Vår Fågelvärld - Levande_skogar (2023-4)
Vår Fågelvärld (i dagligt tal ”VF”) är BirdLife Sveriges medlemstidning och utkommer årligen med sex nummer. VF har en populärvetenskaplig inriktning och handlar om fåglar, fågelskådning och fågelskydd över hela världen, men tonvikt ligger på Sverige. Vill du också läsa tidningen? Bli medlem för endast en krona om dagen. https://birdlife.se/medlem
Vår Fågelvärld (i dagligt tal ”VF”) är BirdLife Sveriges medlemstidning och utkommer årligen med sex nummer. VF har en populärvetenskaplig inriktning och handlar om fåglar, fågelskådning och fågelskydd över hela världen, men tonvikt ligger på Sverige.
Vill du också läsa tidningen? Bli medlem för endast en krona om dagen. https://birdlife.se/medlem
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Rosenticka.<br />
VILKET ÄR DÅ generaldirektör Herman Sundqvists<br />
drag för att föra utvecklingen närmare målet?<br />
– Vi har vidtagit åtgärder för att det ska bli mer<br />
entusiasm. Vi kallar det Gröna Steg. Spänstiga och<br />
tuffa, men nåbara. När man nått dem firar man en<br />
stund och sen sätter man nya mål.<br />
Det finns Gröna Steg för en rad områden, till<br />
exempel för kantzoner med träd vid vattendrag,<br />
för mängden döda träd i skogen och för skogsbrukets<br />
påverkan på forn- och kulturminnen i skogen<br />
(kulturmiljöer). Vissa steg har en tydlig koppling till<br />
arbetet med att ta miljöhänsyn vid avverkning och<br />
andra skogsbruksåtgärder, medan andra rör mer<br />
övergripande aspekter som till exempel variation i<br />
skogsskötsel och viltförvaltning.<br />
Gunnar Lindén, på LRF, är positiv till de gröna<br />
stegen.<br />
– I grunden är de bra, men problemet är att vi<br />
ändå kommer att utvärderas mot miljömålets preciseringar.<br />
Det borde i så fall tydliggöras att det är de<br />
gröna stegen vi ska sträva mot, säger han.<br />
OM GUNNAR LINDÉN menar att grundproblemet är<br />
att målet är omöjligt att nå på grund av, framför allt,<br />
preciseringarnas ambitionsnivå, så har Herman<br />
Sundqvist delvis andra förklaringar till varför målet<br />
inte nås.<br />
– Det är en kombination av olika saker. Det<br />
handlar om styrmedel och resurser till naturvårdande<br />
skötsel och till områdesskydd. Men också<br />
om tid. Som ett exempel hade ni en artikel i <strong>Vår</strong><br />
<strong>Fågelvärld</strong> om hyggen med och utan naturhänsyn<br />
där det var markant skillnad om man hade lämnat<br />
träd och gjort kantzoner. En del åtgärder tar tid på<br />
sig innan de ger resultat. <strong>Levande</strong> <strong>skogar</strong> handlar<br />
sedan inte bara om biologisk mångfald, utan även<br />
om andra aspekter.<br />
I SIN FÖRDJUPADE rapport skriver Skogsstyrelsen<br />
om vilka åtgärder de ser som viktiga. En av dem<br />
riktas mot politikerna. Skogar med höga naturvärden<br />
ska inte avverkas, samtidigt som systemet<br />
FOTO: NIKLAS ARONSSON<br />
Det är<br />
en kombination<br />
av<br />
olika saker.<br />
Det handlar<br />
om styrmedel<br />
och resurser<br />
till naturvårdande<br />
skötsel<br />
och till områdesskydd.<br />
ska bygga på frivillighet och äganderätten stärkas.<br />
Dessutom är pengarna för att bilda områdesskydd<br />
otillräckliga. Denna paradox vill Skogsstyrelsen att<br />
politikerna reder ut.<br />
– I den skogspolitiska propositionen som riksdagen<br />
behandlade 2021 så sägs det att <strong>skogar</strong> med<br />
höga naturvärden inte ska avverkas utan de ska<br />
skyddas. Samtidigt som utgångspunkten ska vara<br />
att initiativet ska komma från markägaren när det<br />
gäller formellt skydd. Om du då har <strong>skogar</strong> med<br />
höga naturvärden där markägaren inte tar initiativ<br />
till formellt skydd, hur ska de då hanteras? Det<br />
tycker vi är en otydlighet och det har vi spelat till<br />
regeringen att det här behöver den förtydliga, säger<br />
Herman Sundqvist.<br />
Gunnar Lindén på LRF igen:<br />
– Politikerna har inte tagit ansvar genom att<br />
sätta ned foten när det gäller avvägningar mellan<br />
produktionsmål och biologisk mångfald. Vi når inte<br />
målet med bibehållet skogsbruk. Om vi ska ha nuvarande<br />
produktionsmål måste vi ändra i miljömålen.<br />
Idag är det otydligt. Politikerna behöver sätta ned<br />
foten även om det skulle få konsekvenser för skogsproduktionen<br />
så vore det bättre att få veta. Det finns<br />
en osäkerhet idag.<br />
MAGNUS NILSSON, MILJÖKONSULT, skrev 2018 rapporten<br />
Skydda lagom för Expertgruppen för Studier<br />
i Offentlig ekonomi (ESO). Föresatsen var att leta<br />
efter kostnadseffektiva vägar för att nå miljömålet<br />
<strong>Levande</strong> <strong>skogar</strong>.<br />
– Prio 1 för att nå miljömålet måste vara att<br />
anpassa verksamheten på de brukade arealerna<br />
så att behovet av reservat kan minimeras. Då kan<br />
miljömålets effekter på det möjliga virkesuttaget<br />
begränsas och konflikten mellan naturvårdsintressen<br />
och resten av samhället minimeras, säger han.<br />
Han dömer ut principen ”frihet under ansvar”,<br />
som innebär att miljömålet i skogen inte ska säkras<br />
genom lagar och myndighetsutövning i första hand<br />
utan genom markägarnas egna initiativ.<br />
– Frivilligheten är en bluff. Tänk en markaffär<br />
med två köpare. Den ena tänker ta stora naturhänsyn<br />
och räknar därför<br />
med sämre lönsamhet,<br />
den andre tänker<br />
strunta i naturhänsynen<br />
och har därför<br />
råd att betala mer för<br />
marken. Principen ”frihet<br />
under ansvar” gynnar<br />
systematiskt dem<br />
som driver det tuffaste<br />
skogsbruket – girigast<br />
bestämmer.<br />
– I stället borde vi<br />
FOTO: CARL-AXEL FALL<br />
Magnus Nilsson, miljökonsult<br />
i bland annat skogsfrågor.<br />
vår fågelvärld | 4.<strong>2023</strong> 21
Change language