1925:9

'NOVEMBER .'

I ETT VIKTIGT SPWRCSMAL
I ( i'
ANrI'C31NETTE \V. NOKIXNG ,/F: 7.
Sri~OCKHOl
.:.
. . . .
........................t............
j I
:d&. -_.. ..-. ..,
.%f . . . ..., -.,-L; ,; A ;. al -2
.

Årsmötesbesluten den 24 oktober.
. - . r .
erihaf rågan var det viktiga
8r~n.de' för vilkets slutbehindling
. . Fredrika-i . . . rem er-Förbundets
tet antagna och som redogjordes for
i erw was oktoberhäfte. D& hade
också vid f örbundstyrelsens' sam-
'årsmijte: i. juni i Mariestad beslöt
.-ajournering
till hösten; Den 24
manträde den 24 på .förkiddageii
vunnit densammas -.gillande. . Såle-
'sistlidne oktober . ;fortsattes mötet i des rörde det sig om ett'stadgeand-
Stockholn~, och däririd fattades di ringsbeslut enligt 'vilket ' Hehha
det definitiva beslutet om Herthas skulle kostnadsfritt utgå .till varje
framtid som allmänt medlemsblad.. förbundsmedlem f ör vilken stadgade
Förbundsbyrån blev möteslokalen, kontingenter (f& årsbetalande kr.
och dar samlades kl. 2 e.m. styrelsens 2 : 50) inbetalts till förbundets alloch
förvaltningsutskottets medlem- männa kassa ; respektive förbundsmar,.
i den d n dessa yoro oför- hetsar. skulle sedan ha rättighet att
hindrade att närvara, samt repre- s jälva bestämma över ' årsavgiftens
sentanter för fjorton kretsar: Borås, och övriga medlemsavgifters belopp
Gävle, Göteborg, Hälsingborg, Karis- utöver den' faitställda ;koribibutiokrona,
. Linköping, Lund,. . 'Malmö,
Norrköpiiig, Nyköping, Stockholm;
' Swangnäs, Växjö och Ystad; '' Fru
ilen till den allmänna förbundskassan.
Som väntat var delade sig rneningarna
ganska betydligt med avseende
L: Dyrssen utsågs, enhallig-t att leda
dagens förhan,dling&. . - ..
. . .
på denna fnhet ifraga om medlemsavgifternas
bestamniande'; f ör mån-
' ~&xi~disku~sionen . angåend,!
.. den gel1 stod fortfarande en enhetlig'medpr~j~bra~e-ok~~in~ei~-
av erth ha
. .
lemsavgift som det' riktiga och' län?pvidtog.
omedelbart sedan' meddelande liga. .Det resonemang' som. varit ut-
~an~nats' om ' de p&liminara uttalan- ghgspunliten .f ör f ö&laget om 'friden.
i frågan som per korrespon'dens
med kretsstyrelsekta- Inkommit ..och
het för de skilda.5retsania. att sjalva
f A fixera medlemsavgiftens belopp -
'vilka utvisat en -stark majoritet för
. . .
förslaget: . - .. . . . . .
Den form i vilkc . . detta nu fram-
~ämligen att kretsarna därigenom
skulle latta@ kunna. möta ' och" tillgodose-
sina -lokala behov - segrade
lades var den av förvaltnings ut skot^ emellertid, och under denna fotm an-

togs det framlagda Herthaförslaget gqy antogos därpå, efter en kortare
utan votering. - - - . - . diskussion, av mötet.
, Härmed var saledes den stora frå- Herthas innehåll och utstyrsel degan
om Hertha som allmänt. medlems- batterades haref ter och önskemålen
blad avgjord.
syntes i stort taget sammanfalla med
Det ar framtiden förbehållet att de riktlinjer som uppdrogos av fröutvisa
i vad mån detta beslut skall ken Thorstenson: de större och allbli
av den betydelse för Fredrilia- varsammare f rågorna i mö j ligaste
Bremer-Förbundets utveckling som iliåtto fördelade i aterkommande, ej
man vantar .och hoppas. På Hertha för långa artiklar för att på så satt
vilar ansvaret att i verklig @ning undvika ett tyngande innehåll ; kre t-
bidra.ga till att uppehålla och starka sarnas angelägenheter och intressen
- aven yacka dar så behöves - en val tillvaratagna och behandlade ; i
levande samh6righetskansla dem den utsträckning detta är möjligt
emellan som sammanslutit sig kring översikter av de svenska kvinnornas,
de idéer som äro bärande för F.-B.- insatser i det offentliga, speciellt det
F':s arbete.
kommunala livet. Lämpligheten av
En del med Herthabeslutet sam- en särskild redaktionskommitté f rammanhängande
srnarri stadgeandrin- hölls ävenledes, *
Tätt p% varandra ha dödsbuden
kommit denna höst ' österif rån.: Elin
'Holmberg, Sigrid Heinricius, Josefina
Bengts. under en period av endast
några veckor ha dessa tre bemärkta
och framstående finskor skördats av
.döden.
Fru Elin Holmberg var den äldre
.av dem. Vid sin död sextiofyra år
.gammal hade fru Holmberg'-hunnit
att under långa följder av år på
.olika omraden göra stora insatser av
intresse och energi. Den finska.kvinnarörelsen
.hade i henne en. av sina
basta och trognaste arbetare. ' Hon
var Finsk kvinnoföre&ngs
- .
mångå&
ga vice ordförande, och samma funk-
tionärsplats beklädde hon inom Fin-
lands Kvinnors Nationa.lförbund.
Men. hennes mångsidiga intressen
gjorde henne verksam även på andra
fält. Under en tid var hon ordföran-
de i- KvinnÖorganisationens nöd-
h jälpskommitté, med sällsynt förmå-
ga lotsafide sig igenom de sviirigheter
som de darinom representerade olika
föreningarna, partierna och språk-
grupperna nödvändigtvis
Under Finliands senaste svara Ar
var hon - som s% många av Fin-
Iands kvinnor - aktivt engagerad
bakom stridslinjen i nationens kamp ;

hennes hen1 var ett av högkvarteren
för de vitas verksamhet. Det resul-
t.erade i upprepade husundersöknin-
gar, och sAviil hon som hennes diitt-
rar voro för en tid de rödas fångar.
Nar - den 3 :d je Nordiska kvinno-
sakskongressen samlades i Helsing-
fors i juni förlidet %r var inte fru
Elin e olm ber^ med bland' de hennes
landsinanninor som med sådan ståt
och glans genomförde kongresspro-
grammet, sjukdomen hade då nått
henne. . Men till -programmet, som
fullföljdes, hade hon som ordf örande
härav som hoii fann tid för sina starka
sociala intressen. Hon var en av
stiftarinnorna av f öreningen Martha
.och ordförande för filialen i Vasa .
nar hon vid en tidigare period av sitt
liv var 'bosatt dar. ~f ter flyttningen
till Helsingf ols tog hon . där livlig
del i k~inn~saksarbetit, urid& inhiga
år var hon vice ordförande i Kvinnosaksf
örbundet Unionen. Likaledes
var hon medlem av Finlands svenska
kvinnoförbunds styrelse.
.Allt för tidigt blev det en tom plats
efter Sigrid Heinricius, hon gick bort
i den tillsatta progra~kom~itén i den fulla, rika blomningen . . av' ett
gjort utkastet;.
verksamt liv.
Under åren 1919-21 var hon me+
lem av Helsingfors stadsfullmäktige -
som representant f ör svenska folkpartiet.
Föga känd på denna sida Botteil-
*
havet intog Josefina Bengts vid sin
död en obestridd rangplats i Fin1ai;d
bland de svenskskriwande förf ittar-
I främsta ledet av organisatörerna
na. AV bondesläkt o$ levande sitt
liv
och värdinnorna vid Helsingforsbland
fränderna på fäderhas gåra
kongressen ' l924 syi!tes hu Sigrid
i Perno socken blev det i .folklivsak:l-
Ileinricius, honhade också fått trada
dringeii hennes förf attarbeghvtiing
in på fru Holmbergs plats när denna
bröt ^fram. En biografisk artikel i
sjuknade. Från sigrid ' ~einribius
Hertha (oktober 1924) harredan .ginärstående
håll inom ' finska kvinnovit
Herthas läsare konturerna av
kretsar har -det Vittnats om plå vilhennes
liv och. fiirfattarskap. . . För
ket glänsande sätt hon-'löste sin uppvisso
kan sägas att aven hon ryckts
bort i blomningen och basta kraften
gift. Gästerna, som sågo henne oih
av sitt liv. Av F a d e r n a s för-.
laide kanna ' hyne - vid kongressen,
fattarinna var annv . mycket att
bevara i kärt - nu så vemodigt -
vänta. ' .
minne hågkomsten av en sällsynt
.vinnande persoillighet, ett livligt intellekt,
en stark och god mänska.
Publicist - .under en foljd av år
och till sin död fast medarbetare.. i
F.
Hufvudstadsbladet i Helsingfors - - B. -F.-kretsnotiserna ha på grund
av .biistande iitiyinlne måst sta över till
samt' författarinna var det vid sidan decemberhäftet. '

12.2 . HERTHA
Vårt Arsta inom synhåll.
Lange har önskenlålet varit att få
\;!Art eget Arsta, det hus i Stockholm
' dar kvinnorna skulle kanna sig i eget
hem - inte endast stockhol-inskorna
utan ock& de som från landsorten
komma hit upp' på längre eller kortare.
besök. . '
Nu synas vi stå inför förverkli-
.
gandet av denna kära önskan.
Den 5 november hade Arstaföreiingens
styrelse sammankallat f öreningsmedlemmarna
till Grand ' Hôtel
för att f& 'framliigga den plan man' nu
liar på genomförandet av f öretaget.
Det var f öreningens ordf örande, f röken
Signe Laurell, som framlade för-
.slaget. . -
Att bygga eller köpa hus förslår
. e j ekonomien till. Det tecknade ' an-
i . , . -
delskapitalet står ännu mellan 58-
och 59,000' kronor. . Det var förhyr-
. ning a? ett hus eller rättar6 sagt d61
a+ ett hus soin därför nu f örordades,
.och man 'hade också ett särdeles
lämpligt sådant på förslag, i när-
heten av Norrmalmstorg. Dar vore,
.yarden villig att göra de omändrin-
-gar som voro nödvändiga för anda-
- nl%let. - I undervaningen, även med
ingång från gatan, skulle en rymlig
restaura-nt förlaggas, genom en bred
och -bekväm trappa' förbunden med
en övre viining som skulle inrymma
en större samiingslokal, klubbrum,
tio till tolv resanderum, möjligen aven
de så ef teriangtade omkladningsoch
vilohyttena f ör förstädernas in-
nevånarinnor, samt expeditionsrum
och övriga nödvändiga .rum. Ars-
hyran skulle bli 25- ellera30,800 kro-
nor. beroende p% önskat. utrymme.
Som engångskostnad hade man att
rakna med inventarieanskaffning för
50- h 60,000 kronor, d.etta skulle dock
styrelsen kunna f% ordnat p% förmåii-
liga amorteringsvillkor under cirka
tio år.
För att f% de erforderliga oman-
dringama i det patänkta huset måste
$emellertid kontrakt skrivas på åtta
eller tio år.
Den framlagda planen vann ome-
delbart gilIande av. de närvarande,
enhälligt lämnades styrelsen- bemyn-
digande att efter de uppdragna lin-
jerna sätta företaget i gång. Dock
inrymdes rättighet för styrelsen att
eventuellt bestämma sig f ör annat
hus an det nu påtänkta om ett lämp-
ligare skulle erbjuda sig. .
G%r allt efter vad man nu tanker
sig skulle Arstaföreningen således
nästa höst vara i egen lokal. Men
därav f öl jer inte att andelstecknin-
gen får avstanna. Tvärtom måste
den just nu riktigt skjuta fart. N u
är det pengarna måste krömma in.
Först som hjälp till realiserande av
den nu beslutade planen, sedan så-
som möjliggörande av den tidigare,
större - e t t e g e t h u s. Den tan-
ken ar på intet satt förkastad på
grund av att man nu bestämt sig för
att borja mera i smått. .
'

M
Minna
inila Cauer ar en .av för-
grundspersonerna i det galleri
'av betydande kvinnor från olika lan-
der som . framträder föll vå,r inre
syn d&vi tanka tillbaka på de inter-
nationella . röstrattskongresserna i
Början av. 1900-talet.. Jag minnes så
val den lilla sirliga gestalten, det in
i sena ålderdomen vackra ansik-
tet med djupt blickande ögon und.er
egendomligt tunga ögonlock - de^
yttre personlighetep individuellt f or-
mad och präglad av genomlevd t.ra-
gik nien också gei~omstrålad av
ögoilblickets intensiva liv. En av
dem som lidelsefullt tanka, kanna
och vilja ocli soni darför, nar de ta-
la eller handla, hos andra utlösa.alla
lianslor från den livligaste beun-
dran tiil starkaste ogilimde - blott
icke en, likgiltighet! . : . -
Minna Cauer. ar borta liksom så
många andra av. dem som vor0 med
. då den hetaste kampen stod för kvin-
nornas frigörelse. In i det sista rast-
1Gsi arbetande for åskådningar och
syften som hon trodde på, fann hon
dock icke .tid att uppfylla sina viin-
ners bön att samla och nedskriva
erinringarna, f rån sitt skiftande liv.
Men genom en i år utgiven publika-
tion* har dr Else Luders på grund-
val av- dagboksanteckningar ocli ef-
terliimnade skrifter givit en synner-
ligen levande bild av Minna Cauers
liv och verk. En'livsbild av största
, psykologiska intresse mot bakgrun:
" M i n n a C a u e r, Leben und 'Werl;.
Verlag Fiiedricli Anclreas Pretlies; 'A. G.
Gotha-Stuttgart. . -
H R.R T-H A,
-.
123,
Cauer.
den . av nya idéers .brottning. med.
grundmurade åskådningar i det
Tysk1an.d sop brast sönder un&f .-
' varldskrige.et. Och .i meningsstrider-
nas. vimmel, bland dem hon kommer
i beröring med, skymta många av ti-
dens me& bemärkta män och -in-.
nor, representanter för vitt' skilda
kretsar och åskådningar, . kejsarin-
nan .Friedrich s% val som Anita'
Augspurg, Bebel,. Clara Zetkin och
- dr Hilferding!
"Blott den.som djupt'li-
dit.av värl.deiz.kan kanna
salighet.en i re.lig ion o.ch.
konst. B1o.tt den, som sma-.
kat kampens hela bitter-
het sijker. den högre fri-
d e n !" Med dessa ord avslutar .Min-.
iia Cauer några korta rader med öv-
verslwift "Om mitt arbete" som hon.
ined d.arrande hand nedskrivit på
ett notisblock under de sista dagar-
na av sitt liv. Dessa ord kunna
tjäna soin motto över hennes lev-.
nadssaga, rik på lycka och smarta,
mångskiftande av olikartade, lidel- '
s'ef ullt ginomleida erfarenheter. .
Fö.dd den 1 nov. 1841 blev Theo-
dore Wilhelmine Marie Schelle, som.
hennes' dop- och f ami1 jenamn lydde,
21 år gammal gift med läkaren dr
August Latzel.. Änka redan 'vid 24
års ålder hade hon då upplevat sor-.
gen att forlora sitt första och enda
'barn samt den ' fruktansvärda pröv-
iiingen att se sin. man efter,. hem-
komsten. från 1.864 ..års krig bliva.
offer för sinnessjukdom. Han avled
på dårhus i #Berlin. Dagboksanteck-

.ningana vittna om hennes ända till
självmordstankar ledande f örtvivlan.
Men arbetet räddade henne. Av ekoriomiska
skal beslöt hon ätt studera
f or att avlägga lärarinneexamen, vilket
hon också gjorde år 1867.
Aret därpå tog den unga ankan
steget -fr%n "die gottgewollte Abhängigkeit"
till "die gottgewollte
Unabhangigkeit", som hon uttqcker
sig. Genom att resa till Paris för
att försörja sig som lärarinna. För
senare . tiders ,barn är .den' storm
av faga ett sådant beslut av en ung
kvinna f rainkallade i ' ;den tidens
ra sk land nagot of attbart. Men un-
der revolutionsåret 1848 hade hon,
sju år gammal, i spe.tsen för en barnskara
. rusat genom sin födelsebys
gator, svängande en flagga och sjungande
frihetsshger! Hon var trogen
sina egna traditioner då hon nu,
under visserligen mindre dramatiska
men dock mera förargelseväckande
f ormer, proklamerade - kvinnornas
frihet. Säkerligen drömde hon dock
icke vid denna tidpunkt öm att bliva
en pionjär för de många . kvinnorna.
.
Först tjugo år senare skedde Minna
Cauers inträde i' kvinnorörelsen.
Hon hade under. de mellanliggande
åren upplevat den period som för
henne var det personliga ödets höjdpunkt
- hennes andra . aktenskap
nied ~~mnasialdirektor Eduard Cauer.
Det var dock blott tolv %r som
denna alltigenom lyckliga- f örbindeise
varade, 1881 dog Eduard Cauer.
I de dagboksanteckningarna
ser man knapgast hans namn
utan beledsagande ord av beundran,
kärlek och tacksamhet. Och, egen-
domligt nog, bland de m&nga irnpul-
ser till andlig utveckling som Minna
Cauer erhöll av sin make var ocksii
en efter hans död som blev bestam-
mande för hennes val av arbete.
Eduard Cauer hade som helt ung på
ett blad i sin dagbok skrivit: "kvin-
nornas liv måste utforskas och skil-
dras i sitt historiska sammanhang
med det hela, men detta ar en upp-
gift som skulle ta en hel livstid". Då
Minna Cauer efter sin mans död kan-
de hela grunden för sin tillvaro vack-
la och i förtvivlan sökte htervinna
jamnvikteii genom att fördjupa sig
i studier och arbete kommo dessa ord
för hennes ögon. Och hon beslöt att
agna sig %t historiska forskningar
angående kvinnornas ställning. Det
ar intressant att i det brottstycke av
en 'självbiografi som återgives i bo-
ken avläsa reagensen i hennes själ
av dessa forskningar. Ju mer hon
intriingde i ämnet, desto mer överty-
gad blev hon om hur- slavisk, ratts-
lös och ovärdig kvinnans stallning
varit och alltjämt var. Revoltens
tinmia slog dä hon last Johaiines
Scherrs Geschichte der Deutschen
Frauenwelt och Schopenhauer samt
en gång i en upprörd stund hort de
orden slungas emot sig: ankor ha
ingenting annat att göra än att fo-
ga sig; efter mannens död betyda de
noll, åtminstone i Tyskland. Hon be-
slöt att försöka göra nagot för sitt
köns höjande. Men Iiinge var det ett
stilla arbete i hennes stucielnkan~-
nlare som föresvävade henne. Hon
tankte helt ägna sig &t historisk
f orskning, förf attarskap och under-
visning. Som. förf attarinna hade
hon redan debuterat genom några

'HER
större historiska uppsatser : Wilh.
von Humboldt und die Frauen seiiles
Kreises och >'rau von Stael in. der
Napoleonisch.en Zeit. Och i en för
unga amerikanskor grundad pension
meddelade hOn en mycket högt Skat-.
tad undervisning. i s sk lands histo-
- ria.
Men år 1888 blev ,Minna Cauer
på. andras initiativ lockad ur sin.
tillbakadragenhet. Ovillig .och tve-
kande - hon hade den starkaste
motvil ja f ör föreningsvasende -.
var hon' med on1 att grunda för-
eningen Frauenwohl i Berlin. Detta
blev upptakten till mer an ,tre decen-
niers intensiva kainp i kvinnorörel-
sens tjänst. Under Aratal förd med
den största entusiasm och. fortsatt
aven sedan hon, liksom så många
-andra banbryterskor, i ymnig mån
kännt de svikna illu&onernas bitter-
het. Många hård& erfarenheter
ligga emellan den dag år 1896 då.
hon skrev: "Kvinnosaken ar min.
livsluft ; hela min kraft hör dit"
och den 27 oktober 1910 då hon li-.
delsefullt utropar: 'Wad jag under.
dessa sista år upplevat betraff ande
det kvinnliga slaktet - kommer mig
att förtvivla oln kvinnokönet, men
arbetar jag för detta kön? Nej, jag
arbetar f ör mänsklighetens f rainåt-
skridande, ingenting annat". Sam-
manhanget mellan kvinnornas och
nationens, mänsklighetens utveck-
ling var hennes patos.
överallt rhder söndring mellan de
traditionsbundna och f örsiktiga som
vilja "skynda långsaint" och de oriid-
da framstegsmanniskorna. Men i
det Preussen dar lagen förbjöd kvin-
riornas deltagande. i. politiska f öreiiin-
gar och möten (denna lag upphävdes.
först 1908) och dar de s. k. undantagslagarna
mot socialisterna vor0 i
kraf t måste . naturligtvis f öPhållandena
bli oerhört tillspetsade. Bittra
'fejder utkampades också inom den
tyska kvinnorörelsen. ' "Ingen--tAlig-
-het, utan otålighet mot dem sointrampa
ratt och rättvisa under" föti
teria. Icke ängsligt övervägande
huru långt våra fordringar skola
sträcka sig bör leda- oss, utan lösen
vara: ratt åt alla. - Vi f% icke lata
skrämma oss av misskännande och
förföljelse ; intet tveksamt dröjsmål.
då det galler att i våra leder igenkanna
de trånghjärtade och härsklystna,:
icke feg försiktighet utan sanningens
.cch övertygelsens mod, icke den veka,
allt överskylande - kärleken utan
den stridsglada, starka," skriver hon
i Die Frauenbewegung för den 1 jan.
1896. Ord som karakterisera henne
s j alv liksom också tidsf örhallandena.
Die . Frauenbewegung redigerades
av Minna Cauer i .ett kvarts sekel,
från 1 januari 1895 till 31 december
1919:- ' Hon . utförde kraftprovet ätt
tippehhlla den aven då det ekonomis.ka
stöd som tidningen haft från
flera föreningar undandrogs.
På ett möte i Berlin 1894, anordnad
av f ö;eningen Frauenwohl, f ördes
kvinnornas röstrattsf råga för
första gången fram till offentlig ' diskussion
av en borgerlig f örening..
Minna Cauer satt som ordf örai~clli.
Ett intensivt arb.ete utförde hon sedan
för att föra frågan framåt och
var med m i ledningen allt ifrhn röstrattsföreningens
bildande i Hamburg
1902. Då år 1908 i Preussenf
örbudet mot kvinnors deltagande i

126 - HERTHA
politiska föreningar upphävdes var
det Minna cauer i första 'rummet
som .skötte organisationsarbetet och
blev preussiska landsf öreningens ord-.
förande. Vintern 1910-11, vid 69 års
Alder, h&lIer hon ett femtiotal föredrag
,i alla delar av.-Preussen för
f öreningens riikning. Den även 'i
&dra' länder brännande frågan om
den kvinnliga rösträttsrörelsens ställning
till politiska strömningar av allmän
art. , blev naturligtvis särskilt
tillspetsad i Tyskland. Röstrattsföreningen
hade redan 1907 uttalat. sig
för allmän, lika, direkt och. hemlig
rösträtt.- Minna -Cauer trädde med
. . hela sin sjal in för en. rösträttsreform
,på bred demokratisk basis:
Men d5 starka. motströmningar gjorde
sig gäl1,ailde inom den preussiska
landsf öreningen nedlade hon sikt
inandat som ordförande den ' 24 november
1g12. .
.Det är omöjligt att här närrnare
. ingå på de olika formerna för hennes
arbete i "det helas tjänst". !'Varför
allt detta. arbete för andra? Jag
blir aldrig . p& det klara om jag gör
&t av ffafangai egoism eller av ren
miin:i~is~ok&rlek. I mitt inre talar en
stämma som säger att jag m Zi s t e
göra något för dethela. Jag- tvingas
dairtili ty jag lider om- jag icke ger
mig han åt dehila-trängtan. Om detta
gör. .mig lycklig ? Jag vill icke längre
- någon lycka för mig s jälv; jag
vill ingenting annat an att leva för
det hela": (Dagboken, 25 febr. l893.).
Minna Cauers sista levnadsår förflöt~
i viirldskrigets -slagskugga. Li-.
delsefullt tar hon del i varje fas. av
händelsenras utveckling,. sörjer och
lider med det stora hela. Om sina
- . .
egna , mycket stora bekymmer sch,
svårigheter tala; hon föga i de pub--
licerade anteckningarna.
De fyllda sjuttioå1;ta Aren hindra-
henne icke att ännu en.gång, vid va-
len 1920 till den första riksdagen d-
ter den nya förf attningen, uppträda
och tala offentligt. Alltid hade hon
varit i stark opposition mot hurra- '
l:ltriotisrn, naiv förgudning av kej-
sare och furstar samt barnslig beun-
dran av militär, glans och ståt. Men
bon, pacifisten, hörde icke till dem
som önskade Tysklands underskrif t
av "diktatet" i Versailles. Och skar-
pa falla hennes ord om 'dem som, då
det tyska. folket l%g slaget till mar-
ken, skymfat och misshandlat, i ru-
elsef ull botgörarstiimning "kastade
sten p& sig själva", blinda för sam-
manhanget mellan skeendet innanför -
och utanför Tysklands gränser. Från
mitt sista sammanträff ande med Miii-
na Cauer i Berlin våren 1921 minns
jag hennes med stilla värdighet ut-
talade ord: "ju mer man plågar och
förolämpar det tysk.a folket, ju mer
älskar jag d.et".
Naturligt ar att Minna Cauer med
sitt glödande h järta, sin -f rihetskar-
lek och sitt hat mot skrankor och
stängsel som hon ansåg onödiga och
orättvisa skulle känna sig mäktigt
dragen till socialdemokratien, till
dess idé. "DA skarorna sjungande
gingo fram kande jag att jag hörde
till de strävande, kampande massor-
na. Mitt hjärta ar hos dem "( Dag-
boken, 20 mars 1911). - "Mitt hu-
vud är ännu borgerligt" hade hon
skrivit n%gra år förut. Och kanske
fortfor hennes huvud att ;ara bor-
gerligt. Hon övergick icke till det

. .
socialdemokratiska lägret trots en
allt starkare känsla av främlingsskap
i de kretsar dit hon hörde genom
-. pin sociala - stahing. . Våren
1,922 . utarbetade hon, .ehuru med
många avbrott på grund av sin
kroppsliga svaghet, en uppsats över.
. ämnet "Die Frau .im Kri.egeU vilken:
kan betraktas som. hennes politiska
estanlente. . Artikeln publicerades
den. 20 maj 1924 i Die Nation,. Tri-.
buhe der Republik, då det samlings-.
uerk för. vilken. den .var skriven aldrig
kom till stånd . - . . .
' Den
2 auguusti 1922 avled Minna
Cauer, 81. Ar gammal, andligt Verk-
sain in i det sista. "Minnet av hen-
nes sista månader på jorden htgör
för dem som hade lyckan att stå hen-
ne näya en kostlig gåva .för. deras
återstående liv" skriver Else Liihra.
Många vailner och anhängare för-
lorade Minna Cauer på sin levnads-
f ard,. :ofta genom eget förvållande '
och. under bittraste lidande f ör henne
själv. Men 'hennes tjuskraft var sa'
stor, både. i hennes enskilda liv ,och
under offentligt uppträdande, hennes
personlighet så rik' och betydande att
$e arq få som mötts: a\! s& .mycken.
kärlek,. beundran och trofasthet som
Minna Cauer.
. .
. Det förefaller som om Else Luders.
p& ett utmärkt satt löst den svåra
uppgiften att ur de rika materialet
. uttaga och sammanföra det mest be-
lysande. I skuggor och dagrar, sar-
egen och f ängslande . i sin livfullhet,
framträder för ' lasareii .bilden av
Minna Cauer.. .'
ANNA KLEMAN.
Apelrydsskolans första
. ..
" tvåårskurs.
Den20 oktober var en märkesdag
för Apelryds trädgårdsskola, men .
därmed ocks% för svensk trädgårds-
historia. Den dagen avslutade sko-
lan sin första tvååriga kurs, den för-
sta i vårt land för allsidig utbildning
av tradgårddärarinnor. '
Dagen - f ormade sig till en anslå-
ende enkelt värdig högtidlighet. Sko-
lans styrelse, lärarinnor och elever ,.
vor0 samladenar ordföranden lands- '
Iiövding A. Mörner i talet för den av-
slutade .kursen erinrade de avgående
eleverna om att de vor0 pionjgrer
f ör .det kvinnliga tradgårdsyrket och
att dc som sådana borde kanna -sitt
ansvar samt hedra din skola där de
erhållit sin utbildning. Han uttala- '
de sitt varma tack till skolans för-.
ståndarinna fröken Edith Agrell och
till samtliga lärare. vid skolan-för de-
ras nitiska arbete till elevernas förkovran.
' Till sist ti1ldelad.e lands-.
hövdingen de avgiiende eleverna skolans
ring i guld med Apelrydsem-. .
blemet, ett-. äpple med vidsittande
blad. .
Omedelbart f öre s j älva avil utningen
hade byr%direktören i lantbruks-
' styrelsei~ N. Sonesson hållit ett f öre-.' *
drag om tradgårdsanla'ggningskonst
belyst' av skioptikonbilder. .
Utexaminerade elever 'äro : .
. Gunhi'ld . Bayard, -Malmöhus lan,
Martha Forsberg, Örebro lan, Ker-
stin -Hallbofg, Kronobergs lan,' Ma-
rianne Hultman och EllanHolm, Stock-. :
halms lan, Helfrid. Löfqvist, Koppar-
bergs lan, Ingeborg .Remrners, Mal-
. möhus lan, Elsa. Ståhl, Kronobergs
län. ' '
. En.gemensam lunch, varvid tal köllos
f Gr Fredrika-Bremar-Fpbundet, s
skolans styrelse och lärare, utgjorde
sista momentet av den första två-
Ariga kursens högtidliga- avslutning.
'

Fredrika Bfemer i ny bild. .
en första helbild av Fredrika
D Eremers liv som sett dagen efter -
det rika tillflöde av källmat..erial scim .
den ståtliga brevupplagans fyra band
erbjöd0 ar den bok som brevupplagans
ena utgivarinna Ellen Kleman
nu publicerat i serien Svenska kvinnor.
För den nu utkomna boken ar
detta brevupplagans. hittills f öga . utnyttjade
material visserligen det omf
ångsrikaste och viktigaste, men det
ar ytterligare ökat, bl. a. med Fredrika~
brev till Mrs Howitt som under
krigsåren inte kunde uppbringas.
En märklig nyhet är att ~llen Kleman
nu fått begagna aven- de av agaren
vid brevupplagans utgivande annu
undanhållna beven - till Böklin, ett
viktigt fåtal bland de många breven
till honom. Som bakgrund för Fredrika
Byemers liv och utveckling har Ellen
Kleman efterspanat o* gett meddelanden
om släkten Bremers finska
gren och brukspatron Carl. Fredrik
Bremers, . Fredrikas- .fad 'närmaste
- .
anhöriga.
Redan före både text och' förcrd
ger Ellen Klemans - 'volym om
Fredrika Bremer ett betydelsefullt
beriktigande : ett porträtt av Fredrika
Bremer reproducerat direkt efter
den originalf otograf i som hittills av
allmänheten varit karid endast i andra
hand, genom den efter . samma'
fotografi gjorda l i t o g r a fi n av,
1864 (återgiven i Adlersparre
Leijonhufvuds biografi band 2, i
Fredrika Bremer av Elle~~z 12.tenza~z
(Svenska kvinnor III), J. A. Lindblads
för1il.g. Pris : haft. 6: 75, inb. 7: 25.
planschen mellan sid. 328 och 329).
Det visar sig nu att litografin ar
f örvaiiskande i en f ruktansvard grad.
På fotografin äro särskilt ögon och
mun, sjalsuttryckets förmedlare, helt
andra an på litografin. Fotografin,.
"detta yppersta porträtt av Fredrika
Bremer" som Ellen Kleman med rät-
ta kallar det i företalet, ger ett anlete
genomlyst. av sjal. Bidande ar det
lätt böjda huvudets hållning. Fors-
kande, anande, skådande är ögonens
blick, fint godhetsfull, kanslotecknad
är munnen. Lägger man bredvid
denna bild litografiens, verkar denna .
karikatyr. Man ar i tacksamhets-
skuld till Ellen Klemans bok, innan
man ännu börjat läsa den. Men den-
na skuld ökas sedan.
Framställningen ar helt och hållet
biograf isk. Fredrika Bremers böcker
avhandlas blott i den mån skildra-
rinnan har bruk för dem i det bio-
grafiska. Av romanerna intar Her-
tha rent psykologiskt en siirställning.
Också har den f%tt sitt eget kapitel.
Den bok vars "bittra rot" var Fredrika~
ungdomsbrfarenhet av "inteliv",
den bok som mycket i hennes
föregående "teckningar" varit skisser
till. och Amerikaresan på sitt vis
förberett, ar sammanväxt med sin
författares liv. Ur de båda stora
reseböckerna: Hemmen i den nya
verlden och Lifvet i gamla verlden
hämtar och begagnar Ellen Kleman
med fin takt och smak vackra och
karakteristiska. drag ur Fredrikas
tjusande landskapsskildringar, flatande
in dem i berattandet.

Ett förträffligt grepp ar bokens sinnessjuk far .och saker.t en sinnesanordning
i kapitel med betydelse- rubbad morfar. . Hans många barn
fulla namn; vart och ett kapitels in- med henne hade ett vanskligt arv att
nehåll grup,perar sig kring' det ämne bara; . Farliga möjligheter rörde sig
överskriften antyder. En rent . .. kro- dunkek hos det passionerade barnet
riologisk anordning, t., ex. av resorna Fredrika- och hos 'den unga flickan
placerade. i tidsföljd bland det övri- som. våndades' i vantrevnad vid sitt
ga skulle verkat hackig. Nu finnes If v och genomled. vardagstråkighet
i stället ett särskilt kapitel kallat och tvång med verkliga Inferno-
Vandringsåren, där just resorna teck-. känslor,.
nas.
Förf :s försiktighet i fråga om att
En avsevärt större klarhet - över
redr rikas och Böklins förhållande
trötta läsaren: ,med data kan synas till varandra- sommaren 1834 an nian.
något väl långt gången. I texten äro. förut. haft f%r man genom kapitlet
Artal sällsynta. Dessa data finnas i "Den andra. ungdomen", dar förf.
en särskild tabell före texten. Nå-'
oreda uipstår därför ej genom
meddelar vad hon lart kanna genom
de ännu opublicerade breven. en
den nyss omnämnda kapitelanord- som skiver dessa rader .hade i själva
ningen och ' sparsamheten på krono- verket redan före den stora'brevupplogiska
hänsyftningar. I f örsta ka-. lagan i vissa den Adlersparre-Lei jonpitlet
har en påfallande oriktig årtalsuppgif
t kommit in genom misshufvudska
biografiens citat last ut så
mycket av förälskelse hos Fredrika
skrivning eller sättningsfel. att det syntes omöjligt att passa hop
Genom de fakta spm meddelas om dem "med andra avböjande. I brev-
Fredrika Bremers släktarv f aller en upplagans f örsta band bekräftadesny
belysning både- över faderns dys- detta intryck ytterligare. Av Ellen
tra och despotiska lynne och över Klemans nya meddelanden nu frambarnet
Fredrikas förstörelselust och går att jag last ratt; att Fredrika d&
hennes tyngsta ungdomsårs lidandes- hon 1834 fr%n Arsta i majblomning
känsla. Det fanns i slakten flera ex- och junihärlighet skriver till . vanneii.
empel p% dels exentriciteter, dels i Skåne faktiskt för varje dag fördes
'
sinnessjukdom. . Fredrikas far hade närmare det avgörande jaordet. In-.
varit "huvudsvag" en tid i. ungdomen. tressant som. den senkomna . utred-.-
Som konvalescent blev han ordinerad ningen av kanslokomplikationen och
den utrikesresa han företog med Fr. - omkastningen ar, lämnar den
M. Franzén som ledsagare. Den om- mycket oförklarat. da- egentligen ar
ständigheten ger en patetisk. bak- a.et blott ett enda skickelsedigert - mogrund
åt brukspatron Bremers långa ment av sommaren1834 som får full
resor senare. Ater och åter sökte han belysning. En hel del yttranden i
resa fr%n sin disharmoni, såsom han Fredrikas .brev efter .sommaren 1834
den gången blivit anbefalld. Den och före senhösten 1835,- då hon for
eleganta världsdam, Brita ~ollströni, till Norge, låta näppeligen-' inbaki
som blev han hustru hade en troligen, ~ig . i . Ellen Klemais förkläring. att..

Fredrika då ansåg saken -avgjord;
och negativt avgjord, genom - Böklins -.
av henne fömodade svalnande.
Av stort intresse ar i kapitlet om
Herth+ .påpekningen att fabeln och
tinderlagen för denna bekännelsebok -
hade S% stor och påtaglig aktualitet.
Den stora eldsvådan i Örebro 1854 -
avnlhlas i den 1856 utkomna romanens
Kungsköpingsbrand. Herthas -
och hennes - vanpers sociala nödh
jalpsarbete efter branden återspeglar
Fredrikas och de av henne inspirerades
förening för omvardnad om
de barn som blivit fö&ildralösa genom
koleraepidemien - i Stockholm
1853. Miljöns aktualitet bidrog sakert
ej litet att öka vredesgraden hos
dem som förgrymmades över bokens.
tendens, som just genom miljöns aktualitet
f ör de samtida f ramstod mera
piitrangande och ej på ett ofarligt
avstånd.
Att Yngves person går tillbaka ej
blott' på ök lin utan på den unge.
amerikanske %hinen Downing gör
visserligen inte Yngve mera litterart
lyckad, men förebildens, den av Fredrika
varmt avhållne Downings- timade
död vid en ångbhtsbsand på Hudsonfloden
1852 borde .avväpna försmädliga
insinuationer om- godtycklig
fantastik i Yngvemotivet, i Yngves
död till följd av eldsvådan pA enkanalångare.
Med all olikhet finns det något be-.
slaktat mellan Geijers handlande d&
han plötsligt slungade från sig aukt~ritetsstallnin~en
som konservativ
och kastade -sig in i dagspgitiken och
Fredrikashandlande då hm småningom
lämnade romanskriveriet . ocn
började sitt reseliv interfolierat med
. .
socialfi1.antropisk verksamhet. Geijer
fullfölj- med ny impuls sociala och
politiska studier. och behandlade med
utghngspunkt från m a n n i s k a n,
detta sena begrepp i historien, laro-
verksf rågan, f attigvårdsf ragan, re-
presentationsf rhgan. Hos Fredrika
f örsiggår f örsk j utningen nästan
omärkligt och - halvt omedvetet, där-
till mycket l&ngsamt. Men också
hon studerar sin "laroverksfr&ga",
"f attigvhrdsf raga''; och "representa-
tionsfråga", då hon drog ut på sina
långresor för att. "lära nhgot
nytt'.', f ör att f örriyas. Kvinnoi-
nas bildningsmöjligheter och sam-
kallsuppgifter, frön till nya samhalls-
formationer studerade hon i nya varl-
d.en, med på samma gång glad öppen-
het och kritiska anmärkningar. Som
Geijer offrade ' sin popularitet med
Litteraturbladet, off rade Fredrika sin
med Hertha.
Ellen Kleman antyder hur Fredrika
i Amerikas förenta stater icke
fann "den fulla dagningen" i kvinnans
liv. Det ar riktigt men man
saknar en kompletterande direkt
aiitydan och att efter allt att döma
dja,rvheten i Hertha varit otänkbar
110s Fredrika utan Amerik,aresan.
Med .all storhet och frihet kan Fredrika
under pågående Amerikafard
vara ytterligt försagd och tveksam
inför något i Amerika redan faktiskt,
de stora flickskolorna, och väl att
marka inför saken själv, ej på grund
av iakttagna missförhållanden, men
av farhåga för hemmens rakning.
Kort sagt: icke var Fredrika 'i allt
framom verkligheten. Men så ser
det ut av -bokens skildring av Ainerikaf
arden och .av Hertha-romanen.

13 E R T H i 131
.
Man lindar sig icke så. lätt ur sekelgamla
lindor; yttrade Fredrika själv
ra snarast alltför avfärdande, i sin
redbara önskan att iite ..förfalla till
nied avseende på sin uppfattning paneg$i!ik. . . . Inför . den' tecknade perkvinnans
ställning. ' . sonligheten röjer sig ":en beundrande
I fråga om Fredrikas berattelser sympati vars stilla varme genomgår
It an biografiens förf. någon gång va- hela den nya Fredrika-siemer-boken.
. Notiser. från bokvärlden.
Från bruksbackar och. herr-
gårdssalonger av Elisabet72. T,V(x:m-
Bugge. Wahlströin C ! Widstrands förl.
Hur iniinga av oss,är d,et inte som
elirnru utrustade nied seende ögon,
hörande öron och vad. man kallar
gott förstånd ändå g% sin r& frain
blinda och döva och oförmögna att
tillägna. sig det som livet med så'
överströmmande f rikostighet har
..att bjuda från sitt 'rikt försedda
bord. Men så finns det andra, fast-
an långt mera sällsynta, vilkas syn-
och hörselnerver, de yttre som de,
själsliga, äro så inställda att ingen-
RILMA BOBELIUS. -
människor,. samma livsförhållanden
som. återfinnas, en sfär för skildra-
. rinnans så förtrolig som endast barn-
domshenlmet och det fihjernearvda
kunna vara det..
. IiitrodulitionskapitJet, . an-
dringen", ger levande och illusoriskt,
. den ganila tidaens stammning sådan vi
tänkt oss den och sådan den nog i
Verkligheten var. 13usbonden som i
den stilla septembernatten gör sin '
rond. gen.om sin domän ,med de. arbetande
'smedjonial de, flammande
o härdarna, . de dunkande hamrarna,
de ,kraftfulla smederna, vilka "VOYO
som det järn deras sega kraft arting
i den omgivande världen und- betade". . Men .man f öl jet ' ej blott
går dem. ' Äger då en sådan mainni- bruksheyrens vandring genom den
ska, utom de klarvakna sinnena, den yttre värld hans kraft, energi och
a,vundsv&rda gavan att 1tu.niia ge duglighet skapat, utan aven hans
,form åt det sedda och erfarna, ja då tankeghg, där 'stolthet och tillfredskan
under dennas händer och med ställelse över vunna ~-esultat blanda
hjälp av den skapande fantasien sig med oro och bekymmer för fram-
: framtrollas ett band. äkta pärlor, tiden, den framtid som är så nara,
liknande det som skänkes oss i Eli- som kommer anstorn1an,de med nya
sabeth Wzern-Bugges senaste vackra nietoder, nya kraftkällor, f ör vilka
bok: "Från bruksbackar och herr- det gamla .obönhörligt måste ge vika.
g%rdssalonger-."
Det är ett mästerligt skrivet kapitel
Man förvanar sig dock ej däröver. som i eiikla .men .slående ord målar
Av föyrrfattaren till "En gammal herr- hela vemodet av en kulturvarld dömd
gård - familjepapper ur Baldersnäs att förintas.
arkiv" har man rätt att vänta sig . A.nnars är det ett helt galleri av
mycket.. . . I människotyper -som. förf. låter. draga
Det är i en mer romaatiserad förbi vå? syn, för det mesta sm%tt
. form brukslivet i denna ' sista; bok folk, inga riiannisko.öden, sondiga
framstiilles för oss än i den. foregk- "'något bakom" vad intelligensen Beende,
vilken v- byggd.pA bestämda träff ar men . skildradse med. den ömfakta.
.'Men det . är samma. omgiv- .sinta humor som vet att inge intresse
ning, samma plats och natur, sanima och sympati ''för. dessa .på. skuggsidan
.

av livet placerade existenser. De
h.öra inte alla till Guds basta barn,
bruksbackarn~ folk. Bland dem
förekommer aven superi ' och- svordom,
liv och. trätor,- slagsmål och
tjuvnad, inte bara idyll. Men i det
stora hela ar det en frisk och oförda.rvad
stam som växt upp i de gamla
brukssamhallenas jordmån under
skyddet av den höga försyn som i
brukspatronens person . regerar
strängt men rättvist och med faderlig
omv%rdnad över sitt ,folk.
Några klassiska figurer från herrgårdssalongen,
drönarna i samhällskuqan,
introduceras också, en gammal
kava1 jer, en sirlig kammarherre
med hovmannalater, försvunna ty-
så denna nya lararinneorganisation.
De av fragan närmast intressera-
de hade av helimaturliga skal ej kun-
nat infinna sig i n%got större antal,
men de som det' kunnat visade sig
varmt intresserade av s-en. .Ge-
nom korrespondens hade aven för-
vissning vunnits att ute i landet idé-
en omfattades med sympati av dem
son1 det gällde.
I övrigt visades från ledande pe-
dagogiska kretsar ett avgjort intres-
se, blalid de närvarande syntes. frök-
narna Thyra Kullgren, Gerda von
Sydow, Mathilda Widegren, Sofi An-
dersson. Förhandlingarna . leddes
av fröken Axianne Thorstenson. o
Inledningsanförandet hölls av fröper
1iksAväl' som ' mastersmederna ken Annie Lindén som framhöll det
och deras svenner. Men icke såsom Önskvärda i en förening som kunde
dessa f öl jda &v eftervakldens saknad i olika avseenden tillvarataga privatoch
tacksamhet. .
lärarinnornas intressen, genom. .plats-
. . L: D-3. f örmedling 'och upplysningsbyrå, genom
anskaffande och utlåning av
facklitteratur, genom att över huvud
taget verka i stödjande och upplys-
. Spridda över allt .-Sverges land ande riktning till sina medlemmars
med sanima verksamhet, samma in- tjänst. Även borde dBen med avseentressen;
men utan kontakt med var- de p% privatlärarinnorna alldeles
andra, utan något. direkt samman- speciellt komplicerade lönef rågan -
k%lla.ilde band, leva f ami1 jelararin- på grund av den ytterligt varierande
r,orna och de lararinnor'som eljes löneberakningen - f å sitt beaktande,
utöva privat undervisningsverksam- ehuru man betonade att den knaph.et.
I personlig förbindelse, med ge- past kunde ryckas in i centrum av
mensainma minnen f r h ~ippviixt- föreningens uppgifter.
och studileår, har val den ena stAtt Sedan beslutet om föreningens
till ben andra, till yrkesgrupp med bildande tagits och man bestämt att .
ciarav' följand-e tillvaratagantie av . organisationen -lskulle omfatta shval
gruppens intressen ha ,dessa tara- aktiva som passiva medllemmar skreds
rinnor hitintills ej sammanslutit sig. till val av en interimstyrelse re-
Tanken harpa har emellertid fun- presenterande båda dessa kategorier.
nitS och helt nyligen också omsatts Medlemar- av styrdsen b!evo fröi
handling.
ken Annie Lindén, fru Ebba Heck-
En del intresserade personer, inom scher (sammankallande ledamot),
och utom pr'ivatlararinnornas egna , fröknarna Axianne Thorstenson,
led, främst fröken Annie Lindén son1 Marta Göransson, Ingrid Jagerar
den egentliga 'initiativtagerskan, ' skiöld, Svea Backhoff, ' Inez Wengsamlades
sistlidne 15 ' oktober på berg, Ingrid SeJander och Signe
Fredrika-Bremer-Förbundets 'lokal i Jakobsson. ' .
Stockholm för att dryfta frågan om Interimstyrelsen håller nu p% att
en förening av privatlararinnor ; ur utarbeta stadgeförslag och f örbeaf
tonens Överläggning f ramgick ock- reda ett f öreningsmöte.

'
- .
Tidskrift förn den svenska kvinnorörelsen, utgiven av Fredr!k~-Bremer-Fsrbmdet.
' Redaktör: Ellen Kleman; .
Förbundmedlenimar &hiilla tidskriften till 'ett. ris iv kr. 5: 50, varvid pr&unne&nn .
sker direkt .penom ~redrika-~rerncr-~örb~Peb by& 48 Klarabergsgatan,
Stockholm. Icke-förbundsmecilemmar prenumerera.& närmaste postanstalt eller i bok-
handel. Pris för postupplaga: '/; Br kr. 6: 50; 'l9 Ar lir. 3: 50; l/, &r kr. l: 90. Lösnum- ,
mer 65 öre. Redaktion och expedition : 48 Klarabergsgutan if: Stockholm. Redaktions-
. tid: tisdagar och fredagar k& 7-3. Allm. T. Norr 48 50, Rikq 27 62. Expeditionen:' kl.
11-4 varje s&kerrdag. Allm. T. Norr 48 50, Riks 27.62. .
. . .
~rl.
Kurser för utb&hing uv
V.ltirarimor, ArbetsfÖrestBnder'eJkor, Yrkesv2lverskor, Hemu8vning
mm. .Skola o. försäljning: KUNGSGATAN 70, Stockholm Tal. 8 437 . S . . .
I Hygieniska sängkläder, ,
: ottoman& & Kuddar,
Täcken & Filtar,
F~U.
~rnilik- Elmen hbff
. - m@ ini- hb'& ' ilbh hudens i&d
' .
. ,-,...:M.'A
6 ,M O
Regemenlsgaitin 16 . -,- . Tekf. 46 46
. .'..;: .,,., '.
A+
i i i I l r n i
Hamngatan 4 a
MALMO.
-
Telef. 75 46'
j
. . .
.
, '
II
' Am
0 .-b
. .
s s.
ddLa Fleur* '6 .
M'A .L M O
. .
Gustav Add& torg 8 B - '
0 H
B LOM STERHANDEL
KLARABER-GSGiATAN 23
Allin. Tel, xorr n& fliks el. 8913 .
. . . . '
BmdbnhelM - '
%;cia litit:
Bordsdebaralioaer
el:
47 4 i '
'
Sverges . iiidati, shsta o&.
biist. renoniiiierade specia!a#är i
Siden- och ylle-. 1

t
Arsrniitesbe~luten den 24 oktober.
Vart Arsta inom synháll.
p t-
Privat lärarinnornas sarnrnari~lutaiiig.
5
Fredrika Bremer i ny bild. .-\Y .! !iiy!tti fii~~e/;(i~.
l f GUMMISULOR OCH GUM!!IIiIACHAR
j .'h~lr.r;~4T~~S b'., j:-< -:
f 1
t p ~ ; ~ ~ ~ ~ [;jriliir?;s;,; ~ ~ ~ l & {:i)l! ~ nii;!i, s
i :: i; :i;~:.,~.y-::q-~* _. . . b .
L. .
i riit~i crtr!si;ic~titiii s!it.styr i.:!.
!
1 - ..--.-----.-.. .---. .-. -.--...-.--.-.-. .............................................. .,.-.,-. -
y; !t; i :. s. , s., . r . . ; . i'
t-