Vår Fågelvärld – IBA – BirdLifes eget system för fågelskydd
Vår Fågelvärld (i dagligt tal ”VF”) är BirdLife Sveriges medlemstidning och utkommer årligen med sex nummer. VF har en populärvetenskaplig inriktning och handlar om fåglar, fågelskådning och fågelskydd över hela världen, men tonvikt ligger på Sverige. Vill du också läsa tidningen? Bli medlem för endast en krona om dagen. https://birdlife.se/medlem
Vår Fågelvärld (i dagligt tal ”VF”) är BirdLife Sveriges medlemstidning och utkommer årligen med sex nummer. VF har en populärvetenskaplig inriktning och handlar om fåglar, fågelskådning och fågelskydd över hela världen, men tonvikt ligger på Sverige.
Vill du också läsa tidningen? Bli medlem för endast en krona om dagen. https://birdlife.se/medlem
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
FÅGELSKYDD<br />
<strong>IBA</strong>-kampanj<br />
<strong>IBA</strong> <strong>–</strong> <strong>BirdLifes</strong><br />
<strong>eget</strong> <strong>system</strong> <strong>för</strong><br />
<strong>fågelskydd</strong><br />
FOTO: ROGER BERGQVIST<br />
Under året kommer vi att uppmärksamma<br />
BirdLife Internationals verktyg <strong>för</strong> skydd av<br />
värdefulla och viktiga fågellokaler <strong>–</strong> <strong>IBA</strong>. Sverige<br />
har 85 stycken, men det finns plats <strong>för</strong> fler.<br />
Många är också i behov av uppdateringar och där<br />
har regional<strong>för</strong>eningarna en viktig roll att spela.<br />
text Niklas Aronsson<br />
Väderöbod, en av 365 öar som utgör arkipelagen<br />
Väderöarna, ett område som också är ett <strong>IBA</strong> och<br />
naturreservat. Förhoppningsvis blir det dessutom<br />
även ett Natura 2000-område inom kort.<br />
FOTO: MATTI ÅHLUND<br />
Tobisgrissla är den fåtaligaste av de tre alkarter<br />
som häckar i landet. Såväl sillgrissla som tordmule<br />
har större populationer. Tobisgrisslan är<br />
rödlistad i kategorin Nära hotad.<br />
Det blåser en mild vind från väst.<br />
Solens strålar får havet under<br />
den obrutna horisonten att<br />
glittra. Några toppskarvar sitter<br />
på ett skär just utan<strong>för</strong> Storön medan<br />
två tobisgrisslor ser ut att turas om att<br />
dyka efter fisk i det omgivande vattnet.<br />
Väderöarna är en av landets västligaste<br />
ögrupper belägen strax utan<strong>för</strong> Fjällbacka<br />
i Bohusläns skärgård. Området är skyddat<br />
som naturreservat, men det är också ett<br />
FOTO: MATTI ÅHLUND<br />
En grupp unga (bruna) och äldre individer av<br />
toppskarv. Den nedersta av dem är individmärkt.<br />
Important Bird and Biodiversity Area<br />
(<strong>IBA</strong>), utpekat av BirdLife International<br />
2007. Här finns unika undervattensmiljöer<br />
med ålgräsängar, piprensare och armfotingar.<br />
Sälar, tumlare och även faktiskt<br />
späckhuggare kan ses i området. Djur- och<br />
växtlivet är enormt rikt, vilket även gäller<br />
fåglar specifikt. Förutom redan nämnda<br />
toppskarv och tobisgrissla, häckar också<br />
kustlabb. Vintertid är Väderöarna ett viktigt<br />
övervintringsområde <strong>för</strong> skärsnäppa,<br />
liksom <strong>för</strong> roskarl.<br />
<strong>IBA</strong> ÄR BIRDLIFE Internationals verktyg <strong>för</strong><br />
att lyfta fram områden med höga naturvärden<br />
som kan skyddas <strong>för</strong> framtiden med<br />
nationell eller internationell lagstiftning.<br />
BirdLife International vill att alla <strong>IBA</strong> ska<br />
uppdateras minst vart tionde år. Niclas<br />
Lignell är ansvarig <strong>för</strong> <strong>IBA</strong> i BirdLife<br />
Sverige.<br />
<strong>–</strong> EU har krävt av Sverige att vi ska lyfta<br />
fram fler marina områden som Natura<br />
2000-områden. I det sammanhanget fick<br />
länsstyrelserna ett uppdrag av regeringen<br />
att titta på <strong>IBA</strong>-områden som finns vid<br />
våra kuster. Tack vare att informationen<br />
om Väderöarna har uppdaterats så finns<br />
nu ett <strong>för</strong>slag om att göra Väderöarna till<br />
ett Natura 2000-område. Det ligger sedan<br />
i fjol på regeringens bord att fatta beslut<br />
om, säger Niclas Lignell.<br />
MATTI ÅHLUND OCH Sara Elg från Bohusläns<br />
Ornitologiska Förening (BohOF) har<br />
varit med och uppdaterat data om Väderöarna<br />
som <strong>IBA</strong>.<br />
<strong>–</strong> Vi hörsammade ett upprop som<br />
BirdLife Sverige gjorde 2017<strong>–</strong>2018 om att<br />
hjälpa till med uppdatering av information<br />
om <strong>IBA</strong>-områden. Vi tyckte det lät<br />
spännande och <strong>för</strong> Bohusläns del rörde det<br />
sig om två <strong>IBA</strong>-områden, Väderöarna och<br />
Stigfjorden, säger Sara Elg.<br />
Arbetet blev till en början inte slut<strong>för</strong>t,<br />
men efter att Daniel Bengtsson från<br />
BirdLife Sverige tagit ny kontakt 2020 och<br />
då berättat att Väderöarna låg bra till <strong>för</strong><br />
att bli ett Natura 2000, fortsatte uppdateringen.<br />
<strong>–</strong> Detta ville vi ju självklart hjälpa till<br />
med, och såg till att fylla i det uppdateringsformulär<br />
vi fått. Själva <strong>IBA</strong>-konceptet<br />
var lätt att sätta sig in i. Däremot upplever<br />
vi att bedömningen av de uppgifter som<br />
ska uppdateras var svårare att <strong>för</strong>stå, och<br />
att <strong>för</strong>utsättningarna skiljer sig markant åt<br />
mellan <strong>IBA</strong>-områden beroende på vilken<br />
tillgänglig kunskap som finns. I fallet med<br />
Väderöarna hade vi god tillgång på aktuell<br />
information genom inventeringar som<br />
årligen genom<strong>för</strong>ts i dessa kustvatten av<br />
bland annat Matti Åhlund, säger Sara Elg.<br />
Att Väderöarna är ett betydelsefullt<br />
område <strong>för</strong> häckande och rastande sjöfåglar<br />
har varit känt länge. Inventeringar som<br />
finansierades av WWF i början av 1990-talet<br />
liksom länsstyrelsens inventeringar av<br />
häckande kustfåglar under 2000-talet har<br />
visat att värdena består.<br />
<strong>–</strong> Till exempel häckar 80 procent av<br />
det svenska beståndet av toppskarv på<br />
<strong>IBA</strong> Så ser processen ut när ett område blir <strong>IBA</strong><br />
◗ Förstudier<br />
Dialog <strong>för</strong>s mellan BirdLife<br />
Sverige och regional<strong>för</strong>eningen<br />
om lämpligt område.<br />
◗ Förberedelser<br />
BirdLife Sverige <strong>för</strong>ser<br />
regional<strong>för</strong>eningen med allt<br />
material som behövs <strong>för</strong><br />
dokumentation.<br />
◗ Uppvaktning<br />
Relevanta intressenter, till<br />
exempel kommun eller länsstyrelse,<br />
uppvaktas av den<br />
regional<strong>för</strong>ening som vill utse<br />
ett område till <strong>IBA</strong>.<br />
◗ Datainsamling<br />
Insamling och sammanställning<br />
av data samt eventuell<br />
inventering görs av regional<strong>för</strong>eningen.<br />
◗ BirdLife International<br />
BirdLife Sverige meddelar<br />
BirdLife Internationals <strong>IBA</strong>-sekretariat<br />
om att utpekande är<br />
önskvärt och den europeiska<br />
samordnaren informeras.<br />
◗ Analysskede<br />
Kontroll av vilka arter som<br />
uppfyller den senaste versionen<br />
av <strong>IBA</strong>-kriterierna.<br />
◗ Registrering<br />
Kontaktpersonen i Sverige<br />
får klartecken att registrera<br />
all data i World Bird and Biodiversity<br />
Database (WBDB),<br />
inklusive eventuella nya arter<br />
som kvalificerar sig.<br />
◗ Slut<strong>för</strong>ande<br />
Slutligen skickas ett meddelande<br />
till <strong>IBA</strong>-sekretariatet<br />
att det nya området har lagts<br />
in i WBDB.<br />
◗ Publicering<br />
När det är klart publiceras<br />
det på: datazone.birdlife.org/<br />
country/sweden/ibas.<br />
FOTO: MATTI ÅHLUND<br />
26 vår fågelvärld | 2.2024<br />
vår fågelvärld | 2.2024 27
FÅGELSKYDD<br />
<strong>IBA</strong>-kampanj<br />
Trots <strong>IBA</strong>-områdenas<br />
värde <strong>för</strong> den<br />
biologiska mångfalden är<br />
många <strong>IBA</strong> hotade så<br />
länge de inte får ett<br />
juridiskt skydd enligt<br />
nationell standard.<br />
Väderöarna och området hyser åtminstone<br />
tidvis 20<strong>–</strong>30 procent av det övervintrande<br />
beståndet av skärsnäppa i Sverige. Tommy<br />
Järås och jag har inventerat och ringmärkt<br />
häckande toppskarvar på Bohuskusten<br />
sedan de etablerade sig som häckfågel <strong>för</strong><br />
tjugo år sedan, säger Matti Åhlund.<br />
Skyddad natur är viktigt och har<br />
betydelse <strong>för</strong> hur djurlivet utvecklar sig.<br />
Nästan alla öar och skär har varit fredade<br />
som fågel- och sälskyddsområden sedan<br />
slutet av 1960-talet. Från och med i år<br />
har fredningstiden utökats och gäller nu<br />
från 1 mars till 31 augusti. Så hotet från ett<br />
intensivare friluftsliv bör vara litet. Öarna<br />
ligger också så isolerat att mink sällan<br />
hittar dit.<br />
<strong>–</strong> Några rapporter om predation från<br />
mink känner vi inte till. I den norra ögruppen<br />
gäller jakt<strong>för</strong>bud året om. I södra<br />
ögruppen har det dock bedrivits jakt på<br />
knubbsäl; om jakt efter sjöfågel också<br />
bedrivits är oklart, men bland annat toppskarvarna<br />
har vid en del besök varit betydligt<br />
ängsligare än normalt. De lokala hoten<br />
är relativt små, men generella hot från till<br />
exempel överfiske, klimat<strong>för</strong>ändringar<br />
(varmare hav), oljeutsläpp och miljögifter<br />
finns <strong>för</strong>stås, säger Matti Åhlund.<br />
IDAG ÄR CIRKA 35 av 85 <strong>IBA</strong>-områden i<br />
landet uppdaterade. Över hälften är det<br />
således inte. Från BirdLife Sveriges sida<br />
finns en önskan om att så många som möjligt<br />
av dessa kan <strong>för</strong>ses med färska uppgifter<br />
om fåglars <strong>för</strong>ekomst. Det kan vara<br />
avgörande <strong>för</strong> om ett område blir utsett<br />
som Natura 2000 eller inte. <strong>IBA</strong>-områdena<br />
identifieras och grundar sig på av BirdLife<br />
International framtagna kriterier <strong>för</strong> vad<br />
som är skyddsvärt med avseende på antal<br />
individer av olika arter som regelbundet<br />
använder lokalen. För att <strong>system</strong>et ska<br />
vara trovärdigt måste uppgifterna om de<br />
utsedda <strong>IBA</strong>-områdena uppdateras regelbundet.<br />
En viktig del av övervakningen<br />
Övervintrande skärsnäppor<br />
är en vanlig syn i Bohuslän<br />
under vinterhalvåret.<br />
FOTO: MATTI ÅHLUND<br />
är att bedöma eventuella <strong>för</strong>ändringar av<br />
hotbild och status <strong>för</strong> områdena.<br />
<strong>–</strong> Trots <strong>IBA</strong>-områdenas värde <strong>för</strong> den<br />
biologiska mångfalden är många <strong>IBA</strong> hotade<br />
så länge de inte får ett juridiskt skydd<br />
enligt nationell standard. På det sättet<br />
fungerar <strong>IBA</strong> som ett verktyg <strong>för</strong> att peka<br />
ut så kallade SPA<strong>–</strong>områden, vilket är EU:s<br />
skyddsprogram <strong>för</strong> Natura 2000-områden<br />
<strong>för</strong> specifikt fåglar, säger Niclas Lignell.<br />
DET KAN HÄNDA mycket med en fågelpopulation<br />
över tid. Ibland handlar det<br />
om tillfälliga <strong>för</strong>ändringar, ibland om en<br />
långsiktig trend. Där<strong>för</strong> är det viktigt att<br />
det finns kontinuerliga data. En uppdatering<br />
följer samma process som när ett nytt<br />
område pekas ut:<br />
◗ Samtliga befintliga kvalificerande arter<br />
<strong>för</strong> området granskas och revideras vid<br />
behov. Om en uppdatering inte är möjlig<br />
bör en motivering finnas med om äldre<br />
uppskattningar tas med i den nya bedömningen.<br />
◗ De befintliga gränserna <strong>för</strong> platsen granskas<br />
<strong>för</strong> att säkerställa att de är korrekta<br />
och exakta. Ändringar kan behövas om en<br />
eller flera kvalificerande arters <strong>för</strong>ekomst<br />
inte längre uppfyller kriterierna eller<br />
om en arts utbredning inom platsen har<br />
<strong>för</strong>ändrats.<br />
◗ Informationen om platsen, dess livsmiljöer,<br />
viktig biologisk mångfald, kända<br />
hot och pågående bevarandeåtgärder bör<br />
uppdateras.<br />
BIRDLIFE SVERIGES regional<strong>för</strong>eningar har<br />
en nyckelroll när det gäller uppdateringar<br />
av <strong>IBA</strong>. Eftersom konceptet bygger på<br />
medborgarforskning behövs lokala och<br />
ideella kunskaper. Det är i regional<strong>för</strong>eningarna<br />
den lokal specialistkunskapen<br />
finns. Att rapportera i Artportalen från<br />
våra <strong>IBA</strong>-områden är också ett bra sätt<br />
att hjälpa till med att få områdena och<br />
dess data aktuella då data hämtas därifrån<br />
också vid nya uppdateringar.<br />
GENOM ATT BEVARA naturområden<br />
skyddar vi hotade arter och bidrar till<br />
att upprätthålla eko<strong>system</strong>ens funktion<br />
och stabilitet. Eko<strong>system</strong> tillhandahåller<br />
i sin tur en mängd värdefulla tjänster<br />
till samhället, som pollinering av grödor,<br />
vattenrening, klimatreglering och rekreation.<br />
Genom skyddad natur bevaras också<br />
viktiga naturliga livsmiljöer.<br />
Naturen har dokumenterat positiva<br />
effekter på människors fysiska och psykiska<br />
hälsa. Tillgång till grönområden <strong>för</strong> rekreation<br />
och avkoppling kan minska stress,<br />
<strong>för</strong>bättra koncentrationen och främja<br />
fysisk aktivitet och motion. Naturturism<br />
och ekoturism är betydande ekonomiska<br />
verksamheter som kan gynnas av skyddade<br />
naturområden. Dessutom kan bevarandet<br />
av eko<strong>system</strong>tjänster, som exempelvis vatten<strong>för</strong>sörjning<br />
och pollinering, bidra till<br />
ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling.<br />
Skyddad natur har kommit att bli<br />
avgörande <strong>för</strong> att säkerställa vår planets<br />
långsiktiga hälsa och välbefinnande, och<br />
det är där<strong>för</strong> viktigt att vi arbetar <strong>för</strong> att<br />
bevara och skydda naturområden både i<br />
Sverige och globalt. Här är <strong>IBA</strong> ett ypperligt<br />
verktyg.<br />
Sveriges 85 <strong>IBA</strong> är spridda över landet. Ytmässigt<br />
finns de största i norr, samt i de sydöstra delarna.<br />
FOTO: MATTI ÅHLUND<br />
Numera häckar toppskarv med fler än 1 000 par<br />
på Västkusten.<br />
28 vår fågelvärld | 2.2024<br />
vår fågelvärld | 2.2024 29
Change language