Vår Fågelvärld – Myllrande våtmarker – ett miljömål rullning, men det går för sakta (2023-2)
Vår Fågelvärld (i dagligt tal ”VF”) är BirdLife Sveriges medlemstidning och utkommer årligen med sex nummer. VF har en populärvetenskaplig inriktning och handlar om fåglar, fågelskådning och fågelskydd över hela världen, men tonvikt ligger på Sverige. Vill du också läsa tidningen? Bli medlem för endast en krona om dagen. https://birdlife.se/medlem
Vår Fågelvärld (i dagligt tal ”VF”) är BirdLife Sveriges medlemstidning och utkommer årligen med sex nummer. VF har en populärvetenskaplig inriktning och handlar om fåglar, fågelskådning och fågelskydd över hela världen, men tonvikt ligger på Sverige.
Vill du också läsa tidningen? Bli medlem för endast en krona om dagen. https://birdlife.se/medlem
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
till 2030. För att nå d<strong>ett</strong>a skulle takten behöva öka<br />
radikalt. Sverige har <strong>för</strong>visso skrivit under Ramsarkonventionen<br />
<strong>men</strong> de nya målsättningarna är bara<br />
rekom<strong>men</strong>dationer. Snart kommer Sverige <strong>för</strong>modligen<br />
att få betydligt mer exakta och bindande mål<br />
att <strong>för</strong>hålla sig till, enligt Helena Öberg på Naturvårdsverket.<br />
<strong>–</strong> Just nu jobbas <strong>det</strong> intensivt inom EU med en<br />
ny restaurerings<strong>för</strong>ordning som gäller alla naturtyper.<br />
Den är inte klar ännu <strong>men</strong> den lär ställa<br />
betydligt hårdare krav.<br />
VÅTMARKER HAR HAMNAT i fokus under senare år,<br />
och <strong>det</strong> råder en bred enighet om att de är viktiga.<br />
Mycket tyder på att restaureringsarbetet kommer<br />
att snabbas upp, <strong>men</strong> <strong>det</strong> är inte självklart<br />
att alla <strong>våtmarker</strong> gynnar fåglar. Våtmarkens roll<br />
som klimathjälte lyfts fram mer och mer, och en<br />
våtmark som är optimal ur klimatsynpunkt är ofta<br />
inte optimal ur fågelperspektiv. Våtmarksfåglar vill<br />
i allmänhet ha öppna vattenspeglar, där de kan hitta<br />
mat och få skydd från rovdjur. Men sådana stillastående<br />
vatten läcker samtidigt stora mängder metan,<br />
som är en stark växthusgas.<br />
Skogsstyrelsen har tydliga direktiv om att<br />
prioritera klimatnytta i sin återvätningssatsning.<br />
Det betyder ofta att man täpper till diken <strong>för</strong> att<br />
höja grundvattennivån så att vattnet står i genomsnitt<br />
någon decimeter under markytan. På så sätt<br />
bromsas läckaget av koldioxid som tidigare var stort<br />
från den torrlagda marken. Men större delen av<br />
året kommer inget fritt vatten att synas, och <strong>det</strong> blir<br />
ingen oas <strong>för</strong> våtmarksfåglar.<br />
AMELIE LINDGREN ÄR våtmarksforskare vid Göteborgs<br />
universitet och skriver just nu på en handbok<br />
om hur man ska anlägga <strong>våtmarker</strong> <strong>för</strong> bästa klimatnytta.<br />
Hon säger att <strong>det</strong> finns en konflikt mellan<br />
klimat och biologisk mångfald när <strong>det</strong> gäller hur<br />
<strong>våtmarker</strong> ska anläggas.<br />
<strong>–</strong> Det är ingen jätteenkel ekvation. Vi på forskningssidan<br />
kan bara säga att ja, <strong>det</strong> blir tre-fyra<br />
gånger högre metanutsläpp om vattenytan är i<br />
markytan eller lite över, <strong>men</strong> <strong>det</strong> är en naturlig miljö<br />
som vi också behöver.<br />
Där<strong>för</strong> bör metanutsläpp från <strong>våtmarker</strong> värderas<br />
på <strong>ett</strong> annat sätt än människoskapade utsläpp<br />
som till exempel ledningsläckage, tycker Amelie<br />
Lindgren.<br />
I dag är <strong>det</strong> delvis upp till tjänstemän på länsstyrelserna<br />
att göra den svåra avvägningen mellan<br />
klimat och mångfald när de tittar på ansökningar<br />
om återvätning. Vissa säger nej till öppna vattenspeglar<br />
medan andra är mer positivt inställda till<br />
<strong>det</strong>, <strong>för</strong>klarar hon.<br />
<strong>–</strong> Det gäller att ha med sig att vi behöver många<br />
sorters <strong>våtmarker</strong> med delvis olika syften.<br />
Så som stöden fungerar nu blir <strong>det</strong> en övervikt<br />
<strong>för</strong> <strong>våtmarker</strong>nas klimatnytta, särskilt i skogen,<br />
tycker våtmarkskonsult Morgan Johansson.<br />
<strong>–</strong> Våtmarker är multifunktionella, och vi har <strong>ett</strong><br />
ansvar <strong>för</strong> att designa dem så att de blir så bra som<br />
möjligt ur flera synpunkter.<br />
För att <strong>för</strong>tydliga tar han <strong>ett</strong> exempel från <strong>för</strong>ra<br />
veckan: En småländsk <strong>för</strong>e d<strong>ett</strong>a sjö som han ska<br />
hjälpa till att återställa.<br />
<strong>–</strong> Här har vi <strong>ett</strong> sluttande torvplan, så om jag<br />
bara ska tänka klimat så skulle jag behöva göra flera<br />
däm<strong>men</strong> <strong>för</strong> att hålla vattnet en decimeter under<br />
markytan. Men jag kan göra <strong>det</strong> mycket enklare och<br />
billigare med bara <strong>ett</strong> dämme, och få en stor varierad<br />
våtmark med en liten del öppen våtmark.<br />
Den varianten skulle bli aningen sämre ur klimatsynpunkt<br />
<strong>men</strong> väldigt mycket bättre <strong>för</strong> fåglar<br />
och annan mångfald. Dessutom är <strong>det</strong> <strong>ett</strong> tätortsnära<br />
område och en vattenspegel skulle kunna göra<br />
<strong>det</strong> till <strong>ett</strong> fint utflyktsmål. Sådant riskerar vi att<br />
missa genom att titta <strong>för</strong> ensidigt på <strong>våtmarker</strong>nas<br />
klimatnytta, <strong>men</strong>ar Morgan Johansson.<br />
D<strong>ett</strong>a är en fråga som Naturvårdsverket arbetar<br />
med, enligt Helena Öberg.<br />
<strong>–</strong> Vi jobbar löpande med hur vi ska vägleda i<br />
frågan om multifunktionalitet och hur vi får ”rätt<br />
våtmark på rätt plats”.<br />
FOTO: JOHN LARSEN<br />
Brun kärrhök är beroende<br />
av <strong>våtmarker</strong> <strong>för</strong> att hitta<br />
mat och <strong>för</strong> att häcka.<br />
Våtmarker<br />
är<br />
multifunktionella,<br />
och vi<br />
har <strong>ett</strong> ansvar<br />
<strong>för</strong> att designa<br />
dem så att de<br />
blir så bra som<br />
möjligt ur flera<br />
synpunkter.<br />
vår fågelvärld | 2.<strong>2023</strong> 23
Change language