Språket på väg - Skolverket

More documents

Recommendations

Info

Elev möter text – text möter elev Att du som lärare tar till dig mängder av texter av olika slag är självklart, det är dessutom nödvändigt om du både ska kunna bedöma texters svårighetsgrad och stödja eleverna i deras val av skönlitteratur och andra sorts texter. Hur läsningen lyckas, det vill säga hur kommunikationen blir, beror både på läsaren, texten, sammanhanget och situationen. Kunskap att bedöma till exempel skönlitterära texters lämplighet för en viss elev är hos svensklärare eller lärare i svenska som andraspråk ofta en mer eller mindre tyst kunskap. Men det är viktigt att kunna formulera i ord vad det är som gör en text svårare eller lättare att läsa. 35 Medvetenheten om texter påverkar språkutvecklingen och denna utveckling sker i ett växelspel mellan att läsa text, att skriva text och att samtala om text. Idealet är att eleven ska hitta böcker som är precis lagom utmanande, som kräver lite mer än tidigare lästa texter och ger ytterligare något tillbaka i form av läsupplevelse, läsförståelse och tankeinspiration. Eleverna växer, och när de använder de nya erfarenheterna i det egna skrivandet utvecklas även det. När det gäller andraspråkselever är det viktigt att du anpassar muntliga och skriftliga texter både efter elevens kognitiva och språkliga nivå. Utgångspunkten måste alltid vara att innehållet i texten ska kunna intressera och engagera eleverna. Om innehållet intresserar eleverna, är de också mer motiverade att kämpa språkligt. Att ha ett rikt språk för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts framhålls i kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk som betydelsefullt. 36 Ett mål är alltså att hitta litteratur som eleverna med eller utan stöd kan ha behållning av. Det rör sig om texter som de kan genomleva, som ger upphov till känslor och tankar, som stimulerar till reflexioner och värderingar, så att de utvecklar sin förmåga att läsa och förstå, tolka, uppleva, kritiskt granska och värdera texter av olika slag. Eleverna ska naturligtvis tycka att texterna har ett meningsfullt innehåll. Det kan till exempel innebära att texternas innehåll berör sådana livsfrågor som eleven själv funderar över eller ger eleven stöd i den egna identitetsutvecklingen. 37 I läroplanens anda ligger att för varje elev hitta lagom svåra texter, så att hon har möjlighet att utifrån sin nivå på läsningen kunna ta till sig och engagera sig i det lästa. Nivån på den skrivna text eleven läser samt det som står nedan om läsaren och undervisningen, har alltså betydelse för elevens resultat. I följande avsnitt 35 Se t.ex. Hertzberg 2001. 36 Lgr 11:222 och 239. 37 Skolverket 2011a:16; Skolverket 2011b:20. 14 språket på väg tar vi upp ett antal aspekter som avgör en skriven texts svårighetsgrad. Analysmodellen för textorienterade kvaliteter står i tabellform där ytterligheterna är kort beskrivna i två kolumner för att du ska få bättre överblick. Mellan de två ytterligheterna finns en steglös progression där du kan placera olika texter. läsarorienterade och textorienterade kvaliteter – läsaren, texten och undervisningen Det är viktigt att du kan ta ställning till om en text passar eleven eller inte. Följande påståenden och frågor kan vara en utgångspunkt för valet av texter: • Det är lättare att läsa om läsaren och texten matchar varandra, det vill säga om läsaren tycker att texten angår henne eller honom. • Kan eleven identifiera sig med personerna i boken när det gäller ålder, kön eller kulturell tillhörighet? • Om läsaren inte hunnit så långt i sin läsutveckling kan högläsning ibland vara ett alternativ till tyst läsning. • Lärarledda samtal eller samtal i grupp i olika skeden av läsningen kan utveckla elevens förståelse och språk. Det är viktigt att observera att om en elev upplever texten som lätt eller svår i praktiken, också har att göra med aspekter som ligger utanför texten, som har med läsaren och sammanhanget att göra. Det komplicerar möjligheten att utifrån en specifik text bedöma hur långt en elev har kommit i sin läsutveckling. Det innebär också att en text som matchar eleven väl kan vara språkligt mer komplicerad utan att eleven upplever den som svår, medan samma språkliga komplexitet kan vara ett hinder om det inte finns en grundläggande matchning mellan text och läsare. En läsare som ser texten som angelägen borde därför ha större möjligheter att kunna utmanas språkligt. Som lärare är det således viktigt att du strävar efter att stötta eleverna både före och under läsningen så att matchning med texterna främjas. I följande översikter gör vi ett försök att systematisera texters svårighetsgrad utifrån språkliga aspekter som har med texten att göra, snarare än med läsaren och hans eller hennes förutsättningar. Märk väl att nedanstående kvaliteter kan kombineras på olika sätt, och att olika kombinationer kan leda till att en elev upplever texten som svår eller som lätt. Som lärare behöver du känna dina elever som människor och som läsare, och samtidigt koppla den förståelsen till kunskaper om vad olika kvaliteter i texter kan innebära för läsningen.
Textorienterade kvaliteter 38 – innehållet och strukturen i stort (mer global nivå i triangeln) Skönlitterära texter lättare att läsa Svårare att läsa Texten är inriktad på handlingen, händelseorienterad. Texten är mer inriktad på reflexion, problemorientering samt på beskrivningar av miljö och personer. Händelser, personer och miljö klargörs tidigt i texten. Läsaren hjälps snabbt in i föreställningsvärlden. Händelser, personer och miljö tydliggörs successivt i texten. Man får pussla mycket själv för att få ihop sammanhanget. Texten är kronologiskt upplagd. Texten har en annan mer komplicerad dispositionsprincip än den kronologiska. Handling, miljö, personer och fenomen är konkret beskrivna och gestaltade. Bilderna är konkreta. Handling, miljö, personer och fenomen är abstrakt beskrivna och gestaltade mer indirekt genom till exempel bildspråk och mer abstrakta bilder. Texten utspelar sig i eller handlar om nutid. Texten utspelar sig i eller handlar om dåtid eller i en framtid. Texten utspelar sig i eller handlar om en känd miljö – här. Bindningarna mellan olika avsnitt och kapitel är tydliga genom att företeelser och begrepp återkommer. Det finns inga eller få tomrum i texten som läsaren måste fylla för att förstå. Läsaren behöver inte fylla några komplicerade tomrum för att kunna dra slutsatser utifrån texten och förstå den. Elevnära ämne. Innehåll som knyter an till elevens personliga, och vardagliga erfarenheter och till sammanhang som eleven känner till. Texten utspelar sig i eller handlar om en okänd miljö – där. Bindningarna mellan olika avsnitt och kapitel är otydligare. Det finns många tomrum i texten som läsaren måste fylla för att förstå. Läsaren behöver fylla otydligare och mer komplicerade tomrum för att kunna dra slutsatser utifrån texten. Ämne som ligger långt från elevens erfarenheter. Innehåll som ligger långt från elevens personliga, och vardagliga erfarenheter och till sammanhang som eleven känner till. Innehåll som kräver specifika ämneskunskaper. Konkreta exempel, situationer, ämnen, idéer och tankar. Abstrakta exempel, situationer, ämnen, idéer och tankar. 38. Se bl.a. Liljestrand 1993; Melin & Lange 2000; Reichenberg 2000 och 2008. tala, läsa och skriva – processer och strategier 15
Page 1: Språket på väg Ett kartläggning
Page 4 and 5: Beställningsadress: Fritzes kundse
Page 6 and 7: Förord Skolverket ger ut både nat
Page 8 and 9: Samtala, Tala, Skriva, Läsarorient
Page 10 and 11: nessyn som är kopplad till styrdok
Page 12 and 13: eller läs- och skrivkunnighet för
Page 14 and 15: muntligt språk Figur 1. System fö
Page 18 and 19: Textorienterade kvaliteter 39 - inn
Page 20 and 21: Svenska som andraspråk Det är på
Page 22 and 23: språk förmåga. Beakta därför o
Page 24 and 25: dessa elever kan det också vara br
Page 26 and 27: Figuren visar dynamiken i talandesi
Page 28 and 29: ade och möjliga i alla situationer
Page 30 and 31: förnimmelser, känslor, förestäl
Page 32 and 33: Språket på väg del 1 När eleven
Page 34 and 35: Economou, Catharina. (2007) Svenska
Page 36: Nunan, David & Miller, L.(eds.) (19

Språket på väg - Skolverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?