Vår Fågelvärld - Levande_skogar (2023-4)

FOKUS
Sveriges miljömål
text Niklas Aronsson
LEVANDE
SKOGAR
Paradoxalt. På samma gång
som skogens produktionsvärde
ska bibehållas, ska den biologiska
mångfalden värnas. Det
är själva definitionen av miljömålet
Levande skogar. Hur ska
det gå ihop kan man fråga sig?
Skogsvägen ringlar fram genom
ett välgallrat landskap. Tallar
står i givakt på ömse sidor av
den lilla vägen som sannolikt
byggts för att nå fram till avverkningar.
Jag är i Dalarna,
strax utanför Leksand och
ska besöka ett biotopskydd
tillsammans med kompisen Lynx Beverskog. Ett
mindre område med höga naturvärden som gjort att
området har skyddats från avverkning. Biotopskyddet
sträcker sig några hundra meter i varje riktning.
Det är lätt att se av spåren i naturen var gränserna
går. Här är blötare, mer död ved och det tar inte lång
tid innan vi har hittat både garnlav och rosenticka,
båda rödlistade i kategorin Nära hotad. Snart
hör vi också ljuden av tiggande hackspettsungar.
Tiggljudens frekvens är högre än de är för större
hackspett. I kanten på en blöta hittar vi källan till
ljuden, ungar av tretåig hackspett i en björk. Efter
en stund landar honan i ett träd bredvid. Vi skyndar
oss därifrån för att inte störa och går i stället rakt på
nästa häckning, inte mindre än tre duvhöksungar
skriker från grenar i en hög gran.
Också dessa båda arter är rödlistade i kategorin
Nära hotad. Gemensam nämnare för de fyra arterna
är naturskog, alltså en äldre olikåldrad skog med
fuktiga partier och rik tillgång på död ved. Det är
en naturtyp som har minskat de senaste 100 åren.
Biotopskydd och naturreservat blir isolerade öar i
ett hav av produktionsskog. En illustration till det
som Skogsstyrelsen anger som det första av ”… de
fem viktigaste problemen att lösa för att nå målet
Levande skogar: Brist på viktiga livsmiljöer i skogslandskapet.
Flera typer av livsmiljöer minskar och
blir alltmer fragmenterade.”
MILJÖKVALITETSMÅLET LEVANDE SKOGAR kom till
1999 då Riksdagen beslöt om 15 miljökvalitetsmål
(senare kompletterat med Ett rikt växt- och djurliv).
Hittills har målet inte nåtts och, vad värre är,
vi kommer allt längre bort från det. I en fördjupad
utvärdering som Skogsstyrelsen lät göra 2022
konstaterade myndigheten: ”Miljömålet för Sveriges
skogar kommer inte att nås med dagens åtgärder.
Utvecklingen i miljön i skogen är dessutom negativ.”
Gunnar Lindén är naturvårdspolitisk expert på
Lantbrukarnas Riksförbund:
– Målet har hamnat snett, även om grundprincipen
är bra. Men problemet är att med målets preciseringar
är det omöjligt att nå. Det blir en hägring
som vi kan sträva mot, men aldrig nå. I stället har
Levande skogar blivit ett slagträ för miljörörelsen.
Vad du än gör som skogsägare så kommer ändå inte
målet att nås, säger han.
18 vår fågelvärld | 4.2023
FOTO: LYNX BEVERSKOG

Lunglav, rödlistad som Nära
hotad, på ett träd i ett biotopskydd
i Dalarna.
vår fågelvärld | 1.2016 23

FOKUS
Sveriges miljömål
FOTO: LYNX BEVERSKOG
FOTO: LYNX BEVERSKOG
Tretåig hackspett.
FOTO: NIKLAS ARONSSON
En så kallad kottsmedja där en hackspett satt fast en kotte
för att lättare kunna mejsla ut fröna.
Juvenil duvhök i boet.
För
myndighetens
del är
det självklart
att målen ska
nås, det är det
uppdrag vi har.
Herman Sundqvist, generaldirektör för Skogsstyrelsen,
är inne på samma spår.
– För myndighetens del är det självklart att
målen ska nås, det är det uppdrag vi har. I de tre
senaste fördjupade utvärderingarna har vi uttryckt
kritik mot att målen inte är tillräckligt entusiasmerande.
Det blir inte en tillräcklig delaktighet och det
finns en uppgivenhet kring målen, säger han.
I Riksdagens definition av målet för Levande
skogar heter det: ”Skogens och skogsmarkens värde
för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som
den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden
och sociala värden värnas.” Skogens
produktionsvärde ska alltså behållas, samtidigt som
den biologiska mångfalden bevaras. En svår balansgång
och grogrund för polarisering. Under våren
FOTO: LRF
Gunnar Lindén, naturvårdspolitisk
expert på LRF.
FOTO: SKOGSSTYRELSEN
Herman Sundqvist, generaldirektör
på Skogsstyrelsen.
2012 beslöt den dåvarande regeringen med Lena
Ek (C) som miljöminister att komplettera varje
miljömål med preciseringar. De nio preciseringarna
är ambitiöst skrivna. Först när dessa är uppfyllda
är målet nått. Två preciseringar är: ”hotade arter
har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i
värdefulla skogar.” och ”skogens biologiska mångfald
är bevarad i samtliga naturgeografiska regioner och
arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga
utbredningsområden …” Såväl LRF som Skogsindustrierna
var negativa till förslaget för att det var
dåligt underbyggt och alltför omfattande.
Särskilt framgångsrikt har arbetet med att nå
målet inte varit. I Skogsstyrelsens fördjupade utvärdering
skriver myndigheten att de fem viktigaste
problemen att lösa för att nå målet Levande skogar
är:
◗ Brist på viktiga livsmiljöer i skogslandskapet.
Flera typer av livsmiljöer minskar och blir alltmer
fragmenterade.
◗ Ogynnsam status eller negativ utveckling för
många skogslevande arter. Många hotade och
känsliga arter minskar och populationerna blir
alltmer fragmenterade.
◗ Flera av skogens ekosystemtjänster har otillräcklig
status.
◗ Kulturmiljöer förstörs i skogslandskapet i samband
med skogsbruksåtgärder.
◗ Negativ påverkan på skogslandskapets vattendrag.
20 vår fågelvärld | 4.2023

Rosenticka.
VILKET ÄR DÅ generaldirektör Herman Sundqvists
drag för att föra utvecklingen närmare målet?
– Vi har vidtagit åtgärder för att det ska bli mer
entusiasm. Vi kallar det Gröna Steg. Spänstiga och
tuffa, men nåbara. När man nått dem firar man en
stund och sen sätter man nya mål.
Det finns Gröna Steg för en rad områden, till
exempel för kantzoner med träd vid vattendrag,
för mängden döda träd i skogen och för skogsbrukets
påverkan på forn- och kulturminnen i skogen
(kulturmiljöer). Vissa steg har en tydlig koppling till
arbetet med att ta miljöhänsyn vid avverkning och
andra skogsbruksåtgärder, medan andra rör mer
övergripande aspekter som till exempel variation i
skogsskötsel och viltförvaltning.
Gunnar Lindén, på LRF, är positiv till de gröna
stegen.
– I grunden är de bra, men problemet är att vi
ändå kommer att utvärderas mot miljömålets preciseringar.
Det borde i så fall tydliggöras att det är de
gröna stegen vi ska sträva mot, säger han.
OM GUNNAR LINDÉN menar att grundproblemet är
att målet är omöjligt att nå på grund av, framför allt,
preciseringarnas ambitionsnivå, så har Herman
Sundqvist delvis andra förklaringar till varför målet
inte nås.
– Det är en kombination av olika saker. Det
handlar om styrmedel och resurser till naturvårdande
skötsel och till områdesskydd. Men också
om tid. Som ett exempel hade ni en artikel i Vår
Fågelvärld om hyggen med och utan naturhänsyn
där det var markant skillnad om man hade lämnat
träd och gjort kantzoner. En del åtgärder tar tid på
sig innan de ger resultat. Levande skogar handlar
sedan inte bara om biologisk mångfald, utan även
om andra aspekter.
I SIN FÖRDJUPADE rapport skriver Skogsstyrelsen
om vilka åtgärder de ser som viktiga. En av dem
riktas mot politikerna. Skogar med höga naturvärden
ska inte avverkas, samtidigt som systemet
FOTO: NIKLAS ARONSSON
Det är
en kombination
av
olika saker.
Det handlar
om styrmedel
och resurser
till naturvårdande
skötsel
och till områdesskydd.
ska bygga på frivillighet och äganderätten stärkas.
Dessutom är pengarna för att bilda områdesskydd
otillräckliga. Denna paradox vill Skogsstyrelsen att
politikerna reder ut.
– I den skogspolitiska propositionen som riksdagen
behandlade 2021 så sägs det att skogar med
höga naturvärden inte ska avverkas utan de ska
skyddas. Samtidigt som utgångspunkten ska vara
att initiativet ska komma från markägaren när det
gäller formellt skydd. Om du då har skogar med
höga naturvärden där markägaren inte tar initiativ
till formellt skydd, hur ska de då hanteras? Det
tycker vi är en otydlighet och det har vi spelat till
regeringen att det här behöver den förtydliga, säger
Herman Sundqvist.
Gunnar Lindén på LRF igen:
– Politikerna har inte tagit ansvar genom att
sätta ned foten när det gäller avvägningar mellan
produktionsmål och biologisk mångfald. Vi når inte
målet med bibehållet skogsbruk. Om vi ska ha nuvarande
produktionsmål måste vi ändra i miljömålen.
Idag är det otydligt. Politikerna behöver sätta ned
foten även om det skulle få konsekvenser för skogsproduktionen
så vore det bättre att få veta. Det finns
en osäkerhet idag.
MAGNUS NILSSON, MILJÖKONSULT, skrev 2018 rapporten
Skydda lagom för Expertgruppen för Studier
i Offentlig ekonomi (ESO). Föresatsen var att leta
efter kostnadseffektiva vägar för att nå miljömålet
Levande skogar.
– Prio 1 för att nå miljömålet måste vara att
anpassa verksamheten på de brukade arealerna
så att behovet av reservat kan minimeras. Då kan
miljömålets effekter på det möjliga virkesuttaget
begränsas och konflikten mellan naturvårdsintressen
och resten av samhället minimeras, säger han.
Han dömer ut principen ”frihet under ansvar”,
som innebär att miljömålet i skogen inte ska säkras
genom lagar och myndighetsutövning i första hand
utan genom markägarnas egna initiativ.
– Frivilligheten är en bluff. Tänk en markaffär
med två köpare. Den ena tänker ta stora naturhänsyn
och räknar därför
med sämre lönsamhet,
den andre tänker
strunta i naturhänsynen
och har därför
råd att betala mer för
marken. Principen ”frihet
under ansvar” gynnar
systematiskt dem
som driver det tuffaste
skogsbruket – girigast
bestämmer.
– I stället borde vi
FOTO: CARL-AXEL FALL
Magnus Nilsson, miljökonsult
i bland annat skogsfrågor.
vår fågelvärld | 4.2023 21

FOKUS
Sveriges miljömål
Klibbticka.
FOTO: NIKLAS ARONSSON
Principen
”frihet under
ansvar” gynnar
systematiskt
dem som
driver det
tuffaste skogsbruket
– girigast
bestämmer.
ha mera ambitiösa krav som gäller överallt, och den
nivån kan till exempel uttryckas i form av en högre
ersättningströskel än idag. Nuvarande tröskel är så
låg att man som skogsägare nästan kan bära sig åt
hur som helst innan samhället kan ingripa.
– Om samhället vill kräva mer än de generella
reglerna ska ersättning självfallet utgå, säger Magnus
Nilsson.
Även han menar att en förklaring till att målen
inte nås är att det saknas styrmedel.
– Jag vill påstå att det i stort finns en enighet
om vad som behöver göras. Vi behöver regelverk
och styrmedel som leder mot miljömålet. Vi kan till
exempel inte ha ett system som i praktiken ekonomiskt
straffar dem som har mycket nyckelbiotoper
på sin mark, säger Magnus Nilsson.
– Jag tycker också att det är knepigt med artskyddsförordningen,
som liksom förutsätter att man
kan frysa den nuvarande artsammansättningen.
Men i naturen är förändringen egentligen det enda
som består.
– Så vad ska naturvårdslagstiftningen sikta på?
Kärnan i politiken kan i varje fall inte vara att förhindra
skogsbruk på en viss plats bara för att man
har hittat bombmurkla eller något annat där. Fokus
måste vara att bevara helheten, förutsättningarna
för den ekologiska dynamiken. Vad man ska göra
när man hittar ekologiskt känsliga arter är inte så
lätt att säga, men en ordning där någon som hittar
något sådant på sin mark själv får ta kostnaden är
inte rimlig, fortsätter Magnus. Det ger perversa
incitament på tvärs med miljömålen.
ÖVERLAG ÄR DET svårt att se hur skogsägare som vill
arbeta för höga naturvärden framför att bedriva ett
mer konventionellt skogsbruk ska bemötas.
Herman Sundqvist igen:
– Vi har pekat på bristen på ekonomiska incitament
för en markägare som vill sköta sin skog så
att den får en hög biologisk mångfald. Hur gör man
för att sköta skogen på olika sätt, till exempel för att
härbärgera biologisk mångfald? Jag kan inte svara
på det, men det är något som vi ser ett stort behov
av och som vi har lyft, säger han.
Här håller Gunnar Lindén, LRF, med.
– Vi ska skydda miljöer som är särskilt värdefulla
framför platser som innehåller enstaka arter. Svårigheten
är att hitta sätt att bedöma detta på. Det är
ett problem idag att den skogsägare som vill skapa
höga naturvärden på sin mark straffas. Vi behöver
hitta nya skyddsformer som bygger på frivillighet
och som kan vara flexibla
i tid och rum. Vi måste
acceptera att alla arter
inte kan bevaras överallt.
Däremot är det viktigt att
principen frihet under
ansvar är kvar, säger han.
EN VIKTIG SKILJELINJE
är tveklöst principen
frihet under ansvar som
skogsnäringen vill ha
kvar, men som Magnus
Nilsson vill ha bort. För
FOTO: NINNI ANDERSSON/REGERINGSKANSLIET
Romina Pourmokhtari (L),
miljöminister.
22 vår fågelvärld | 4.2023

åde Magnus, Gunnar och Herman är det centralt
att politikerna blir mer närvarande och pekar ut
riktningen.
Så vad säger till exempel miljöminister Romina
Pourmokhtari (L) om anslagen till ersättning för
skyddad natur, kommer de att öka framöver?
– Anslagen kommer att framgå i samband med
att budgeten presenteras i sin helhet under hösten.
Det är nog ingen nyhet för någon att Sverige befinner
sig i ett mycket svårt ekonomiskt läge med
rekordhög inflation, där regeringen varit tvungen
att lägga väldigt strama budgetar. Vi vill uppnå våra
miljömål och därför har regeringen, trots det ekonomiska
läget, valt att genomföra en rad miljöpolitiska
åtgärder. Bland annat har vi ökat Naturvårdsverkets
anslag för skydd av värdefull natur med 40 miljoner
kronor. Regeringen har också satsat över 2 miljarder
kronor i år på skydd och förvaltning av värdefull natur
samt genomfört en permanent satsning på återvätning
av dikade våtmarker. Miljömålsberedningen
– där företrädare för alla partier i riksdagen ingår –
har också fått i uppdrag av regeringen att föreslå en
strategi för etappmål, styrmedel och åtgärder som
bidrar till att vi ska uppnå Sveriges internationella
åtaganden för naturvård och biologisk mångfald.
Hur viktigt är det det för Romina Pourmokhtari
att det miljömålet Levaqnde skogar uppnås.
– Två tredjedelar av Sveriges totala yta består av
skogsmark. Det är självklart viktigt att miljömålet
Levande skogar uppnås, då våra skogar är hemvist
för en mängd växt- och djurarter som är livsviktiga
för vår miljö och vår biologiska mångfald, säger hon.
Apropå om Magnus Nilssons förslag om ökad
reglering mot ökad naturhänsyn via lagar kan vara
en väg för att nå målet?
– Vi har redan idag en skogsvårdslag som ger
skogsägare ett tydligt ramverk att följa. I Miljöbalken
finns också bestämmelser som rör skogsbruket,
där våra lagar främjar och förutsätter att markägarna
tar ansvar för att sköta skogen på ett sätt
som också tar hänsyn till allmänna intressen som
naturmiljö och biologisk mångfald. Jag förväntar
mig att alla skogsägare gör detta, och tycker att
äganderätten också är en viktig princip att värna
i detta. Landsbygdsministern har aviserat att det
kommer att komma en ny skogsutredning snart, och
då kommer regeringen att återkomma om innehållet
i den, fortsätter Romina Pourmokhtari.
TILL SIST NÅGOT om fortsättningen. I Magnus Nilssons
rapport Skydda lagom, som finns att ladda ned
(eso.expertgrupp.se), lyfts en rad konkreta förslag
för att nå miljömålet Levande skogar fram. Till
exempel bör miljömålet brytas ned i konkreta siffror
på regional nivå. Hur stora arealer måste långsiktigt
skyddas i olika delar av landet, och hur påverkas reservatsbehovet
av hur de brukade arealerna sköts?
Magnus pekade i sin rapport på behovet av en ny
nationell behovs- och bristanalys. Den senaste är
från 1997. Och sedan i våras har Per Angelstam, professor
emeritus vid SLU, arbetat med just detta, på
uppdrag av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.
Rapporten ska slutredovisas först i september 2024.
Analysen ska besvara frågorna: Hur stora arealer
av olika skogsnaturtyper behöver finnas i varje
biogeografisk region eller delregion för att ekologiska
behov för naturligt förekommande arter och
naturtyper ska tillgodoses? Hur stora arealer skog
med höga naturvärden behöver bevaras respektive
återskapas för att behovet ska vara tillfredsställt?
Kanske kan den rapporten bli ett avstamp mot ett
tydligare miljömål som inte bara är en hägring i
öknen.
FOTO: NIKLAS ARONSSON
Garnlav, rödlistad som Nära
hotad, knuten till kontinuitetsskog.
vår fågelvärld | 4.2023 23