Jämförande kvalitetsutvärdering av glasögon - Specsavers

RAPPORT
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 1 (15)
Handläggare, enhet
Stefan Källberg
Mätteknik
010-516 56 26, stefan.kallberg@sp.se Specsavers Sweden AB
Odinsplatsen 2A
411 02 GÖTEBORG
Jämförande kvalitetsutvärdering av glasögon
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut har genomfört en jämförande kvalitetsundersökning
av sex par glasögon införskaffade från tre optikkedjor i Sverige: Synsam, Synoptik
och Specsavers. Undersökningen har utarbetats i samråd med uppdragsgivaren.
Sammanfattning
De provade glasögonen inköptes av en man och en kvinna vilka rekryterats för uppdraget av SP.
Hos respektive optiker så följde köparna den gängse proceduren vid glasögoninköp, dvs. de
genomförde först en synundersökning och beställde därefter glasögon i enlighet med
instruktioner från SP. De båda köparna var ombedda att införskaffa så liknande glasögon som
möjligt hos de olika optikerna, både vad gäller bågar och glas, detta för att få så jämförbara
produkter som möjligt. Samtliga glasögon skulle beställas med bästa tänkbara ytbehandling
(främst hårdhets- och antireflexbehandlig). I det stora hela stämde de inköpta glasögonen
överrens med intentionerna men eventuella skillnader har beaktats vid utvärderingen.
De grundläggande optiska testerna innefattade glasögonens styrkor (sfär, cylinder och axel) och
jämnhet över ytan samt linscentrens avstånd och positioner då dessa parametrar torde vara av
största vikt för de flesta glasögonbärare. Vad gäller styrkorna så noterades inga signifikanta
avvikelser gentemot recepten då de små skillnader som noterades var helt försumbara. För
positionerna hos glasens optiska centrum uppmättes vissa mindre avvikelser jämför med recept
och optimala positioner. Dock, med hänsyn till aktuella toleranser i standarder och hur dessa
avvikelser påverkar en glasögonbärare, så bedöms samtliga glasögon som acceptabelt monterade
och utan någon kvalitetsavvikelse.
Andra tester inkluderar utvärdering av glasens ytbehandlingar, dvs. antireflex- och hårdhetsbehandling
samt eventuella vatten och smutsavvisande egenskaper. Samtliga glasögon bedöms
ha adekvata ytbehandlingar även om skillnaderna jämfört med helt obehandlade plastglas i några
enstaka fall verkarv vara relativt små. Sammantaget hade glasögonen från Synsam något bättre
ytbehandling än glasögonen från Specsavers och Synoptik, då de överlag presterade bäst eller
bland de bästa glasögonen i de mest relevanta och utslagsgivande testerna (reflektans, reptålighet
och rengöringsförmåga). Sammantaget presterade Specsavers och Synoptik relativt likvärdigt
och något sämre i dessa tester. En mindre kvalitetsavvikelse noterades dock hos ett av
glasögonen från Synsam pga. en ojämn reflektans mellan vänster och höger lins hos ett av paren.
Några grundläggande mekaniska tester genomfördes också för att säkerställa tillräcklig robusthet
och kvalité hos glasinfattning och bågar. Inga kvalitetsavvikelser noterades. Glasögonens
brytningsindex verifierades utan anmärkning genom mekanisk mätning av linsradier.
Sammanfattningsvis, givet de i flesta fall små uppmätta skillnader och avvikelser så kan
glasögonen anses relativt likvärdiga ur ett användarperspektiv, dock med en viss fördel för
ytbehandlingarna hos glasögonen från Synsam avseende reptålighet och rengöringsförmåga.
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Postadress Besöksadress Tfn / Fax / E-post Detta dokument får endast återges i sin helhet, om inte SP i förväg skriftligen
SP
Västeråsen
010-516 50 00 godkänt annat.
Box 857
Brinellgatan 4
033-13 55 02
501 15 Borås
504 62 Borås
info@sp.se

RAPPORT
Innehållsförteckning
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 2 (15)
Sammanfattning 1
Innehållsförteckning 2
1. Uppdragsgivare 3
2. Glasögoninköp 3
2.1 Recept 3
2.2 Sammanfattning butiker 4
2.3 Glasögonpriser 4
2.4 Jämförbarhet mellan inköpta glasögon 5
3. Provningsdatum 5
4. Provningsmetoder 5
4.1 Vikt och dimensioner 5
4.2 Glasens styrkor, jämnhet och optiska centrum (OC) 6
4.3 Transmittans 6
4.4 Reflektans 6
4.5 Brytningsindex 7
4.6 Reptålighet/nötning 7
4.7 Linsinfattning och bryggdeformation 7
4.8 Vibrationsprov 7
4.9 Vatten och smutsavvisande egenskaper/rengöring 8
4.10 Utrustningslista 8
5. Resultat 9
5.1 Vikt och dimensioner 9
5.2 Glasens styrkor, jämnhet och optiska centrum (OC) 9
5.3 Transmittans 10
5.4 Reflektans 11
5.5 Brytningsindex 12
5.6 Reptålighet/nötning 12
5.7 Linsinfattning och bryggdeformation 13
5.8 Vibrationsprov 13
5.9 Vatten och smutsavvisande egenskaper/rengöring 13
5.10 Övrigt 14
6 Sammanfattning av resultaten 15
Bilaga 1 Instruktioner till glasögonköparna
Bilaga 2 Detaljerad information om inköp och glasögon
Bilaga 3 Terminologi
Bilaga 4 Provningsmetod för linsinfattning och bryggdeformation
Bilaga 5 Styrkor och jämnhet over linsen
Bilaga 6 Spektral transmittans
Bilaga 7 Spektral reflektans
Bilaga 8 Linsreflexer från lysrör
Bilaga 9 Linsradier
Bilaga 10 Linsavfasningar
Bilaga 11 Provade kvalitetsegenskaper och dess påverkan på bäraren

RAPPORT
1. Uppdragsgivare
Specsavers Sweden AB
2. Glasögoninköp
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 3 (15)
Köparna, en man ca 40 år och en kvinna ca 35 år besökte en butik från vardera av följande
svenska optikkedjor: Synsam, Synoptik och Specsavers. I varje butik genomfördes de ett syntest
varefter de beställde sina glasögon. Köparna hade i förväg instruerats angående vilken typ av
bågar och linser de skulle eftersträva att köpa, samt även fått var sin lista med olika butiker att
välja mellan.
Ingen av köparna hade någon tidigare expertkunskap om optik och glasögon men tillhandahölls
skriftliga instruktioner innan inköpen. De fullständiga instruktionerna redovisas i bilaga 1.
Köpare 1 (man):
Svarta/mörka märkesbågar i plast
Enkelslipade plastglas med brytningsindex (index) 1,6
Bästa möjliga hårdhets- och antireflexbehandling
Köpare 2 (kvinna)
Rimligt prissatt metallbåge (kedjornas egna märken)
Enkelslipade plastglas med brytningsindex (index) 1,5
Bästa möjliga hårdhets- och antireflexbehandling
I denna rapport har de provade glasögonen benämnts med 1 eller 2 för köparen och A, B och C
för aktuell optikkedja (A = Synsam, B = Synoptik och C = Specsavers).
Överlag stämmer de inköpta glasögonen bra överrens med angivna specifikationer och är
jämförbara inom respektive grupp (1 och 2). Köpare 2 tyckte inte att hon hittade några rimligt
billiga bågar enligt specifikationerna hos Synoptik och valde därför ett par som relativt sett var
betydligt dyrare än övriga i gruppen. Annars finns största skillnaden hos glasögonen i grupp 1
där två av glasögonen har glas med index 1,67 istället för det specificerade indexet 1,6. Enligt
uppgift så beror detta på att index 1,67 rekommenderats av butiken och att köparen inte haft
tillräcklig insikt i frågeställningen för att kunna påverka detta.
2.1 Recept
Nedan anges recepten för respektive glasögonpar.
Glasögon 1A-1C:
Glasögon/öga Sfär (D) Cylinder (D) Axel (°) PD (mm)
1A /höger -6,25 - - 30,5
1A/ vänster -6,00 - - 31
1B /höger -6,50 - - 30
1B /vänster -6,25 - - 31
1C /höger -6,25 -0,25 10 32*
1C /vänster -6,00 -0,25 150 32*
* Angett som totalvärde på avståndet, dvs. 64 mm

RAPPORT
Glasögon 2A-2C:
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 4 (15)
Glasögon/öga Sfär (D) Cylinder (D) Axel (°) PD (mm)
2A /höger -1,50 -0,25 125 30,5
2A/ vänster -1,00 -0,75 180 30,5
2B /höger -1,50 - - 31,5
2B /vänster -1,25 -0,50 165 30,5
2C /höger -1,50 - - 33
2C /vänster -1,00 -0,25 170 31
I endast ett fall angavs pupillavståndet (PD) som ett totalvärde vilket då ansetts vara symmetriskt
fördelat på höger och vänster öga. Flertalet recept innehöll en del ytterligare information som
t.ex. korrigerat och okorrigerat visus (se förklaring i bilaga 3).
Överlag är överrensstämmelsen mellan synundersökningarna god även om det förekommer
skillnader i styrka på upp till 0,5 D mellan olika recept. Även PD-värdena skiljer sig åt inom
grupperna med upp till 3 mm total variation. Då resultaten från en synundersökning inte bara
beror på metoden, instrumentet och optikern som utför undersökningen utan även till stor del på
personen som undersöks (bedömning, hälsotillstånd, ev. medicinering, användning av kontaktlinser
mm) så är det inte möjligt att bedöma noggrannheten i de individuella recepten i denna
rapport. Dock, i ljuset av övriga presenterade resultat så bör man notera att själva syntesten och
utprovningen av ett par nya glasögon är en viktig del vid inköp av nya glasögon.
2.2 Sammanfattning butiker
Innan inköpen så förseddes köparna med varsin lista med ett flertal olika butiker de kunde välja
mellan att besöka. Butikerna var olika för respektive köpare men de fick fritt välja bland de
listade butikerna.
Följande butiker nyttjades för inköpen:
Glasögon Kedja/butik Beställning 1 Hämtning
1A Synsam Nordstan, Göteborg 2010-04-15 2010-05-03
1B Synoptik Östra Hamngatan,
Göteborg
2010-04-09 2010-05-03
1C Specsavers Optik, Odinplatsen,
Göteborg
2010-04-19 2010-05-03
2A Synsam Wikanders, Borås 2010-03-31 2010-04-10
2B Synoptik Knallerian, Borås 2010-03-26 2010-04-22
2C Specsavers Optik Österlånggatan,
Borås
2010-03-25 2010-04-10
1 Även datum för syntest
2.3 Glasögonpriser
Nedan redovisas priser för de inköpta och provade glasögonen, samt hur priserna fördelar sig på
olika kostnadsbitar. Se bilaga 2 för ytterligare information om glasögonen.
Glasögon Märke Pris (SEK)
Totalt Båge Glas Syntest Rabatt
1A Tom Ford 6005 2890 2790 3 325
1B Prada 5955 1960 3700 3 295
1C FCUK 3390 1595 1 1500 2 295
2A Focalized 2685 795 1595 295
2B Skaga 3935 1945 1800 295 -105 (båge)
2C Specsavers 1890 995 1 600 2 295

RAPPORT
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 5 (15)
1 Pris för båge inklusive obehandlade standardlinser (index 1,5)
2 Pris for linser utöver standard (1C = ytbehandling och index 1,6, 2C = ytbehandling)
3 Med index 1,67 linser, normalt något dyrare än index 1,6 (200-400 SEK)
2.4 Jämförbarhet mellan inköpta glasögon
Bågar: Bågarna inom de två grupperna skiljer sig något åt vad gäller storlek och färg men är i
stort relativt lika avseende material, linsinfattning och funktion.
Linser: Skillnaden i index mellan glasögonen i grupp 1 (index 1,6 and 1,67) kan ha en viss effekt
på transmittans, reflektans och linstjocklek i första hand. Dock, med tanke på antireflexbehandlingarna
bör de flesta skillnaderna vara relativt små men har trots det beaktats vid
utvärderingen av resultaten.
3. Provningsdatum
Maj 2010
4. Provningsmetoder
Olika prov har utförts för att jämföra kvalitén hos de inköpta glasögonen utifrån ett
konsumentperspektiv. Tonvikten har lagts på optisk provning eftersom dessa egenskaper torde
vara viktigast för de flesta glasögonköpare. Vissa mekaniska tester har dock gjorts för att
kontrollera att glasögonen uppfyller vissa minimikrav vad gäller styrka och konstruktion. Några
av de testade egenskaperna har bedömts vara av huvudsakligen estetisk eller kosmetisk natur och
har därför inte inkluderats i kvalitetsjämförelsen. Detta gäller t.ex. vikt, vissa dimensioner samt
färgen hos reflexer från glasen. De inköpta glasögonen och vissa provningsdetaljer har
diskuterats med en oberoende optiker, vars åsikter har beaktats.
De optiska testerna innefattar styrkan hos glasen (sfär, cylinder och axel), jämnhet i styrka över
glasens yta, transmittans, reflektans, brytningsindex hos glasen samt avstånd och position för de
optiska centren (OC). De mekaniska testerna innefattar linsinfattning och bryggdeformation, rep-
och nötningstålighet hos glasen samt ett vibrationstest för att upptäcka lösa eller dåligt
monterade delar.
Andra tester/mätningar inkluderar glasögonens vikt samt vissa mått på glasen. Vidare
kontrollerades de vatten- och smutsavvisande egenskaper (hydro- och oleofobiska egenskaper)
som vissa ytbehandlingar hävdas ha.
Glasögonen undersöktes noggrant vid ankomst till SP (innan någon provning utförts). Notera
också att beslutet att inte utvärdera eventuella skillnader mellan recepten togs innan köparna
besökt någon optiker.
Kommentarer kring standarder: Det finns ett stort antal ISO- och ANSI-standarder som täcker in
olika aspekter av konsumentglasögon och föreslår provmetoder och toleranser för glas- och
bågegenskaper. I denna utvärdering har resultaten i de flesta fall inte relaterats till toleranser eller
specifikationer som ges av dessa standarder, då utvärderingen utförts på ett jämförande sätt.
Relevanta ISO-standarder kan hittas på webbsidan www.iso.ch under TC 172/SC 7 –
―Ophthalmic optics and instruments‖.
4.1 Vikt och dimensioner
Varje glasögonpar vägdes med en högupplöst våg. Glasens dimensioner och kanttjocklek
uppmättes med ett digitalt skjutmått. Linsernas tjocklek i de optiska centren (OC) mättes med en
mätmaskin med sfäriska mätspetsar.

RAPPORT
4.2 Glasens styrkor, jämnhet och optiska centrum (OC)
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 6 (15)
Styrkan hos samtliga glas uppmättes med linsmätare TOPCON Model LM-3B.3BC, som har en
analog skala med 0,125D (dioptrier) gradering (0,25D över ±5D). Den absoluta noggrannheten
hos instrumentet validerades genom jämförelse med två andra instrument hos en lokal optiker.
Typiskt överrensstämmer de olika instrumenten bättre än 0,1D vid sfäriska styrkor upp till 6D.
Uppmätta cylinderaxlar överrensstämde inom 3°.
Med samma instrument flyttades glasen cirka ±8 mm runt OC för att upptäcka avvikelser i styrka
relativt styrkan i OC. Fem olika positioner mättes på varje glas, OC inkluderat. Det har antagits
att glastillverkarna valt lämpliga radier hos de olika glasen för att på så sätt hålla olika typer av
aberrationer (avvikelser, fel) på rimligt låga nivåer. Därför har inga specifika mätningar gjorts av
kantdistorsion, sagittalfel etc.
För att noggrant bestämma avstånden mellan OC och deras relativa position i bågarna, skickades
en laserstråle genom glasen och registrerades ca 1 m bort på ett millimeterpapper. Glasögonen
var monterade horisontellt på en graderad släde och justerades så att laserstrålens avlänkning var
noll.
Kommentar angående aberrationer: Alla korrigerande linser uppvisar olika typer av
aberrationer. Storleken på felen beror huvudsakligen på typ, storlek och styrka hos linsen. Vidare
ökar oftast aberrationerna ju närmre linskanten man kommer. Genom att variera linsparametrar
(brytningsindex, radie, diameter, asfäriskhet mm) kan felen minimeras (eller hållas på rimliga
nivåer). Då glasen i de glasögon som utvärderas i denna rapport samtliga har något olika
linsparametrar, har inget försök gjorts att mäta dessa komplexa aberrationer nära kanterna. Oftast
håller sig också glasögonanvändare relativt nära OC med ögonen, varför dessa aberrationer
normalt torde ha en marginell påverkan på användaren
4.3 Transmittans
Den spektrala transmittansen F( ) mättes i området 350 nm till 780 nm i steg om 5 nm med en
spektrofotometer Lambda 900 med en integrerande sfär som detektor. Genom att använda CIE
V( )-funktionen för fotopiskt seende och lämplig standardiserad ljuskälla, beräknades den
visuella transmittansen v enligt:
v
780nm
(
F
380nm
780nm
380nm
)
V(
V(
)
S
)
X
(
S
X
)
(
d
där SX( ) är den spektrala distributionen hos en CIE standardljuskälla.
4.4 Reflektans
)
d
,
Den totala spektrala reflektansen F( ) mättes vid en infallsvinkel på ca 15° i området 380 nm
till 780 nm i steg om 10 nm med en monokromator Zeiss MM12. En kiseldetektor med stort
fönster användes för detektering. För att relatera uppmätta reflektanser och variationer till den
generella minskningen i reflektans tack vare anti-reflexbehandlingarna, uppmättes även ett
obehandlat standardglas (CR39 index 1,5) från en viss tillverkare på samma sätt.. Därefter
beräknades den visuella reflektansen v på motsvarande sätt som den visuella transmittansen
(avsnitt 4.3).
Vidare togs bilder på reflexerna med ett lysrör som ljuskälla. Alla glasögon placerades på
liknande sätt under lysröret, varefter en digitalkamera monterad på stativ, inställd med fast
slutartid och bländare, användes för att ta bilder av reflexerna.

RAPPORT
4.5 Brytningsindex
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 7 (15)
I syfte att validera/kontrollera de beställda brytningsindexen hos glasögonen, mättes inre och
yttre radier genom OC (längs en eventuell cylinderaxel) med en mätmaskin. Endast de högra
linserna på respektive glasögonpar uppmättes. Radierna utvärderades över en sträcka på ca 6 mm
symmetriskt kring OC, där samtliga glas uppvisade en närmast perfekt sfärisk form. Med hjälp
av nedanstående ekvation justerades brytningsindexet så att den beräknade styrkan hos
respektive lins överensstämde med den uppmätta (enligt 4.2). Notera att glasens tjocklek har
försummats i ekvationen nedan, då den har en väldigt liten inverkan på resultatet.
P ( 1 n ) / r ( n 1)
/ r , där
i
n = brytningsindex
ri and ro = inre och yttre radie (m)
4.6 Reptålighet/nötning
o
Denna provning baserades på paragraf 15 i EN 168 – ―Personal eye protection – Non optical test
methods‖.
Hos samtliga glasögon demonterades vänsterglasen ur bågarna. Respektive glas placerades på en
platta som roterade med cirka 80 rpm, med en vinkel på 45°. Därefter hälldes 800 ml sand med
kornstorleken 0,5/0,7 mm genom ett långt rör som fördelade sanden jämt över glasens yta.
Varje glas uppmättes före och efter detta prov med en så kallad haze-meter bestående av en
ljuskälla och en integrerande sfär som kan flyttas till två olika positioner. I position 1 mäts det
diffust transmitterade ljuset (med hjälp av en ljusfälla) och i position 2 mäts det totala
transmitterade ljuset. Genom att jämföra dessa resultat före och efter testet med fallande sand,
kan mängden diffusion (disighet) som orsakats av sanden beräknas.
För att relatera de uppmäta värdena och variationerna till obehandlade plastglas, provades även
ett obehandlat standardglas (CR39 index 1,5) från en viss tillverkare på samma sätt.
4.7 Glasinfattning och bryggdeformation
Denna provning har utförts enligt paragraf 6.9 i EN 1836:1997 –―Personal eye protection –
Sunglasses and sunglare filters for general use‖. Ett liknande test återfinns i ISO 12870:2004 –
―Ophthalmic optics – Spectacle frames – Requirements and test methods‖.
Respektive glasögonpar klämdes fast kring den geometriska mittpunkten på det vänstra glaset
(eller egentligen mittpunkten hos bågens öppning). Därefter belastades motsvarande position på
det högra glaset genom att sänka ner spetsen ( 10 mm) på en kraftgivare tills den uppmätta
kraften var 5 N, eller till dess att förflyttningen var 10 % av avståndet mellan glasens
mittpunkter. Denna position behölls under cirka 60 s innan kraftgivaren lyftes upp igen.
Förflyttningen och eventuell kvarstående nedböjning uppmättes med en digital mätklocka. Enligt
EN1836:1997 skall den kvarstående nedböjningen vara mindre än 2 % av avståndet mellan
mittpunkterna för att resultaten skall anses vara godkända. Se bilaga 4 för en bild på
mätuppställningen.
4.8 Vibrationsprov
Detta prov baserades på paragraf 10.2 in BS 6102:Part 3:1986 – ―Specification for photometric
and physical requirements of lighting equipment‖ (British Standard).
Glasögonen placerades och fästes på en metallplatta, fäst vid en anordning för att vibrera plattan
mot en stålkloss. Varje glasögonpar vibrerades i 10 minuter vid 12 Hz och inspekterades därefter
för att upptäcka eventuella skador som uppstått (lösa skruvar, glas mm).

RAPPORT
4.9 Vatten- och smutsavvisande egenskaper/rengöring
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 8 (15)
Först rengjordes glasögonen noggrant och sköljdes under rinnande vatten och allmän
vattenavstötande förmåga bedömdes. Dessutom gjordes en enkel kontroll hur väl s.k.
permanentpennor fastnade på linserna. För att kvantifiera hur smuts fastnar på glasen, samt hur
detta påverkar rengöringsförmågan genomfördes följande tester:
En lins på respektive glasögonpar täcktes med ett eller flera fingeravtryck under kontrollerade
former. Efter en viss tid applicerades en bit tejp på den av fingeravtryck täckta linsen. Tejpen
drogs därefter bort med en kraftgivare medan den uppmätta kraften registrerades. Borttagningen
av tejpen, dvs. förflyttningen av kraftgivaren samt datainsamlingen utfördes med hjälp av en
dator. Efter det att tejpen dragits bort från samtliga glas gjordes en visuell bedömning och
ranking av glasen baserat på hur mycket rester av fingeravtrycken som fanns kvar. Genom att
kombinera resultaten från kraftmätningarna med resultaten från den visuella bedömningen
erhölls de slutliga resultaten.
Ovanstående moment upprepades ett flertal gånger för vänster- respektive högerlinser, samt för
in- och utsidor. Idealt torde de två deltesterna som beskrivs ovan ge samma resultat, dvs. om
fingeravtryck fastnar dåligt på en linsyta kommer det vara lätt att dra bort tejpen samt få rester av
fingeravtrycken finns kvar på linsen.
4.10 Utrustningslista
Linsmätare TOPCON Model LM-3B
Spektrofotometer Lambda 900, SP inv.nr 503052
Monokromator Zeiss MM12, SP inv.nr 602754
Haze-meter UX10, SP inv.nr 502610
Kraftgivare SALTER, SP inv.nr 500560
Skjutmått, SP inv.nr 601218
Mätklocka Kroeplin EM25, SP inv.nr 601219
Mätmaskin ULM 600-C, SP inv.nr 600228
Strömförstärkare Keithley 427, SP inv.nr 500066
Mätmaskin, Form Talysurf 120, SP inv.nr 601045
Multimeter Keithley, SP inv.nr 503458
Oscilloskop Tektronix TDS 2024B
Digitalkamera OLYMPUS C-5050, 5 Megapixel

RAPPORT
5. Resultat
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 9 (15)
Vid ankomsten till SP var samtliga glasögon utan synliga skador och ingen kvalitetsskillnad
kunde noteras efter en första visuell inspektion.
5.1 Vikt och dimensioner
I nedanstående tabell sammanfattas ett antal olika mått. Vad gäller linsbredd och linshöjd
rapporteras maxvärden. Linstjockleken mättes i OC där linserna är som tunnast. Värdena för
optisk area är grova uppskattningar som endast apporteras i informationssyfte. Enhet i tabellen är
millimeter (mm) om inget annat anges.
Mått Glasögon nr.
1A 1B 1C 2A 2B 2C
Linsbredd 51,4 52,2 51,0 52,0 49,3 50,2
Linshöjd 32,8 29,3 26,9 25,5 26,0 22,2
Linstjocklek vänster 1,04 1,30 1,43 1,56 1,78 1,92
Linstjocklek höger 1,02 1,27 1,11 1,67 2,09 1,75
Kanttjocklek vänster 5,2 5,4 5,4 2,5 2,8 2,8
Kanttjocklek höger 5,6 6,2 5,7 3,5 3,3 Ca 3 mm 1
Optisk area (mm 2 ) 1450 1280 1050 1100 1050 950
Vikt vänster lins (g) 5,2 5,0 4,5 3,1 3,3 3,0
Totalvikt (g) 31,4 32,7 29,3 15,1 26,9 22,9
1 Uppskattat värde då linsens främre kant döljs av bågen
Den uppskattade mätosäkerheterna är ±0,5 mm för linshöjd och bredd, ±0,2 mm för kanttjocklek,
±0,05 mm för OC tjocklek och ±0,2 g för totalvikten.
Ur ett kvalitetsperspektiv har ingen bedömning gjorts av vikt och storlek/form eftersom detta
huvudsakligen väljs efter tycke och smak. Linstjocklek kan anses vara en kvalitetsegenskap men
inget av glasögonparen utmärker sig i det avseendet. Det är heller ingen märkbar skillnad mellan
index 1,67 glasen (1A och B) och index 1,6 (1C) trots relativt lika bågar och styrkor. Överlag
noteras ingen kvalitetsskillnad vad gäller vikt och dimensioner.
5.2 Linsstyrka, jämnhet och optiska center (OC)
5.2.1 Linsstyrka
Avvikelserna jämfört med recept är inom ±0,05D för samtliga glasögon. Detta är ungefär i
samma storleksordning som det använda instrumentets upplösning vilket innebär att glasögonens
verkliga styrkor får anses stämma mycket bra överrens med receptens.
Uppmätta cylinderaxlar ligger inom ±6° grader från de i recepten angivna axlarna men endast i
ett fall (2A vänster lins) kan de noterade avvikelserna anses ha någon signifikans med hänsyn
tagen till cylinderstyrkor och instrumentnoggrannhet. Här är avvikelsen 6° vid en cylinderstyrka
på -0,75D. Dock, även om en viss verklig avvikelse kan konstateras kommer även i detta fall den
eventuella påverkan på glasögonanvändaren vara klart försumbar. Uppmätta värden presenteras i
bilaga 5.
5.2.2 Jämnhet i styrka
Överlag noterades inga signifikanta variationer över glasögonens ytor med då uppmätta variationer
var inom 0,15 D för grupp 1 och inom 0,10 D för grupp 2. Givet aktuella styrkor och att
man normalt tittar i glasögonen nära glasens OC är detta försumbart för glasögonanvändaren.
5.2.3 Optiska centrum (OC)
Nedan presenteras resultaten för avstånd och position för glasögonens optiska centrum. Samtliga
värden anges i mm.

RAPPORT
Glasögon
nr
Uppmätt avstånd
mellan OC
Avvikelse från
recept
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 10 (15)
Horisontell
centrering
(relativt recept)
Vertikal position
relativt mitt
1A 61,0 ±0,5 -0,5 1,0 +5,0
1B 61,1 ±0,5 +0,1 0,7 +1,5
1C 62,4 ±0,5 -1,6 1,2 +3,0
2A 60,0 ±1,0 -1,0 0,3 +2,5
2B 60,8 ±1,0 -1,2 0,5 0,0
2C 62,6 ±1,0 -1,4 0,9 +1,5
Fel avstånd mellan två linsers optiska centra kommer att orsaka en prismatisk effekt hos bäraren
där styrkan är en kombination av avståndsfelet och glasens styrkor. Storleken på denna brytning
bestäms med hjälp av Prentice regel (se bilaga 3) och av ovanstående så kommer avvikelsen hos
glasögon 1C att orsaka en prismatisk brytning på ca 1,1 D totalt . Hur många prismadioptrier
som kan tolereras är troligtvis väldigt personligt men baserat på standarden ANSI Z80.1-2005
(American National Standard for Ophthalmic—Prescription Ophthalmic Lenses) så är toleransen
±2,5 mm för glasögon med styrkor över ± 2,75D. Givetvis är det bättre ju mindre prismatisk
brytning som introduceras pga. felaktig montering men givet aktuella styrkor, avvikelser,
mätosäkerheter och toleranser bedöms samtliga ovanstående avvikelser vara acceptabla och utan
anmärkning.
I de sista två kolumnerna ovan visas hur de optiska centren ligger placerade i bågen. Dessa
parametrar är normalt inte så inte kritiska för glasögonens korrigerande funktion förutsatt att
glasögonens vänstra och högra linser har liknande styrka. Normalt eftersträvas dock optimal
horisontell centrering (med hänsyn tagen till eventuell asymmetri enligt recept) samt en vertikal
position nära eller något över mitten, lite beroende på bågens storlek. Skillnaderna mellan de
optiska centrens placering i höjdled var mindre än 1 mm mellan vänster och höger glas för
samtliga glasögon.
5.3 Transmittans
Nedan presenteras värden för visuella transmittans, dels för CIE ljuskälla D65 (som representerar
medelstarkt dagsljus, färgtemperatur 6500 K) och dels för CIE ljuskälla A (som representerar
inomhusförhållanden med glödlampor, färgtemperatur 2856 K). Som jämförelse mättes även ett
obehandlat standardplastglas (CR39, index 1,5) från en viss linstillverkare. Diagram över
uppmätt spektral transmittans presenteras i bilaga 6.
Glasögon nr / lins Transmittans D65
%
Transmittans A
%
1A /höger 96,8 96,8
1A/vänster 97,2 97,2
1B /höger 97,4 97,1
1B/vänster 97,8 97,5
1C /höger 97,3 97,1
1C/vänster 97,2 97,0
2A /höger 98,1 98,0
2A/vänster 98,3 98,3
2B /höger 97,4 97,1
2B/vänster 97,4 97,0
2C /höger 97,2 96,9
2C/vänster 97,3 97,1
Obehandlat glas 92,6 92,6
Mätosäkerheten uppskattas till ±0,8 % i absolut transmittans och till ±0,5 % relativt inom
respektive glasögongrupp.

RAPPORT
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 11 (15)
För samtliga glasögon är skillnaden mellan vänster och höger glas mindre än 0,4 % och helt
försumbar. Totalt varierar transmittansen från knappt 97 % upp till drygt 98 %. Denna skillnad
på ca 1,5 % måste anses helt försumbar för glasögonbäraren. Om man betraktar den spektrala
transmittansen i bilagan kan man se att de flesta kurvorna varierar max 3 % över det viktigaste
området av det synliga spektrat (450 nm – 650 nm) vilket innebär att färger uppfattas lika med
respektive utan glasögon. Även för glasögonparet med störst spektral variation (2B) är
variationen mindre än 5 % och med största sannolikhet inte märkbar för användaren.
På det stora hela kan samtliga glasögon anses likvärdiga avseende mängden och färgen på det
transmitterade ljuset. Man kan också notera att de flesta glasögon blockerar det allra mesta av
potentiell skadlig UV- strålning under 380 nm.
5.4 Reflektans
Nedan presenteras värden för visuell reflektans för CIE illuminant D65 och A. Som jämförelse
mättes även ett obehandlat standardplastglas (CR39, index 1,5) från en viss linstillverkare.
Diagram över uppmätt spektral transmittans presenteras i bilaga 6.
Glasögon nr / lins Reflektans D65
%
Reflektans A
%
1A /höger 1,7 1,6
1A/vänster 1,1 1,1
1B /höger 1,3 1,1
1B/vänster 1,5 1,3
1C /höger 1,5 1,3
1C/vänster 1,3 1,1
2A /höger 1,3 1,3
2A/vänster 1,4 1,3
2B /höger 1,9 1,7
2B/vänster 1,8 1,5
2C /höger 2,0 1,8
2C/vänster 2,0 1,8
Obehandlat glas 6,9 6,9
Samtliga antireflexbehandlade glas har betydligt lägre reflektans än det obehandlade testglaset.
Totalt varierar reflektansen mellan ca 1 % och 2 % och något mindre inom respektive grupp. Man
kan också notera att även om högre brytningsindex innebär högre reflektans för obehandlade glas
så är medelreflektansen lägre i grupp 1. Detta indikerar att skillnaden mellan indexen i grupp 1
(1,6 respektive 1,67) är försumbar vad gäller just reflektans.
De små skillnaderna totalt och inom respektive grupp torde ha liten inverkan på glasögonbäraren
men speciellt för grupp 2 finns en viss signifikans i skillnaderna där Synsam presterar bäst, följt
av Synoptik och Specsavers. Dock, sett till bägge grupperna är skillnaderna i det närmaste
försumbara vilket illustreras i nedanstående diagram där staplarna motsvarar medelvärden för
uppmätta reflektanser i både grupp 1 och 2 (samt vänster och höger linser):
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
Synsam Synoptik Specsavers

RAPPORT
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 12 (15)
Förutom absoluta reflektansvärden kan även jämnheten mellan höger och vänster glas anses vara
en parameter som påverkar kvaliteten. I detta fall utmärker sig glasögonpar 1A negativt där det
finns en relativt tydlig skillnad mellan höger och vänster linsreflex, både vad gäller färg och
storlek. Detta illustreras i nedanstående diagram där skillnaderna mellan höger och vänster glas
presenteras för samtliga glasögonpar. Detta kan även noteras i bilaga 8.
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
Höger
Vänster
1A 1B 1C 2A 2B 2C
För vissa glasögonanvändare kan utseendet på reflexerna tänkas ha viss betydelse. Detta
illustreras i bilaga 8 där samtliga bilder på reflexerna har tagit under samma förhållanden. Och
med samma kamerainställningar. Mindre färgskiftningar kan trots detta ha uppkommit, men
skillnaden mellan glasögonen framgår tydligt. Ingen kvalitetsbedömning har gjorts baserad på
färgen hos reflexerna, då denna egenskap ansetts vara av kosmetisk natur.
Sammanfattningsvis vad gäller antireflexbehandlingarna så presterar Synsams glasögon i grupp
2 något bättre än övriga. Dock har Synsams glasögon i grupp 1 något ojämna reflexer mellan
vänster och höger glas vilket bedöms som en mindre kvalitetsavvikelse.
5.5 Brytningsindex
Genom att använda uppmätta linsradier tillsammans med uppmätta styrkor beräknades följande
brytningsindex för glasen:
Glasögon nr
1A 1B 1C 2A 2B 2C
Index 1,66 1,67 1,59 1,48 1,48 1,49
Mätosäkerheten i ovanstående värden uppskattas till±0,02 respektive ±0,03 för glasögonen i
grupp 1 respektive grupp 2. Detta innebär att ovanstående värden stämmer bra överrens med de
beställda indexen. Uppmätta radier presenteras i bilaga 9.
5.6 Reptålighet/nötning
Nedan redovisas ökningen i diffust transmitterat ljus efter prov med fallande sand. Resultaten
avser glasögonens vänstra linser. Som jämförelse mättes även ett obehandlat standardplastglas
(CR39, index 1,5) från en viss linstillverkare.
Glasögon
nr / lins
Ökning av diffus
transmittans
%
1A /vänster 0,6 ±0,2
1B /vänster 1,0 ±0,2
1C /vänster 1,2 ±0,2
2A /vänster 0,6 ±0,1
2B /vänster 1,8 ±0,1
2C /vänster 1,0 ±0,1
Obehandlat glas 2,1 ±0,1

RAPPORT
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 13 (15)
Ovanstående mätosäkerheter gäller inom respektive grupp av glasögon. Vid jämförelse mellan
grupperna bör en något högre osäkerhet antas (±0,2 % respektive ±0,3 %).
Vid en jämförelse med ovanstående värden och en visuell granskning så är korrelationen mellan
den uppmätta ökningen av diffus transmittans och den visuella bedömningen tydlig. Glasögon A
uppvisar generellt den minsta ökningen av diffust transmitterat ljus och ör också tydligt minst
påverkat av sanden. Lika tydlig är den relativt kraftiga diffuseringen av glasögon 2B medan
övriga skillnader är mindre signifikanta, s.
Sammantaget är glasögonen från Synsam mindre känsliga för den fallande sanden än övriga
glasögon vilket indikerar en hårdare yta och således större tålighet mot nötning och repor. Klart
är också att glasögonpar 2B från Synoptik presterar sämst (förutom testglaset) medan resterande
glasögon kan anses likvärdiga.
5.7 Glasinfattning och bryggdeformation
Glasögon nr Kraft
N
Nedböjning
mm
Kvarstående
nedböjning,
mm
1A 5,0 6,5 0,3
1B 4,6 7,0 0,5
1C 5,0 5,6 0,6
2A 2,5 7,0 0,2
2B 5,0 6,1 0,1
2C 5,0 5,7 0,3
De uppskattade mätosäkerheterna uppgår till ±0,2 N för kraften, och till ±0,2 mm för
nedböjningen. Notera att eftersom samliga glasögon är relativt lika i storlek användes
genomgående 70 mm som avståndet mellan bågöppningarnas geometriska centrum.
Inga av de provade glasögonen underkänns i testet enligt de specifikationer som anges i
standarderna. Detta innebär att samtliga kvarvarande nedböjningar är tillräckligt små samt att
inga glas lossnade från bågarna. Framförallt glasögon 2A uppvisar större flexibilitet i bryggan än
övriga bågar, men de kvarstående nedböjningarna efter avlägsnad belastning är små. Vidare skall
dessa nedböjningar inte betraktats som helt permanenta då de verkar minska gradvis med tiden.
Ingen kvalitetsskillnad upptäcktes.
5.8 Vibrationstest
Inga skador registrerades efter 10 minuter av kraftiga vibrationer.
5.9 Vatten- och smutsavvisande egenskaper/rengöring
Samtliga glasögon uppvisar relativt liknande vattenavvisande egenskaper då i de flesta fall
endast ett fåtal små vattendroppar stannar kvar på glasen efter rengöring och avsköljning under
rinnande vatten. Dock upplevdes glasögon 1A, 1B och 2A lämna minst vattenrester och
skillnaden är relativt tydlig jämfört med obehandlade plastglas. Det noterades också att insidorna
på glasögon 1C var något mindre vattenavvisande än övriga. Testen med permanentpennor gav
snarlikt resultat då pennan i princip var oanvändbar på glasögon 1A, 1B och2A medan den i mer
eller mindre grad fungerade på övriga glasögon. Tydligast fäste pennans färg på insidan av
glasögon 1C.
Ovanstående noterade skillnader korrelerar väl med de resultat som erhölls vid testet med borttagningen
av tejp och den efterföljande visuella bedömningen. I nedanstående tabeller
presenteras uppmätta krafter för borttagning av tejp samt medelbetyg för den visuella rankingen.

RAPPORT
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 14 (15)
Notera att nedanstående resultat är medelvärden av ett flertal försök med både vänster- och
högerglas samt in- och utsidor. I tabellerna har resultaten inom varje grupp rankats mellan 1 och
3 där 1 är bäst. Som jämförelse mättes även ett obehandlat standardplastglas (CR39, index 1,5)
från en viss linstillverkare.
Glasögon nr Kraft
N
Visuell ranking
(1 -3)
Kraft ranking
(1-3)
Total ranking
(1 -3)
1A 0,4 1,3 1,0 1,2
1B 0,7 1,3 1,4 1,4
1C 1,9 1 2,0 3,0 2,5
1 Stor skillnad mellan ut- och insidor med uppmätta medelkrafter på 1,1 N respektive 2,8 N
Glasögon nr Kraft
N
Visuell ranking
(1 -3)
Kraft ranking
(1-3)
Total ranking
(1 -3)
2A 0,6 1,0 1,0 1,0
2B 1,0 2,0 2,1 2,1
2C 1,3 2,5 3,0 2,8
Obehandlat glas 3,8 - - -
Då ovanstående resultat påverkas av många olika parametrar (linsradier, applicering av fingeravtryck
och tejp m.fl.) bör resultaten tolkas med viss försiktighet. Dock, korrelationen mellan
dels de två olika momenten är tydlig och så även sambandet med vatten- och penntesterna. Hos
glasögon 1C noteras en relativt stor skillnad mellan in- och utsida på glasen där insidorna inte
har en lika smutsavvisande yta. I övriga fall noterades inga signifikanta skillnader mellan glasen
för samma bågar.
Sammanfattningsvis finns det vissa mätbara skillnader vad gäller rengöring och smuts/
vattenavvisande egenskaper och att glasögonen från Synsam presterar bäst i bägge grupperna,
följt av Synoptik och Specsavers. Det bör dock noteras att den praktiska skillnaden vid rengöring
upplevs som relativt liten även om framförallt glasögon 1A, 1B och 2A upplevs som glattare och
något lättare att rengöra än övriga glasögon i enlighet med ovanstående testresultat.
5.10 Övrigt
5.10.1 Linsavfasning
I bilaga 10 visas bilder av avfasningarna hos glasögonens vänstra linser. Samtliga kanter och
avfasningar bedöms vara adekvata och utan skador.
5.10.2 Bågar och sadlar
Alla bågar och leder bedöms fungera korrekt. I glasögongrupp 2 upplevs samtliga bågar ha
sadlar som sitter fast bra och är tillräckligt rörliga för att anpassa sig till användarens näsa
Samtliga glasögon har flexibla skalmfästen som fungerar på ett bra sätt. Vid en generell
bedömning av bågarna upptäcktes ingen kvalitetsskillnad.

RAPPORT
Instruktioner till glasögonköparna
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 1 (2)
Bilaga 1
Nedan presenteras de instruktioner som glasögonköparna fick innan inköpen. Text i kursiv stil
fanns inte med i orginalinstruktionerna utan har lagts till senare för tydlighetens skull.
Sammanfattning (samma för bägge köparna)
Inköp av glasögon hos tre olika optikkedjor i Sverige (Synsam, Specsavers och Synoptik),
alltså totalt tre par glasögon
Boka en tid hos respektive kedja för synundersökning (se bifogad butikslista)
Efter undersökning, välj bågar och glas enligt nedanstående specifikation och beställ
Fyll kort i bifogat frågeformulär
Hämta glasögonen, notera eventuella avvikelser jämfört med beställningen
Spara allt material till SP (glasögon, fodral, recept, kvitto mm.)
Se till att det följer med en kopia på aktuellt recept (mycket viktigt!)
Ev. reklamkampanjer och specialerbjudanden ignoreras vid val av båge/glas
Glasögonspecifikation (köpare 1)
Mörk plastbåge ur märkessortiment (inte kedjornas egna märken, se nedan)
Enkelbrytande plastglas, brytningsindex/index 1,6
Bästa ytbehandling (antirep, antireflex och smuts) på bägge sidor av glasen
Framförallt: Beställ samtliga glasögon med så likvärdiga bågar och glas som möjligt.
Egna märken:
Synsam: View eller Synsam
Synoptik: Scandinavian Eyewear
Specsavers: Specsavers
Exempel:

RAPPORT
Glasögonspecifikation (köpare 2)
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 2 (2)
Bilaga 1
Enkel metallbåge, rimligt prissatt. (välj helst bland kedjornas egna märken, se nedan)
Helst flexibla skalmar (utåtflexande led/gångjärn), dock ej nödvändigt.
Enkelbrytande plastglas, brytningsindex/index 1,5 (standard vid lindriga synfel)
Bästa ytbehandling (antirep, antireflex och smuts) på bägge sidor av glasen
Framförallt: Beställ samtliga glasögon med så likvärdiga bågar och glas som möjligt.
Egna märken:
Synsam: View eller Synsam
Synoptik: Scandinavian Eyewear
Specsavers: Specsavers
Exempel:

RAPPORT
Detaljerad information om inköp och glasögon
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 1 (3)
Bilaga 2
Nedan följer en redovisning av de inköpta glasögonen. Generellt uppgavs ca 1-2 veckors
leveranstid undantaget par 2B från Synoptik som skulle ta 3 veckor. Uppgifter om rabatter och
erbjudanden samt om glas och ytbehandlingar har hämtats från kvitton, köparnas svarsformular
och/eller från tillverkarnas hemsidor.
Glasögon 1A: Köpare 1, Synsam Nordstan, Göteborg
Pris: 6005 SEK
Inkluderat: Glasögon, Tom Ford fodral, linsduk
Ev. kampanj: -
Typ av glas/ytbehandling: Stylis 1,67/Crizal Forte
Beskrivning: Svart plastbåge. Flexibla skalmfästen.
Tryck på båge: Vänster sida: TF 5013 B5 54□17 135
Höger sida: 135 TOM FORD Made in Italy CE
Glasögon 1B: Köpare 1, Synoptik Östra Hamngatan 50A, Göteborg
Pris: 5955 SEK
Inkluderat: Glasögon, Prada fodral, linsduk, liten flaska rengöring
Ev. kampanj: Extrapar glasögon på köpet (med begränsningar), värdecheck 300 kr
Typ av glas/ytbehandling: Cosmolite 1,67/Solitaire topcoat
Beskrivning: Svart plastbåge. Flexibla skalmfästen.
Tryck på båge: Vänster sida: VPR 151 54□17 1AB-1 1 135
Höger sida: PRADA MAde in Italy B CE BP5238481

RAPPORT
Datum Beteckning Sida
Glasögon 1C: Köpare 1, Specsavers Optik, Odinplatsen, Göteborg
Pris: 3390 SEK
Inkluderat: Glasögon, Specsavers fodral, linsduk
Ev. kampanj: Extrapar glasögon på köpet (med begränsningar)
Typ av glas/ytbehandling: Pentax 1,6/Ultraclear
Beskrivning: Mörkgrå plastbåge. Flexibla skalmfästen.
2010-06-07 MTkPX02503 2 (3)
Bilaga 2
Tryck på båge: Vänster sida: 53□16-145 FCUK66 24825030
Höger sida: Specsavers 1002732 CE
Glasögon 2A: Köpare 2, Synsam Wikanders, Borås
Pris: 2685 SEK
Inkluderat: Glasögon, Robert Claude fodral, linsduk
Ev. kampanj: -
Typ av glas/ytbehandling: Index 1,5/Crizal Alize
Beskrivning: Brun metallbåge. Flexibla skalmfästen. Sadlar fästa med skruvar.
Tryck på båge: Vänster sida: FOC711 53□19 / 18 \ 140 C3 CE
Höger sida: Focalized

RAPPORT
Glasögon 2B: Köpare 2, Synoptik Knallerian, Borås
Pris: 3935 SEK
Inkluderat: Glasögon, Scandinavian Eyewear fodral, linsduk
Ev. kampanj: Extrapar glasögon på köpet (med begränsningar)
Typ av glas/ytbehandling: Organic 1,5/Okänd
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 3 (3)
Bilaga 2
Beskrivning: Metallbåge i brons/metallfärg. Plasttäckta sidor. Flexibla skalmfästen. Sadlar
fästa genom klämning.
Tryck på båge: Vänster sida: Scandinavian Eyewear CE
Höger sida: 9293 skaga53□19. 5203 135
Glasögon 2C: Köpare 2, Specsavers Optik Österlånggatan 43, Borås
Pris: 1890 SEK
Inkluderat: Glasögon, Specsavers fodral, linsduk
Ev. kampanj: Extrapar glasögon på köpet (med begränsningar)
Typ av glas/ytbehandling: Pentax 1,5/Ultraclear
Beskrivning: Metallbåge i brun/lila färg. Flexibla skalmfästen. Sadlar fästa genom klämning.
Tryck på båge: Vänster sida: 53□18 140 Gretchen 24812009
Höger sida: Specsavers 1002478 CE

RAPPORT
Terminologi
Skalmfästen
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 1 (1)
Bilaga 3
Flexibla skalmfästen = Tillåter att skalmen kan böjas utåt till en viss vinkel, med fjädring.
OC = Optiskt centrum hos lins
Skalmar/sidor
PD = Avstånd mellan pupiller (mm)
Sadel
Ögonring
Brygga
Prentice regel: Antal prismadioptrier = Avstånd från optiskt centrum i cm * linsstyrka i
dioptrier
Visus = Synskärpa, dvs. förmågan till upplösning av små detaljer i en bild. Bestäms oftast
genom att kontrollera förmågan att identifiera olika stora svarta tecken på en vit bakgrund. Vid
normal synskärpa är visus = 1,0.

RAPPORT
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 1 (1)
Bilaga 4
Provningsmetod för linsinfattning och bryggdeformation

RAPPORT
Styrkor och jämnhet över linsen
Uppmätt sfär, cylinder och axel i OC:
Glasögon
nr / lins
Styrka enligt recept (D)
Sfär Cyl. Axel (°)
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 1 (1)
Bilaga 5
Uppmätt styrka (D)
Sfär Cyl. Axel (°)
1A /höger -6,25 - - -6,30 - -
1A/vänster -6,00 - - -6,00 - -
1B /höger -6,50 - - -6,55 - -
1B/vänster -6,25 - - -6,25 - -
1C /höger -6,25 -0,25 10 -6,25 -0,25 10
1C/vänster -6,00 -0,25 150 -6,00 -0,25 145
2A /höger -1,50 -0,25 125 -1,50 -0,25 130
2A/vänster -1,00 -0,75 180 -1,00 -0,75 174
2B /höger -1,50 - - -1,50 - -
2B/vänster -1,25 -0,50 165 -1,25 -0,50 161
2C /höger -1,50 - - -1,50 - -
2C/vänster -1,00 -0,25 170 -1,00 -0,25 165
Variation i styrka baserat på mätning i OC samt i fyra kringliggande punkter (inom ca ±8 mm):
Glasögon
nr / lins
Variationsvidd (D)
Sfär Cyl.
1A /höger 0,05 0,05
1A/vänster 0,10 0,00
1B /höger 0,10 0,00
1B/vänster 0,10 0,00
1C /höger 0,15 0,05
1C/vänster 0,05 0,10
2A /höger 0,00 0,05
2A/vänster 0,05 0,05
2B /höger 0,00 0,10
2B/vänster 0,05 0,05
2C /höger 0,00 0,05
2C/vänster 0,00 0,00

Transmittans (%)
Transmittans (%)
RAPPORT
Spektral transmittans
100
98
96
94
92
90
88
86
100
98
96
94
92
90
88
86
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 1 (1)
1A höger
1A vänster
1B höger
1B vänster
1C höger
1C vänster
Bilaga 6
350 400 450 500 550 600 650 700 750 800
Våglängd (nm)
2A höger
2A vänster
2B höger
2B vänster
2C höger
2C vänster
Obehandlat glas
350 400 450 500 550 600 650 700 750 800
Våglängd (nm)

Reflektans (%)
Reflektans (%)
RAPPORT
Spektral reflektans
14
12
10
14
12
10
8
6
4
2
8
6
4
2
0
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 1 (1)
Bilaga 7
350 400 450 500 550 600 650 700 750 800
Våglängd (nm)
1A vänster
1A höger
1B vänster
1B höger
1C vänster
1C höger
2A vänster
2A höger
2B vänster
2B höger
2C vänster
2C höger
Obehandlat
0
350 400 450 500 550 600 650 700 750 800
Våglängd (nm)

RAPPORT
Linsreflexer från lysrör
Glasögon 1A-1C:
Glasögon 2A-2C
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 1 (1)
Bilaga 8

RAPPORT
Linsradier
Uppmätta radier kring optiska center, i mm:
1 Ger linsen sfärisk styrka (nära 0° om ingen cylinder existerar)
2 Ger linsen (absolut) cylinderstyrka (nära 90° om ingen cylinder existerar)
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 1 (1)
Bilaga 9
Glasögon
Längs cylinderaxel
nr /lins
1
Vinkelrätt mot cylinderaxel
Insida Utsida
2
Insida Utsida
1A /höger 64 166 64 166
1B/höger 78 315 82 443
1C/höger 62 181 65 229
2A/höger 81 108 83 122
2B/höger 85 116 75 98
2C/höger 76 100 82 109

RAPPORT
Linsavfasningar
Glasögon 1A-1C (från vänster till höger):
Glasögon 2A-2C (från vänster till höger):
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 1 (1)
Bilaga 10

RAPPORT
Datum Beteckning Sida
2010-06-07 MTkPX02503 1 (1)
Bilaga 11
Provade kvalitetsegenskaper och deras påverkan på bäraren
Styrka (sfär, cylinder och axel) – De korrigerande komponenterna hos enkelslipade
glasögonlinser. Sfär och cylinder är den fokuserande kraften hos linsen i två vinkelräta
riktningar, med axeln som beskriver den allmänna rotationen. Styrkan skall stämma överrens
med receptet för att korrigera användarens synfel på rätt sätt.
Optiska center – Avståndet mellan optiska centren för ett par monterade glasögonlinser skall
stämma överrens med användarens pupillavstånd för att inte orsaka oönskade prismatiska
effekter. Ju kraftigare korrigering (synfel), ju viktigare är avståndet.
Transmittans – Mängden ljus som släpps igenom glasen, ofta uttryckt i % av det totala
infallande ljuset. Hos vanliga glasögon är en hög och spektralt jämn transmittans normalt att
föredra då detta återger verkliga ljus- och färgförhållanden. Antireflexbehandling ökar
transmittansen.
Reflektans – Mängden ljus som reflekteras av glasens ytor, ofta uttryckt i % av det totala
infallande ljuset. Normalt är en låg reflektans att föredra då detta reducerar eventuella reflexer.
Beroende på ljuset och hur olika våglängder reflekteras, kan den upplevda färgen hos reflexen
variera. Antireflexbehandling minskar reflektansen.
Brytningsindex – Brytningsindexet påverkar fokuseringsförmågan hos en lins. För en viss
korrigerande styrka gäller att en lins med högt index kan göras tunnare än en med lågt index.
Repskydd (hårdhetsbehandling) – Förstärkning av ythårdheten hos plastglas i syfte att minska
uppkomsten av repor mm.
Linsinfattning och bryggdeformation – Prov för att kontrollera att styrkan hos bryggan och
inslipningen uppfyller en viss miniminivå enligt ISO- och EN-standarder. Samtliga glasögon
bör klara testen för att anses uppfylla grundläggande mekaniska krav.
Vibrationsprov – Kontroll av tålighet mot kraftiga vibrationer, huvudsakligen för försäkra sig
om att inga skruvar lossnar eller att glasögonen i övrigt är bristfälligt monterade.
Vatten- och smutsavvisande egenskaper – Linsytans förmåga att stöta bort vatten och smuts.
Detta minskar behovet av att rengöra linserna och gör också själva rengörandet något lättare då
smutsen inte sitter lika hårt på glasen.