Holmiensis VT24 - nummer 1

Nummer 1 2024. Sedan 1963. Stockholms nations tidning. 

Fem snabba då och nu! Det sjunde jubileet När då då Stockholms nation

Tryck Redaktören CMD+Shift 

för att Har ändra ordettext 

REDAKTÖREN HAR ORDET 

En ny vårtermin i vårt kära Uppsala. Det är inte 

vilken vårtermin som helst, Stockholms nation 

firar jubileum! Inte nog med det så har vi flera 

events att se fram emot under våren. Jag är på 

utbyte i Schweiz och jag fick frågan om vilket 

som var mitt bästa Uppsalaminne och genast 

for tankarna till Valborg på Stockholms nation. 

Det kommer nog inte till någons förvåning att 

Valborg ligger höst upp i sakna-Uppsala-listan. 

Alla vet att ingen gör Valborg så bra som Stockholms 

nation gör. Högt tryck på utebaren. Ännu 

högre tryck på tjejtoaletterna. Gunga med i takt 

med musiken från scenen tillsammans med sina 

vänner. Hamburgarna i Bakfickan som blivit 

lyxvara. Bara tanken av Valborg på nationen är 

som sockerdricka inombords. Dagarna innan 

som är fyllda av förväntan och pirr i benen, och 

kanske en gnutta vemod också. 

Det är när man sitter på ett tåg flera mil från 

studentrummets trygga famn och drömmer 

sig bort till ett grönskande Uppsala som man 

inser vilken tur vi har som får uppleva och fira 

Valborg. Det är dagen då vi glömmer 

morgondagens föreläsningar eller att CSN redan 

tagit slut efter första rundan till baren. Det är då 

vi firar ungdomen och ungdomen firar oss. 

Och när du står där i kön till valborgsbiljettförsäljningen 

och någon utbrister ”Hur kan folk 

ens övernatta för några biljetter?” – Lyssna inte 

på dem. Bara njut. 

à la prochaine fois! 

Er redaktör, 

Klara Wallestam 

Jag sitter på tåget från Lausanne till Verbier och 

berättar för mina nya tyska kompisar hur det 

är att befinna sig på ett dansgolv där en man 

med saxofon och eldshow uppträder på scenen 

när våren och Uppsala är som allra vackrast. 

Överallt ser man stressade KV, färgglada vimplar 

hängandes i träden, folk med öl i handen och 

humöret på topp. Allt omgärdat av all den 

fantastiska nyutslagna grönskan som är lika 

förunderlig varje år. Och där slog det mig, jag 

kommer ju tamejtusan missa Valborg detta år. 

Ansvarig utgivare 

Johannes Tagesson 

1q@stockholmsnation.se 

Annonsförsäljning 

holmiensis@stockholmsnation.se 

Tryck 

Wikströms Tryckeri AB 

018-15 62 90 

Omslagsfoto 

Ida Lantz 

Fotograf 

Lisa Diaz-Pintado 

Adeström, William Röhl 

Kontakt 

Drottninggatan 11 

753 10 Uppsala 

072-964 75 50 

holmiensis@stockholmsnation.se 

Kontakt 

Dr Kontakt 

Drottninggatan 11 

753 10 Uppsala 

2

Tryck redaktionen 

Redaktionen CMD+Shift 

för att ändra text 

Hade du hellre velat varit medlem på Stocken för 

375 år sen eller om 375 år? 

För 375 år sedan! 

Om du hade fått tagit med en student från 

1600-talet vad är det första du skulle visa den? 

Hur man maxar salladsbuffén på lunchen 

Bal på stocken eller slottet? 

Bal på slottet med släpp på stocken! 

Klara Wallestam 

Redaktör 



Tror verkligen att år 2399 kommer vara mitt år! 



Den här jättesnygga tidningen såklart!!! 


Slottet! 



Om 375 år! 



Max självbeställningsskärm 


Bal på Slottet är på min To- do list! 

Johannes Ekbom 

Art Director 



Helst om 375 år!! Sag fick väl inte ens vara medlem 

för 375 år sedan? 



Hmm ingen aning men jag hade nog visat allihop 

hur man kan betala för en drink med mobilen, 

tycker det är alldeles revolutionerande och får för 

lite tid i strålkastaren 

Carolina Urban 


Redaktionssekretarere Bal på slottet! 

Hade du hellre velat varit medlem på Stocken 

för 375 år sen eller om 375 år? Om 375 år såklart. 

Pernillas maskin kommer vara så utvecklad att ingen 

någonsin behöver städa huset. Det kommer rinna 

Gajol ur kranarna. Enough said. 

Om du hade fått tagit med en student från 1600-talet 

vad är det första du skulle visa den? 

Tror att de hade häpnat över att vi överhuvudtaget har 

ett nationshus, så kanske en husrunda? Sen hade jag 

bjudit på en Gajol 

Adam Dobos 


Redaktionssekreterare Det var kul att gå på bal på slottet en gång. Men 100kr 

per snaps gör man inte gärna om. Stocken vinner. 

Linnea Forsman 

Art Director 



Jag hade valt att vara medlem för 375 år sedan. Då 

hade jag haft sjukt lång tid på mig att hinna skriva 

klart min PM som ska in nästa vecka 



Jag hade bjudit på en Döner. Sen gett personen rätt 

svar på stryktipset för de senaste 100 åren. 


Wilhelm Johansson 

Team Askungen! Vad är en bal på slottet, om inte 

Redaktionssekreterare alldeles underbar! 



För 375 år sedan. Hade testat fylla på svagdricka 



Vi hade gått till kyrkogården och tittat på gravstenar, 

fått oss ett litet ”back-to-the-future”-moment 

och sen gått till Güntherska och ätit semlor. 


Stocken vinner i längden men bal på slottet är en av 

Paul Lundberg 

dem sakerna man vill bocka av på Uppsalalistan. 

Redaktionssekreterare 

INNEHÅLL 

Nummer 1 2024 

1Q har ordet 4 

Glad påsk 5 

Fem snabba då och nu 6 

Uppsalavyn 9 

1700-talet den akademiska nationen 10 

Det sjunde jubileet 12 

Hederledamoten 14 

När då då Stockholms nation 17 

Reccekrönika 18 

Om en allians 19 

Jubileumshelgen 20 

Novell om ett shotglas 22 

Tiktok på Stockholms nation 24 

Facit När då då Stockholms nation 26 

Recept: Studentmat från 1600-talet 28 

Kuratelet 29 

3

1q har ordet 

1Q HAR ORDET 

Kära läsare! 

Lördagen den 3 mars hade jag det stora nöjet att hälsa runt 

femhundra gamla nationsrävar, hedersledamöter, representanter 

från nationerna, kårerna och universitetet och 

såklart nationens fantastiska landsmaninnor och landsmän 

välkomna till nationens 375:e års jubileumsbal på Uppsala 

slott. Att tillsammans med nationens Jubileumskommitté få 

anordna ett firande som bara ser dagens ljus vart 25 år var 

sannerligen en stor ära och glädje. Ett stort tack till alla er 

som var med och förgyllde denna underbara kväll! 

Att nationen detta år har funnits i 375 år kan inte kallas annat 

än historiskt. Få föreningar har existerat ens en bråkdel av 

den tid vi funnits till, och än färre har åstadkommit det vi 

gjort – att ständigt utvecklas, växa och frodas. Nationen 

räknar sitt grundande till år 1649, i början endast bestående 

av en ytterst liten skara studenter från Stockholm. Det som 

både då och nu förenar studenter som ansluter sig till denna 

unika studentförening är de grundläggande mänskliga 

behoven av att vara en del av en gemenskap som strävar mot 

samma mål, att stifta nya vänskaper och att tillsammans 

bidra till något större. Detta är kärnan i Stockholms nation. 

Allt sedan nationens anspråkslösa begynnelse har vi växt 

och växt. Från att samtliga landsmän kunde samlas för 

nationsmöten i Inspektorns egna hem huserar vi nu i två 

stora hus, med ett medlemstal med snudd på femsiffrigt. 

Sedan nationens senaste jubileum för 25 år sedan har 

nationen nästan dubblat sitt medlemstal, både på gott och 

ont. Med fler medlemmar minskar möjligen känslan av 

samhörighet, laganda och gemenskap. Å andra sidan ska vi 

vara glada, unnade, och inte minst stolta över att nationen 

idag tar sitt ansvar att anordna samkväm, engagemang, 

kulturyttringar och inte minst fester för tusen och åter 

tusen studenter varje år. 

Det är då viktigt att man inte glömmer att nationen än 

idag för vårt rika kulturarv, dess traditioner och säregenhet 

vidare - inte till en begränsad krets invigda, utan till 

studenter med vitt skilda bakgrunder och förutsättningar 

från hela världen. 

Precis som Rom inte byggdes på en dag så har nationens 

resa från den där dagen för 375 år sedan varit lång, och inte 

sällan utan svårigheter. Vi har dock hållit nationsfanan högt 

genom både kriser och mörka perioder, och vi har alltid, när 

molnen skingrats och stormarna bedarrat, kommit starkare 

ut på andra sidan. För även om nationen förändrats och 

varit med om omvälvande händelser under alla dessa år 

så bär vi alltjämt med oss våra traditioner - de värden som 

definierar oss som nation. Det är värdet av det studentikosa 

och det nationskulturella. Det är värdet av akademisk frihet, 

att våga tänka både fritt och stort, och att våga utforska 

det outforskade. Det är värdet av gemenskap över sociala 

gränser, utbytet mellan personer av olika akademiska, 

sociala, och kulturella bakgrunder. Kanske framförallt är 

det dock värdet av friheten av att då och då slippa vardagslivets 

tråk och tvång. 

Att som Förste kurator detta historiska år tillsammans 

med mina heltidarkollegor få representera denna fantastiska 

nation är inte bara en ynnest, det är ett privilegium. 

Jag hoppas därför att ni, kära läsare, kan få känna samma 

stolthet för vår nation när ni läser detta nummer av 

Holmiensis, och att ni lär er något nytt om dess långa och 

fantastiska historia på köpet! 

Johannes Tagesson 

Förste kurator 

4

nationen 

GLAD PÅSK 

ÖNSKAR 

REDAKTIONEN 

5

Tryck Nationen CMD+Shift 


´ 

Fem snabba då och 

nu! 

Av: Carolina Urban 

Nils Holmlöv 

Anne-Charlotte Holmlöv 

Jag var aktiv på nationen under alla 

tre år som jag pluggade i Uppsala, 

1992-95. Första 

terminen i servisen, men sen framför 

allt i baren där jag jobbade mycket. 

Hade även hand om 

söndagscaféet, skrev i tidningen och 

hoppade in som hovmästare ibland. 

- Den godaste maten som 

serverats på Stocken? 

Godaste maten var Anders nybakade 

bröd till lunchen och skagenmackorna 

på sexorna. 

- Vilket är det bästa 

dansgolvet? 

Det enda dansgolvet som gällde då 

var Nya, det var helt nytt när jag kom. 

- Go-to-drink? 

GT 

- Hur var din senaste Valborg 

på Stocken? 

Senaste Valborg blev väldigt speciell. 

Jobbade i baren som vanligt, men sen 

kom ögonblicket som tog livet i en ny 

riktning. I sommar firar vi silverbröllop. 

- Favoritevenemang på 

nationen? 

Favoritvenemang är svårt att säga, så 

många härliga minnen från så många! 

Jag var verksam från HT-90 till och med 

VT-95. Jag jobbade i lunchen, som ninna 

(klubbverkare), som recce-förman, som 

layoutare på Holmiensis och så satt jag 

i styrelsen två terminer. Jag vet inte om 

seniorskollegiet räknas som ett ämbete, 

men jag blev invald där också. PS: Bara 

för att markera hur gammal jag är – jag 

satt under ett år och gjorde layout i 

Holmiensis på en Macintosh SE, som 

hade en 9-tums svartvit skärm. 



Jag var och är väldigt svag för 

hamburgare, det serverades på 

onsdagspuben. 

- 

Vilket är det bästa 

dansgolvet? 

När jag började 1990 var det dansgolv 

i gula (Beige idag), men 1992 öppnade 

Nya, och jag föredrog det. Även 

om det ju inte fanns mycket val :) 


Idag: Negroni. Då: GT 

- Hur var din senaste valborg 

på Stocken? 

Mina roligaste minnen från Valborg, 

de roligaste partytimmarna jag kan 

komma ihåg i livet, är det vansinne 

som Champagnegaloppen innebär. 

Favorit evenemang på 

nationen? 

Av det jag får nämna står 

champagnegaloppen i en klass 

för sig. 

6

´ 

Anna Urban 

Jobbade vissa lunchpass som Snunchis 

VT-89. Ninna, (klubbverk) HT-89. 

Idrottsförman hela -90 tror jag och var 

även med i mixlag i både basket och 

innebandy. 



Minns ej... Trerätters varje torsdag var 

nog bäst. 


dansgolvet? 

Det fanns bara ett. I ”nya delen”, en 

trappa upp. 

- Hur var din senaste 

valborg på Stocken? 

Jag minns inte riktigt... men 

antagligen lika kul som alltid! 


Vodka russchian. 

- Favorit evenemang på 

nationen 

Tema fester, Baler, våra torsdagskvällar. 

Varje torsdag var det en gästtalare vid 

middagen, så bra! 

Tryck nationen CMD+Shift 


Annie Fällström 

Om jag inte minns fel var jag aktiv 

från 2016-2020. Provade på allt 

möjligt, söndagsverkare, dagverkare, 

dagmästare, pubverkare, recceförman, 

klubbverk, cafemästare, marknad, 

dagchef, bar. 



Förutom bakfickans lunchmeny hösten 

2019 så var Anders kyckling med 

dragonsås rätt drömmig. 


dansgolvet? 

Kakel! 



Väldigt annorlunda från den första 

(som ändå var bäst), jobbade i baren 

min sista 

valborg och det var nog en av mina 

trevligare dimmor. 


Skinny Bitch 


nationen? 

Jogg med grogg 

Jakob Svärdström 

Startade företagskvällarna 1985 och blev 

vald till 2Q 1986. Startade stor insamling 

1987 och 

satt i styrelsen 1993/94. 



Inget slår Pytt i Panna på spontan-sexa, 

med Bäsk till. 

- Vilket är det bästa dansgolvet? 

Stora salen, som idag är landskap. 


Gin Tonic. 


nationen? 

Dam-middagen, trots allt fix!- Så galna och 

roliga grejer. 

7

nationen 

Niklas Wahllund 

76 till 82 nånting tror jag och 

ämbetena var bland annat: Ledamot 

av styrelsen, styrelsens 

representant i ekonominämnden, 

revisor, barbiträde, idrottsförman, 

krönikör och skribent i Holmiensis. 

Var även dj på tisdagskvällar, då 

hade puben olika tematisdagar; ex 

R&B, 

reggae. 



Överlag var det skitbra matlagning 

från de som ställde upp som ninnor 

på min tid. 

Både torsdagsmiddagar som 

lördags/söndagsmiddagar var av 

väldigt bra kvalitet. 

76/77 tror jag det var, så var 

klubbmästarinnorna från Frankrike 

och då var maten 

absolut bäst! Den godaste enskilda 

rätt jag minns var en musselsoppa. 


dansgolvet? 

Stora salen (Landskap) var absolut 

bäst, och under nästan hela min tid 

det enda. 


Single malt utan is! En GT slår aldrig 

fel! 



Den måste ha varit -82 och då 

jobbade jag champagnegaloppen. 

Festen på kvällen har 

jag inget minne av så den måste ha 

varit toppen! 


nationen? 

Torsdagsmiddagarna utan 

konkurrens. God mat och alltid 

intressanta kanonföreläsare! 

Alltid spex på middagarna och 

efteråt ett himla röj helt i min stil. 

Maria Aulén Thomsson 

Skrev in mig på Stockholms nation hösten 1974, klubbmästarinna VT 

1975, sedan 

Teaterföreståndare och Sånganförare 1975-76 och 1Q 1977-78, och 

blev utnämnd till Hedersledamot 2017. Nu på senaste Landskapet 

blev jag omvald till ytterligare en 

mandatperiod på fem år som proinspektor. Vilken ynnest att ha fått 

denna återkomst till nationen, att återigen få leva med den och er alla 

i vardag och fest. Det värmer verkligen hjärtat och ger sådan energi! 

- Den godaste maten som serverats på Stocken? 

Åh, detta är ett kärt ämne för mig, och jag är särskilt glad över 

att vi håller så hög 

kvalitet på den mat som serveras vid gasquer och uthyrningar. 

Gåsmiddagen i höstas genomfördes med bravur, och över 40 

gäss trancherades för hand av Robert. Oräkneliga är de rätter 

som Anders smekt våra gommar med, allt tillagat med största 

omsorg och finess. Jag har också haft extraordinära 

smakupplevelser i andra sammanhang på nationen, med 

smakmenyer utöver det vanliga. En sådan upplevelse 

var under Bakfickans första tid, då vi kunde boka in oss på en 

Fine Dining Takeover tillagad av dåvarande Kvällschef (den 

förste!) Hugo Bluhme på självaste Alla Hjärtans Dag år 2020! En 

läcker överraskningsmeny och ett dryckespaket därtill. Det 

var ju bara några månader efter invigningen och det var en 

upplevelse att bli fint serverad i den vackra lokalen. 

- Vilket är det bästa dansgolvet? 

Kakel, absolut! Om man inte vill ta ut svängarna rejält förstås, i 

nya! 


Det beror lite på tidpunkten! En Gin Sour håller alltid - före, 

efter och i pauser! En Lynchburg lite senare. Och kanske en 

Black Russian en stund efter sittningen. 

- Hur var din senaste valborg på Stocken? 

Alltid lika kul! På Sista april (som vi säger i Uppsala!) är det 

sillunch tillsammans med kompisar tvärs över nationsgränser 

– goda vänner som samlats till den sedan 70-talet. Vi 

försöker pricka kl 15 i Carolinabacken, och tar en sväng till 

Phontrattarne på Norrlands trappa. Sedan blir det 

Champagnegalopp/Stocken Garden på nationen, numera 

med plastcape.... Därefter kan vad som helst hända, håller det 

öppet 

- Favorit evenemang på nationen? 

Favoritvenemang är svårt att säga, så många härliga minnen 

från så många! 

8

RECCEKRÖNIKA 

Uppsalavyn 

Av: William Röhl 

9

nationen 

1700 talet: den akademiska nationen 

Av: Adam Dobos 

Nuförtiden är nationen starkt förknippad med 

gasquer, torsdagsklubben, slabbar och baler. 

Även om festandet är långt ifrån det enda som 

nationen har att erbjuda så är det en stor del 

av dess DNA. Som jag redogjorde för i en tidigare 

artikel var detta även fallet vid nationens 

grundande och det första halvseklet av dess 

existens. Det är därför en enkel slutsats att dra, 

att säga att festandet har lupit som en röd tråd 

genom nationens 375-åriga historia. Men det 

är fel. 1700-talet skulle innebära ett radikalt skifte 

för hur nationslivet såg ut. Under 1600- 

talets andra hälft hade Hobbes, Descartes, 

Newton och en rad andra tänkare och 

vetenskapsmän lagt mysticismen åt sidan och i 

stället satt förnuftets och vetenskapens makt 

i centrum. Från kontinenten och de brittiska 

öarna började den tankeströmning som skulle 

komma att kallas för upplysningen att spridas till 

Sverige. 

År 1702 slukade stadsbranden i Uppsala samtliga 

nationens stadgar, varför man år 1703 

såg sig tvungna att stifta nya sådana. De nya 

stadgarna gjorde gällande att nationens 

kassakista (fiscus) skulle förvaras i inspektorns 

hem och skulle ha två nycklar varav den ena 

skulle innehas av inspektorn och den andra av 

kuratorerna, av vilka det nu fanns två. Inga 

utgifter från fiscus fick göras utan både kuratorernas 

och inspektorns medgivande. Detta torde 

förstås ha gett inspektorn ett stort inflytande 

över nationens verksamhet. Bland annat fick inga 

nationsfester hållas utan inspektorns samtycke, 

och i de nya stadgarna som stiftades 1742 verkar 

det som att dessa har blivit helt förbjudna. Utöver 

inspektorn och kuratorerna var seniorer väldigt 

inflytelserikt. Bland annat skötte seniorerna 

redovisningen för kassan, och de hade två röster 

var per landskap. 

1703 års stadgar föreskrev även att det i inspektors 

hem minst en gång per månad skulle hållas 

vetenskapliga orationer och diskussionsövningar 

rörande olika teologiska, vetenskapliga och filosofiska 

litterära verk. Under avsaknaden av nationsfester 

skulle nationslivet komma att bestå till stor 

del av dessa akademiska övningar. Orationerna, 

eller presentationerna kanske man skulle kalla 

dem med dagens språk, framfördes antingen på 

svenska eller på latin och kunde handla om allt 

från medicin till teologi eller filosofi, men en 

favorit hos det tidiga 1700-talets landsmän var 

nationalromantiska orationer. Exempel på 

ämnen för orationer från denna tid är “Om den 

absoluta monarkins företräde framför andra 

statsformer”, “Den svenska Nationens berömliga 

dater, dess såväl i förtiden kunniga, som i 

denna här dag oförlikneliga manbarhet” och 

“Bevis att Sveariket alla andra europeiska riken i 

ålder övergå”. Landsmännen hatade inte kungen 

och fosterlandet, om vi säger så. Efter genomgången 

oration uppmanades övriga landsmän 

att opponera orationen och det hela mynnade 

inte sällan ut i en akademisk debatt. Litteraturövningarna 

gick till som så att landsmännen 

förväntades ha läst ett visst antal kapitel av en viss 

bok som man sedan tillsammans med inspektorn 

diskuterade vid sammanträden tills man tagit sig 

igenom hela boken och då började om igen med 

ett annat verk. 

Bild från: Henri Osti, Nationshusen i Uppsala: Stockholms 

nation (1915) 

“Landskap” år 1885 

10

nationen 

Tidens anda föreskrev i högre grad än tidigare 

århundraden värden som frihet, tolerans och 

samhällelig utveckling. Säkerligen inspirerade av 

dessa värden tog nationens juniorer upp 

en maktkamp mot seniorerna. Man försökte 

bland annat få vara med i redovisningen av 

nationskassan och man ville precis som seniorerna 

få bli uppassade av novitierna 

(recentiorerna) som under pennalismens ok var 

tvungna att tjäna seniorerna med olika sysslor. 

Saken ställdes på sin spets vid inspektorsvalet 

1727. Juniorerna förespråkade professor 

Hermansson, medan seniorerna ville ha professor 

Melander. Juniorerna krävde att seniorerna 

endast skulle få en röst var i valet, men fick inget 

bifall, varför Melander vann omröstningen. 

Juniorerna kallade i protest till omval, där av 

naturliga skäl endast juniorer var närvarande 

och Hermansson gick segrande. Detta ledde till 

en minst 1,5 år lång dispyt som universitetsledningen 

försökte lösa genom att föreslå en tredje 

kandidat, professor Reftelius, som en kompromiss 

mellan de två stridande parterna. Kompromissen 

nekades och juniorerna verkar till slut ha gått 

segrande ur konflikten då Hermansson till slut 

blev inspektor, även om det är oklart hur det gick 

till eftersom nationens protokoll från dessa år är 

ofullständigt. 

De akademiska övningarna fortsatte, men verkar 

inte ha varit särskilt populära hos 

merparten av landsmännen och började således 

minska i betydelse. 1767 försökte inspektorn 

råda bot på detta genom att införa obligatoriska 

disputationsövningar en till två gånger per vecka. 

Exempel på ämnen som presenterades under 

denna tid är “Om Vitterhetens öden i Sverige 

till närvarande tid”, “Om matematikens öden 

i Sverige”, och “Om upplysningen”. Det tidiga 

1700-talets nationalromantik hade bytts ut mot 

ett mer vetenskapligt fokus. 

de akademiska prövningar som universitetet 

innebar. För att råda bot på det hade nationen ett 

faddersystem där seniorer undervisade 

recentiorer och juniorer i språk och humaniora. 

De kunde senare avlägga “nationsexamen” 

för att visa prov på erhållna kunskaper. Att inneha 

nationsexamen, eller studentexamen från 

ett annat läroverk, innebar vissa privilegier på 

nationen. Vid slutet av 1700-talet skulle det till 

och med bli ett krav för att få bli fullvärdig 

medlem av nationen. 

De akademiska orationerna fortsatte in på 

1800-talets första hälft men började så 

småningom att avta. De hade ända sedan början 

brottats med ett stort problem, vilket var att 

många landsmän tvingades lyssna på orationer 

om, och ibland till och med delta i 

diskussioner om, ämnen som inte tillhörde deras 

studieområde. I och med vetenskapernas 

ytterligare förgrening under 1700- och 1800-talen 

förstärktes det problemet ännu mer. Landsmännen 

började därför ursäkta sig från sammanträden 

genom att skylla på bristfälliga 

kunskaper i latin, vilket till slut godtogs av 

inspektor som ursäkt. I 1848 års stadgar tog man 

därför slutligen bort kravet på att nationen skulle 

hålla dessa vetenskapliga övningar. 

Upplysningstiden innebar stora förändringar för 

nationens vardag. Vissa av dessa ändringar, 

som det faktum att nationen skiftade fokus från 

fest till utbildning, skulle inte bli bestående. 

Andra skulle däremot bli det. Juniorerna hävdade 

sin rätt att vara med och bestämma över 

nationen. Mot slutet av 1700-talet skulle även 

pennalismen komma att formellt avskaffas, då 

den ansågs vara otidsenlig och barbarisk. Så 

skapades ett jämlikare klimat mellan de äldre 

och de yngre landsmännen som är bestående till 

denna dag. 

På 1700-talet fanns inte särskilt många grundskolor 

i landet och det var därför inte ett krav 

att man skulle ha studentexamen för att få börja 

studera vid universitetet. Detta innebar att 

studenter ofta kom till Uppsala oförberedda för 

11

NATIONEN 

Det sjunde jubileet 

Av: Paul Lundberg 

Att 2024 är ett jubileumsår har väl knappast undgått någon. Det är när detta skrivs snart 

två veckor kvar till att stockholmarna ska inta slottet för bal och efterföljande brunch. De 

första tecknen av Stockholms nation är daterade till 1649. Endast ett år efter den Westfaliska 

freden, det trettioåriga krigets slut som bekant krävde Gustav II Adolfs liv. Vasaskeppet 

hade säkert fortfarande seglen uppe där på botten utanför Beckholmen där det förlist 

tjugofem år tidigare. Sedan dess har 375 år passerat. Det är många år sedan. Men det är 

också en inte helt given ålder att fira. Hur kommer det sig att vi väljer att fira just detta år 

och vilka jubileum har firats tidigare på Nationen? 

En jämförelse som gärna görs är den med bröllopsdagar. 

Vilka jubileum uppmärksammas där? 

De flesta känner säkert igen guldbröllop som firas 

efter femtio år. Dessförinnan får man lov att fira 

silver efter tjugofem. Som Vasaskeppet firade sitt 

silverbröllop med sandbotten när Stockholms 

nation grundades. Men hur är det med 

sjuttiofem? Jo, även det har fått ett namn: järneller 

diamantbröllop och det är man väl ändå värd 

efter trekvarts sekel tillsammans. För Stocken 

firades dessvärre inte dessa jubileer, i alla fall inte 

enligt vad som finns dokumenterat. Det var först 

hundraårsjubileet 1749 som firades. Om detta 

går att läsa i jubileumsboken I ett hus på lut från 

1999. Och nu ber jag läsaren att hålla tungan rätt i 

mun, för nu blir det lite siffror. I boken, som alltså 

sammanställdes inför Nationens firande av 350 

år 1999, går det att läsa om firandet av hundra år 

1749, i en text som skrevs inför firandet av ännu 

ett jubileum, det av trehundra år 1949. Han som 

skrev denna text hette Axel Axelsson Liljencrantz, 

Förste kurator tio år tidigare mellan 1938-39. Är 

du med mig ännu? Förträffligt. 1749 var ett år då 

Frankrike fortfarande var en monarki och Sverige 

hade upphört att vara en stormakt. 

På tronen satt Fredrik I, make till Ulrika Eleonora 

som i sin tur var syster till Karl XII. Upplysningstiden 

var här med höga tankar om vetenskap 

och förnuft. På Nationen tycks det dock ha gått 

lugnt till. Enligt beslut från 1742 var fest förbjuden 

bland landsmännen. Icke desto mindre ska jubileet 

ha uppmärksammats den sjunde juni genom tal av 

den tillträdande Förste kuratorn Johan Abraham 

Lidenius och efterföljande hemförlovning över 

sommaren av Inspektor Nils Rosén, medicine 

professor. Vad mer finns det att önska? Nog verkar 

landsmännen i alla fall nöjda med sin Inspektor 

om vi får tro Lidenius kärleksförklaring: “vi bli 

Dig så käre”. Visst går det att dra paralleller till 

dagens medlemmars kärlek till vår Inspektor, tillträdande 

Coco Norén och avgående Tord Ekelöf. 

Men visst minskar inte vår kärlek till dem av att 

dörrarna till kakel öppnas efter avslutat tal och 

EPA-dunken strömmar ut i lokalen. 

Var någonstans tal och hemförlovning skett är 

för mig något oklart. Det vi idag kallar Nationens 

gamla hus byggdes inte förrän 1847. Ett lägligt år 

kan man tycka. Ett par år senare var det nämligen 

dags igen. Tvåhundra år. Wow. Jag har tyvärr 

inte lyckats hitta några förstahandskällor från 

detta firande men vi får hoppas att huset fylldes 

till bredden och att det redan då började luta. Vi 

väljer istället att rikta ögonen mot det efterföljande 

jubileet, det som firades 1899. För detta var det 

första som uppmärksammade ett halvsekel. Kan 

detta vara trendbrotten som förklarar varför vi i 

år väljer att fira 375 år? Kanske inte. 250 år är ett 

kvarts millennium och att det ägde rum under 

det magiska året 1899 gav väl knappast mindre 

anledning att fira. Den nya tiden var på väg. 

12

nationen 

Nästa jubileum på tur var som tidigare nämnt det 

som ägde rum 1949, trehundra år. Grattis. Inte så 

mycket att orda om. Att inte få fira jämnt sekel 

några ynka år efter ett världskrig borde vara en 

stadgeöverträdelse om det inte redan var det. Det 

var alltså i samband med detta firande som Liljencrantz 

skrev om jubileet tvåhundra år tidigare. 

Men det är nu det börjar bli riktigt intressant. Det 

finns ett jubileum som vi ännu inte har avverkat. 

Det jubileum som kan lösa gåtan om varför vi 

firar jubileum år 2024. Året vi söker är 1974, året 

Nationen valde att fira 325 år med bal och spex. 

Hur kom det sig att ett kvartssekel skulle firas när 

endast ett (1) halvsekel firats dessförinnan? För att 

finna svaret på denna gåta krävs det att vi tittar 

på vad som hade hänt på Nationen åren före 1974. 

Fem år tidigare, 1969, invigdes det nya huset, 

“Betongkroppen”, efter beslut av landskap 1961 

där valet stod mellan att bygga ut, riva eller sälja. 

Tur för oss att det förra valdes eftersom det senare 

hade inneburit att vi hade fått ett nationshus på 

en annan plats i Uppsala och hur hade det sett ut? 

Att bygga ut var en reaktion på den prognos som 

sade att 70-talet skulle innebära en stor ökning av 

studenter till Uppsala. Tyvärr blev inte så fallet. 

Den stora felkalkyleringen ledde till att de tänkta 

gästerna uteblev och de nybyggda lokalerna blev 

svåra att finansiera. Detta ledde till uthyrning av 

lokalerna till bland annat ett diskotek med start 

1973. Den tänkta vaktmästarbostaden fick bli tre 

stycken studentbostäder där det sägs ha försiggått 

en och annan fest under åren som gick. Sedan 

dröjer det alltså endast ett år till att året slår 

1974. Ett år som för övrigt alla ABBA-fantaster, 

och Blue Swede-älskare, känner väl till. För alla 

andra är året förknippat med jubileet som gick av 

stapeln den 23 februari. I Holmiensis strax före 

firandet gör sig det ansträngda läget påmint. För 

att klara den ekonomiska situationen krävs det att 

vi får “offra en del”, skriver 1Q Peter och syftar på 

de nya lokalerna. 2Q påminner om betalningsavgiften. 

Det tycks som att ett jubileum var precis 

vad som behövdes, lika delar för kassan som för 

moralen. Det är väl inte en helt vrickad tanke att 

det dystra ekonomiska läget ökade incitamenten 

för att högtidlighålla minnet av Nationens 

födelse. 

Ett kuvertpris på 65 kronor må låta litet i våra 

öron men det motsvarar runt 470 kronor i dagens 

penningvärde. Bra cash med andra ord. Det är 

när allt kommer omkring kanske så enkelt som 

att vi har detta att tacka för när vi får fira vårt 

375-årsjubileum i år. Låt oss kalla det för att vi 

knyter ihop säcken och att bygget av nya huset, 

om inte förr, nu äntligen har lönat sig. 

Marknadsföringsplansch för 325-årsjubileet 

1974. Det bjöds på klassiskt stockholmsk 

jubileumsmiddag, spex, dans och släpp för 

ett pris av 65 kr. Observera en extra kostnad à 

5 kr för den som hämtade ut sina biljetter för 

sent. 

13

hedersledamoten 

Tryck NATIONEN CMD+Shift 


HEDERSLEDAMOTEN 

Ali har jobbat oavbrutet på Stockholms nation under sjuttiofem terminer. Det är nog längre 

tid än någon av oss alla tänkte vara i nationslivet, men för honom verkar det gått som på 

räls. Under dessa terminer har han jobbat 3000 tillfällen och mött 3,5 miljoner besökare. 

Han har också hunnit jobba med 2000 engagerade studenter på nationer i form av klubbverk, 

kuratorer och övriga som gör nationslivet möjligt. Det låter nästan för imponerande för att 

vara sant Och allt detta har han gjort med ett leende på läpparna och avslutade med flaggan 

i topp. 

Stort tack för ditt engagemang som bidragit till studentlivet i den eviga ungdomens stad. 

Några ord från Ali, 

Jag föddes i Tehran i augusti 1956 och 

kom till Sverige som gäststudent i mars 

1975. Direkt efter gymnasiet bestämde 

jag mig för att flytta och plugga vidare 

utomlands. Av en händelse valde jag 

Sverige. För en oerfaren 18-åring som 

aldrig hade rest utanför Iran var det 

oerhört dramatiskt och spännande att ta 

ett så utmanande steg i livet till ett land 

som var så olikt Iran i många avseenden. 

Efter sex månader svenskstudier började 

jag läsa matematik på Matematikum 

vilket passade mig bra eftersom jag alltid 

haft ett sinne för matematik men också 

för att det krävde mindre av det svenska 

språket. Efter ett års matematikstudier 

påbörjade jag civilingenjörsprogrammet 

Teknisk Fysik. 

Redan under sommaren 1975, några 

månader efter min ankomst till Sverige, 

träffade jag Marianne och Terry Carlbom 

- ett möte som lett till en oavbruten djup 

vänskap. Genom alla introduktioner 

i kultur och samhällskunskap samt 

vägvisningar har de fått en avgörande 

roll för de framgångar jag uppnått. Bättre 

tur i livet i kunde jag inte få vid denna 

ålder. Första gången jag satte foten på 

Stockholms nation var på höstgasquen 

oktober 1975. En för mig minnesvärd 

sittning där jag var gäst till numera 

proinspektor emeritus Terry Carlbom och 

introducerades för nationen för första 

gången. Mina studier pausades vid ett 

flertal tillfällen under åren på grund av 

olika händelser och prioriteringar. En 

av dessa var intresset för Taekwon-Doträning, 

tävlingar, klubbinstruktör 

och fyra år som landslagsledare. Jag är 

än idag, 43 år efter att jag började träna 

i klubben, huvudtränare för Uppsala 

Taekwon-Do klubb vilket är en av de 

äldsta klubbarna i Sverige. 

Efter att ha förskjutit studierna i många 

år tog jag slutligen examen år 1994 och 

bestämde mig för att det var dags att få 

en tydligare inriktning på livet. Att ta 

anställning på Ericsson i Stockholm och 

gifta mig är två händelser från den tiden 

som tyder på det. Efter sex år på Ericsson 

blev jag head-huntad som produktchef 

till Telia i Uppsala vilka jag stannade kvar 

hos fram tills för två år sedan. 

Men flera av er känner nog inte igen mig 

från Telia eller från Taekwon-don utan 

från torsdagskvällarna på Stockholms 

nation som vaktchef. Av en händelse 

började jag 1985 jobba som ordningsvakt 

med huvudfokus på studentnationer, 

14

hedersledamoten 

Tryck NATIONEN CMD+Shift 


vilka jag innan var frekvent besökare 

av. Hösten därefter började jag jobba på 

Stockholms nation för att senare under 

slutet av 90-talet få ansvaret för säkerhet 

och vakteriet på nationen vilket är en roll 

jag magiskt nog är kvar i än idag. Fråga 

mig inte hur många hälsningar jag får från 

föräldrar till 

dagens besökande studenter som en gång i 

tiden själva var nationsbesökare... 

Våren 2004 installerades jag som 

hedersledamot på Stockholm nations årliga 

januarimiddag. En oförglömlig händelse 

i mitt liv, inte minst då det var overkligt 

för mig att detta överhuvudtaget kunde 

hända mig igen då jag två år innan även 

hade installerats på Göteborgs nation som 

hedersledamot. Ovanpå allt så fick jag några 

år efter även äran att hedras med 

guldmedalj av Uppsala kommun för 

värdefulla insatser inom Uppsalas 

studentliv. En del frågar mig hur en 

civilingenjör även kan jobba parallellt som 

ordningsvakt. Tydligen har det fungerat och 

svaret är helt enkelt kärleken till studentlivet 

och rädslan för att lämna den. 

HEDERLEDAMOTEN 

Som framgått ovan har mitt liv, utöver 

familjelivet, stått på tre ben: Mitt 

huvudyrke, jobba för studenter och 

idrotten. Jag har inom det ena yrket ofta 

haft enorm nytta av det andra yrket. Som 

ingenjör är man lösningsorienterad. Inom 

säkerhetsbranschen blir man tränad på 

relationer, konflikthantering och beteende. 

Och som tränare är pedagogik, ledarskap, 

hantering och utveckling av människor 

centralt. Egenskaper jag varit tacksam att 

få erhålla och använda mig av under mitt 

yrkesliv. Nästan 38 års arbete på nationen 

har även gett mig ett enormt kontaktnät 

som gett stor nytta under min tid på Telia, 

inte minst genom alla kuratorer och övriga 

ämbetsmän jag haft glädjen att få arbeta 

med under 68 terminer som senare hamnat 

i näringslivet. Naturligtvis är alla dessa 

år minnesrika med hemskt många roliga 

minnen men givetvis även en del tråkiga. 

Dock blir oftast endast de goda minnena 

kvar hos mig. Det börjar närma sig en 

tid att skriva en bok om allt. 

Nu när min tid på nationen lider mot sitt 

slut är det några enstaka uppdrag, som 

Valborgshelgen, kvar. Om någon undrar 

om det var bättre förr kan jag säga ’’nja’’. 

Nationen har växt och utvecklats i många 

avseende under min tid. Jag har haft det 

bra under alla tider. Jag vill passa på tacka 

alla som jag haft glädjen att jobba med och 

trösta med att vi ses på stocken framöver. 

Det känns fruktansvärt vemodigt och blir 

klart ett tomrum ett bra tag framöver. 

Kram, Ali 

15

Tryck CMD+Shift 


När då då? 

Stockholms Nation 

Av Wilhelm Johansson 

Vad kom först, Stocken eller sugröret? Skrev 

den första kvinnliga studenten in sig på stocken 

före eller efter att trafikljuset uppfanns? Ta 

vårt quiz baserat på sällskapsspelet ”När då 

då” och testa dig själv! Idén är enkel. Underhållningen 

likaså 

Exempel 

Kända personer 

och händelser 

X) Stockholms nation 

grundas 

Instruktion 

Gör så här: 

På tidslinjen under, sätt ut bokstäverna 

för de historiska händelser 

i förhållande till varandra. 

Facit på tidslinjen finns i tidningen 

längst bak. 

SVAR: Stockholms nation 

grundades år 1649 

X 

tidslinje 

16

Tryck uppsalavyn 

nationen 

NATIONEN 

CMD+Shift 


A) Sugröret började användas 

HISTORISKA 

HÄNDELSER 

B) Den första kvinnan, Johanna Lewysohn, skrevs in i Stockholms 

nation 

C) Tändaren uppfanns 

D) Tändstickorna uppfanns 

E) Nationen får ett eget hus 

Frågor 

F) Landskap beslutar om att skänka pengar till Nordvietnam 

under Vietnamkriget 

G) Det första trafikljuset installeras 

H) Insamlingen av donationer under kampanjen STÖDH 

(Stockholms öde i dina händer) 

17



RECCEKRÖNIKA 

Av: Fabian Fallenius, Terminens recentior VT24 

Det är morgonen innan reccemottagningen. 

Klubbverket springer runt i huset och jag sitter än 

en gång i bakfickan. “Du har väl skrivit klart din 

krönika?”, säger Carolina. Det är nu femte 

gången hon påminner mig. Jag har prokrastinerat i 

några veckor och deadlinen börjar närma 

sig. “Ja såklart” säger jag. “Jag kan skicka den till dig 

så får du kolla igenom den”. “Bra, jag 

ser fram emot att läsa den” säger hon. 

Jag glömmer rätt snabbt bort mitt löfte och börjar 

istället prata med Karl om kvällen. Vi ska 

vara faddrar på mottagningen. Samtalet för oss 

tillbaka till vår egen reccemottagning. Vi båda 

konstaterar att vi inte har så mycket minnen från 

kvällen. Jag kommer ihåg hur jag både 

nervöst och storögt klev in i Landskapsalen. Jag hade 

ännu inte fattat att det finns en poäng 

med att komma lite efter den utsatta tiden, och var 

därför tio minuter tidig. Min bestraffning 

blev en följd av trevande samtal på engelska med de 

utbytesstudenter som inte heller förstod 

sig på starttider. 

Jag har sen jag varit liten fått berättat för mig att jag 

en dag ska börja plugga i Uppsala. Det 

verkade inte finnas så många andra alternativ. En bild 

av staden har gradvis växt fram under min uppväxt. 

Historierna från föräldrar, mor- och farföräldrar, 

morbröder och kusiner har satt sina spår. Ändå 

har det sättet jag spenderar min vardag väldigt lite 

gemensamt med den stad som förmedlats till mig. 

Det har blivit få pluggtimmar på Ofvandahls, inga 

körrepetitioner på ÖG och det har inte rökts mycket 

pipa på V-Dalas uteservering. 

Att tänka tillbaka på hur nationen framstod för mig 

som recce känns lite konstigt. Alla salar 

verkade så stora, alla personer så etablerade. Alla de 

rummen som nu verkar så mycket 

mindre. Nu är de stora salarna där kära minnen 

trängs och goda vänner sitter dagarna i ända. 

Från min egen recceperiod tar jag med mig oroande 

få minnen, men väldigt många nya 

kompisar. Hoppas ni haft det kul på recceveckorna 

och att vi snart syns i bakfickanköket! 

Flera personer rullar in i bakfickan och stolarna runt 

oss fylls av kompisar. Innan jag flyttade 

till Uppsala kände jag ingen av personerna runt 

bordet. Många av dem kände eller var 

bekanta med varandra sedan innan, men för egen del 

lärde jag känna dem alla via nationen. 

Vi spenderar alla en övervägande del vår av vakna tid 

runt borden i bakfickan. Denna dagliga 

rutin har för mig blivit ovärderlig. Att hela min 

vardag grundar sig i de beslut som jag tog 

för ett år sen kan vara lite svårt att tänka. Om jag inte 

hade tackat ja till det där nisse-passet 

eller jobbat den där uthyrningen, så hade mitt liv sett 

väldigt annorlunda ut. 

18



Om en allians 


Det var i Bakfickan jag överhörde en diskussion 

om Sverige och Nato. Till skillnad från min egen 

uppfattning var de yttrade ståndpunkterna av en 

något mer pacifistisk och neutralpositiv karaktär. 

Men hör det inte till att vara röd i sin ungdom och 

blå i sin ålderdom, tänkte jag sedan. Ty den förre 

saknar hjärta och den senare saknar hjärna om man 

ska tro den gamla sägningen. Och vem ska hålla den 

krigsföraktande fanan högst om inte den nyfikne 

studenten? 

Men det var ändå med bitter eftersmak jag lämnade 

Bakfickan och stegade ut på Drottninggatan. Att 

vara röd är ju inte längre detsamma som att vara 

Natomotståndare. Man kan ju vara väldigt röd men 

det är nog knappt så det räcker längre. Alla vill vara 

med i den coola klubben och det gäller säkerligen de 

flesta av studenter dessutom. Men kanske har regeringshavarna 

begått ett misstag som inte har lanserat 

riktade informationskampanjer mot den medvetna 

men ack så lättövertalade grupp som kallar sig 

studenter. Låt mig därför presentera ett förslag på en 

sådan kampanj. Det hade kunnat låta något sånt här. 

Tänk dig att du är medborgare och medlem i en 

slumpvis vald nation. Låt oss kalla nationen för 

Stockholms nation. Stockholms nation har trots 

sina många år av krig och stormaktsvälde haft den 

stora lyckan och förmånen att undslippa krig i över 

tvåhundra år. Inte sedan kriget med den största 

nationen, det vill säga den nation som har flest 

medlemmar, har Stockholms varit tvungen att med 

våld försvara sig själv. Låt oss kalla den nationen för 

Norrlands (sorry Norrlands men är man störst får 

man stå ut med att bli kallad för ond). I det kriget 

förlorade Stockholms den östra delen av sitt territorium, 

låt oss kalla den nationen för Värmlands. 

Värmlands blev så småningom självständigt men har 

ständigt haft olyckan att plågas av Norrlands i och 

med den mycket långa gränsen nationerna emellan. 

Fram tills för drygt trettio år sedan bestod 

det ökända östblocket Stornorrlands av 

de närliggande Gästrike-Hälsinglands, 

Östgötas och Västgötas nationer. Gästrike-Hälsinglands 

och Västgöta har dock 

efter uppbrottet anslutit sig till den västliga 

alliansen Nationerna Ansvarar 

Tillsammans Organisationen. Östgöta har dock 

inte tillåtits medlemskap och särskilt inte efter att 

Norrlands 2014 annekterade den lilla halvön Östgöta 

studentlägenheter. På andra sidan Fyrisån ligger 

Gotlands nation som ofta har kallats för världspolis 

och som har varit en av de största garanterna för 

säkerheten hos alliansens övriga medlemmar. Efter 

ett stabilt 1900-tal har dock nationalistiska vindar 

börjat blåsa på Gotlands och deras kandiderande 

1Q för nästa läsår har nyligen hotat med att 

nationen ska lämna Nationerna Ansvarar 

Tillsammans Organisationen. Ett stort 

huvudbry för de övriga medlemmarna 

Snerikes, Smålands, V-Dala, Göteborgs, 

Kalmar och Uplands. Inte heller är dessa 

nationer helt överens om frågor som 

mänskliga rättigheter och styrelseskick. 

Kalmar och Uplands har fått återkommande 

kritik för att de förtrycker oppositionen inom sina 

egna nationer samt att de dessutom har flörtat med 

kuratelet hos Norrlands. 

Säkerhetssituationen i Uppsala vändes på sin ända 

när Norrlands för över två år sedan överraskade 

med en fullskalig invasion av Östgöta nation. 

Detta förändrade även tongångarna i Stockholms 

nation och plötsligt var en övervägande majoritet 

av medlemmarna för ett medlemskap i militäralliansen. 

Det var dock lättare sagt än gjort. Till 

skillnad från Värmlands, som tilläts medlemskap 

så gott som på direkten, har Stockholms stött på 

patrull. Kalmar och Uplands har tagit tillfället i 

akt att ge igen på Stockholms för så gott som alla 

punkter på listan för demokratiska ideal som Stockholms 

nation kritiserat dem för att inte uppfylla. När 

snart två år har passerat har Kalmars slutligen gett 

med sig men fortfarande står Stockholms och väntar 

på ett godkännande från Uplands. 

Efter den här genomgången vänder sig kampanjen 

till dig. Tycker du att Stockholms har gjort rätt 

som har försökt att gå med i alliansen? Hade du 

föredragit ett annat alternativ? Själv tycker 

jag inte alltför illa om Stockholms nuvarande 

situation. Vi må inte vara medlemmar i 

alliansen men vi håller den folkrättsliga 

flaggan högst. Vi är främst men har inga 

jämlikar. Primus inte pares. 

19 

19

Kultur och Nöje 

Jubileumshelgen 



20

Jubileumshelgen 

kuratelet 

21

kultur och nöje 

Novell om ett Shotglas 


Jag mindes ingenting av mitt liv innan jag anlände till 

Nationen. Inte heller visste jag vilket år det var men 

jag visste att min funktion där på Nationen var av allra 

största vikt. Det hade jag förstått eftersom inget annat glas 

fick så mycket uppmärksamhet som jag när det väl gällde. 

Ingen letade efter de högfärdiga Highballsen, de gräsliga 

Grogglasen och framför allt inte de vinglande Vinglasen 

när det som för alltid varit mitt hem fylldes till bredden. 

Då var det mig de kom efter. 

Oftast låg jag fint och prydligt i en blå back bland mina 

likar och gjorde mig redo att kramas om av en hand som 

bara kunde ägas av en student. Handsvett och skärsår 

förvisso, men MacBook-lena fingertoppar och i övrigt 

oklanderliga handlovar vittnade om en vardag i skydd 

från det oförlåtliga svenska vinterhalvåret. Men låt mig 

återgå till saken. Det var alltså mellan dessa blå backars 

väggar jag trivdes bäst. Inte alltför sällan tycktes jag 

dessvärre hamna på andra platser än i just dessa backar. 

En gång tillbringade jag en uthyrningshelg på glashyllan 

i Bakfickan, den mittemot dryckeskylarna innan jag på 

en städsexa åter togs upp till köket på övervåningen. En 

annan gång hamnade jag under diskmaskinen efter att ha 

sparkats runt som en och annan fotboll efter fritt fall från 

diskbänken. Att ligga där var rena rama tortyren. Genom 

vattenledningarna kunde jag höra ylandet från en sån där 

mallig Bakfickantallrik av djupare modell. Han låg med 

ansiktet in mot väggen under en annan diskmaskin och 

skrek något förfärligt under dagarna. Under nätterna grät 

han istället och klagade på sin tennisarmbåge. Jag låg och 

önskade att han hade kunnat få vara lite tystare men det 

kanske var orättvist att önska från en tallrik. 

Visst hade man kunnat tro att ett sådant elände inte 

skulle kunna hända ett stackars glas mer än en gång. Men 

för var dag som gick blev vi allt färre och givetvis ökade 

då den individuella sannolikheten att hamna under 

diskmaskinen i diskens hetta. Vilket alltså återigen hade 

hänt mig. Det var i början av januari detta år. Minusgraderna 

hade bytt ut varandra och snön låg vit utanför 

nationens fönster. Det var nu mer än en månad sen och 

snön hade blivit slask. Jag försökte trots detta hålla mitt 

lilla humör uppe. Men jag började bli allt mer osäker på 

att räddningen skulle komma. 

Efter veckor av tristess och nyhetstorka var det i förra 

veckan jag överhörde 3Q Sophie diskutera min sort med 

sin vanliga pragmatism. Det 

var en lugn förmiddag 

alldeles före lunchrushen. 

Jag hade väckts av att 

steg återigen fyllde golven 

i huset, tecken på liv. 

Utanför hade bilarna säkert 

fyllt Drottninggatan sedan 

många timmar tillbaka. 

Men något sådant världsligt 

intresserade mig måttligt, 

knappt 2 centiliter, och jag 

brukade således sova igenom 

stadens brus i den bland oss 

glas överenskomna snoozen. 

Men när gemene student 

vaknade hade tiden sedan 

länge runnit ur timglasen 

och ett sista gäsp kunde höras 

från glashyllan. Så inleddes 

de flesta dagar och i synnerhet 

den senaste månadens. Ty där 

under diskmaskinen av typen 

huvmaskin i det gamla kökets 

östra hörn, där kunde ingen 

höra mig skrika. 

22

kultur och nöje 

Inte minst 3Q Sophie som alltså i förra veckan 

diskuterade inköp av nya shotglas. Nya shotglas? 

Jag visste knappt vad som var in och ut. Hur 

kunde någon ha mage att vilja ersätta oss efter allt 

det hårda slit vi ställt upp med. Jo, fick jag snart 

höra av Såsskeden, han som låg gömd in i hörnet 

under den andra diskmaskinen och var närmre 

Sophie, att av oss tusen bröder och systrar som 

en gång anlänt till nationen inlindade i vacker 

bubbelplast återstod nu endast nittio. Nittio? 

NITTIO? Nej, nu brinner Hjälmaren, Sahara 

töms på sand och Dolly Parton lägger sig på 

mage. Och tro mig när jag säger att jag önskar att 

det tog slut där. Men icke. De slänger er i soppåsarna. 

Soppåsarna? Vilka då? Ja de vid vattenstationerna, 

sade Såsskeden. Gästerna slänger er där. 

Men alla de som är särskilt avsatta att leta efter 

oss, varför inte ge oss till dem? Till detta hade 

Såsskeden inget svar utan han vände sig bort från 

mig, intog position lilla skeden och somnade om. 

Aldrig någonsin hade jag känt mig så ensam och 

bortglömd som under sekunderna som följde. 

Men som en skänk från ovan drog en vindpust in 

från kakelbaren, stark nog att överföra en gnutta 

rörelseenergi till den gula pingisbollen, han med 

pingislunga, som hade legat invid ena diskmaskinsbenet 

halvannan decimeter ifrån mig. Bollen 

började rulla mot mig, med en gradvis ökande 

fart och innan jag visste ordet av träffade han mig 

mot ett smack i ena sidan. Nu snurrade även jag 

och golvet blev till tak ett dussin gånger innan jag 

åter saktade in och förblev stilla. 

Långsamt öppnade jag ögonen och stängde dem 

snabbt igen. Ljus. Aldrig har jag sett ett sådant 

ljus. Skenet kom från taklampan men hade lika 

gärna kunnat vara solen själv. Fotsteg hördes. 

Närmre. Och närmre. Nu lyftes jag upp. Jag var 

Ikaros och jag färdades snabbt mot solen. Jag 

samlade kraft och tog sats. Ett snabbt kast och 

sedan flög jag. Knappt två meter. Jag landade i 

något blått och hårt och slog i olika väggar i alla 

de fyra riktningarna. Sedan tystnad. Var har du 

varit? frågade någon intill mig. Jag hade förvisso 

varit borta länge men aldrig skulle jag kunna 

glömma den vackra stämma som den hos ett 

shotglas. 

Ute och letat information, svarade jag. Vi kommer 

att få nya kompisar. 

23

nationen 

Tiktok på Stocken 


Den trendigaste av appar, Tiktok, har på allvar tagit över 

scenen när det kommer till marknadsföring. Politiker, 

företag, organisationer och privatpersoner trängs 

allihopa för att locka likes och spridning. Vi som har 

vågat vägra Tiktok har väl ett ganska bra tag nu låtit 

som den där nyhetsankaret som starkt hävdar att datorn 

aldrig kommer att kunna ersätta boken vad gäller lagring 

av information. Nåväl, varför jag skriver om detta nu 

är för att Stockholms nation sedan ett tag tillbaka har 

pånyttfötts i sitt engagemang på Tiktok. Tidningen har 

pratat med Olivia Högstedt Petersén, utskänkare på 

Nationen. I höstas var hon med och startade kontot 

“Tiktoktorsdag”, ett koncept som bygger på att det varje 

torsdag läggs upp ett klipp för att tagga till såväl gäster 

som personal. Klippen är ofta inspirerade av pågående 

trender, har jag fått förklarat för mig. Men frukta inte. 

Även äldre trender får vara med. Som Lennart Jähkels 

klassiska discodans i Pistvakt från 1998. Olivia berättar 

att idén om ett Tiktokkonto föddes när de redan hade 

spelat in ett antal videos som tidsfördriv innan klubbens 

öppnande. Numera är förberedelserna noggranna och 

målsättningen är alltid att ha en färdig idé innan passet 

börjar. “Vi brukar bara ha nån kvart på oss att spela in 

den, så om ingen kommit på nåt innan dess får det bli en 

Tiktok nästa vecka istället. Vi säger alltid att alla måste 

kolla idéer till nästa vecka men det har hänt typ en gång”, 

berättar Olivia. 

Huruvida klippen får någon effekt på gästerna är svårt 

att avgöra, antalet visningar följer ett jämnt mönster och 

det stora genomslaget har ännu uteblivit. Olivia gissar 

dock att många av gästerna får upp Tiktoksen innan 

de kommer till klubben: ”Algoritmen är ju smart på det 

viset.” 

The hesitant fiancée-trenden i 

stockholmsk tappning av kontot Tiktoktorsdag. 

24

Nationen 

Jag stämmer också träff med Florian Randes, 

mannen bakom Tiktokkontot “Flomaran”. Där 

lägger han ut klipp där han filmar personer i sin 

omgivning som har på sig vad som i vissa kretsar 

kallas för “konsultoutfit”. Särskilt iögonfallande 

brukar vara “konsultdojorna” som går under 

namn som “lakritsbåtar”, “läderlansar” och 

“krokodiler”. Det är Florian själv som i realtid 

diskuterar utstyrslarna med en röst som mest 

påminner om fotbollskommentatorn Niklas 

Holmgrens. Florians relation till Tiktok är 

kluven. Han berättar att han blev avstängd från 

appen när han gick i gymnasiet för att ha postat 

regimkritiska inlägg om Kinas regering. När han 

laddade ned appen igen var det mer som ett sätt 

att göra revansch på snarare än att han hade en 

klar idé över vad han skulle lägga ut. Florians syn 

på konsulter är även den något ambivalent: “Jag 

hyser nog lite agg, men bara av avundsjuka. För 

innerst inne vet jag att det är konsulterna som 

bär vårt samhälle på axlarna.” Han tror också att 

denna syn delas av hans följare: “Någonting som 

tidigare setts som en onåbar guldstandard tas ner 

på jorden när man kritiserar deras kläder.” Och 

nog skulle man ändå vilja påstå att genomslaget 

har kommit för Florians del. Hans klipp når 

upp mot ett par hundra tusen visningar och 

kommenteras av hundratals. Florian avslutar 

intervjun med att berätta att han tänker på 

konsultyrket som ett slags “the american dream” 

där det enda som krävs är “vilja, målmedvetenhet 

och ett par riktigt stekiga läderdojor”. Man 

skulle dock kunna fråga sig om det inte är just 

den framgångsrike Tiktokaren som lever den 

drömmen. 

Många av Florians klipp är inspelade 

på Nationen. Här är ett klipp från 

Bakfickan. 

25



När 

BILDCOLLAGE 

då då? 

Facit 

A. 

Sugröret börjar 

användas 

Sugrör användes redan 

3000 år f.kr 

C. 

Tändaren uppfanns 

Tändaren konstruerades och 

slog igenom före tändstickan. De 

första tändarna var flintlåspistoler 

som byggde på det urgamla 

sättet att antända brännbart 

material genom att slå flinta mot 

järn. En av de allra första pistoler 

som byggdes om till tändare konstruerades 

av den tyske kemisten 

Johann Wolfgang Döbereiner, 

1823 

D. 

Tändstickorna 

uppfanns 

De första ”alltändartändstickorna” 

togs fram av 

den engelske kemisten 

John Walker 1826-1827 

A 

X 

tidslinje 

C 

D 

26

E. 

Nationen fick ett 

eget hus 

När fick nationen ett eget 

hus, 1848 



G. 

Det första 

trafikljuset 

instalerades 

Det första trafikljuset installeras, 

1868 

B. 

Den första kvinnan, 

Johanna Lewysohn, 

skrevs in i Stockholms 

nation 

1873 skrevs den 

första kvinnan, Johanna 

Lewysohn, in i 

Stockholms nation 

F. 

H. 

Landskap beslutar om att 

skänka pengar till Nordvietnam 

under Vietnamkriget 

Landskap beslutar om att skänka 

pengar till Nordvietnam under 

vietnamkriget 

Donationen uteblev efter det 

ansågs strida mot stadgarna och 

Nordvietnam har fortfarande inte 

fått något annat än tomma löften, 

1967 

Insamlingen av 

donationer under kampanjen 

STÖDH (Stockholms 

öde i dina händer) 

Insamlingen blir en succé och 

kulmineras av försäljningen av 

Carl Larssons akvarell ”Esbjörn 

som tänkare”. för 3 miljoner 

kronor, 1980 

E 

G 

B 

F 

H 

27

Studentmat från 1600-talet 

Av: Adam Dobos 

Korvstroganoff med ris, makaroner med köttbullar och kebabrulle på Rosa Pantern är 

exempel på typisk nutida studentmat. Men vad åt de studenter som grundade Stockholms 

Nation för 375 år sedan? Här kommer två exempel på vad de kan ha ätit. Det första är 

inspirerat av ett recept i En gammal svensk kokbok (1990) och det andra har jag kokat ihop 

själv baserat på de råvaror som ingick i kyrkoherden Olaus Sebastianis 

livsmedelsförsändelse till två östgötska Uppsalastudenter år 1644. 

Ärtröra med 

torkad gädda 

Vattusoppa med 

lök 

Du behöver (för 2 portioner): 

• 2 små gula lökar 

• 5 ägg 

• 2 tsk salt 

• En liter vatten 

• Knäckebröd 

• Smör 


1. Salta och koka upp vattnet 

2. Skala lökarna 

3. Vispa ett ägg och rör ned i det 

kokande vattnet tillsammans med 

lökarna. Låt sjuda i 5 minuter. 

4. Pochera de resterande äggen i 

vattnet och låt koka tills gulan blivit 

hård. 

5. Servera soppan tillsammans med 

knäckebröd och smör. 

Du behöver (för 2 portioner): 

• 250 g torkade gula ärtor, blötlagda 

över natten 

• 2 liter vatten 

• 2 gäddfiléer 

• 1 dl salt 

• Bröd 

• smör 


1. Blanda saltet med 1,5 liter vatten tills 

saltet löst sig till ett saltlag 

2. Lägg gäddfiléerna i saltlaget och låt 

ligga i 2-3 dagar 

3. Häng upp gäddfiléerna på ett torrt 

ställe och låt hänga tills de blivit torra 

och frasiga 

4. Koka upp ärtorna i 0,5 liter vatten och 

låt koka under omrörning i 1 timme 

eller tills det har blivit till en mjuk röra. 

5. Servera ärtröran på en tallrik tillsammans 

med gäddfilé, bröd och smör. 

Tips: Bre ut ärtröran på brödet och lägg 

gäddan ovanpå för en frasig och krämigsandwich! 

28

2Q 

Rebecca Ander 

Tryck Kuratelet CMD+Shift 


Jävlar, har du orkat läsa såhär långt? Imponerande! Det här är min första 

spalt som jag skriver som Andre Kurator, så jag vet inte riktigt vad som ska 

finnas med men jag ska göra mitt bästa. Vi kan börja med en snabb introduktion. 

Jag heter Rebecca Ander och är 21 år gammal (men jag pendlar 

mellan att bete mig som 15 eller 45). Jag är uppväxt i Täby kyrkby, vilket 

är ungefär hälften kossor och hälften pensionärer en 20 minuters tågresa 

från Stockholm. Jag är er nya Andre Kurator vilket jag trodde skulle 

innebära att jag har ansvar för ekonomin, vilket delvis stämmer, men 

jag sitter främst i telefonkö. Om man vill komma förbi och lyssna på en 

rant om skatteverkets orimliga väntetid på 90 minuter är min dörr alltid 

öppen! När jag inte befinner mig här i vårt fina hus på lut tycker jag om att 

sticka, kolla Taylor Swift edits på Tiktok och sova bort mina bekymmer. Jag 

vill också passa på att tacka för det fina förtroende ni har gett mig genom att 

välja mig till er Andre Kurator, jag lovar att jag ska göra mitt bästa. 

Puss, kram och allt däremellan. 

3Q 

Sophie Hamilton 

Kära Holmiensis-entusiaster! 

Terminen har dragit igång i raketfart efter en välbehövlig julledighet 

hemma med familjen. Vad är det då som har hänt sen vi hördes sist? 

Jo, innan vi öppnade verksamheten igen roade vi oss heltidare med att 

olja golvet (ni har nog inte sett det men det var väldigt fint en dag), vi 

har fått nya ansikten på kontoret som nu börjar bli varma i kläderna. 

Under terminens första landskap valdes även min efterträdare till 

Tredje Kurator, Sakarias Hanssen. Stort grattis till dig! Nationen kommer 

att vara i trygga händer under nästa år. 

I skrivande stund har STHLM-veckan gått av stapeln! Efter en fartfylld 

Reccepemottagning, sprudlande kärlek under torsdagsklubben och en 

hejdundrande Bellmansgasque känner jag mig rätt mörbultad. Det är dock 

ingen tid för vila då det vankas jubileumshelg om en vecka, följt av Marspexet någon vecka därpå. 

När jag pratat med tidigare heltidare har de alltid sagt, håll ut hösten och vänta in våren för det 

blir så mycket lugnare och man hinner andas. Jag vet inte riktigt i vilken dröm de har levt i för jag 

tror det kommer först i juni. Skämt å sido, jag är väldigt taggad på min sista tid som heltidare och 

jag hoppas se många av er på terminens alla evenemang! 

Ha det gött! 

29

Barmästare 

Alice Alexandersson 

Tryck kuratelet CMD+Shift 

för att 

Kuratelet 

ändra text 

Kära Holmiensis-läsare. Mitt namn är Alice Alexandersson och jag är nationens 

Barmästare för verksamhetsåret 2024. En snart 24 år gammal Täbytös som 

huserat i Uppsala sedan sommaren 2020, och på nationen sedan höstterminen 

2021. 

Året har startat i ett rasande tempo, och trots att jag enbart suttit som 

Barmästare i 51 dagar, har vi redan hunnit med 7 Torsdagar, 1 SuperStor- 

Stock, Januarimiddagen, STHLMS-veckan och en hel drös med uthyrningar. 

Stor eloge till alla som varit med och gjort det möjligt! 

Än så länge har allt flutit på rätt smärtfritt, fram tills förra veckan då jag hade 

min första spritkris - något jag helst undviker att uppleva igen. Satan vad ni 

dricker tequila! 

Härnäst har vi ett 375-årsjubileum och ett Marsspex att se fram emot. Dessutom 

ställer vi snart (6 veckor) om till sommartid - halleluja! 

Vill också skicka med en eloge till mina kollegor som får denna skutan att gå runt - ni är 

fantastiska och jag ser fram emot kommande termin eller år med er (trots att ni ibland 

retar gallfeber på mig). Är spänd på att se vad för hyss vi kan tänkas hinna med under tiden 

framöver! 

Jag hoppas att vi ses Torsdagsklubben, under Jubileums- eller Marshelgen! 

Restaurangchef 

Filip Redaelli 

Hej alla kära läsare! I skrivande stund sitter jag i verksamhetskontoret och 

tittar över på mina kollegor. Några nya och några gamla. Även om det för oss 

heltidare inte riktigt känns som att vi klivit in på en ny termin så har vårterminen 

äntligen kommit och med den en massa spännande och roliga saker. 

Till att börja med vill jag ägna denna spalt åt att tacka av Hugo, CJ och 

Matilda som klivit av under julen, jag hoppas verkligen ni trivs, Matilda 

och CJ, med era nya jobb i Stockholm och att Hugo fortsätter komma 

och terrorisera mig på kontoret om så bara ibland. Jag tror inte jag hade 

klarat min första termin som restaurangchef utan er hjälp och dessutom 

så tror jag aldrig Lund kommer vara densamma utan er. Med detta vill 

jag även välkomna in de nya, Rebecca, Alice och Julia som redan efter bara 

några veckor kommit in som en frisk bris på kontoret där ni spridit en hel 

del bra och rolig energi! Jag ser fram emot att spendera den här terminen 

med er och jag tror att ni kommer göra ett fantastiskt jobb! 

Som en liten avslutning vill jag bara uppmana alla er läsare att gå in och kolla 

på Holmianas instagram eftersom det händer en hel del med våran torsdagsrestaurang! 

30

Bakfickanchef 

Julia Linnér 

Hej alla kära ämbetsmän och medlemmar! 

Tryck kuratelet 

Kuratelet CMD+Shift 


Mitt namn är Julia Linnér och jag är nationens nya Bakfickanchef! Jag är 23 

(24 beroende på när ni läser detta) och kommer från hälsans ö, Lidingö. 

På fritiden älskar jag att hänga längst in i kakel under vår fantastiska 

torsdagsklubb och sen självklart bakishänga i Bakfickan, i hopp om att 

försöka lindra den kemiska ångesten från gårdagen. 

Efter drygt en månad som Bakfickanchef, och en äggkris rikare har jag 

äntligen börjat landa i rollen. Jag har lärt mig den hårda vägen att INTE 

glömma köpa ägg inför brunchen som vi har på lördagar, då blir det att gå 

upp tidigt och köpa 150 ägg, något jag helst inte gör igen. Det känns otroligt 

roligt med alla mina nya kollegor och en ny meny, som jag hoppas faller er i 

smaken. Vodkapastan har i alla fall sålt som smör, väldigt kul tycker jag! Om 

ni funderar på vad ni ska äta i Bakfickan skulle jag rekommendera kyckling och 

ajvar-paninin, vodkapastan och tryffelburgaren på kvällen. Hoppas det smakar! 

Terminen startade med en härlig Bakfickankickoff som blev lyckad, om jag får säga det själv. 

Stort tack till mina älskade mästare som var med och gjorde den möjlig och lugnade mina 

nervösa nerver. I skrivande stund sitter jag och planerar mästarkickoff som blir av ikväll, 

som jag tror kommer bli riktigt rolig. Jag ser verkligen fram emot vad denna termin har att 

erbjuda och hoppas och tror jag kommer göra ett bra jobb som er nya Bakfickanchef. Jag 

längtar till att få spendera mer tid i Bakfickan, umgås med mina underbara mästare och 

verkare, och få spendera lite för många timmar med mina kollegor på kontoret, och självklart 

hitta på nya recept till vår meny. Tack frukostverket, dagverket, kvällsverket och alla 

mästare för en fantastisk terminsstart! 

ÖPPETTIDER I BAKFICKAN 

FRUKOST mån-fre 07:30-10:00 

DAGVERKSAMHET mån-fre 11:00-16:00 

KVÄLLSVERKSAMHET tis-lör 17:00-00:00 

BRUNCH lör 11:00 -15:00 

31

KALENDARIUM 

Vårterminen 2024 

22 Mars 

23 Mars 

28 April 

29 April 

30 April 

1 Maj 

13 Maj 

17 Maj 

18 Maj 

19 Maj 

1 Juni 

6 Juni 

Marsslabb 

Marsgasque 

Skvalborg 

Kvalborg 

Champagnegalopp 

Majmiddag 

Tredje Lagtima Landskap 

Vårslabb 

Vårbal 

Vårbalsbrunch 

Inspektorsskiftesbal 

Nationalborg 

stockholmsnation.se

Holmiensis VT24 - nummer 1

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?