BOKEN del2

SVENSK POLIS Del 2
SVENSK POLIS
Del 2 1926 – 2023
Uniformer Märken Huvudbonader
Polisbrickor Sablar mm.

SVENSK POLIS Del 2
2

SVENSK POLIS Del 2
3

SVENSK POLIS Del 2
FÖRORD
Min förhoppning är att jag med denna andra bok om Svensk polis kan tillföra lite av
min kunskaper och att inspirera andra samlare i hur uniformer, märken mm. har sett
ut under de år från 1926 och till nutid ca. 2024. Efter trycket av första boken, kom det
fram mera emblem och märken, som borde fått platts i den. Jag börjar därför med en
påfyllning av dessa. Att få en inblick i det stora mångfalden av märken det faktiskt
har funnits och finns inom Svensk polis. Många av mina bilder var inte tagna för att
tryckas utan bara som minne, så en del är inte någon hög kvalitet. Men eftersom jag
bor i Växjö så har jag samlat på mig många bilder därifrån. Att få någon komplett
bok i detta ämne går inte och det är inte min ambition heller. Det hela började 1979
då jag följde med samlaren Wilhelm Wahrenber i Stockholm och hämtade den tidigare
boken med samma namn i ett industriområde i Västberga. Titeln på häftet/boken
var SVENSK POLIS och var på 82 sidor. Det var samlarna, polisen Eric Kjellberg
och taxichauffören Wilhelm Wahrenberg i Stockholm som slagit sina kloka huvud
ihop. Eric och Wille hade stora samlingar av polismärken från hela världen. Tyvärr
fick jag aldrig träffa Eric, han hade en egenhet, att borra hål i polisbrickorna för att
fästa dem kartongark. Wille som bodde på Upplandsgatan var jag hemma hos ett flertal
gånger. Hans hem var fullbelamrat av uniformsprylar, främst från Sverige. Det är
deras arbete som jag nu skall försöka att förnya och i färg ge en bild av vad samlare
åstadkommit om svensk polis historia.
Växjö i november 2024
Jörgen Sjöblom
4

SVENSK POLIS Del 2
FÖRKLARINGAR.
Det flesta bilderna har jag själv tagit men man kan inte ha allt, så lite är lånade bilder
från andra samlare och då står det fotografens namn där, några är plockade från nätet.
När det gäller storleken på märken etc. så går det inte att ha exakt skala hela tiden
men min tanke var att få visa så många som möjligt och olika varianter.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Bilden på omslaget visar poliskonstapel Göran Flood
i tjänst 1962 i Växjö. Bilden tagen i Tylösand utanför Halmstad.
Eftersläpande före 1926
Uniformer 1926-.
Huvudbonader 1926-.
Polisbrickor 1926-.
Övriga brickor.
Gradbeteckningar.
Mössmärken 1926-.
Gott o blandat.
5

SVENSK POLIS Del 2
Det som inte kom med i boken om Svensk polis del 1
Polis-Wakt-Falun
60 x 40 mm.
Dalarnas museum
Polisman inom Göteborgs & Bohus län
Silver X7 = 1924
Kronolänsman Norrbottens län
6

SVENSK POLIS Del 2
1935 infördes sommaruniformer i
vissa städer.
Två bilder från Stockholm
7

SVENSK POLIS Del 2
Bestämmelser angående anordnande av försök med sommaruniform,
sabelkoppel och regnkappa för polispersonal. 1937
Utan hinder av vad i reglementet den 29 januari 1926 för viss polispersonals, så ock
ordningsvakters tjänstedräkt, tjänstetecken och beväpning finnes stadgat medgiver
Kungl. Maj:t, att följande modeller till sommaruniform, sabelkoppel och regnkappa må
försöksvis användas sommaren och hösten 1937:
Sommaruniform.
I. Vapenrock med ståndkrage.
Vapenrock av samma modell som den i B § Beklädnadsreglementet föreskrivna med
följande förändringar:
1. fickorna baktill borttagna och ersatta med fyra framtill påsydda fickor,
2. två knappar framtill borttagna,
3. axelslejfer åsatta (fastsydda),
4. de fyra nedersta knapparna i ryggen jämte fållklaffarna borttagna; allt i enlighet
med modell 1.
Långbyxor eller spetsbyxor (ridbyxor) och mössa enligt 5, 12, 13 och 15 §§
reglementet.
Lennart Baugert f. 1919 i tjänst vid centralpolisen
i Stockholm 1943, från 1950-1974 i
Växjö d.1995.
8

SVENSK POLIS Del 2
Livskuren.
Batongfickan i byxan.
Batongfickan på insidan.
9

SVENSK POLIS Del 2
II. Vapenrock utan ståndkrage.
Vapenrock
A. rakskuren eller
B. livskuren;
allt i enlighet med modell 11 a respektive b.
Ljusgrå skjorta och dubbelvikt krage i samma färg enligt modell III med åsatt
färgprov samt svart, omönstrad slips.
Väst, långbyxor eller spetsbyxor (ridbyxor) och mössa enligt 5, 10, 12, 13 och 15 §
reglementet.
10

SVENSK POLIS Del 2
Å polischefen ankommer att bestämma den tid på året, då sommaruniform må bäras i
yttre tjänst.
Användes kappa till sommaruniform, skall den bäras med slag enligt modell VII, dock
att utan hinder härav redan anskaffad kappa må bäras, knäppt upptill i halsen.
Sabelkoppel enligt modell IY eller Y skall användas, då sabel bäres till sommaruniform,
såfran.t ej polischefen annorlunda förordnar. Användes kappa, skall kopplet bäras under
kappan, dock att, där jämväl pistol föres, kopplet skall bäras utanpå kappan.
Polispersonalen å landsbygden må i stället för vanlig kappa använda här medgiven
regnkappa.
1 Meddelade av Kungl. Maj:t den 13 maj 1937.
2 I dess lydelse enligt Kungl. Maj:ts beslut den l6 september 1932.
Två stats poliser från
Växjö,
Karl-Erik Calding
f.1913
i tjänst 1936-1976 i
Växjö
d. 1985
och
Uno Logarn f.1912
i tjänst
1936-1978 i Växjö
d.1993
I bakgrunden tjänstebilen
Volvo PV 36
i tjänst 1936-1942
i Växjö.
11

SVENSK POLIS Del 2
Sommaruniform.
Vapenrock utan ståndkrage.
Vapenrock av samma modell som den i 8 § beklädnadsreglementet föreskrivna med följande ändringar:
fickorna baktill i skörtet borttagna och ersatta med fyra framtill påsydda fickor, två knappar framtill
borttagna (således 6 knap-par fram), axelklaffar, påsydda (öppning för sabelkoppel på höger axelklaff,
de fyra nedersta knapparna i ryggen jämte fåll- klaffarna skola vara borttagna. (Se teckning modell
I. Långbyxor eller spetsbyxor (ridbyxor.) Vapenrock utan ståndkrage. Modell a: Rakskuren fram,
bak skuren som modell 10 i armén. Slag och krage likt kavaj, axelklaffar, fyra påsydda fickor med
veck framtill. Knapparna i de övre fickorna små, i de nedre stora. Fastsydda uppslag på ärmarna.
Modell b: livskuren likt modell II, men med vanliga kavajslag, 4 knappar fram och två bak vid ryggskörtet,
axelklaffar och fyra fickor som föregående.
Allt i enlighet med modell II a, eller modell II b.
Ljusgrå skjorta och dubbelvikt krage i samma färg samt svart, omönstrad slips.
Till modell 2 utan ståndkrage bäres väst.
Långbyxor eller spetsbyxor (ridbyxor).
Tyg: uniformssatin. Färg: mörkblått. och t. o. m. fresco.) Färg: mörkblått.
Lennart Baugert f. 1919 i tjänst vid centralpolisen
i Stockholm 1943, från 1950-1974 i
Växjö d.1995.
12

SVENSK POLIS Del 2
Ny uniform eller?
Den här framlagda samlingen och beskrivningen av olika uniformer gör icke anspråk på
att vara en fullständig redogörelse för alla brukliga svenska uniformer, utan avser endast
att vara en hjälpreda för skräddar- mästarna vid utförandet av de vanligast förekommande
uniformstyperna.
När hopsamlandet av de olika uniformsbestämmelserna för mer än två år sedan begynte,
meddelade vi att de då påbörjade arbetena för en ny arméuniform även skulle inflyta
i samlingen som ett tillägg efter övriga uniformer. Avgörandet blev, som vi alla
veta, fördröjt och avgörandet uppsköts gång på gång. Detta är orsaken till att denna
samling först nu kunnat framläggas.
Vid ett par tillfällen har gällande uniformsförslag måst omarbetas på grund av att ingen
yrkesman anlitats vid uppgörandet av uniformsförslagen och de blevo därigenom tekniskt
outförbara och omarbetningen har även tagit tid. Alling har dock kunnat ordnas i
god förståelse till ömsesidig belåtenhet.
Till sist anhålla vi att för allt tillmötesgående från vederbörandes sida inom olika ämbetsverk
vid utarbetandet av dessa beskrivningar få frambära vårt vördsamma tack.
Stockholm i februari 1940. Redaktionen av Svensk
Skrädderitidning.
1938-05-17 Prov på ny
uniform i Stockholm
och 1937-07-21 i Malmö
13

SVENSK POLIS Del 2
Nya modeller 1937/1939/1940 Enligt redaktionen för Svensk Skräddare tidning
1940.
(Olika förslag.) Vinteruniform.
Vapenrock, enradig med 8 knappar fram, ståndkrage, inga axelklaffar, treuddiga fållklaffar med sex
knappar bak likt infanteriets modell, fickor baktill i skörtet, krona på kragen. (Placering på kragen synes
på modell I, sommaruniformen.)
Lång- eller spetsbyxor (ridbyxor).
Tyg: mörkblå satin, kommiss, diagonal, kamgarn.
Kappa. Kappa bäres likt modell 15. Göres av mörk-blå kommiss eller diagonal.
Kappan är tvåradig med sex knappar i varje rad, den översta under kragen, den nedersta i jämnhöjd
med sidfickan, rund fällkrage, sydda ärmuppslag, dubbel- sleif i ryggen med två knappar. Längd 15 till
25 cm. nedom knäna och försedd med sprund av lämplig längd. Kappan förses med axelsleifar som äro
fastsydda. På dessa anbringas kronor av förgylld metall och av den storlek för de olika graderna som
föreskrivas i reglemen-tets § 8.
Under kragen anbringas på sleifen en förgylld metall- knapp med resp. stads vapen. Jämväl övriga
knappar skola vara av förgylld metall med stadens vapen.
På ärmarna skola anbringas distinktionstecken på enahanda sätt som på kavaj; dock skall avståndet från
distinktionstecknen till ärmarnas underkant vara lika med det fastsydda uppslagets bredd.
I stället för tygkrage må anbringas krage av svart, krusigt pälsverk.
Ryttarkappa göres så lång som erfordras för att skydda underbenen under ridning.
14

SVENSK POLIS Del 2
Sabelkoppel.
Sabelkoppel av samma utseende som det i 33 § andra stycket reglementet angivna
läderbältet för bärande av pistol, försett med axelrem över högra axeln; i enlighet
med modellerna IV och V.
Uniform för landsfiskal
15

SVENSK POLIS Del 2
Regnkappa.
Kappa i s. k. trenchcoatmodell av mörkblått tyg; i enlighet med modell VI.
Tillika föreskriver Kungl. Maj:t som följer:
Sommaruniform, som anskaffas år 1937, må användas även under åren 1938 och 1939
samt därefter i inre tjänst och i yttre tjänst, då kappa bäres.
Regnkappa, i trenchcoatmodell, som anskaffas år 1937, må användas även under åren
1938, 1939 ock 1940.
När särskilda skäl därtill i fråga om viss polisman föranleda, äger polis-chefen förlänga
tiden för bärandet av sommaruniform och regnkappa.
.
16

SVENSK POLIS Del 2
STATSPOLISEN
Följande modeller äro nu fastställda:
Vapenrock av mörkblå kommiss eller diagonal, en- radig, livskuren med rak framkant,
försedd med 4 knap-par samt med^krage och slag som på en vanlig kavaj. Fållar bak med
2 knappar i livsömmen. 4 utvändiga fickor med ett dubbelveck på mitten av fickorna, på
bröstfickorna 4 cm. breda, på sidfickorna 5 cm. Fick- locken äro spetsiga med knapphål
och med små knappar i de övre, större i de nedre. Ficklocken på de nedre fickorna äro
insydda i livsömmen. Sidfickorna hava en bredd av 17—19 cm. i överkanten och 23—25
cm. i nederkanten. Uppslag på ärmarna, fastsydda samt 95 mm. höga. Axelsleifar, som
tillfästas t. o. m. kronan och med öppning på den högra för sabelkopplet (se bild modell
II b nästa sida) eller sida 16.
Till uniformen bäres väst.
Kappa av mörkblått tyg, kommiss eller diagonal.
Kappan göres tvåradig med sex
knappar i varje rad, den översta
under kragen. Den nedersta i
jämnhöjd med sidfickan. Två
fickor, rund fällkrage, lösa ärmupp-slag
15 cm. höga, sabelficka
i vänstra sidfickan, dubbel
- sleif i ryggen med två knappar
i bredd. Längden 15—25 cm.
nedanför knäna och försedd
med sprund av lämp-lig längd.
Kappan förses ined axelsleifar
som äro fast-sydda. De förses
med kronor av förgylld metall
17

SVENSK POLIS Del 2
Polisman, som är anställd för landstingsområde, bär samma uniform som polisman i stad,
dock att de föreskrivna knapparna skola vara försedda med länets vapen. Detta tillämpas
även på å landsbygden anställd polisman (fjärdingsman), som är fullt sysselsatt av tjänsten.
Kronorna på axelklaffarna äro olika för olika grader, manskapsgraden har den största kronan.
Bäst är därför att vid rekvisition av knappar och kronor, vilket lämpligast göres hos firman
Sporrong & C:o, Stockholm, uppgiva tjänsteställning och ort.
Bestämmelser angående försök med sommaruniform,
sabelkoppling och regnkappa för polispersonal.
Utan hinder av vad som finnes stadgat i reglementet av den 29 januari 1926 för viss polispersonals
som ord-ningsvakters tjänstedräkt, medgiver Kungl. Maj :t, att följande modeller
till sommaruniform, sabelkoppel och regnkappa må försöksvis användas sommaren och
hösten 1937 (Tillverkas och användes även nu under 1938. Red.
18

SVENSK POLIS Del 2
Tjänstedräkt. m/1941
Polismästare, landsfogde, statspolisintendent, landsfiskal, stadsfiskal, som tillika är polischef, landsfogdeassistent,
statspolisassistent och landsfiskalsassistent skola vara försedda med tjänstedräkt.
Polismästare, landsfogde, statspolisintendent, landsfiskal och stadsfiskal, som tillika är polischef, äga
själva avgöra i vilken utsträckning tjänstedräkt skall bäras.
Landsfogdeassistent, statspolisassistent och landsfiskalsassistent skola efter vederbörande förmans bestämmande
bära tjänstedräkt.
4 §•
Fjärdingsman, som är fullt sysselsatt av tjänsten, så ock polischef underställd ordningspolisman i stad
eller i köping, som utgör särskilt polisdistrikt, är skyldig att under tjänstgöring bära tjänstedräkt, i den
mån ej polischefen annorlunda förordnar.
Polischef underställd kriminalpolisman må icke bära tjänstedräkt.
För befattningshavare, som enligt 3 eller 4 § skall vara försedd med tjänstedräkt, skall denna bestå av
skärmmössa eller pälsmössa eller hjälm och lägermössa,
vapenrock med ståndkrage eller vapenrock utan ståndkrage samt
långbyxor eller spetsbyxor (ridbyxor).
Polismästare, polischef underställd ordningspolisman i stad eller i köping, som utgör särskilt polisdistrikt,
samt sådan fjärdingsman med full sysselsättning av tjänsten, som huvudsakligen har att fullgöra
polisverksamhet, varom förmäles i 1 § 2 mom. första stycket lagen om polisväsendet i riket, skola vara
försedda med vapenrock med ståndkrage.
6 §•
Fjärdingsman, som icke är fullt sysselsatt av tjänsten skall, i den mån ej polischefen annorlunda förordnar,
under tjänstgöring bära tjänstedräkt, vilken skall bestå av
skärmmössa eller pälsmössa och armbindel.
Länsstyrelsen äger dock bestämma, att sådan i första stycket avsedd befattningshavare, som huvudsakligen
har att fullgöra polisverksamhet, varom för-mäles i 1 § 2 mom. första stycket lagen om polisväsendet
i riket, skall under tjänstgöring bära tjänstedräkt i enlighet med föreskrifterna i 5 § första stycket
detta reglemente.
7 §•
Polissyster skall, i den mån ej polischefen annorlunda förordnar, under tjänstgöring vara iförd sedvanlig
sjuksköterskedräkt jämte armbindel.
S §•
Ordningsvakt skall, därest ej myndighet, som förordnar honom, annorlunda bestämmer, under tjänstgöring
hava ordet »ordningsvakt» på tydligt sätt anbragt på huvudbonaden ävensom föra armbindel.
Ordningsvakt må icke bära armbindeln utom det område, där han äger utöva polisverksamhet.
19

SVENSK POLIS Del 2
”Tag bort tornet, tag bort de andra beslagen från hjälmen!
men hjälm skall det vara så länge jag är polismästare i Stockholm!”
Dessa ord yttrades av polismästare Hårleman vid en
uppvaktning, som konstapelsföreningens styrelse
gjorde hos honom för några år sedan, och därvid begärde
att personalen skulle befrias från hjälmarna. Nu är
emellertid hjälmarna borta, men herr Hårleman tyvärr
kvar, och att han skulle göra allt för att göra mössorna
så impopulära som möjligt var ju helt naturligt. Åtminstone
får man den uppfattningen då man ser på de
mössor, som Överståthållarämbetet beställt och begåvar
personalen med.
Som leverantör utav mössor, såväl med svart som vit
kulle, har antagits N. K. och denna firma måtte ha en
egendomlig uppfattning om formen på polismännens
huvuden, d. v. s. om mössorna gjorts för att passa efter
huvudet och det får man väl antaga. Mössorna är nämligen
fyrkantiga, sexkantiga, åttkantiga och med alla
möjliga kanter förresten i en skön omväxling, men
runda eller ovala, nej kom aldrig med det. När mössorna
med svarta kullar i våras utlämnades funderade
nog litet var vad meningen var, då Överståthållarämbetet
kunde godkänna en mössleverans av detta utseende,
och många klagomål över eländet hördes, men mössorna
utdelades gratis och vi resignerade med tanke på
att få bättre vara nästa gång.
Så kom sommaren och sent omsider meddelande att
vita mössor funnos att hämta vid C. P. Dessa mössor
voro emellertid ännu mera mångkantiga och mera uselt
gjorda än de svarta mössorna, och dessutom skulle de
betalas med 8 kronor per styck. Endast ett fåtal konstaplar
togo ut dessa s. k. sommarmössor, varför det lär
finnas ett ansenligt lager kvar å förrådet. Enligt beklädnadsreglementet
skall tråden som utspänner mössans
kulle vara s. k. pianotråd, men den saken ansåg naturligtvis
N. K. icke vara så viktig. I stället användes
vanlig ståltråd, som naturligtvis rostar vid väta och hur
en vit mösskulle efter behandling med en rostig ståltråd
skall so ut behövs väl icke beskrivas. N. K. har emellertid
med sin mössleverans gjort en reklam för firman,
som sent skall glömmas.
Det är fullt berättigat att klandra en affärsman som
levererar en undermålig vara, men det är ännu mera
klandervärt av vederbörande, i detta fall i första hand
polismästaren, att godkänna leveransen. Man behöver
minsann icke vara fackman för att se av vilket undermåligt
material dessa mössor äro tillverkade och man
kunde ha rätt att fordra, att vederbörande kontrollerade,
att mössorna voro i författningsenligt skick innan de
mottogos allrahelst som personalen skall betala
desamma.
Enligt vad vi ha oss bekant gjordes av polismästaren
hemställan till polisnämnden angående leverantör av
mössor till kåren, och uttalade nämnden, att lägsta
20
anbud skulle godtagas och att inom Stockholm mantalsskriven
anbudsgivare skulle äga företräde. Nämnden
ansåg med detta, att även arbetare i Stockholm
skulle beredas arbete, en synpunkt som vi fullt gilla.
Men äro nu dessa mössor tillverkade i Stockholm. Vi
tro det knappast. Ett rykte vet berätta, att mössorna äro
importerade från Tyskland och av utseendet att döma
ha vi all anledning att tro detta rykte. Det tyska smäcket
förnekar sig aldrig. Av anbudingivarna voro även
flera svenska firmor och bland andra kanske Sveriges
största firma inom branschen Wigen i Tranås. Från
denna firma ha även ett stort antal polismän i Stockholm
inköpt mössor såväl med svart som vit kulle och
har allmän belåtenhet med dessa gjort sig gällande.
Dessa mössor äro betydligt lättare och har dessutom
passform så att de ej trycka huvudet. Visserligen äro de
någon krona dyrare, men det tro vi lite var äro villiga
betala för att slippa N. K:s och hr Hårlemans parodi på
mössa.
Vad Stockholms polismän ha att göra är att själva taga
hand om anskaffandet av sina mössor särskilt när vi få
betala dem själva. Det lämpligaste sättet i detta fall är
att göra upp med en leverantör som sänder hit ett lager
av mössor och att organisationen ställer sig såsom garant
för desamma. Då slippa vi ifrån mellanhänderna
och kunna få mössorna till billigaste pris.
N. K:s mössor böra vi låta ligga i lugn och ro på C. P.
förråd att förtäras av mal och rost. Vi vilja emellertid
rekom-mendera polisnämnden att taga sig en titt på
desamma.
SVENSK POLISTIDNING
N:r 22 1927

SVENSK POLIS Del 2
1941 års reglemente.
Skärmmössa (modell 3 a) skall vara försedd med polisemblem, mössband, hakband och skärm.
Skärmmössa skall vara av mörkblått tyg: dock må sommartid mössa med kulle av vitt tyg användas.
Kullen skall utspännas med en i kullens övre kant anbragt tråd av stål, s. k. pianotråd, av 1.75 millimeters
diameter samt framtill vara försedd med stålstöd.
Polisemblemet (modell 1) skall vara av förgylld metall. Å det emblem, som användes för polismästar-,
intendents-, landsfiskals- och kommissariegraderna, skall fodret i den över emblemets sköld anbragta
kronan vara belagt med röd emalj eller rött lack.
Mössbandet (modell 3 b) skall vara av mörkblått silke med invävt eklövs- niotiv.
Hakbandet skall vara för polismästar-, intendents-, landsfiskals- och kom-missariegraderna av guldgalon
utan mönster och för lägre grader av svart-lackerat läder. Det fästes i mössan medelst två knappar
(modell 8 b).
Skärmen skall vara svartlackerad med pressad eller på annat sätt varaktigt utförd kant.
Till skydd för mössa må användas kapell av svart eller genomskinlig olje- eller vaxduk av lämplig
modell.
Hjälm skall vara svart till färgen, försedd med polisemblemet och av typ, som användes inom försvarsväsendet.
Samtliga mått i millimeter. Måtten 270x255 hänföra sig till mösstorlek 57. Vid
annan mösstorlek vidtagas erforderlig jämkning i dessa mått:
21

SVENSK POLIS Del 2
Lägermössa (modell 4) skall vara av mörkblått tyg. Sådan mössa må efter
polischefs bestämmande användas vid tjänstgöring, då hjälm är anbefalld.
Hjälm må användas allenast om och i den utsträckning polischefen bestäm-mer. Vid tjänstgöring
jämlikt 5 eller 7 § lagen om polisväsendet i riket utom det område, för vilket vederbörande polismän
äro anställda, utövas polischefens nu angivna befogenhet av den, som beordrat tjänstgöringen
eller vid denna utövar chefskapet över styrkan.
22

SVENSK POLIS Del 2
Skyddshjälm från 1933.
Modellår i det militära är 1921 och 1926
Skyddshjälmen infördes troligen 1932 då
statspolisen tillkom och för övriga i
Sverige.
Den 1/8 1941
Poliskonstapel
Lindh Carl Gustaf
Född i Höganäs den 27 juli 1906
Anställdes vid Sjätte vaktdistriktet
i Stockholm den 24 februari 1928
som t.f. Konstapel. 1932 vid Statspolisen.
Död den 3 oktober 1933 i
Stockholm. Hjälm m/1921 låg.
23
Till vänster och höger:
Växjöpolisen har beredskapsövning
1943.
Hjälm m/1926

SVENSK POLIS Del 2
1941 tillkom allmänt hjälmen
Växjöpolisen har
beredskapsövning 1943.
Hjälm m/1926
24

SVENSK POLIS Del 2
Uniformsmössor 1954
25

SVENSK POLIS Del 2
Udda huvudbonad 1958
Sydväst med mössmärke m/54
Elsa Fridh f. 1935 i Lund
Anställd den 1/8 1957 vid fjärde polisvaktdistriktet
på Regeringsgatan
Stockholm
26

SVENSK POLIS Del 2
Uniformsmössor m/1974
27

SVENSK POLIS Del 2
Uniformsmössor 1992-
RPSFS 1998:4 och 2004:10 Länspolismästare övriga
län, biträdande länspolismästare, polismästare,
polisöverintendent, arbetsenhetschef vid Rikspolisstyrelsen
och rektor på Polishögskolan. Senare även
Rikspolischef mm.
RPSFS 1998:4 och 2004:10 Skärmbetäckning
Länspolismästare övriga län, biträdande länspolismästare,
polismästare, polisöverintendent, arbetsenhetschef
vid Rikspolisstyrelsen och rektor på Polishögskolan
28

SVENSK POLIS Del 2
RPSFS 2004:10 Ridhjälm
Bäres av ryttare
Godkänd svart eller mörkblå hjälm med mössband och
skärm. Polisvapnet framtill på hjälmen.
Vintermössa m/2008
Vintermössa m/2008 Studerande
Mössa m/2011
29

SVENSK POLIS Del 2
STATSPOLISEN
Följande modeller äro nu fastställda:
Vapenrock av mörkblå kommiss eller diagonal, enradig, livskuren med rak framkant,
försedd med 4 knap-par samt med krage och slag som på en vanlig kavaj. Fållar bak
med 2 knappar i livsömmen. 4 utvändiga fickor med ett dubbelvek på mitten av fickorna,
på bröstfickorna 4 cm. breda, på sidfickorna 5 cm. Fick- locken äro spetsiga med
knapphål och med små knappar i de övre, större i de nedre. Ficklocken på de nedre
fickorna äro insydda i livsömmen. Sidfickorna hava en bredd av 17—19 cm. i överkanten
och 23—25 cm. i nederkanten. Uppslag på ärmarna, fastsydda samt 95 mm.
höga. Axelsleifar, som tillfästas t. o. m. kronan och med öppning på den högra för sabelkopplet
(se bild modell II b nästa sida).
Till uniformen bäres väst.
Kappa av mörkblått tyg, kommiss eller diagonal.
Kappan göres tvåradig med sex knappar i varje rad, den översta under kragen. Den nedersta
i jämnhöjd med sidfickan. Två fickor, rund fällkrage, lösa ärmuppslag 15 cm.
höga, sabelficka i vänstra sidfickan, dubbelsleif i ryggen med två knappar i bredd.
Längden 15—25 cm. nedanför knäna och försedd med sprund av lämplig längd. Kappan
förses Med axelsleifar som äro
fastsydda. De förses med kronor av
förgylld metall av den storlek som föreskrives
för de olika graderna. Under
kragen en sleif med knapp av metall
med länets vapen. Distinktionstecken
anbringas på ärmarna.
I stället för tygkrage kan krage av
svart krusigt päls-verk bäras. Ryttarkappa
göres så lång som erfordras för
att skydda underbenen vid ridning.
30

SVENSK POLIS Del 2
OVERALL
m/ä
31

SVENSK POLIS Del 2
OVERALL
m/ä och m/1965
Georg (Jigge) Palmgren 1958 på Riksettan
(E4:an) utanför Markaryd
f. 1925 i Kalmar d. 2001.
Samma Palmgren vid Statspolisen i
Stockholm 1959
32

SVENSK POLIS Del 2
OVERALL
m/1965
33

SVENSK POLIS Del 2
m/1968
ny overall och nya
gradbeteckningar
34

SVENSK POLIS Del 2
35

SVENSK POLIS Del 2
Overall m/1968
36

SVENSK POLIS Del 2
Polisens försvarsutrustning 1975
Dokumentet är underskrivet av Carl G Persson och Hans Holmer
Klipp från boken ”Dolda minnen- På vakt mot supermakt sidan 39”
Av Samuel Palmblad 2017
37

SVENSK POLIS Del 2
38

SVENSK POLIS Del 2
Polisens försvarsutrustning.
Uniform m/1959. denna uniform har
tillhört polismästaren i Ystad
Kaj Sune Hansson
f. 1936 i Raus, Helsingborg.
d. 2007 i Ystad
39

SVENSK POLIS Del 2
Bröstbricka m/1931
Förgyllt sköldformat emblem krönt med kunglig krona . I sköldens mitt två korslagda
fasces, i dess ovankant S:t Erik ( Stockholm )
Nya Polistidningen 1931 s132 : " Huvudstadens inspektionskonstaplar har i dagarna
fått särskilda tjänstetecken, angivande deras befälsställning i förhållande till konstaplar.
Märket är avsett att bäras på bröstet och överensstämmer med polisens mössmärke,
men formen är fyrkantig " i sin helhet citerad
Beskrivning i Kommunal författningshandbok för Stockholm 1931 s890 §20 :
" Polischef må bestämma, att å vänstra ärmen eller vänstra sidan av bröstet skall bäras
av polischefen fastställt tecken för utmärkande av viss tjänstgöring.
_Enligt ÖÄ:s order den 29 okt. 1930 skall konstapel, som kommenderats att i egenskap
av tjänsteförrättande uppehålla befattning såsom biträdande överkonstapel, under denna
tjänstgöring å vänstra sidan av bröstet bära särskilt tecken i storleken 50x72mm, krönt
av kungl. krona samt försedd med polisemblemet och däröver Stockholms stads vapen,
förgyllt. Tre kronor, en på vardera sidan av fasces samt en i fasces underkant.
Fästnål på frånsida. Bars på uniformsbröstet. Eskilstuna, Malmö, Uppsala och
Stockholm.
Eskilstuna
Malmö
Stockholm
40

SVENSK POLIS Del 2
Särskilda bestämmelser om förmanskap. 1941
37 §.
Utom av polischefen utövas förmanskap över polispersonalen av
1) polisintendenterna,
2) stadsfiskalen1 (polisassessorerna),
3) poliskommissarien (poliskommissarier),
4) överkonstaplar,
5) inspektions- och kriminalkonstaplar,2
en var i förhållande till den, som äger lägre tjänstegrad inom polisdistriktet (för landstingsområdet).
Polisman vid kriminalpolisavdelning må allenast i den mån det erfordras för utförande av
honom åliggande kriminalpolisverksamhet utöva förmanskap över polispersonal vid ordningspolisavdelning.
Därest personal från polisdistriktet tjänstgör tillsammans med personal från annat polisdistrikt
eller från landstingsområde, utövar den, som innehar högre tjänstegrad, förmanskap
över den, som har lägre sådan. Uppstår tvivelsmål om förhållandet emellan olika polismäns
tjänstegrader, äger den polischef, under vilken tjänstgöringen äger rum, att därom förordna.3
38 §.
När flera polismän av samma tjänstegrad,4 samlas till gemensamt utförande av tjänsteförrättning,
föres befälet av den, som genom den om förrättningen meddelade ordern blivit utsedd
till befälhavare. Sker sådan samling tillfälligtvis utan att någon bestämmelse angående
befälsföringen blivit igenom order meddelad, föres befälet av den i tjänstegraden äldste, intill
dess högre befäl eller order i berörda hänseende anländer.
1 Om stadsfiskalen icke är befriad från all befattning med polisväsendet.
2 I denna paragraf uppräknas samtliga inom polisdistriktet (för landstingsområdet)
förekommande befälsgrader.
3 Jfr gällande bestämmelser angående polispersonalens tjänstedräkt m. m.
4 Oavsett om de tillhöra samma polisdistrikt eller icke.
Förman är pliktig att söka vara ett föredöme i tjänsten för de underlydande. Han bör i förhållande
till dem städse iakttaga ett värdigt och sansat uppträdande. Erfordras tillrättavisning,
bör den givas på sådant sätt, att den icke väcker obehörig uppmärksamhet.
41

SVENSK POLIS Del 2
Bröstbricka m/41 Tillförordnad Biträdande
Överkonstapel.
tf. kommissarie GÖTEBORG
42

SVENSK POLIS Del 2
Bröstbricka m/41
Tillförordnad Överkonstapel.
43

SVENSK POLIS Del 2
Bröstbricka m/?
Tillförordnad Kommissarie.
Karlstad 1940
44

SVENSK POLIS Del 2
STABSTECKEN m/1985
45

SVENSK POLIS Del 2
Mössmärke för civila chaufförer vid
stockholmspolisen, när det infördes har jag inte klarat ut
men 1934 användes det fortfarande. Bilden tagen framför
polishuset på Kungsholmen 1934
46

SVENSK POLIS Del 2
Ordningspolisens beväpning. 1932
Vid den nu timade mobiliseringen av landets reservpolis har det visat sig, att den svenska
ordningspolisen i beväpning och beklädnad företer stora brister.
Tack vare att svenska folket i det stora hela är ett lugnt och fredligt folk ha polismännen
hittills förskonats att få känna följderna av dessa brister. Hur många av polisdistrikten inneha
t.ex. hjälmar till personalen enligt fastställd modell? Enligt 7 par. i beklädnadsreglementet
åligger det stad, som skall hålla reservpolis, att förse minst 1/3 av personalen med
hjälmar enl. fastställd modell.
Sablar användas ju i en del städer, men borde i en del fall egentligen höra hemma under
rubriken skrot och äro ej av fastställd modell. Visserligen medgiver ju övergångsbestämmelserna
i beklädnadsreglementet att äldre modeller få användas även efter nya lagens
ikraftträdande, men detta förutsätter likväl icke att rena skrotet skall få användas.
Läderhölster och bälten för pistoler ha i en del fall ej funnits i beredskap då trupp avsänts
till de norrländska oroshärdarna utan först senare tillställts truppen. Kan detta vara förenligt
med god ordning? Det skulle, givetvis inte skada om höga vederbörande ägnade sitt intresse
åt ordningspolisens utrustning någon gång, så att nu relaterade missförhållande för framtiden
undvikas och statens auktoritet till varje pris kan upprätthållas. Borde inte personalen mera
än hittills övas i vapnens bruk, i användandet av gasbomber och begagnandet av gasmasker
m. m.? Är detta icke lika viktigt som tjänstgöringen i övrigt?
Det är att hoppas att efter vad som förekommit på sina håll en bättre sakernas ordning i berörda
avseende kommer till stånd. G. Lbg.
Svensk Polistidning nr 17 1932
47

SVENSK POLIS Del 2
UTLANDSTJÄNST
Etiopien
1946-1957
Erik Kjellberg f.1910 i Bjuv
Kriminalassistent i Stockholm
d. 1975 i Hägersten
Svensk polispersonals tjänstgöring i Etiopien är onekligen
ett stycke unik svensk polishistoria. Den förste chefen för
Aba Dina Police College var landsfogde Axel Blomér. Han
efterträddes av polismästaren i Göteborg Hugo Höfde. Då
verksamheten upphörde 1957 var landsfogde John Lundwall
chef. Att fasces var impopulära i Etiopien efter Mussolinis
härjningar är förståeligt. När svenskarna kom ner till Etiopien
iförda skärmmössa med mössmärke m/26-41 blev detta
därför inte särskilt populärt. Till att börja med löste man
detta genom att fila bort fasces från mössmärket. Sedermera
gjordes en särskild etiopisk variant av mössmärket utan
fasces. Även axelklaffana hade en annan utformning än ”det
svenska originalet”; gradbeteckningen bestod även av en
kunglig krona närmast axelsömmen. Något särskilt tjänstetecken
fanns dock inte för polispersonalen.
Text: Carl Johan Cronlund 2004
48
Mössmärken för Etiopienpolisen

SVENSK POLIS Del 2
UTLANDSTJÄNST
Civilian Police Unit (CIVPOL)
49

SVENSK POLIS Del 2
Polisbricka för Lapptillsyningsmän m/1926-1971
Det första steget i Lappväsendets uppbyggande togs när en tjänst som lappfogde inrättades
i Jämtlands län 1885 för att medla mellan bofasta och renskötare. Det var tänkt som en tillfällig
åtgärd, men den permanentades och utvidgades dessutom till de båda nordligare länen.
I Norrbotten län tillsattes den första lappfogdetjänsten 1890. Den direkta orsaken var
att Ryssland (inklusive Finland) beslutat att stänga gränsen mot Sverige, vilket innebar att
det behövdes en myndighetsperson för att leda omflyttningar av renskötare från Sveriges
nordligaste delar. I Västerbottens län inrättades en lappfogdetjänst 1896 till följd av ökande
problem inom renskötseln. Därmed hade Lappväsendet byggts ut till alla de tre nordligaste
länen.
Jämtlands och Västerbottens län hade även fortsättningsvis en lappfogde vardera. Norrbottens
län delades 1916 i ett nordligt och ett sydligt lappfogdedistrikt, och 1937 tillkom även
ett östligt distrikt för skogslappbyarna. Därmed fanns tre lappfogdar i Norrbottens län. Totalt
var de alltså fem. Lappfogdarna rekryterades vanligtvis bland statstjänstemän och akademiker.
Till lappfogdens uppgifter hörde att övervaka att renskötarna följde renbeteslagen och
andra bestämmelser samt efterlevde renbeteskonventionerna med Norge och Finland. Han
skulle också främja en "god renskötsel". Vidare skulle lappfogden hålla uppsikt över den
del av kommunernas fattig- och barnavård som gällde samerna, samt avgöra vilka samiska
barn som skulle gå i nomadskola. Han skulle också lämna uppgifter till taxeringsnämnden
om renskötarnas beskattning. Om en renskötare ansökte om motbok bad Systembolaget om
ett utlåtande från lappfogden.
Eftersom lappfogdens arbetsuppgifter med tiden blev allt fler inrättades så småningom
också en lägre tjänsteposition inom Lappväsendet, de så kallade lapptillsyningsmännen. I
Norrbottens län kom den första tjänsten 1913 och i Västerbottens län året därefter. I Jämtlands
län kom permanenta lapptillsyningsmän först 1937. Dessa rekryterades ur lokalbefolkningen,
främst från böndernas krets, men någon gång bland renskötare. Lapptillsyningsmännen
var fältarbetarna som i praktiken utövade den direkta kontrollen av att
renskötarna följde gällande bestämmelser. Som mest fanns 13 lapptillsyningsmän i de tre
länen. Text: Wikiwand.
Modell 1926 Modell 1954
50

SVENSK POLIS Del 2
POLISBRICKOR m/1954
51

SVENSK POLIS Del 2
52

SVENSK POLIS Del 2
Legitimationskort – tjänstekort 1971-
Polisväsendets förstatligande den 1 januari 1965 medförde inga förändringar av uniform
eller polisbricka.
Men år 1971 den 1 juli — upphörde alltså polisbrickan att gäla. Som polislegitimation.
Den ersattes med en plast inbakat legitimationskort – tjänstekort som naturligtvis, det
måste även en som håller på gamla traditioner tyvärr erkänna, bättre fyller sitt avsedda
ändamål än den gamla polisbrickan, som lätt kunde förfalskas och ännu lättare i form av
vilken blank metallbit som helst kunde utnyttjas av skojare, eftersom det i verkligheten
inte var så många som visste hur en polisbricka såg ut.
Legitimationskort – tjänstekort polisskolan.
Man kan se att man först använde man häftklammer att fästa korten med,
senare blev det inbakade i plast med
personnummer.
53

SVENSK POLIS Del 2
Rikspolisstyrelsens författningssamling
ISSN 0347-545X
Rikspolisstyrelsens föreskrifter om tjänstekort för polisman (polislegitimation);
beslutade den 7 juli 1989.
Med stöd av 5 kap. 13 § polisförordningen (1984:730) och 10 § 3 p. förordningen
(1988:762) med instruktion för rikspolisstyrelsen meddelar rikspolisstyrelsen följande
föreskrifter.
Författningar
1 § För polislegitimationen gäller bestämmelserna i förordningen (1958:272) om tjänstekort,
(omtryckt i SFS 1989:446) och rikspolisstyrelsens föreskrifter om tjänstekort,
RPSFS 1988:9 (FAP 791-1).
Utförande
2 § Polislegitimationen skall vara utformad enligt bestämmelserna i rikspolisstyrelsens
föreskrifter om tjänstekort samt därutöver vara försedd med polisvapnet, ordet POLIS i
röd färg samt uppgift i svart färg om den myndighet som har utfärdat tjänstekortet, se bilaga.
Polislegitimationen skall bäras tillsammans med den av rikspolisstyrelsen fastställda polisbrickan
i ett för ändamålet avsett läderfodral, se bilaga.
RPS FS 1989:11
FAP 791-2 Utkom från trycket 23 augusti 1989
Rikspolisstyrelsen kan i särskild ordning förodna att polislegitimationen under en övergångstid
får bäras utan polisbricka vid vissa polismyndigheter.
RIKSPOLISSTYRELSEN
KLAS BERGSTRAND
Agneta Sundström
(Ekonomibyrån)
54

SVENSK POLIS Del 2
55

SVENSK POLIS Del 2
1989 infördes ny modell av polislegitimation.
Först var den märkt med ort och nummer, sedan blev det länet och nummer och i nutid
står det Polismyndigheten och ett nummer. Har någon undrat över varifrån alla
"nya" nationella polisbrickor kommer ifrån, så kan jag nämna att fabriken finns i
Kuressaare på Saaremaa (fd Ösel) Estland.
30/6 1995 utgick
brickan med
lokalt namn i
Växjö
1/7 1995 infördes
länets namn i
Kronoberg
56

SVENSK POLIS Del 2
Maskeradligan var en rånarliga
i Sverige som var aktiv
under slutet av 1980-talet
och början av 1990-talet.
Namnet kommer av att de
utförde rånen utklädda till
olika yrkesgrupper, oftast
poliser. Ledare för ligan var
Mats Rimdahl. Ligans tillhåll
förmodades vara på
Tuna, Stallarholmen. Ligan
bestod av ett flertal
personer, varav de flesta
hade en bakgrund inom Försvarsmakten.
Mats Rimdahl var före detta
officer.
Förfalskningar och Filmpolisers legitimationer.
57

SVENSK POLIS Del 2
GRADBETÄCKNINGAR 1954-1974
Text o layout Mikael Dalgren.
58

SVENSK POLIS Del 2
1974 nya emblem och tjänstetecken.
Armemblem
Mössträns
Inspektör
Kommissarie
Polisintendent
Polissekreterare
Polismästare, polisöverintendent,
bitr. Länspolismästare, bitr. Länspolischef
o Byråchef vid RPS
Länspolismästare, länspolischef, bitr. Länspolismästare
i Stockholm, Göteborg och Malmö
o Avdelningschef vid RPS
59

SVENSK POLIS Del 2
Rikspolischef
Länspolismästare i Stockholm,
Göteborg och Malmö
och överdirektör vid RPS
Länspolismästare Länspolischef,
bitr. Länspolismästare i Stockholm,
Göteborg och Malmö
och avdelningschef vid RPS
Polismästare, Polisöverintendent.
bitr. Länspolismästare bitr. Länspolischef
och Byråchef vid RPS
Polisintendent 20 x 7,5 cm original
60

SVENSK POLIS Del 2
61

SVENSK POLIS Del 2
1968
Nya gradbeteckningar på ärmarna
m/1968
POLISMAN
POLISASSISTENT
POLISINSPEKTÖR
POLISSKOMMISARIE
62

SVENSK POLIS Del 2
m/1974 Nya emblem mm.
63

SVENSK POLIS Del 2
64

SVENSK POLIS Del 2
65

SVENSK POLIS Del 2
2015 Nytt ärm emblem
Den nya kronan har vita pärlor i stället för som tidigare gul i
m/1992
Säpoemblem m/2015
Emblemet har sedan 2015 funnits med i Polismyndighetens föreskrifter och allmänna
råd om polisens uniformer. Men det har inte funnits i fysisk form förrän nu. På emblemet
syns Säkerhetspolisens heraldiska vapen och texten polis.
– Det var ett arbete som initierades i samband med att Klas Friberg (Säpos tidigare
chef, reds anm.) slutade. När han lämnade sa jag till honom att innan du lämnar måste
du inleda arbetet med att få till ett fysiskt märke, säger Mikael Sjöstedt.
Varför det dröjt säger han beror på att det helt enkelt inte prioriterats.
Fram till nu har Säpos poliser burit Polismyndighetens märke. Att de nu kan bära sitt
eget tycker Mikael Sjöstedt är en del i att visa att de faktiskt är två olika myndigheter.
– Vilket jag personligen tycker saknats lite i olika spår sedan vi blev en egen myndighet
2015.
Lämpliga situationer när emblemet ska bäras tycker han är dels när personer från
myndigheten representerar i uniform, som vid Polisens minnesdag och liknande.
Andra tillfällen där han ser det som lämpligt att bära är i operativ verksamhet, som
vid husrannsakningar, tillslag och rättegångar.
”Fint att kunna få bära vårt eget märke när vi representerar myndigheten”, säger Mikael
Sjöstedt, ordförande för Polisförbundet på Säpo om att poliserna där nu har fått
ett eget emblem att sätta på ärmen.
Saxat ur Polistidningen 4 oktober 2023
66

SVENSK POLIS Del 2
Ortsemblem
Rikspolisstyrelsen har i beslut 1988-03-04 medgivit "lokal utmärkning" på försök med ortsemblem
på polisuniformen.
Beslutet innebär ett försök tills vidare med lokal utmärkning.
För uniformerad polispersonal vid polismyndigheten i Växjö skall följande gälla:
1. Utmärkningen skall placeras på höger ärms övre del.
2. På plagg som inte har emblem på höger ärm, placeras den lokala utmärkningen
i jämnhöjd med vänster ärms emblem. Uniformsemblemen är endast
avsedda för Växjö polismyndighets personal och får ej spridas utanför denna
krets utan polischefens medgivande. På civilt plagg får emblemet bäras efter
eget bestämmande. Växjö den 20 mars 1990.
Lite om Rättviks ortsemblem.
Jan Nygård
Rättviks märke tog jag fram i 200 ex.
Varje polis fick 2st civila fick 1 var. Resten delade Pme J-O Onshagen ut på
sina chefsträffar.
Det började egentligen med att jag tog fram ett litet märke med ett huvud på en
dalahäst.
Problem uppstod när en heraldiker från RPS ringde och sa att huvudet var vänt åt fel
håll!
Berättade detta för Rolf Nilsson i Mora.
En månad senare kom Rolf och visade Moras märke! Då fick jag börja om.
Stängnäspolisens märke ritades av tf. poliskommissarie Göran Karlsson 1993
67
Polistidningen nr. 3 1988

SVENSK POLIS Del 2
68

SVENSK POLIS Del 2
En firma i Olofström, Blekinge tog
fram en plansch, men tyvärr saknades
många märken. Men för oss samlare
var det bättre än inget.
Polistidningen nr. 3 1988
Polismannen Christer Pettersson
Eskilstuna posera med det nya distriktsmärket
på framsidan.
Eskilstuna blev först ut i landet
med eget märke.
Foto: Ola Stuvemark
69

SVENSK POLIS Del 2
ALE ARVIDSJAUR ARVIKA
AVESTA BODEN BODEN-JOKKMOKK
BORLÄNGE BORÅS ENKÖPING
ESKILSTUNA ESLÖV FAGERSTA
70

SVENSK POLIS Del 2
FALKENBERG 1
FALKENBERG 2
FALKÖPING
FALUN GÄLLIVARE GÄVLE
GÖTEBORG GÖTEBORG VD 1 GÖTEBORG VD 2
GÖTEBORG VD 3 GÖTEBORG VD 4 GÖTEBORG V. FRÖLUNDA
71

SVENSK POLIS Del 2
GÖTEBORG FOS
(Fordon sektion)
GÖTEBORG INSATSGRP.
GÖTEBORG PIKETEN
GÖTEBORG HISSINGE PO5
Försök, aldrig burits. HALMSTAD 2 storlekar
HANDEN
HAPARANDA
HELSINGBORG 1 HELSINGBORG 2
HUDIKSVALL
HUDDINGE
72
HÄRJEDALEN

SVENSK POLIS Del 2
HÄRNÖSAND HÄSSLEHOLM JAKOBSBERG 2varianter
JOKKMOKK JÖNKÖPING KALIX
KALMAR
KARLSHAMN-OLOFSTRÖM
-SÖLVESBORG
KARLSKOGA
KARLSKRONA
KARLSTAD
3 färg varianter KATRINEHOLM
73

SVENSK POLIS Del 2
KINNA MARK SVENLJUNGA KIRUNA KRAMFORS
KRISTINEHAMN
KRISTIANSTAD 1
KRISTIANSTAD 2
KUMLA
KUNGSBACKA
KUNGÄLV
KÖPING
LANDSKRONA
74
LIDINGÖ

SVENSK POLIS Del 2
LIDKÖPING LINDESBERG LINKÖPING 3 storlekar
LJUNGBY-MARKARYD LJUSDAL LUDVIKA
LULEÅ LUND 3 storlekar MALMÖ 1
MALMÖ 2 MARIESTAD MARK
75

SVENSK POLIS Del 2
MELLERST ÄLVSBORG
MELLERUD
MJÖLBY
MORA
MÄRSTA
MÖLNDAL
MÖLNDAL
NORRKÖPING
NORRKÖPING
NORRTELJE 2 färger
NYKÖPING
76
OSKARSHAMN

SVENSK POLIS Del 2
PITEÅ ÄLVDAL
RONNEBY
RÄTTVIK LEKSAND
SALA
SANDVIKEN
SIMRISHAMN
SKARA
SKELLEFTEÅ
POMA Polisområde
Malmö
POMS Polisområde
Mellersta Skåne
PONS Polisområde
Nordöstra Skåne
77
PONV Polisområde
Nordvästra Skåne

SVENSK POLIS Del 2
POSS Polisområde
Södra Skåne SKÖVDE SKELLEFTEÅ 1
SOLLEFTEÅ
SOLLENTUNA
SOLNA SUNDBYBERG EKERÖ
STENUNGSUND TJÖRN ORUST
STOCKHOLM
STORUMAN SORSELE TÄRNABY
STRÄNGNÄS
STRÖMSTAD
78
SUNDSVALLA

SVENSK POLIS Del 2
SVENLJUNGA SÖDERHAMN SÖDERTÄLJE
TIERP TRANEMO TRANÅS
TRELLEBORG TROLLHÄTTAN UDDEVALLA
ULRICEHAMN UMEÅ UPPSALA 2 storlekar
79

SVENSK POLIS Del 2
VARBERG VETLANDA SÄVSJÖ VILHELMINA DOROTEA ÅSELE
VIMMERBY VÄNERSBORG VÄRNAMO
VÄSTERDALARNA VÄSTERVIK VÄSTERÅS
VÄXJÖ
YSTAD PD
80
YSTAD PO

SVENSK POLIS Del 2
CITYPOLISEN YSTAD 1 CITYPOLISEN YSTAD 2
ÅMÅL
ÄLMHULT
ÄNGELHOLM 1 ÄNGELHOLM 2
ÖREBRO
ÖRNSKÖLDSVIK 1
ÖRNSKÖLDSVIK 2
ÖSTERSUND
81

SVENSK POLIS Del 2
LÄNEN
BLEKINGE DALARNA GOTLAND
GÄVLEBORG
HALLAND
JÄMTLAND
JÖNKÖPING
KALMAR
KRONOBERG
NORRBOTTEN
SKARABORG
82
SKÅNE

SVENSK POLIS Del 2
STOCKHOLM ?
SÖDERMANLAND
UPPSALA
VÄRMLAND
VÄSTERBOTTEN
VÄSTERNORRLAND
VÄSTMANLAND
VÄSTRA GÖTALAND
ÖREBRO
ÖSTERGÖTLAND
83

SVENSK POLIS Del 2
Ej officiella märken
Framtagna för väskor mm efter år 2000, märkena ligger inte i någon
särskild ordning.
84

SVENSK POLIS Del 2
1992 Samtidigt med införandet av ny polisuniform införs ett nytt
gradbetecknings- system.
Det nya gradbetecknings systemet bygger i huvudsak på nu gällande system med eklövsgaloner
i olika bredd och antal.
Utgångspunkten för arbetet har varit dels att minska gradbeteckningarnas storlek i förhållande
till dagens, dels att särskilja färdigutbildad polispersonal från aspiranter eftersom
dagens system har orsakat praktiska problem. Dessutom har man tagit bort galoner
av ren prydnadskaraktär och som saknar särskiljande betydelse.
De nya gradbeteckningarna flyttas från ärmen till axelklaffen. Härigenom har gradbeteckningen
inte bara blivit mindre utan också lättare att uppfatta genom sin högre placering,
inte minst i folksamlingar.
Vid en del tillfällen, särskilt i större städer, har polisaspiranter av sina chefer förväxlats
med färdigutbildade polismän och därför löpt risk att tilldelas tjänsteuppdrag av alltför
kvalificerad natur. För att förhindra detta i framtiden har i det nya systemet införts en
krona som tecken på att polismannen är lägst polisassistent och alltså bör kunna tilldelas
uppdrag av kvalificerad natur. Kronan, som bärs på axelklaffen, är en gammal poliskrona
som kommer från polisuniform m/22 och då bars på den s.k. ståndkragen.
Inledningsvis har man också tagit bort det så kallade fyrkantssnöret (den lilla extra galonen
överst i gradbeteckningen) som idag bärs av alla intendenter, kommissarier och inspektörer,
eftersom fyrkantssnöret i dagens system saknar särskiljande betydelse.
Fler tjänstegrader
Under arbetets gång har det framkommit önskemål om flera tjänstegrader i den egentliga
polismanskarriären. Idag finns endast tre tjänstegrader (polisassistent, inspektör, kommissarie)
för 16.000 befattningshavare i denna karriär, medan det för polischefskarriärens
cirka 300 personer finns sex.
Med hänsyn till dessa önskemål har det inrättats tre nya tjänstegrader i polismanskarriären.
Det är kommissarie med särskild tjänsteställning, inspektör med särskild tjänsteställning
och polisassistent med X års tjänstetid. (Antalet år ännu ej fastställt). För att kunna
skilja dessa från övriga har man infört det s.k. fyrkantssnöret som bäres närmast under
kronan. I detta sammanhang har således fyrkantssnöret fått en särskiljande betydelse och
fyller en funktion.
När det sedan gäller frågan om vilka kommissarier och inspektörer som ska ha särskild
tjänsteställning, beslutas detta av länspolismästare respektive avdelningschef vid Rikspolisstyrelsen.
Tilldelning av särskild tjänsteställning bör, för att syftet med tjänstegraden
inte ska förfelas, vara restriktiv. Rikspolisstyrelsen kommer inom kort att utfärda vissa allmänna
riktlinjer för hur begreppet särskild tjänsteställning bör hanteras.
Det nya gradbeteckningssystemet har tagits fram av en arbetsgrupp under ledning av
polismästare Holger Radner i nära samarbete med berörda fackliga organisationer. Gruppen
i övrigt har bestått av poliskommissarie Anders Olofsson, poliskommissarie Jan
Åke Liljedahl och polisinspektör Lars Klevensparr samt som adj. ledamot Sven Wihlborg,
Svenska Polisförbundet.
Svensk Polis Nr 11 november 1994
85

SVENSK POLIS Del 2
Polisassistent Poliskommissarie Rikspolischef
86

SVENSK POLIS Del 2
20?? Infördes röd färg i kronan
87

SVENSK POLIS Del 2
88

SVENSK POLIS Del 2
2017 Infördes ny form på kronan
Gradbeteckningar
2 § Gradbeteckningar anger vilken tjänstegrad en polisman
har uppnått.
Gradbeteckningar utgörs av krona, fyrkantssnören och
eklövsgaloner.
3 § Gradbeteckningar ska bäras på uniformens axelparti om
det inte av taktiska eller säkerhetsmässiga skäl är olämpligt.
Vid bärande ska eklöven peka bakåt med stjälkarna
riktade framåt. Till högtidsuniform ska gradbeteckningar
bäras på ärmarna.
Rikspolischef/
Säkerhetspolischef
Biträdande
säkerhetspolischef
Polisdirektör Polismästare
på ledningsnivå 5 samt efter
särskilt beslut från rikspolischefen
89
Biträdande polisdirektör
Polismästare på ledningsnivå 5
samt efter särskilt beslut från
rikspolischefen

SVENSK POLIS Del 2
Polismästare
chef på ledningsnivå 4
Polismästare som är biträdande/ställföreträdande
chef på
ledningsnivå 4
Polismästare/
Polisöverintendent
Polisintendent chef för
lokalpolisområde
Polissekreterare
90
Polis-/
Kriminalkommissarie
chef på ledningsnivå 3 eller
4

SVENSK POLIS Del 2
Polis-/Kriminalkommissarie biträdande
chef på ledningsnivå 3 eller 4; Befäl/
arbetsledare och chef för befälsgrupp bestående
av befäl på indirekt nivå t.ex. grupp
med vakthavande befäl
Polis-/
Kriminalkommissarie
Polis-/
Kriminalinspektör
chef för grupp
Polis-/
Kriminalinspektör,
befäl/arbetsledare
Polis-/
Kriminalinspektör
91
Polisassistent medarbetarnivå
5

SVENSK POLIS Del 2
Polisassistent
medarbetarnivå 4
Polisassistent
medarbetarnivå 3
Polisassistent
medarbetarnivå 2
Polisassistent medarbetarnivå
1
Polisaspirant
Studerande vid
polisutbildningen
92

SVENSK POLIS Del 2
Utbildningstecken
Utbildningstecken visar att bäraren genomgått en utbildning för vilken utbildningstecken
har fastställts av Polismyndigheten.
Utbildningstecken får bäras av personal som med godkänt resultat genomgått en utbildning
för vilken utbildningstecken har fastställts av Polismyndigheten. Endast ett utbildningstecken
får bäras.
Utbildningstecken i textil, max 65 x 65 mm får bäras på vänster ärm ovanför ärmemblem
eller på motsvarande plats. Upphör tjänstgöringen som utbildningen avser får utbildningstecknet
inte längre bäras. Utbildningstecken i guldfärgad metall, max 30 x 30 mm. Heraldisk
symbol tydligt kopplad till verksamheten, omsluten av lagerkrans, får bäras på vänster
bröstficka eller på motsvarande plats.
Beslut om införande av nya utbildningstecken fattas i samband med införande av utbildning,.
Beslut fattas av rikspolischefen.
PMFS 2022:10
FAP 798-1
93

SVENSK POLIS Del 2
Godkända Utbildningstecken 2020
94

SVENSK POLIS Del 2
Nya godkända utbildningstecken 2023
95

SVENSK POLIS Del 2
Handfängsel (Snuttran)!
Så sent som 1969 delades dom ut på polisskolan
med läderfodral.
Varianter!
96

SVENSK POLIS Del 2
SABLAR
1926 ändrades fäste och bär anordningen för sablarna, i stället för ett
fäste mitt på baljan och ett högt upp, blev det två högst upp. Detta innebar
att sabeln nu hänger rakt upp och ned och inte snett bakåt som
tidigare. När nya bestämmelse infördes ändrades en del baljor för att
tillgodose kopplets fästanordningar, se bild nr 00 Det lades även till
nya polisvapnet på handbygelen där det tidigare var stadens emblem.
Det förekommer också namnet på stadens poliskår också typ:
Kalmar Polisdistrikt.
Modell 1926
97

SVENSK POLIS Del 2
Avskrift text:
STATSPOLISINTENDENTEN.
KOMMANDOORD
Vid användning av sabel under polistjänstgöring.
/statspolisen/
1/ Färdiga till sabel. Sabelns säkerhetsspärr
öppnas och portepéen vecklas ut, sittande kvar
vid sabelfästet.
2/ Sabel ut. Sabeln drages ur baljan av samtliga
på en gång och klingan höjes så att sabelfästet
hamnar i höjd med hårfästet.
3/ Portepéen fast. Portepéefästet flyttas längst
upp på sabelhandtaget /vid polisemblemet/ och
portepéen fästet om handleden, varvid tillses att
löparen på portepéen drages åt om handleden.
4/ Försvarshugg. Lämpliga hugg– kvart, ters–
utföres, allteftersom motståndarna använda sig
av tillhyggen eller kasta sten och dyligt. Huggen
böra ej riktas mot huvud och andra mera ömtåliga
delar, utan mot armar och handleder, om
käppar och andra tillhyggen användas, samt i övrigt
mot ryggslutet.
5/ Rensa gatan- torget. Har en folkmassa övergått
till våld får givetvis sabeln användas på
mest effektiva sätt, men även i dessa fall bör viss
hänsyn tagas till det förhållande, att sabelhugg i
ansiktet- särskilt blödande - lätt användes som
exempel på, att polisen varit nervös och använt
större våld än nöden krävt.
6/ Sabel in. Sabeln stickes ned i baljan och spärren
knäppes över.
Stockholm den 15 november 1933.
Erik Ros.
Statspolisintendent.
98

SVENSK POLIS Del 2
Emblem på handbygelen på sablar för 1926
99

SVENSK POLIS Del 2
MÖSSMÄRKE modell 1954
Stort mössmärke
Höjd 65 mm.
Bredd 50 mm
Stort mössmärke men välvd så
att det passade mc-hjälmar mm.
Litet mössmärke
Höjd 45 mm.
Bredd 35 mm.
100

SVENSK POLIS Del 2
FÖRSÖKSMODELLER MÖSSMÄRKE 1974
Av förgylld metall bestående av en med kunglig krona krönt sköld med lilla riksvapnet,
lagd över två korsade fasces vilande på eklöv.
Bäres till blå och vit skärmmössa.
Bäres till vintermössa, manlig polisman.
Provmärke
målat blått i skölden och
rött i kronan
Höjd 65 mm. Bredd 50 mm
Provmärke
blå perlon i skölden, målat
rött i kronan
Höjd 65 mm. Bredd 50 mm
101

SVENSK POLIS Del 2
MÖSSMÄRKE modell 1974
Av förgylld metall bestående av en med kunglig krona krönt sköld med lilla riksvapnet,
lagd över två korsade fasces vilande på eklöv, skölden belagd med blå perlon och kronans
botten mellan kronbyglarna med purpurröd perlon.
Bäres till blå och vit skärmmössa.
Bäres till vintermössa, manlig polisman.
Stort mössmärke
med låsskruv
Höjd 65 mm.
Bredd 50 mm
Litet mössmärke
Höjd 45 mm.
Bredd 35 mm.
102

SVENSK POLIS Del 2
MÖSSMÄRKEN modell 1992
Mössmärken, metall, för polisman är förgyllda och består av lilla
riksvapnet lagd över två korsade fasces vilande på eklöv. Skölden är
belagd med blå färg och del av kronans botten med rött mellan
kronbyglarna. Försedda med fästanordningar. Höjd 65 mm och bred
48 mm för mössa m/92, skärm, och 45 mm respektive 34 mm för mössa
m/92, båt.
RPSFS 2004:10
Höjd 65 mm Bredd 52 mm
Höjd 45 mm Bredd 35 mm
De första mössmärkena tillverkades i Holland
av firman Delta Houten
103

SVENSK POLIS Del 2
Mössmärken i tyg m/1992- ”baseball”
Provmärke ej godkänt.
Höjd 80 mm Bredd 58 mm
Höjd 72 mm Bredd 58 mm
Mössmärken i tyg m/2012- ”Mössa” Mössmärken tryckt m/2011 ”Id-mössa”
104

SVENSK POLIS Del 2
MÖSSMÄRKEN modell 2004
Mössmärke, metall, för studerande vid polisutbildningen består av i
blått fält två korslagda fasces överlagda med en fackla. Skölden lagd
på en eklövskrans av guld. Försedd med fästanordning.
Höjd 45 mm och bredd 40 mm.
RPSFS 2004:10
Mössmärke, tyg, för studerande vid polisutbildningen
består av två korslagda facses med överliggande
fackla i blått fält. Skölden lagd på en
eklövskrans. Märket är vävt i gult, svart, blått och
rött, på frånsidan kardborre. Höjd ca 60 mm. För
vintermössa
Till vänster
första mössmärket i tyg till
båtmössa.
Klister på baksidan
Höjs 40 mm bredd 30 mm
105

SVENSK POLIS Del 2
Mössmärke m/1992, civil, metall, för civilanställd personal,
musik- och kör verksamhet består av lilla riksvapnet.
Märket har färgerna gult, blått samt rött. Försedd med
fästanordning. Höjd 60 mm och bredd 30 mm.
Mössmärke, tyg, för civilanställd personal består av lilla riksvapnet.
Märket är vävt i gult, svart, blått och rött, på baksidan kardborre.
Höjd ca 60 mm.
106

SVENSK POLIS Del 2
MÖSSMÄRKEN modell 2004
Mössmärken, metall, för polis är förgyllda och består av lilla riksvapnet lagd
över två korsade fasces vilande på eklöv. Skölden är belagd med blå färg och
del av kronans botten med rött mellan kronbyglarna. Försedda med fästanordningar.
Höjd 65 mm och bredd 48 mm
för Mössa m/92, skärm, och 45 mm respektive 34 mm för
Mössa m/92, båt. PSFS 2011:1
MÖSSMÄRKEN modell 2015
Ska bäras av polisman som tjänstgör vid Polismyndigheten på
mössor som vid tilldelning är förberedda eller försedda med
mössmärke. Polisvapnet, gul/guldfärgad, blå,
röd och vit (Det vänstra märket är fel ifyllt i kronan).
PSFS 2022:10
107

SVENSK POLIS Del 2
Tack till alla er som hjälpt mig med bilder och
kommentarer i boken.
Mikael Tegner Alingsås
Richad Karlsson Västervik.
Håkan Thelin Attersta.
Jan Eriksson Eslöv.
Kjell Högman Flisby
Roger Lampinen Luleå.
Anders Fahlgren Partille.
Dennis Petterson Handen.
Kjell Gustavsson Strängnäs
Mats Adolfsson
Sara Strömberg verksamhetsutvecklare NOA
108

SVENSK POLIS Del 2
Om Jörgen Sjöblom
Född i Ronneby. Bor i Växjö sedan 1971. Mitt samlande
började egentligen i rätt tidig ålder då nästa alla i min
släkt jobbade inom det militära, polisen eller inom sjukvården,
så det var inte svårt att få denna böjelse som
det är att samla. Först blev det manskapsuniformer men
efter det att jag blev näst intill utskrattad av en stor
samlare i Sverige, det gjorde att jag avyttrade alla dessa
uniformer som det senare visade sig vara svåra att få
tag i kompletta. I samma veva fick jag två polisbrickor
av min ena morbror, allt detta är nu historia.
2023 gav jag ut boken ”Svensk Polis Del 1 1855-1926”.
Nu är det dags att följa upp den med denna bok från
1926-2024. Mycket har hänt under denna tid och framför
allt på 2000-talet
Jörgen som Särskild Beredskapspolis
2005 i tjänst efter stormen ”Gudrun”.
ISBN 978-91-527-3056-0