifrån denna komplexitet. Användningen av olika typer av spetsställningar och bisatser är exempel på komplexitet som ibland leder till språkliga strukturer som inte fungerar väl. Även små skillnader i textuppbyggnad på olika språkliga nivåer får ofta stora konsekvenser för flyt och begriplighet i en text. Skillnader i satsbindningen, bland annat en mindre varierad användning av sammanbindande (konnektiva) adverb – ofta en överanvändning av sen – än hos elever med svenska som modersmål, kan göra att en andraspråkselevs text känns ensidig. Prövar eleven däremot en mer varierad och idiomatisk användning av dessa element påverkas ofta ordföljden negativt. Rent formell osäkerhet i språkförmågan med bland annat begränsad erfarenhet av synonyma uttryckssätt påverkar ibland referensbindningen och syftningen negativt. När eleven återanknyter till en tidigare omtalad företeelse kan den begränsade erfarenheten av synonymer göra att samma ord måste upprepas, vilket ger ett ensidigt intryck, som ”en bra förebild ska vara en med gott omdöme, han ska vara en bra förebild”. Om eleven prövar att använda synonymer som hon inte helt behärskar kan en blandning av olika register och stilnivåer bli följden. Lärare ser ofta det som negativt när de bedömer en text, men hos andraspråkselever är det ofta tecken på en dynamisk fas i språkutvecklingen. När eleven befinner sig på avancerad nivå i språket och närmar sig nivån som elever med svenska som förstaspråk har, är den språkliga komplexiteten inte alltid utslagsgivande. Eleven kan då medvetet välja att skriva enkelt för att nå en viss stilistisk effekt. Då är det inte enbart språkförmågan som styr valet av struktur, utan i lika hög grad innehållet i texten och syftet med skrivandet. Eleven kan ibland välja den skenbara enkelheten som ett medel för att höja abstraktionsnivån i texten och ge språket en idiomatisk prägel. Kommunikationsstrategier När du bedömer andraspråksinlärares texter är det viktigt att du inte låter dig störas av an vändningen av komplexa strukturer som eleven inte helt behärskar. Se det i stället som en utvecklingsprocess där det är viktigt att eleverna använder hela sin kommunikativa svenska som andraspråk 19
Page 1: Språket på väg Ett kartläggning
Page 4 and 5: Beställningsadress: Fritzes kundse
Page 6 and 7: Förord Skolverket ger ut både nat
Page 8 and 9: Samtala, Tala, Skriva, Läsarorient
Page 10 and 11: nessyn som är kopplad till styrdok
Page 12 and 13: eller läs- och skrivkunnighet för
Page 14 and 15: muntligt språk Figur 1. System fö
Page 16 and 17: Elev möter text - text möter elev
Page 18 and 19: Textorienterade kvaliteter 39 - inn
Page 22 and 23: språk förmåga. Beakta därför o
Page 24 and 25: dessa elever kan det också vara br
Page 26 and 27: Figuren visar dynamiken i talandesi
Page 28 and 29: ade och möjliga i alla situationer
Page 30 and 31: förnimmelser, känslor, förestäl
Page 32 and 33: Språket på väg del 1 När eleven
Page 34 and 35: Economou, Catharina. (2007) Svenska
Page 36: Nunan, David & Miller, L.(eds.) (19

Språket på väg - Skolverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?