You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
inspirationsmaterial
FOTO Jonas Persson<br />
KOSTYMSKISSER Karin Betz<br />
TEXT Emma Larsson, Johan Tötterström<br />
GRAFISK FORM Pia Lindgren
Inledning<br />
Detta inspirationsmaterial är tänkt att användas inför eller<br />
efter ett besök på operaföreställningen <strong>Snösystern</strong>. En introduktion<br />
kan göra stor skillnad och väcka lust och intresse för<br />
föreställningen. Naturligtvis kan man avnjuta en föreställning<br />
utan förberedelser, men med lite förkunskaper kan det bli en<br />
rikare upplevelse. Och att ge utrymme för reflektion efter<br />
föreställningen kan ge ny förståelse för vad ni upplevt, eleverna<br />
har kanske tolkat och sett olika saker i samma föreställning.<br />
Scenkonst kan väcka olika tankar och känslor och vara<br />
drabbande, härlig, svår, skrämmande eller likgiltig. Det finns<br />
ett värde i att komma bort från att tänka i termer om bra eller<br />
dåligt. Istället kan man uppmuntra till att tex tolka musiken,<br />
karaktärerna, kostymen, handlingen; finns det något budskap?<br />
Kom ihåg - det finns inga rätt eller fel när det kommer<br />
till individens egna upplevelse av föreställningen.
Handling<br />
Julian tycker att julen är det bästa som<br />
finns och snart är den här! Dessutom fyller<br />
han år på julafton.<br />
Men i år är ingenting som det brukar vara.<br />
Julian och hans familj bär på en stor sorg<br />
efter storasyster Juni som inte lever längre.<br />
Mamma och pappa verkar helt ha glömt<br />
bort att det snart är jul, och Julian tänker<br />
att det nog aldrig kommer att bli som<br />
vanligt igen.<br />
Så en dag träffar han Hedvig, som har glitter<br />
i ögonen och världens största leende.<br />
Hedvig förstår precis hur viktig julen är.<br />
Hon får honom att minnas hur härlig den<br />
kan vara, och han tänker att det kanske<br />
kan bli jul ändå.<br />
Men det är något som inte stämmer med<br />
Hedvig. Varför är hon alltid ensam hemma?<br />
Vem är den mystiske mannen som smyger<br />
runt i hennes trädgård? Vad är det hon<br />
döljer?
Övning 1<br />
– Gestalta känslor med röst och kropp<br />
· Börja med att välja en sång som alla i gruppen kan, ni ska nu testa att<br />
gestalta den sången med olika känslor.<br />
· Dela in klassrummet i fyra rutor, välj vilken känsla som gäller i varje ruta<br />
(lägg ut lappar om det är svårt att minnas vilken känsla som är var).<br />
Förslag på känslor att testa: glad, ledsen, arg, besviken, uppgiven,<br />
förvånad, generad, nyfiken, irriterad, kylig, nervös, panikslagen, lat,<br />
skamfull, blyg, rädd, avundsjuk, självsäker, kärleksfull, harmonisk.<br />
· Om gruppen vågar, dela in i två grupper så att ena halvan börjar vara<br />
publik och tittar på andra halvan, byt sen så alla får testa.<br />
· Eleverna går runt i rummet och varje gång man går in i en ny ruta så<br />
färgas sången och kroppsspråket av den känsla som råder i rutan.<br />
Testa alla känslor.<br />
Efteråt kan ni reflektera tillsammans över vad de olika känslorna<br />
gav till sången, om det var någon känsla som passade bättre och<br />
vilken känsla som inte alls passade till sången. Var det något som<br />
var svårt? Var det något som var lätt?<br />
Övning 2<br />
– Reflektera över hur man kan finnas för en vän/familjemedlem som är ledsen<br />
Gruppen ska få reagera på ett antal påståenden. Om de håller med i påståendet<br />
så ställer de sig upp, om de inte håller med så sitter de kvar och om de inte vet<br />
lägger de armarna i kors (be eleverna vara tydliga i sitt kroppsspråk). Efter varje<br />
påstående kan man låta ordet bli fritt och låta eleverna förklara sina val.<br />
Poängtera att det inte finns något rätt eller fel, det är bara intressant om<br />
eleverna har tänkt olika.<br />
När någon är ledsen så syns det tydligt.<br />
Om någon är ledsen ska man låta den vara i fred.<br />
Om någon är ledsen så frågar jag alltid varför.<br />
Jag tycker det är svårt att muntra upp någon som är ledsen.<br />
Om min närmsta vän är ledsen vet jag exakt vad jag ska göra.<br />
Jag försöker alltid se till att den som är ledsen inte är ensam.<br />
Jag säger alltid till en vuxen om jag ser en vän som är ledsen.<br />
Jag tycker det är jobbigt när min vän är ledsen, jag blir själv ledsen då.<br />
· När min vän är ledsen försöker jag avleda med att göra något annat.<br />
Avsluta med att vända på frågan och låta eleverna berätta hur de själva<br />
önskar att bli tröstade när de är ledsna eller mår dåligt. Hur vill du bli<br />
bemött när du är ledsen? Finns det något som du skulle önska att dina<br />
vänner gjorde när du mår dåligt?
Övning 3<br />
– Lyssna och analysera musik<br />
Denna övning kan göras i mindre grupper eller två och två. Låt alla grupper<br />
välja varsin låt – det kan vara en favoritlåt eller något nytt som de inte lyssnat<br />
på förut. Gruppen ska nu lyssna noga på låten, gärna flera gånger och försöka<br />
svara på följande frågor:<br />
Vad handlar låten om?<br />
Vad är det för känslor i låten?<br />
Vilka instrument hör ni?<br />
Får ni upp några bilder i huvudet när i lyssnar?<br />
· Förmedlar musiken och texten samma sak?<br />
Låt grupperna spela upp låtarna för varandra och<br />
berätta vad de kommit fram till.<br />
Övning 4<br />
– Att göra efter föreställningen<br />
Läs regissörens tankar om föreställningen och prata om följande:<br />
Var det något i föreställningen som drabbade er extra hårt?<br />
Kände ni igen er i något i föreställningen?<br />
Kan ni känna er maktlösa nån gång, i såfall när?<br />
· Har du makt att ändra på saker som du tycker<br />
är fel eller orättvist? Vad gör du i såfall?
När jag var liten kunde jag ibland undra varför de vuxna, t ex mina föräldrar,<br />
inte ändrade på saker som varit fel länge. De kunde låta samma gamla problem<br />
få fortsätta år efter år. Det gjorde mig ganska arg när de som var vuxna<br />
och mäktiga inte kunde se till att det funkade för oss som var små och maktlösa.<br />
Jag funderade noga över alla de saker jag skulle göra annorlunda när jag<br />
blev vuxen...<br />
Hemma hos Julian och Augusta, i <strong>Snösystern</strong> har de vuxna blivit djupfrysta av sorg<br />
efter att ha förlorat ett av sina barn. Men de ser inte att barnen som finns kvar,<br />
mitt framför näsan på dem, behöver komma vidare. Istället har det uppstått en<br />
sådan obalans att det är som om själva livet och döden har bytt plats. De som<br />
lever verkar inte riktigt leva – och de som är döda verkar inte vara riktigt döda.<br />
Jag gillar att huvudpersonen Julian blir arg till slut. Han blir så arg att ingenting<br />
kan fortsätta som förut. Han tänker inte vänta tills han är vuxen med att ändra<br />
på saker, för han har en lillasyster som är ännu mindre och ännu mer maktlös än<br />
han. Så han tar i med hårdhandskarna med både Livet och Döden för att balansen<br />
mellan dem ska falla på plats.<br />
Jag är osäker på om jag hade fixat det. Men kanske är det så: att fundera på<br />
vad man vill ändra på – det kan vara nog så stort. Ja, det är nog det viktigaste<br />
i <strong>Snösystern</strong>-berättelsen för mig. Att även om det inte alltid går att göra så<br />
mycket när man är liten och maktlös – så går det att tänka på och fantisera om<br />
hur man vill att det ska vara. Det är lite som magi. Själva tankarna kan få saker<br />
att börja hända.<br />
Linda Mallik, regissör
··MALMOOPERA.SE<br />
Tips!<br />
Vill du fördjupa dig i berättelsen läs<br />
boken <strong>Snösystern</strong> av Maja Lunde!<br />
Läs mer på Malmö Operas hemsida<br />
malmoopera.se/snosystern
Change language