Vår Fågelvärld - Levande_skogar (2023-4)

More documents

Recommendations

Info

Rosenticka. VILKET ÄR DÅ generaldirektör Herman Sundqvists drag för att föra utvecklingen närmare målet? – Vi har vidtagit åtgärder för att det ska bli mer entusiasm. Vi kallar det Gröna Steg. Spänstiga och tuffa, men nåbara. När man nått dem firar man en stund och sen sätter man nya mål. Det finns Gröna Steg för en rad områden, till exempel för kantzoner med träd vid vattendrag, för mängden döda träd i skogen och för skogsbrukets påverkan på forn- och kulturminnen i skogen (kulturmiljöer). Vissa steg har en tydlig koppling till arbetet med att ta miljöhänsyn vid avverkning och andra skogsbruksåtgärder, medan andra rör mer övergripande aspekter som till exempel variation i skogsskötsel och viltförvaltning. Gunnar Lindén, på LRF, är positiv till de gröna stegen. – I grunden är de bra, men problemet är att vi ändå kommer att utvärderas mot miljömålets preciseringar. Det borde i så fall tydliggöras att det är de gröna stegen vi ska sträva mot, säger han. OM GUNNAR LINDÉN menar att grundproblemet är att målet är omöjligt att nå på grund av, framför allt, preciseringarnas ambitionsnivå, så har Herman Sundqvist delvis andra förklaringar till varför målet inte nås. – Det är en kombination av olika saker. Det handlar om styrmedel och resurser till naturvårdande skötsel och till områdesskydd. Men också om tid. Som ett exempel hade ni en artikel i Vår Fågelvärld om hyggen med och utan naturhänsyn där det var markant skillnad om man hade lämnat träd och gjort kantzoner. En del åtgärder tar tid på sig innan de ger resultat. Levande skogar handlar sedan inte bara om biologisk mångfald, utan även om andra aspekter. I SIN FÖRDJUPADE rapport skriver Skogsstyrelsen om vilka åtgärder de ser som viktiga. En av dem riktas mot politikerna. Skogar med höga naturvärden ska inte avverkas, samtidigt som systemet FOTO: NIKLAS ARONSSON Det är en kombination av olika saker. Det handlar om styrmedel och resurser till naturvårdande skötsel och till områdesskydd. ska bygga på frivillighet och äganderätten stärkas. Dessutom är pengarna för att bilda områdesskydd otillräckliga. Denna paradox vill Skogsstyrelsen att politikerna reder ut. – I den skogspolitiska propositionen som riksdagen behandlade 2021 så sägs det att skogar med höga naturvärden inte ska avverkas utan de ska skyddas. Samtidigt som utgångspunkten ska vara att initiativet ska komma från markägaren när det gäller formellt skydd. Om du då har skogar med höga naturvärden där markägaren inte tar initiativ till formellt skydd, hur ska de då hanteras? Det tycker vi är en otydlighet och det har vi spelat till regeringen att det här behöver den förtydliga, säger Herman Sundqvist. Gunnar Lindén på LRF igen: – Politikerna har inte tagit ansvar genom att sätta ned foten när det gäller avvägningar mellan produktionsmål och biologisk mångfald. Vi når inte målet med bibehållet skogsbruk. Om vi ska ha nuvarande produktionsmål måste vi ändra i miljömålen. Idag är det otydligt. Politikerna behöver sätta ned foten även om det skulle få konsekvenser för skogsproduktionen så vore det bättre att få veta. Det finns en osäkerhet idag. MAGNUS NILSSON, MILJÖKONSULT, skrev 2018 rapporten Skydda lagom för Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO). Föresatsen var att leta efter kostnadseffektiva vägar för att nå miljömålet Levande skogar. – Prio 1 för att nå miljömålet måste vara att anpassa verksamheten på de brukade arealerna så att behovet av reservat kan minimeras. Då kan miljömålets effekter på det möjliga virkesuttaget begränsas och konflikten mellan naturvårdsintressen och resten av samhället minimeras, säger han. Han dömer ut principen ”frihet under ansvar”, som innebär att miljömålet i skogen inte ska säkras genom lagar och myndighetsutövning i första hand utan genom markägarnas egna initiativ. – Frivilligheten är en bluff. Tänk en markaffär med två köpare. Den ena tänker ta stora naturhänsyn och räknar därför med sämre lönsamhet, den andre tänker strunta i naturhänsynen och har därför råd att betala mer för marken. Principen ”frihet under ansvar” gynnar systematiskt dem som driver det tuffaste skogsbruket – girigast bestämmer. – I stället borde vi FOTO: CARL-AXEL FALL Magnus Nilsson, miljökonsult i bland annat skogsfrågor. vår fågelvärld | 4.2023 21
FOKUS Sveriges miljömål Klibbticka. FOTO: NIKLAS ARONSSON Principen ”frihet under ansvar” gynnar systematiskt dem som driver det tuffaste skogsbruket – girigast bestämmer. ha mera ambitiösa krav som gäller överallt, och den nivån kan till exempel uttryckas i form av en högre ersättningströskel än idag. Nuvarande tröskel är så låg att man som skogsägare nästan kan bära sig åt hur som helst innan samhället kan ingripa. – Om samhället vill kräva mer än de generella reglerna ska ersättning självfallet utgå, säger Magnus Nilsson. Även han menar att en förklaring till att målen inte nås är att det saknas styrmedel. – Jag vill påstå att det i stort finns en enighet om vad som behöver göras. Vi behöver regelverk och styrmedel som leder mot miljömålet. Vi kan till exempel inte ha ett system som i praktiken ekonomiskt straffar dem som har mycket nyckelbiotoper på sin mark, säger Magnus Nilsson. – Jag tycker också att det är knepigt med artskyddsförordningen, som liksom förutsätter att man kan frysa den nuvarande artsammansättningen. Men i naturen är förändringen egentligen det enda som består. – Så vad ska naturvårdslagstiftningen sikta på? Kärnan i politiken kan i varje fall inte vara att förhindra skogsbruk på en viss plats bara för att man har hittat bombmurkla eller något annat där. Fokus måste vara att bevara helheten, förutsättningarna för den ekologiska dynamiken. Vad man ska göra när man hittar ekologiskt känsliga arter är inte så lätt att säga, men en ordning där någon som hittar något sådant på sin mark själv får ta kostnaden är inte rimlig, fortsätter Magnus. Det ger perversa incitament på tvärs med miljömålen. ÖVERLAG ÄR DET svårt att se hur skogsägare som vill arbeta för höga naturvärden framför att bedriva ett mer konventionellt skogsbruk ska bemötas. Herman Sundqvist igen: – Vi har pekat på bristen på ekonomiska incitament för en markägare som vill sköta sin skog så att den får en hög biologisk mångfald. Hur gör man för att sköta skogen på olika sätt, till exempel för att härbärgera biologisk mångfald? Jag kan inte svara på det, men det är något som vi ser ett stort behov av och som vi har lyft, säger han. Här håller Gunnar Lindén, LRF, med. – Vi ska skydda miljöer som är särskilt värdefulla framför platser som innehåller enstaka arter. Svårigheten är att hitta sätt att bedöma detta på. Det är ett problem idag att den skogsägare som vill skapa höga naturvärden på sin mark straffas. Vi behöver hitta nya skyddsformer som bygger på frivillighet och som kan vara flexibla i tid och rum. Vi måste acceptera att alla arter inte kan bevaras överallt. Däremot är det viktigt att principen frihet under ansvar är kvar, säger han. EN VIKTIG SKILJELINJE är tveklöst principen frihet under ansvar som skogsnäringen vill ha kvar, men som Magnus Nilsson vill ha bort. För FOTO: NINNI ANDERSSON/REGERINGSKANSLIET Romina Pourmokhtari (L), miljöminister. 22 vår fågelvärld | 4.2023
Page 1 and 2: FOKUS Sveriges miljömål text Nikl
Page 3: FOKUS Sveriges miljömål FOTO: LYN

Vår Fågelvärld - Levande_skogar (2023-4)

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?