Kravspec. för funktionsentrepenad. - Gavlefastigheter

Kravspec. för funktionsentrepenad. 

Styr och Reglerutrustningar samt datoriserad övervakning. (DE4) 

Version 2.0 

2007-01-01 

Gävle Kommun 

Brynäs Byggnads AB 

Grundläggande information 

Detta dokument syftar till att upprätta en gemensam installationsstandard för samtliga 

automatikinstallationer inom Gävle Kommun / Brynäs Byggnads och dess 

fastighetsbestånd. (Så kallad ”Kommunstandard”). 

Dokumentet skall ses som en vägledande del vid nyinstallation, därför ser vi gärna att 

även våra leverantörer medverkar med tillförande av behovsanpassade funktioner i 

samråd med våra styr- och reglertekniker. 

Innehållsförteckning 

Avsnitt: Innefattar: 

1. Versionsbeskrivning, revideringar mm. 

2. Systemuppbyggnad mot överordnade system, DHC 

3. Apparatskåp, (konstruktion och uppbyggnad) 

4. DUC:ar eller PLC:n 

5. Yttre komponenter, (placering och prestanda) 

6. Nätverk, bussystem och tillhörande kablage 

7. Programmerade funktioner för luftbehandling 

8. Programmerade funktioner för värme- och tappvarmvatten 

9. Styr och reglerfunktioner för övriga utrustningar 

10. Elinstallationer 

11. Driftlarm, larmlista 

12. Bilduppbyggnad i DHC och WEB-DUC 

13. Märkning, dokumentation och funktionsavprovning 

14. Anbudsförfarande och betalningssätt 

15. Gränsdragningslista

1. Versionsbeskrivning, revideringar mm. 

Version 2.0 (Gällande fr.o.m. dat. 2007-01-01, och ersätter helt föregående 

versioner.) 

Avsnitt: Revidering: 

Alla Utbytt namn för det administrativa nätverket (f.d. ADMIN) till ANKARET. 

Alla Tillägg för beställarens namn (f.d. Gävle Kommun) till Gävle Kommun / 

Brynäs Byggnads. 

2:1 Ny kontaktperson för styrfrågor mm. (Roland Hansson utgår). 

Ny E-postadress för kontaktpersonerna inom styrfrågor. 

3:1 Tillägg för 20% ledigt utrymme i anslutningsflänsar. 

3:2 Krav på gängade anslutningsflänsar utgår. 

Om multifläns används skall lösa tätningspluggar medfölja. 

3:3 Apparatskåpsventilation utgår och ersätts med behovsanpassning. 

Komponenttillverkarens krav måste uppfyllas. 

3:9 2st Hjälprelän tillkommer i apparatskåp. För summalarm –A och –B. 

4:1 Monteringshöjd för OP-panel i apparatskåp justerad. 

Separata anbudspris skall ges för färg-pekskärm och standardlösning. 

Storlek på pekskärm min. 10-tum 

4:2 Reservutrymme för I/O-bestyckning i DUC/PLC förändras och två färdiga 

tidkanaler med årsfunktion tillkommer. 

4:5 DU och AU skall vara försedda med omkopplare och potentiometer. 

4:6 Larmlagringsminne i DUC/PLC utökas till hela anläggningen +20%. 

5:1 Texten ”i rimlig omfattning” utgår (för skydd av givare och kablage mm). 

5:2 Tryckgivarens visningsvärde (ärvärde) skall vara dämpat, (filtrerat). 

6:2 Kommunikation mellan DUC/PLC och I/O-moduler skall ske med öppna 

standardiserade protokoll. 

7:10 Frekvensomriktare för ventagg. levereras av styrentreprenören, (DE4). 

7:11, 7:12 Timer- och närvarostyrning väljs i samråd med beställaren. 

7:20 Revidering av felaktigt ordval. ”Utetemperaturen överstiger rumstemp….” 

9:5 Installation av magnetventil i kallvattenledning utförs enlig separat 

gränsdragningslista.

10:3 Krav på halogenfria kablar utgår och ersätts med installationskabel av 

light-typ. 

Kraftkabel mellan frekvensomriktare och motordrift enligt EMC-krav och 

tillverkaranvisning. 

12:2 Frånluftskanalens färg i driftkort, DHC och webbild skall vara orange. 

13:3 Beteckning för timerknapp ändras från (TM_) till TK_. 

13:7 Antalet drift- och skötselpärmar ändras till 3st. 

Version 1.0 

Första offentliga versionen av detta dokument. (Grundläggande version). 

Version 0.0 

Arbetsexemplar

2. Systemuppbyggnad mot överordnat system, DHC. 

2:1 Allmän orientering 

På fastighet och lokalers driftkontor finns i dag två stycken driftsdatorer (DHC:n). 

Dessa kommunicerar med fastigheternas dataundercentraler (DUC:ar) genom 

kommunens TCP/IP nätverk för administration, (kallat ANKARET). Nätverket 

administreras av IT-service, Gävle Kommun. 

Övervakningsprogrammen som körs i dessa två DHC-maskiner är TAC Vista samt 

Siemens Desigo Insight. 

Inom vår driftsorganisation finns två styr och reglertekniker som ansvarar för 

driftsövervakningens funktioner och utgör kontakten med våra styrentreprenörer. Vid 

behov skall styrentreprenören (DE4) samråda med våra kontaktpersoner som är: 

Leif Boustedt Tel: 070-414 09 68 E-post: leif.boustedt@brynasbyggnads.se 

Stefan Eriksson Tel: 070-414 09 78 E-post: stefan.eriksson@brynasbyggnads.se 

2:2 Framtidsvision 

Parallellt med våra två DHC-datorer kommer vi att på prov förse några lämpliga 

fastigheter med WEB-DUC:ar eller PLC:n med webbgränssnitt. 

Till dessa anläggningar kommer eventuellt en webbserver att installeras, för 

hantering av driftlarm och statistik mm. Tekniken kommer att utvärderas och 

förhoppningen är att få en enklare och billigare lösning på vår driftsövervakning. 

Med denna teknik i våra fastigheter räknar vi med att kunna använda en standard- 

webbläsare för presentation av nödvändig driftsinformation. 

Alla system kan då nås från samtliga PC-datorer som i dag finns anslutna till 

ANKARET utan fördyrande programlicenser eller DHC. 

Vi önskar därför att leverantörer som har kunskapen och tekniken, tillför oss förslag 

på systemlösningar som kan gynna denna utveckling. 

2:3 Syfte med det överordnade systemet 

Syftet är att uppnå en optimerad övervaknings- och systemintegration till lägsta 

möjliga investeringskostnad utan att göra avkall på funktionskraven. 

Driftsövervakningen skall vara lättanvänd och väl anpassad till vår driftsorganisation. 

Hela systemet skall konstrueras och byggas med största möjliga skalbarhet, 

flexibilitet och öppenhet samt i möjligaste mån vara bakåtkompatibelt.

3. Apparatskåp. 

3:1 Uppbyggnad och konstruktion 

Gällande el-föreskrifter och maskindirektiv skall följas vid skåpkonstruktion och 

byggnation. (Kapslingsklass, arbetsutrymme, personskydd, brandrisk, EMC, CE). 

Apparatskåp utförs för 5-ledarsystem och säkringslös kraft, samt automatsäkringar 

för manöverkretsar. 

Kraftmatningens fasledare direktansluts till apparatskåpets huvudbrytare, dock skall 

slinga göras så att mätning med tångamperemeter är möjlig. Möjlighet för framtida 

montering av strömtransformatorer skall finnas. Om utrymmet i apparatskåpet inte 

medger detta krav, skall separat kapsling monteras för ändamålet. Kapslingen skall 

direkt påmonteras apparatskåpets ovansida. 

Styrentreprenören skall samråda med med el-installatören (DE5) för val av kabel- 

och anslutningstyp. 

Samtliga komponenter i apparatskåpet skall vara beröringsskyddade och i sig själv 

ha tillräcklig skyddsform utan extraskydd. 

Skåpet skall vara av lackerad plåt med helsvetsade fogar och försluten bakdel, samt 

försett med invändig montageplåt för komponenter. Skåpet väljs som golv- eller 

väggmodell och utrustas med enkel- eller dubbeldörr efter behov och 

monteringsutrymme. 

Skåpet dimensioneras med 20% ledigt reservutrymme för respektive apparattyp. 

Anslutningsflänsarna skall även dom dimensioneras för 20% ledigt reservutrymme. 

Apparatskåp utförs som golv eller väggmodell beroende av behov och 

montageutrymme, samt monteringssätt. 

Transportväg till uppställningsplatsen skall klargöras och fastställas innan tillverkning 

påbörjas. 

3:2 Monteringssätt 

Golvskåp skall monteras på sockel och väggskåp monteras på väggskenor alternativt 

direkt på vägg med tillhörande montagevinklar. Fabrikantens montageanvisning samt 

väggmaterial skall alltid vara vägledande. 

Skåpdörr/dörrar skall alltid väljas så att den/dessa kan öppnas helt, utan hinder från 

övrig utrustning som finns, eller kommer att monteras i apparatrummet. 

På apparatskåpets överdel skall en eller flera utbytbara anslutningsflänsar monteras 

efter behov. Flänsarna skall ha standardmått. Om multiflänsar används skall dessa 

kompletteras med leverans av lösa extrapluggar. Outnyttjade genomföringar eller 

flänsurspårningar skall blindas/pluggas.

3:3 Skåpventilation 

Apparatskåp som innehåller känslig elektronikutrustning, exempelvis DUC eller 

reglercentral, nätaggregat mm. förses vid behov med mekanisk ventilation. 

Ventilationen skall bestå av en eller flera termostatstyrda (sugande) apparatskåpsfläktar 

som monteras i skåpets övre sida/sidor, samt intagsgaller med filter i skåpets 

nedre del.Temperaturen i apparatskåpet får aldrig överskrida tillverkares 

rekommendation för respektive komponent. 

3:4 Skåpuppvärmning 

Apparatskåp som monteras i kallt utrymme skall förses med termostatstyrt 

värmeelement och dimensioneras efter komponenternas behov. Elementet monteras 

i skåpets nedre del för att uppnå bästa konvektion. 

3:5 Övrig miljöpåverkan 

Om montageplatsen medför risk för andra fysikaliska påfrestningar skall dessa tas 

med vid val och konstruktion av apparatskåp. Exempelvis korrosiv miljö mm. 

3:6 Skåpbelysning och vägguttag 

Skåpet förses med invändig belysning som styrs av dörr, samt ett jordat tvåvägsuttag 

230V~ med jordfelsbrytare som allt matas från annan yttre elcentral. Komponenterna 

skall märkas tydligt med varningstext på gul skylt ”Främmande spänning + elc.+ 

säkr.nr”. 

3:7 Komponentval manöverapparater. 

För att uppnå största möjliga enhetlighet i våra anläggningar ser vi gärna att 

styrinstallatören (DE4) i första hand väljer några av följande fabrikat vid 

skåpbyggnationen: K&N, K&M, Schneider, Siemens, ABB, Crouzet 

3:8 I apparatskåpsfront monteras: 

• Operatörspanel för DUC/PLC 

• Serviceomkopplare (1st för respektive ventilationsaggregat). 

Lägen: Service/Drift 

• OVK tryckknapp, återfjädrande (för bortkoppling av utgående driftlarm under 

viss tid exempelvis vid funktionsprovning av anläggningen mm) 

• 1st grön lysdiod (OVK-tryckknapp aktiverad, tidräkning pågår) 

• 2st röd lysdioder (för presentation av summalarm–A och –B från app.skåpet)

3:9 I apparatskåp monteras: 

• Huvudbrytare (lastbrytare), låsbar i frånläge 

• Jordskena med överfall som placeras i skåptak (skall ha min. 20% lediga 

anslutningar i reserv) 

• Automatsäkringar (dimensioneras enligt belastninsbehov) 

• Kontaktorer 

• Mjukstartsapparater (för motordrifter >2 kW) 

• Montageskenor (monteras på bottenplåten) 

• Motorskyddsbrytare 

• Kontaktormotorskydd 

• Hjälprelän för manöver mm. (sockelmonterade, industristandardutförande) 

• 2st Hjälprelän för summalarm-A och -B (med vardera 3st växlande kontakter) 

som skall styras av digitala utgångar i DUC/PLC. 

Kontaktfunktioner: 1sl. kontakt för lysdiodsinikering i AS-front. (Se 3:8) 

1vxl. kontakt ansluten till plint i AS. (till larmsändare mm). 

1vxl. kontakt i reserv för internt behov i AS. 

• Tidrelän (vid behov), (sockelmonterade, industristandardutförande) 

• Strömrelän (till enfasdrifter) 

• Rökdetektorcentral 

• Transformator 230/24V~ för ställdon (överdimensioneras med min 20%) 

• Transformator/nätaggregat för DUC/PLC (överdimensioneras med min 20%) 

• Nätavstörningsfilter (om behov bedöms föreligga) 

• Kabelkanaler av PW-typ eller likvärdig (fylls till max 80% ) 

• Radplint (grupperas spänningsvis). Får inte vara av våningstyp. 

Plint för fältbussanslutning monteras längst till höger i skåpet. 

Bussanslutningen skall också vara försedd med en extra uppsättning plint som 

kopplats parallellt med de ordinarie bussplintarna. (För tillfällig inkoppling av 

servicedator mm). 

• Plintmärkningar (monteras på plintens över- och undersida) 

• Kabelmärkning av typ Partex eller likvärdig (placeras enhetligt för avläsning 

från ett och samma håll, vänd lika som plintmärkning). 

• Ledare för skyddsjord (jordskena-apparatskåp-skåpdörr/dörrar) 

Förbindningen mellan apparatskåp och dörr/dörrar skall utföras med 

kopparfläta! (Ej med RK-typ!) 

• Gruppförtäckning, I/O förteckning till DUC/PLC, Förteckning över kabelfärger. 

• Ritningsficka med tillhörande apparatskåpscheman. 

• Komponentmärkningar (utförs med på separat förhöjd montageskena/list). 

• Erforderligt förbindningskablage som utförs med RK-typ (dimensioneras till 

ändamålet och efter gällande föreskrifter). 

Förbindningskablage utförs med kabel- och plintfärg enligt nedan: 

Kabelfunktion: Kabelfärg: Plintfärg: Plintmärkning: 

Skyddsledare Grön/gul Grön/gul 

Fasledare 400/230V~ Svart Grå 1-199 

Nolledare Blå Blå 1-199 

Styrkabel

Allt internt kablage i apparatskåp skall kabelmärkas. Direktanslutna kablar mot plint 

märks med berört plintnummer och övriga med nollnummer. 

Alla kabelmärkningar skall finnas med i apparatskåpsritningarna. 

Färgmärkning för internt kablage i apparatskåp skall klargöras med skylt på insida av 

skåpdörr. 

3. Apparatskåp. 

3:1 Uppbyggnad och konstruktion 

Gällande el-föreskrifter och maskindirektiv skall följas vid skåpkonstruktion och 

byggnation. (Kapslingsklass, arbetsutrymme, personskydd, brandrisk, EMC, CE). 

Apparatskåp utförs för 5-ledarsystem och säkringslös kraft, samt automatsäkringar 

för manöverkretsar. 

Kraftmatningens fasledare direktansluts till apparatskåpets huvudbrytare, dock skall 

slinga göras så att mätning med tångamperemeter är möjlig. Möjlighet för framtida 

montering av strömtransformatorer skall finnas. Om utrymmet i apparatskåpet inte 

medger detta krav, skall separat kapsling monteras för ändamålet. Kapslingen skall 

direkt påmonteras apparatskåpets ovansida. 

Styrentreprenören skall samråda med med el-installatören (DE5) för val av kabel- 

och anslutningstyp. 

Samtliga komponenter i apparatskåpet skall vara beröringsskyddade och i sig själv 

ha tillräcklig skyddsform utan extraskydd. 

Skåpet skall vara av lackerad plåt med helsvetsade fogar och försluten bakdel, samt 

försett med invändig montageplåt för komponenter. Skåpet väljs som golv- eller 

väggmodell och utrustas med enkel- eller dubbeldörr efter behov och 

monteringsutrymme. 

Skåpet dimensioneras med 20% ledigt reservutrymme för respektive apparattyp. 

Anslutningsflänsarna skall även dom dimensioneras för 20% ledigt reservutrymme. 

Apparatskåp utförs som golv eller väggmodell beroende av behov och 

montageutrymme, samt monteringssätt. 

Transportväg till uppställningsplatsen skall klargöras och fastställas innan tillverkning 

påbörjas.

3:2 Monteringssätt 

Golvskåp skall monteras på sockel och väggskåp monteras på väggskenor alternativt 

direkt på vägg med tillhörande montagevinklar. Fabrikantens montageanvisning samt 

väggmaterial skall alltid vara vägledande. 

Skåpdörr/dörrar skall alltid väljas så att den/dessa kan öppnas helt, utan hinder från 

övrig utrustning som finns, eller kommer att monteras i apparatrummet. 

På apparatskåpets överdel skall en eller flera utbytbara anslutningsflänsar monteras 

efter behov. Flänsarna skall ha standardmått. Om multiflänsar används skall dessa 

kompletteras med leverans av lösa extrapluggar. Outnyttjade genomföringar eller 

flänsurspårningar skall blindas/pluggas. 

3:3 Skåpventilation 

Apparatskåp som innehåller känslig elektronikutrustning, exempelvis DUC eller 

reglercentral, nätaggregat mm. förses vid behov med mekanisk ventilation. 

Ventilationen skall bestå av en eller flera termostatstyrda (sugande) apparatskåpsfläktar 

som monteras i skåpets övre sida/sidor, samt intagsgaller med filter i skåpets 

nedre del.Temperaturen i apparatskåpet får aldrig överskrida tillverkares 

rekommendation för respektive komponent. 

3:4 Skåpuppvärmning 

Apparatskåp som monteras i kallt utrymme skall förses med termostatstyrt 

värmeelement och dimensioneras efter komponenternas behov. Elementet monteras 

i skåpets nedre del för att uppnå bästa konvektion. 

3:5 Övrig miljöpåverkan 

Om montageplatsen medför risk för andra fysikaliska påfrestningar skall dessa tas 

med vid val och konstruktion av apparatskåp. Exempelvis korrosiv miljö mm. 

3:6 Skåpbelysning och vägguttag 

Skåpet förses med invändig belysning som styrs av dörr, samt ett jordat tvåvägsuttag 

230V~ med jordfelsbrytare som allt matas från annan yttre elcentral. Komponenterna 

skall märkas tydligt med varningstext på gul skylt ”Främmande spänning + elc.+ 

säkr.nr”. 

3:7 Komponentval manöverapparater. 

För att uppnå största möjliga enhetlighet i våra anläggningar ser vi gärna att 

styrinstallatören (DE4) i första hand väljer några av följande fabrikat vid 

skåpbyggnationen: K&N, K&M, Schneider, Siemens, ABB, Crouzet 

3:8 I apparatskåpsfront monteras: 

• Operatörspanel för DUC/PLC 

• Serviceomkopplare (1st för respektive ventilationsaggregat). 

Lägen: Service/Drift 

• OVK tryckknapp, återfjädrande (för bortkoppling av utgående driftlarm under 

viss tid exempelvis vid funktionsprovning av anläggningen mm) 

• 1st grön lysdiod (OVK-tryckknapp aktiverad, tidräkning pågår) 

• 2st röd lysdioder (för presentation av summalarm–A och –B från app.skåpet) 

•

3:9 I apparatskåp monteras: 

• Huvudbrytare (lastbrytare), låsbar i frånläge 

• Jordskena med överfall som placeras i skåptak (skall ha min. 20% lediga 

anslutningar i reserv) 

• Automatsäkringar (dimensioneras enligt belastninsbehov) 

• Kontaktorer 

• Mjukstartsapparater (för motordrifter >2 kW) 

• Montageskenor (monteras på bottenplåten) 

• Motorskyddsbrytare 

• Kontaktormotorskydd 

• Hjälprelän för manöver mm. (sockelmonterade, industristandardutförande) 

• 2st Hjälprelän för summalarm-A och -B (med vardera 3st växlande kontakter) 

som skall styras av digitala utgångar i DUC/PLC. 

Kontaktfunktioner: 1sl. kontakt för lysdiodsinikering i AS-front. (Se 3:8) 

1vxl. kontakt ansluten till plint i AS. (till larmsändare mm). 

1vxl. kontakt i reserv för internt behov i AS. 

• Tidrelän (vid behov), (sockelmonterade, industristandardutförande) 

• Strömrelän (till enfasdrifter) 

• Rökdetektorcentral 

• Transformator 230/24V~ för ställdon (överdimensioneras med min 20%) 

• Transformator/nätaggregat för DUC/PLC (överdimensioneras med min 20%) 

• Nätavstörningsfilter (om behov bedöms föreligga) 

• Kabelkanaler av PW-typ eller likvärdig (fylls till max 80% ) 

• Radplint (grupperas spänningsvis). Får inte vara av våningstyp. 

Plint för fältbussanslutning monteras längst till höger i skåpet. 

Bussanslutningen skall också vara försedd med en extra uppsättning plint som 

kopplats parallellt med de ordinarie bussplintarna. (För tillfällig inkoppling av 

servicedator mm). 

• Plintmärkningar (monteras på plintens över- och undersida) 

• Kabelmärkning av typ Partex eller likvärdig (placeras enhetligt för avläsning 

från ett och samma håll, vänd lika som plintmärkning). 

• Ledare för skyddsjord (jordskena-apparatskåp-skåpdörr/dörrar) 

Förbindningen mellan apparatskåp och dörr/dörrar skall utföras med 

kopparfläta! (Ej med RK-typ!) 

• Gruppförtäckning, I/O förteckning till DUC/PLC, Förteckning över kabelfärger. 

• Ritningsficka med tillhörande apparatskåpscheman. 

• Komponentmärkningar (utförs med på separat förhöjd montageskena/list). 

• Erforderligt förbindningskablage som utförs med RK-typ (dimensioneras till 

ändamålet och efter gällande föreskrifter). 

Förbindningskablage utförs med kabel- och plintfärg enligt nedan: 

Kabelfunktion: Kabelfärg: Plintfärg: Plintmärkning: 

Skyddsledare Grön/gul Grön/gul 

Fasledare 400/230V~ Svart Grå 1-199 

Nolledare Blå Blå 1-199 

Styrkabel

Allt internt kablage i apparatskåp skall kabelmärkas. Direktanslutna kablar mot plint 

märks med berört plintnummer och övriga med nollnummer. 

Alla kabelmärkningar skall finnas med i apparatskåpsritningarna. 

Färgmärkning för internt kablage i apparatskåp skall klargöras med skylt på insida av 

skåpdörr.

4. DUC eller PLC-utrustning 

4:1 Placering och uppbyggnad 

Samtliga I/O-moduler, CPU och kommunikationsenheter som tillhör DUC eller PLCutrustning 

monteras på bottenplåt eller insida av dörr i apparatskåp enligt respektive 

fabrikants anvisning. (För dörrmontage förutsätts att dörren avsetts för detta). 

Till DUC eller PLC skall också en operatörspanel anslutas. 

Varje apparatskåp som innehåller en eller fler DUC/PLC skall alltid förses med 

operatörspanel. 

Om fler DUC/PLC:n finns monterade i samma apparatskåp skall dessa kopplas ihop 

till en gemensam operatörspanel. 

Undantag kan endast göras när samma apparatrum/lokal har mer än ett apparatskåp 

som tillhör samma styr/reglersystem, eller när enheter för distribuerat I/O används. 

Om sådant behov finns skall utförandet alltid göras i samråd med oss. 

Operatörspanelen fälls in i apparatskåpets dörrfront och skall vid det färdiga 

montaget vara placerad 150 -170 cm från golv. 

Operatörspanelen skall i första hand utgöras av en min. 10-tums färg-pekskärm, men 

i undantagsfall kan även en panel med teckendisplay och knappsats godkännas. 

I anbud skall alltid två prisuppgifter lämnas. Det ena skall omfatta pekskärmsalternativet, 

och det andra en standardlösning. I båda fallen skall teknisk beskrivning 

medfölja för bedömningsmöjlighet. 

-Operatörspanel med teckendisplay/knappsats skall innehålla en bakgrundsbelyst 

display med minst 4 rader x 20 tecken. Den skall också vara utrustad med en 

lättmanövrerad knappsats där antalet tangenter/tryckknappar anpassats till 

föreskrivna funktioner. 

Erforderliga åtgärder skall vidtas för att förhindra reflexer från t.ex. rumsbelysning 

mm. som märkbart kan försämra teckendisplayens läsbarhet. 

Operatörspanelen skall klara klimatet på montageplatsen, skärmens/displayens 

läsbarhet får inte försämras av exempelvis för låg omgivningstemperatur eller 

luftfuktighet. Panelens täthetsklass skall anpassas till rådande krav för 

montageplatsen.

4:2 Prestanda 

DUC eller PLC samt I/O- och kommunikationsmoduler skall dimensioneras för de 

föreskrivna styr och reglerfunktionerna samt ett extra kapacitetsutrymme som skall 

omfatta följande: 

• Extra I/O bestående av: 2 DI, 2 DU, 2 AI, 1 AU för varje ventilationsaggregat. 

Bestyckningen skall vara hårdvarumässigt levererad och installerad. 

• 2 DU / DUC som reserv för belysningsstyrning eller dyl. Bestyckningen skall 

vara hårdvarumässigt levererad och installerad. Utgångar skall vara 

färdigprogrammerade med varsin tidkanal i DUC. Tidsfunktionen skall 

innehålla dygns-/vecko- /och årsfunktion. 

• Erforderlig extra processorkraft i CPU:n samt minneskapacitet för att hantera 

ovan nämnda I/O och utökad programvara. 

• Tillräcklig kommunikationskapacitet för gränssnitten mot fältbussnät och 

TCP/IP-nät så att ovan nämnda utbyggnad kan göras utan avkall på 

kommunikationen. 

Om in- och utmatningar sker genom annan DUC/PLC än den som exekverat 

programmdelen skall överföringen verifieras så att full funktionalitet kan säkerställas. 

4:3 Kommunikationsgränssnitt 

DUC/PLC skall i första hand vara utrustad med inbyggd nätverksanslutning (TCP/IP) 

för sammankoppling med det administrativa nätet ANKARET. I andra hand kan lös 

kommunikationsmodul accepteras. 

DUC/PLC ska vara utrustad med anpassningsbar modulteknik som medger 

uppkoppling till vald fältbusstyp och protokoll. 

Möjlighet för framtida utbyggnad och samtidig anpassning till flera fältbusstyper bör 

finnas. 

4:4 Signalstandard för I/O 

In och utgångssignaler skall utgöras av standardiserade format. 

Exempelvis för: 

-analog utgång: 0-10V 

-analog givaringång: Pt100, Pt1000, Ni1000, Termistor, Termoelement, m.fl. 

Samtliga in och utgångssignaler skall vara väl anpassade till sitt ändamål så att 

auktoriteten inte begränsas av för låga eller höga tröskelvärden. 

Alla signaler som indikeras i operatörspanel och DHC skall ha rätt fysikalisk 

måttangivelse. Analoga visningsvärden skall avrundas enligt följande: 

-temperatur (ºC): en decimal (tiondels grad) 

-fukt (RF%): heltal 

-CO2 (PPM): heltal 

-utsignal (%): heltal 

4:5 Manuell styrning av utgångar 

Manuell överstyrning av samtliga utgångar skall kunna göras genom operatörspanel 

och DHC. Utgångsmoduler skall vara försedda med omkopplare och potentiometer 

för möjlighet till manuell påverkan av samtliga DU och AU. 

Vid aktiverad överstyrning skall detta indikeras i operatörspanel och DHC.

4:6 Logg- och trendfunktioner med lokal lagring 

DUC/PLC skall förses med lokal logg- och trendfunktion med plats för lagring av 

samtliga I/O:n och variabelvärden. Alla värden skall kunna överföras till DHC och 

Webbserver vid senare valda tider. 

Logg- och trendintervallet skall kunna registrera såväl snabba förlopp 

(sekundintervall) som tröga förlopp (årsintervall). 

Värden skall lagras cykliskt så att överskrivning av de äldsta värdena sker med nya 

efter hand när lagringsutrymmet blivit fullt. 

Följande kapaciteter vid lokal lagring skall minst uppfyllas: 

- antal mätvärdeskanaler: samtliga I/O + 20% reservutrymme 

- antal lagrade heltalsvärden: 100 000st 

- antal lagrade larm: hela anläggningen + 20% reservutrymme 

Presentation av mätresultat skall kunna framställs som grafiska kurvdiagram samt 

numeriska tabeller. Visning skall kunna göras i operatörspanel likväl som i DHC och 

webbläsare. 

4:7 Intern och extern övervakning 

Intern hård och mjukvara skall vara försedd med övervakningsfunktioner som 

indikerar felaktigheter och larmar vid problem. 

Övervakningsfunktionen skall också indikera otillåtna värden på ingångarna samt 

utebliven kommunikation (handskakning) mellan anslutna bussenheter. 

4:8 Automatisk återstart 

I händelse av strömavbrott skall DUC/PLC alltid återstarta automatiskt efter 

spänningsåterkomst. Programexekveringen skall återgå till ett utgångsläge som 

garanterar rätt uppstartsförlopp. 

4:9 Strömförsörjning 

Strömförsörjning av DUC/PLC anpassas till vald utrustning enligt fabrikantens 

anvisningar. Dock skall transformator eller nätaggregatets kapacitet 

överdimensioneras med minst 20% och alltid vara fast ansluten. 

Strömförsörjningen skall avsäkras enligt fabrikantens anvisningar. Automatsäkringar 

kan med fördel användas. 

Jordförbindning av sekundärsida skall utföras enligt fabrikantens anvisning. 

Styrentreprenören (DE4) skall försäkra sig om att inkommande nätanslutning 

uppfyller kraven som ställs i avseende av störningar för såväl intern som extern 

uppkomst. 

Om störningsrisk bedöms föreligga, skall väl anpassat nätavstörningsfilter monteras.

4:10 Övrigt 

I/O lista skall finnas monterad direkt på DUC/PLC eller monterad i anslagsram på 

insida av apparatskåpsdörr. 

Strömavbrott får inte orsaka minnesbortfall i DUC/PLC. I första hand skall därför 

arbetsminnet vara av resistent typ, (flasch-typ). I andra hand kan batteribackup 

godtas om tydliga instruktioner upprättas för batteribyte. 

Synkronisering av realtid i DUC/PLC skall ske automatiskt genom nätverksuppkopplingen. 

Vid omladdning av programvara i DUC och DHC eller andra enheter i systemen skall 

trend- och loggvärden säkerställas genom backup, innan andra åtgärder utförs. 

Programmeraren skall alltid tillse att befintliga data inte går förlorade vid ingrepp i 

anläggningen.

5. Yttre komponenter 

5:1 Generella krav för val och monteringssätt av givare 

Givarmontering skall alltid följa leverantörens instruktioner och att följande krav 

uppfylls: 

• Givarplacering skall alltid väljas omsorgsfullt så att en optimal funktion nås och 

ändamålet med givaren uppfylls. 

• Val av givarens mätområde skall alltid anpassas för tilltänkt ändamål. 

• Givare med tillhörande kablage skall skyddas mot mekanisk åverkan om risk 

finns. Skydd utförs med lämplig skyddsanordning. 

• Givare som monteras i isolerade rör skall förses med förhöjningsdel så att hela 

anslutningsdelen hamnar ovanför isoleringen. 

• Givarens kappslingsklass skall uppfyllas och anpassas till berörd 

montageplats. 

• Temperaturgivare monterad i tilluftskanal efter, eller i ventilationsaggregat som 

innehåller vätskeburet kylbatteri kan påverkas negativt av batteriets 

egenuppvärmning. Erforderliga åtgärder skall därför göras så att exempelvis 

självsvängning i reglering, eller uppstartsproblem förhindras. 

Val av givartyp skall alltid göras med hänsyn till vilket medium som givaren förväntas 

arbeta i, samt anpassning till berörd DUC/PLC- utrustning. 

I första hand skall alltid standardiserade givare användas. 

5:2 Grundläggande krav för de vanligast förekommande analoga givare 

- Kanaltemperaturgivare: 

Tidskonstant < 60s, mätnoggrannhet < +/-1ºC inom mätområdet. 

- Utetemperaturgivare: 

Skall alltid placeras på byggnads norrsida. 

Tidskonstant < 15 min, mätnoggrannhet < +/-1ºC inom mätområdet. 

- Rumstemperaturgivare: 

Givaren skall alltid monteras på innervägg i rum och på en höjd av ca. 1,7 m 

över golv. Inverkan från vägganliggning skall vid behov elimineras med hjälp 

av distansmontering. 

Tidskonstant < 15 min, mätnoggrannhet < +/-1ºC inom mätområdet. 

- Frysvaktsgivare: 

I första hand direktmonteras givaren i värmebatteriet på avsedd plats och 

enligt aggregattillverkarens anvisning. I andra hand monteras givaren med 

hjälp av en gängad rörmuff som svetsas fast i direkt anslutning till batteriets 

returledning. Rörmuffen fastsätts på sådant vis att givaren pekar motströms i 

rörledingen. 

Givaren levereras av styrentreprenören (DE4) som också ansvarar för rätt 

placering. 

Givaren skall monteras av rörentreprenören (DE3) efter anvisning. 

Tidskonstant < 30s, mätnoggrannhet < +/-1ºC inom mätområdet.

- Dyktemperaturgivare: 

Givare ämnade att installeras i hydrauliska system för värme- och 

luftbehandlingsanläggning skall alltid monteras med avsett dykrör. 

Montering skall alltid följa tillverkarens anvisning. 

Givare och dykrör levereras av styrentreprenören (DE4) som också ansvarar 

för rätt placering. 

Givaren skall monteras av rörentreprenören (DE2) efter anvisning. 

Tidskonstant < 30s inkl. dykrör, mätnoggrannhet < +/-1ºC inom mätområdet. 

- Differenstryckgivare (luft): 

Givaren skall vara utrustad med display för visning av ärvärde i Pa. 

Visningsvärde (ärvärde) skall vara dämpat för att undvika avläsningsproblem. 

(Krav och prestanda är ej fastställda). 

- Fuktgivare: 


- CO2 givare: 

I första hand skall CO2 givare av fabrikat ABCLogic användas. Likvärdig 

givartyp av annat fabrikat kan accepteras, men likvärdighet skall då styrkas 

genom teknisk dokumentation från tillverkaren. 

Kalibreringsbehov och mätnoggrannhet skall alltid anges i dokumentationsdel. 

- CO givare: 


- Rökdetektor: 

Detektor skall i första hand vara av fabrikat Calectro eller likvärdig. 

För kanalmontering skall typ Uniguard användas, och för takmontage kan lös 

detektor med sockel användas 

Oavsett fabrikat skall alltid detektorn vara av optiskt utförande. 

I enstaka anläggningar måste Unigard-detektor kompletteras med fläktenhet 

för att erhålla funktionskraven. 

- Närvarovarogivare: 


- Ljusgivare (Lux-givare): 


5:3 Ställdon 

Ventil- och spjällställdon skall alltid dimensioneras och anpassas till 

användningsområde och vald funktion. 

Spjällställdon skall alltid vara utförda för direktmontage på spjällaxel och ha 

fjäderretur vid spänningsbortfall. 

Ventilställdon skall vara så konstruerade att handmanövrering av ventil kan göras.

Styrentreprenören (DE4) levererar och monterar alltid ställdonen, utom i 

undantagsfallet enligt följande: 

Undantag skall endast göras när brand- och rökgasspjäll skall installeras. 

I detta fall levereras spjäll och ställdon hopmonterade som en enhet. 

Spjällenheten levereras och monteras i ventilationssystemet av 

ventilationsentreprenören (DE3). 

Styrentreprenören (DE4) och ventilationsentreprenören (DE3) skall alltid samråda för 

val av enhetens funktion, anpassning och prestanda. 

Styrentreprenören (DE4) skall alltid ansvara för, och utföra elektrisk inkoppling av 

spjällenheten till DUC/PLC. 

5:4 Frekvensomriktare 

Frekvensomriktare levereras alltid av samma entreprenör som levererar enhet med 

den tilltänkta motordriften. 

All varvtalsreglering skall ske genom användande av frekvensomriktare och i första 

hand monteras som lös enhet på fläktrumsvägg eller stativkonstruktion intill berörd 

fläkt (aggregat). Frekvensomriktaren skall vara utrustad med operatörspanel som har 

display och erforderlig knappsats. Displayenheten skall kunna visa utfrekvens, 

motorström samt eventuella drift fel. 

Som ett andra alternativ kan frekvensomriktaren vara direkt påbyggd på fläktmotorn 

eller monterad innanför aggregathölje. Detta alternativ väljs alltid i andra hand och 

om det första alternativet är helt uteslutet. 

Oavsett vilken typ av frekvensomriktare som avses skall styrentreprenören (DE4) 

alltid klargöra att vald utrustning kan integreras till DUC/PLC och vald funktion. 

Om frekvensomriktaren utgörs av lös enhet skall styrentreprenören (DE4) montera, 

och elektriskt ansluta denna till berört apparatskåp och DUC/PLC. 

I de fall frekvensomriktaren levereras som påbyggd enhet till respektive motordrift 

skall styrentreprenören (DE4) elektriskt ansluta och inkoppla utrustningen till berört 

apparatskåp och DUC/PLC. 

Frekvensomriktaren skall alltid uppfylla gällande el- och avstörningskrav och 

inkopplas efter fabrikantens anvisningar. 

Utrustningen skall alltid föregås av säkerhetsbrytare och kopplas manövermässigt 

med förreglingsfunktion. (Utförs med lastbrytare). 

5:5 Shuntgrupp, reglerventil och cirkulationspump 

Prefabricerad shuntgrupp, eller lös reglerventil skall alltid levereras av 

styrentreprenören (DE4) men installeras av rörentreprenören (DE2). 

Lös cirkulationspump skall levereras och monteras av rörentreprenören DE2). 

Styrentreprenören (DE4)skall elektriskt installera cirkulationspump och respektive 

startutrustning. Starutrustningen skall normalt vara monterad tillsammans med 

DUC/PLC- utrustning i gemensamt apparatskåp.

Styrentreprenören (DE4) skall leverera och installera anpassat ventilställdon med 

tillhörande montagetillbehör, så att avsedd funktion uppnås. 

Ställdonet bör vara av samma fabrikat som ventilen. Avsteg kan endast göras i de fall 

montagesats med väl anpassad adapter monteras. 

Vid behov skall styrentreprenören (DE4) alltid samråda med rörentreprenören (DE2) 

så att missanpassning elimineras. 

5:6 Timertryckknapp med indikering 

Timertryckknapp skall utgöras av tryckknapp och driftindikering med grön lysdiod. 

Indikeringen kan vara inbyggd i tryckknapp eller monterad som lös enhet. 

Komponenterna skall vara monterade i anpassad kapsling, eller fällas in i väggdosa. 

5:7 Säkerhetsbrytare 

Alla 3~ motordrifter skall föregås av säkerhetsbrytare och vara av typ lastbrytare. 

Brytaren skall vara försedd med låsbart frånläge och slutande hjälpkontaktfunktion för 

manöveråterföring. 

Brytaren skall alltid kopplas manövermässigt till DUC/PLC eller annan hårdvara för 

att uppnå föreglingsfunktion.

6. Nätverk, bussystem och tillhörande kablage 

6:1 Kommunikation mot administrativa nätet ANKARET och DHC-datorer 

Kommunikation mellan DUC/PLC-nivå och DHC-datorer skall ske över Gävle 

kommuns administrativa nät med TCP/IP protokoll och fasta IP-adresser. 

IP-adresser samt övriga nätverksparametrar tillhandahålls av IT-service, Gävle 

Kommun. Referens: Mattias Jansson. 

I de enskilda fall då administrativa nätet saknas i fastigheten skall annan eventuell 

lösning diskuteras med våra styr och reglertekniker. 

Installation av kablage för nätverksanslutning i fastigheterna skall utföras av behörig 

nätverksinstallatör och beställes av oss. Nätverksinstallatören monterar ett 

nätverksuttag i det apparatskåp i anläggningen som har den nätverkskommunicerande 

DUC/PLC:n. 

Förbindningen mellan nätverksuttag i apparatskåp och DUC/PLC utförs av 

styrentreprenören (DE4). 

6:2 Kommunikation på fältnivå 

Kommunikationen mellan DUC/PLC:n samt I/O-moduler på fältnivå sker med varje 

fabrikants egna protokoll. Dock godtas inte annat än öppna och standardiserade 

protokoll. 

Vedertagna standardprotokoll för busskommunikation är: 

LonWorks 

Profibuss 

Modbuss 

Bacnet 

Lon/Backnet 

TCP/IP (gäller Webb-DUC) 

Val av kablage samt förläggningssätt skall anpassas till fabrikantens anvisning och 

gällande standard för berört protokoll. Anpassningen skall gälla alla byggnadsdelar 

och typer av utrymmen i fastigheten. 

Placering samt val av terminering skall anpassas enligt fabrikantens anvisning, för 

berört protokoll. 

Fältbussnätverket skall dimensioneras så att maximal prestanda uppnås och att 

eventuell framtida utbyggnad kan utföras utan avkall på funktioner. 

Nätverkstopologi för fältnivå skall framgå av dokumentationsdel tillhörande 

styrentreprenad (DE4) för apparatskåp. 

Prefabricerade ventilationsaggregat och utrustningar som monteras skall innehålla 

integrerad styrutrustning och kommunikationsmodul som hanterar ett eller flera av 

ovan nämnda protokoll. Samtliga parametrar skall vara åtkomliga via 

fältbussanslutningen.

Beroende på vald utrustning, fältbusstyp och topologi skall den prefabricerade 

utrustningen anslutas till något av följande alternativ: 

1. Ansluts till lämpligt placerad DUC/PLC- utrustning för signalbehandling enligt 

funktionsbeskrivning, samt vidarekopplad till överordnat system (DHC). 

Anslutning och kommunikation mellan prefab.utr. och PLC/DUC görs via 

fältbussen. (Kompilering mellan olika protokoll bör undvikas). 

2. Ansluts direkt till det administrativa nätet inom fastigheten via webbgränssnitt 

(TCP/IP) och egen fast IP-address. Finns flera prefabricerade enheter av 

samma typ inom fastigheten skall dessa sammankopplas så att gemensam IPadress 

kan användas. 

I denna lösning skall den prefabricerade styrutrustningen helt i sig själv 

innehålla samtliga hård- och mjukvarubestyckning som krävs till föreskriven 

funktion. Detta inkluderar även dynamiska flödesbilder. 

I detta alternativ skall val av övervakningsmetod väljas i samråd med oss. 

Alternativen är: 

- att använda någon av de befintliga DHC-maskinerna. 

- att anpassa funktionen till en eventuell framtida webbserver. 

- att enbart använda sig av den webbläsare som erhålls i samtliga kontors- 

PC:n som är anslutna mot det administrativa nätet. 

Styrentreprenören (DE4) skall i samtliga installationsfall enligt ovan, alltid ansvara för 

att alla funktioner enligt beskrivning erhålls. 

Styrentreprenören (DE4) skall informera sig om, och utföra alla nödvändiga 

anpassningar som krävs för en fullgod samfunktion mellan egen levererad utrustning 

och prefabricerade enhetsaggregat med tillhörande styrutrusning. 

Resultatet skall syfta till att erhålla en så god systemintegration som möjligt.

7. Programmerade funktioner för luftbehandling. 

Programmeringen av DUC/PLC skall utföras så standardmässigt som möjligt och 

omfatta nedanstående funktioner om inte andra anläggningsspecifika behov finns. 

Styrentreprenören (DE4) ombeds ge förslag på förbättringar som kan tillföra 

anläggningen en bättre funktion och driftsekonomi. 

7:1 Tredjepartsutrustning och OEM produkter 

Anläggningar som installeras med prefabricerade produkter har ofta inbyggd eller 

påbyggd styr & reglerutrustning och skall alltid integreras med den datoriserade 

övervakningen. 

Hårdvara som fältmässigt måste sammankopplas för att erhålla önskade funktioner 

enligt detta avsnitt (7) skall alltid utföras av styrentreprenören (DE4). 

Styrentreprenören skall därför alltid inhämta nödvändig information om tilltänkt 

produkt av ventilationsentreprenören (DE3). 

Om den prefabricerade utrustningen inte uppfyller funktionskraven enligt denna 

handling skall de saknade funktionerna kompletteras genom erforderlig hård- och 

mjukvara i DUC/PLC. 

7:2 Uppstartsekvens 

Uppstart av ventilationsaggregat skall ske sekventiellt, så att frånluftsfläkt startar i 

första hand och VVX-återvinning styrs till 100%, därefter startas tilluftsfläkten efter 

programmerad fördröjningstid. 

Tidscykel mellan start av frånluft- och tilluftsfläkt skall anpassas till aggregatstorlek 

samt fysiska och fysikaliska trögheter i anl. mm. 

Motorer >2 kW skall utrustas med mjukstartsanordning. 

7:3 Föreglingar 

Säkerhetsbrytare förreglar manövermässigt respektive motorlast. 

Cirkulationspump skall förregla tilluftsfläkt. 

Till- och frånluftsfläkt skall vara korsvis föreglade. 

Frysvaktsutlösning stoppar villkorslöst ventilationsaggregatet. 

Spjällmotor för intagsspjäll stänger vid stoppad tilluftsfläkt. 

Spjällmotor för avluftsspjäll stänger vid stoppad frånluftsfläkt. 

Rök och brandfunktion stoppar ventilationsaggregatet, samtliga rök och 

brandgasspjäll stänger, rökevakueringsspjäll öppnar, brandgasfläkt startas. 

7:4 Frysvaktsfunktion 

Frysvaktsfunktionen skall överta regleringen av värmeventilens ställdon om 

vattentemperaturen i värmebatteriet understiger +12ºC. 

Driftlarm-B skall utgå om den reglerande frysvaktsfunktionen aktiverats enligt följande 

villkor: 

• Uppstartstid för ventilationsaggregatet har löpt ut. 

• Ventilationsaggregatet har normal drift. 

• Larmfördröjningstid har löpt ut 

Om vattentemperaturen i värmebatteriet sjunker under +7ºC skall ventilationsaggregatet 

stoppas. 

När frysvakten har löst ut skall driftlarm -A utgå, om utetemperaturen är < 8ºC 

Och om utetemperaturen är > 8ºC skall driftlarmet utgå som B-larm.

Om frysvaktsutlösning har skett och utetemperaturen förändras över brytgränsen 

mellan A och B –larm skall även den utgående larmkaraktären skifta (värde) funktion. 

Vid stoppat ventilationsaggregat skall varmhållning av värmebatteriet upprätthållas. 

Frysvaktsfunktionen reglerar värmeventilens ställdon så att inställd temperatur erhålls 

(ca: 25ºC). 

7:5 Behovsstyrning av cirkulationspumpar 

Pump för värmebatteriets cirkulationskrets skall behovsstyras så att optimal drift 

erhålls. Något av följande villkor skall vara uppfyllt för drift av pump: 

• Utetemperaturen är < +17ºC. 

• Utsignal till ställdonet för värmeventilen är >1% 

• Vattentemperaturen i värmebatteriet är < +12ºC 

Pump i cirkulationskrets för kylbatteri (om sådan finns) skall säsongsstyras. Pumpen 

skall vara i drift om följande villkor är uppfyllda: 

• Ventilationsaggregatet har normalt driftstillstånd 

• Sommarperiod enligt programmerat tidschema gäller 

• Utsignal till kylventilens ställdon är > 1 % 

Vid stilleståndsperiod skall motionskörning av cirkulationspumpar och reglerventiler 

utföras automatiskt av DUC/PLC, med minimalt 48 timmars intervall. 

Samtliga parametrar skall vara förändringsbara. 

7:6 Serviceomkopplare 

Till varje förekommande ventilationsaggregat och enskild frånluftsfläkt skall alltid en 

serviceomkopplare finnas. Omkopplaren skall fungera som manöverbrytare och 

anslutas till DUC/PLC där funktionen skall programmeras. 

Omkopplaren skall ha två lägen med följande funktioner: 

• Läge ”SERVICE”. Aggregatet stoppat. 

• Läge ”DRIFT”. Aggregatet i normal drift. 

Om omkopplaren lämnats i läge service över en viss tid skall B-larm utgå. 

Fördröjningstiden skall vara förändringsbar. 

7:7 OVK- tryckknapp för ventilationsaggregat 

Vid påverkan av OVK-tryckknapp skall utgående driftlarm blockeras under inställd tid 

i DUC/PLC. Efter utgången tid, eller ny påverkan av tryckknappen, skall funktionen 

återgå till normal larmhantering. 

Fördröjningstiden skall vara förändringsbar. 

Funktionen syftar till att begränsa oönskade driftlarm som genereras vid exempelvis 

OVK-besiktning mm.

7:8 Tidsstyrning av ventilationsaggregat med en hastighet. (Start / stopp) 

Varje enskilt ventilationsaggregat skall tidstyras separat efter tidsschema i DUC/PLC 

och kunna programmeras för min. 6st start- och stopptider per dygn och inkludera 

årsursfunktion. 

Ett alternativschema med ytterligare minst 6st start- och stopptider för specifika år 

och datum skall också finnas. 

Samtliga tidscheman skall vara förändringsbara från DUC/PLC:s operatörspanel och 

DHC. Alternativschemat skall överstyra det normala veckoschemat. 

Tidsfunktionen i DUC/PLC skall vara så anordnad att möjlighet för extern styrning via 

globalt tidsschema i DHC medges. Vid aktivering av det globala tidsschemat 

överstyrs samtliga scheman i DUC/PLC. 

Samtliga tidsscheman utom det globala skall kunna förändras från DUC/PLC och 

DHC (samt via webbläsare för webb-DUC/PLC). Det globala schemat skall endast 

kunna påverkas via DHC. 

7:9 Tidsstyrning av ventilationsaggregat med steglös- eller flera hastigheter. 

Om någon av dessa driftsformer ingår skall funktionen anpassas i samråd med 

ventilationsentreprenören (DE3), så att en driftoptimal lösning kan nås. 

Exempel på driftfall med dessa behov: 

Tryckreglerade system, flödesreglerade system, behovsstyrd ventilation samt 

anläggningar där ett minimum av grundluftsflöde alltid måste finnas. 

I grunden skall dock tidigare beskrivna tidsstyrning alltid finnas med, men då vara 

anpassad till de anläggningsspecifika behoven. Oftast kommer anpassningen att 

utgöras av komplettering med ett ytterligare tidsschema i DUC/PLC, för skifte mellan 

fläkthastigheter, tryck eller flöden. 

7:10 Varvtalsreglering av ventilationsaggregat 

Varvtalsreglering av ventilationsaggregat skall anpassas för önskad funktion och 

klargöras tillsammans med ventilationsentreprenören (DE3). 

All varvtalsreglering skall ske genom användande av frekvensomriktare och i första 

hand monteras som lös enhet på fläktrumsvägg eller stativkonstruktion intill berörd 

fläkt (aggregat). Riktaren skall vara försedd med display som visar driftstatus. 

Som ett andra alternativ kan frekvensomriktaren vara direkt påbyggd på fläktmotorn 

eller monterad innanför aggregathölje. Detta alternativ väljs alltid i andra hand och 

om det första alternativet är helt uteslutet. 

Frekvensomriktare skall alltid levereras av styrentreprenören (DE4). 

Gränsdragning skall alltid klargöras noggrant med ventilationsentreprenören (DE3) i 

varje enskilt fall.

Styrentreprenören (DE4) ansvarar alltid för: 

• Översyn av tilltänkt utrustning och att den kan integreras med avsett styr och 

reglersystem. (Utförs innan installationen påbörjas, så misstag elimineras). 

• Integration till DUC/PLC, inkoppling, drifttagning och injustering av 

parameteruppsättning. 

Oberoende av vald storhet som skall regleras, (tryck eller flöde) så skall alltid 

regulatorfunktionen skötas av DUC/PLC. 

Regulatorns är- och börvärdesparameter skall anges i rätt storhet och område, samt 

anpassas till ventilationsentreprenörens (DE3) enhetsangivelser. 

Eftersom tryck- och flödesreglerade tilluftsaggregat förutsätts kunna arbeta över ett 

bredare kapacitetsområde så ställs högre krav på anpassningsmöjligheten. 

Samtliga berörda temperaturregulatorer i DUC/PLC skall därför alltid förses med 

adaptiva parameteruppsättningar för: P-band, I-tid (och eventuell Deriverinsfunktion). 

Tilltänkt funktion skall automatisk anpassa sig till aggregatets rådande 

driftsförhållande, så att temperatursvängningar kan förhindras. 

7:11 Timerstyrning 

Behov av timerstyrning skall alltid klargöras genom samråd med beställarens styr och 

reglertekniker. 

Till varje ventilationsaggregat skall timerfunktion alltid finnas förprogrammerad i 

DUC/PLC, oavsett om funktionen kommer att användas. Funktionen skall kunna 

aktiveras genom inmatning av parametervärde i DUC/PLC och dess operatörspanel 

eller via DHC. I/O anslutningar skall finnas och vara hårdvarumässigt förbundna till 

plint i apparatskåp. 

Funktion vid aktiverad timerstyrning: 

• Vent.aggregat med en fläkthastighet samt drift med start /stopp enligt 

tidsschema skall startas vid påverkan av timerknapp. Timerfunktionen skall 

överstyra det normala tidsschemat. 

• Vent.aggregat med fler eller steglös hastighet skall förses med timerfunktion 

som aktiverar forcering genom i DUC/PLC förinställt tryck, flöde eller 

fläkthastighet. När timerdrift aktiverats skall eventuell tidkatalog överstyras. 

Timerfunktionen skall fysiskt utgöras av tryckknapp och grön lysdiod för driftindikering 

som placeras i lämplig kapsling och på noga vald plats. 

I vissa lokaler kan låsningsbar kapsling vara nödvändig.

7:12 Närvarostyrning av ventilationsaggregat 

Lämpliga lokaler skall förses med närvarostyrning av ventilationen, och väljs i samråd 

med beställarens styr och reglertekniker. 

Vid närvarostyrning skall lokalen utrustas med närvarogivare som placeras på 

representativ plats. Givaren ansluts till DUC/PLC där signalbehandling 

programmeras så den för lokalen mest driftoptimerade funktionen kan nås. 

Tidstyrning av aggregat via tidsschema skall alltid finnas programmerade trots att 

funktionen för närvarostyrning installerats. Funktionen skall vara omställbar genom 

lämplig parameter i DUC/PLC mellan två funktionsalternativ enligt nedan: 

• Tidstyrning skall ha övergripande funktion och överstyra närvarostyrningen. 

• Närvarostyrning skall ha övergripande funktion och överstyra tidstyrningen. 

7:13 Behovsstyrning av ventilationsaggregat med CO2 givare 

Lämpliga lokaler skall förses med behovsstyrning av ventilationen, och väljs i samråd 

med beställarens styr och reglertekniker. 

Vid behovsstyrning skall lokalen utrustas med CO2-givare som placeras på 

representativ plats. Givaren ansluts till DUC/PLC där signalbehandling 

programmeras så den för lokalen mest driftoptimerade funktionen kan nås. 

Tidstyrning av aggregat via tidsschema skall alltid finnas programmerade trots att 

funktionen för behovsstyrning installerats. Tidstyrning skal ha övergripande funktion 

så att ventilationsaggregatet alltid kan tidstyras utan fungerande CO2 givare. 

7:14 Reglering av konstant tilluftstemp. med sommar- / vinterkompensering 

Tilluftstemperaturen upprätthålls av regulatorfunktion som programmerats i 

DUC/PLC. Reglerfunktionen skall utgöras av en eller flera reglersekvenser och 

analoga utsignaler till respektive ställdon. Mellan varje sekvens skall en 

förändringsbar dödzon finnas. 

Som normalt förekommande sekvenser betraktas: 

• Steglöst varvtalsstyrd VVX eller steglöst reglerande spjäll, för platt VVX 

• Kontinuerligt, (steglöst) reglerande värmeventil 

• Steglöst eller binärkopplat elbatteri 

• Kontinuerligt, (steglöst) reglerande kylventil 

• ON/OFF-styrning av evaporativ kyla 

Regulatorns börvärde skall konstant beräknas av DUC/PLC för sommar / 

vinterkompensering av inblåsningstemperaturen. Beräkningen skall göras med hjälp 

av kurvberäkningsfunktion med minimalt 4st förändringsbara temperaturbörvärden 

samt inläst ärvärde från utegivare. Dessa temp.börvärden skall även kunna flyttas i 

förhållande till en bestämd utetemperatur. 

Operatörsenhetens display bör kunna framställa kurvfunktionen grafiskt i form av ett 

X-Y diagram med visning av beräkningskurva, utsatta börvärdespunkter samt 

ärvärde och verklig utetemperatur. Skala för X och Y axel skall ha rätt fysisk 

skalindelning och måttangivelse.

7:15 Reglering av konstant rums- / frånluftstemperatur med s/v- kompensering 

Val av reglermetod (konstant rums- eller frånluftstemp.) skall i första hand göras 

beroende av förutsättning samt i samråd med ventilationsentreprenören (DE3) och 

oss. 

Rumstemperaturen / frånluftstemperaturen upprätthålls av regulatorfunktion som 

programmerats i DUC/PLC. Vid behov skall funktionen utföras som kaskadreglering. 

Reglerfunktionen skall utgöras av en eller flera reglersekvenser och analoga 

utsignaler till respektive ställdon. Mellan varje sekvens skall en förändringsbar 

dödzon finnas. 

Som normalt förekommande sekvenser betraktas: 

• Steglöst varvtalsstyrd VVX eller steglöst reglerande spjäll, för platt VVX 

• Kontinuerligt, (steglöst) reglerande värmeventil 

• Steglöst eller binärkopplat elbatteri 

• Kontinuerligt, (steglöst) reglerande kylventil 

• ON/OFF-styrning av evaporativ kyla 

Regulatorns rums-/ frånluftsbörvärde skall konstant beräknas av DUC/PLC för 

sommar / vinterkompensering av rums- / frånluftstemperaturen. 

Tilluftstemperaturen skall min. och max.begränsas med förändringsbara 

inmatningsvärden, (grundinställningsvärde vid driftsättning bör vara ca. 15 gr.C för 

min.begränsning och 25 gr.C för max.begränsning). 

Börvärdesberäkningen skall göras med hjälp av kurvberäkningsfunktion och minimalt 

4st förändringsbara temperaturbörvärden för rums- /frånluftstemperatur samt inläst 

ärvärde från utegivare. Dessa temperaturbörvärden skall även kunna flyttas i 

förhållande till en bestämd utetemperatur. Beräkningsfunktionen skall även ha en 

min. och max- begränsningsfunktion. 


X-Y diagram med visning av beräkningskurva, utsatta börvärdespunkter samt 

ärvärde och verklig utetemperatur. Skala för X och Y axel skall ha rätt fysisk 

skalindelning och måttangivelse. 

7:16 Reglering mellan förbehandlings- och efterbehandlingsdel 

Om efterbehandling av ventilationsluftens temperatur sker i en eller flera steg skall 

möjlighet till behovskompensering av förbehandlingens temperaturreglering 

övervägas. Funktion väljs i samråd med ventilationsentreprenören (DE3) och oss. 

Om funktionen anses aktuell skall följande beaktas: 

• Automatisk omkoppling mellan sommar- och vinterfunktion genom 

förändringsbara parametrar, (sommarmånad, vintermånad, utetemperatur). 

• Automatisk börvärdesförskjutning för förbehandlingens temperaturreglering 

genom påverkan från efterbehandlingens -/arnas min. max. eller medelvärde. 

• Den obligatoriska s/v- funktionen bör eventuellt utgå, om nödvändigt.

7:17 Värmeväxlare och återvinning i ventilationsaggregat 

Om aggregatet är försedd med roterande värmeväxlare skall denna förses med 

steglös reglering och styras genom reglersekvens i DUC/PLC. Utrustningen skall 

också förses med motionskörning samt larmande rototionsvakt. 

Om aggregatet är försett med plattvärmeväxlare (sk. kub) skall någon form av 

avfrostningsfunktion finnas. Funktionerna skall i möjligaste mån styras av DUC/PLC. 

För reglering av återvinningen installeras nödvändiga givare och spjällställdon samt 

kopplas till reglersekvens i DUC/PLC. 

Om aggregatet har vätskeburen återvinning skall pumpdrift och 

avfrostningsfunktioner beaktas. Funktionerna skall i möjligaste mån styras av 

DUC/PLC. För reglering av återvinningen installeras nödvändiga givare och 

ventilställdon samt kopplas till reglersekvens i DUC/PLC. 

Gränsdragning för leverans av denna utrustning skall alltid klargöras noggrant med 

ventilationsentreprenören (DE3) i varje enskilt fall. 

Styrentreprenören ansvarar alltid för: 

• Översyn av levererad utrustning så att den kan integreras med tilltänkt styr 

och reglersystem. 

• Integration till DUC/PLC, inkoppling, drifttagning och injustering. 

Oavsett vem som levererar utrustningen skall styrentreprenören (DE4) integrera 

enheten till DUC/PLC så att färdig optimal driftfunktion nås. 

Till alla former av återvinning skall DUC/PLC kontinuerlig utföra och presentera 

verkningsgradsberäkning för berörd värmeväxling. Driftlarm-B skall utgå om 

verkningsgraden blir för låg. Larmet skall endast vara aktivt vid full utsignal (100%) 

från regulator. Larmfunktionen skall tidsfördröjas. 

7:18 Utetemperaturkompensering av fläkthastighet /flöde /tryck 

Om aggregatet är utrustat med någon form av varvtalsreglering för fläktarna skall 

DUC/PLC förses med kurvberäkningsfunktion för utetemperaturkompensering av 

flödes – eller tryckbörvärdet. (Beroende på vilken storhet som skall regleras). 

Kurvberäkningen skall förskjuta det inställda flödes- eller tryckbörvärdet i förhållande 

till utetemperaturen, (så att börvärdet sänks vid sjunkande utetemperatur, och höjs 

vid stigande utetemperatur). 

Funktionen bör ha följande inställningsbara parametrar: 

• Börvärde vid normal drift, utan påverkan av utetemperaturen. 

• Vid vilken utetemperatur inverkan av börv.förskjutningen skall börja och sluta. 

• Börvärde vid maximal inverkan av förskjutningen. 


X-Y diagram med visning av beräkningskurva, ärvärde och verklig utetemperatur. 

Skala för X och Y axel skall ha rätt fysisk skalindelning och måttangivelse.

7:19 Sommarnattkyla 

Ventilationsaggregatet startas via DUC/PLC för att kyla ned byggnaden/lokalen med 

kall nattluft enligt följande villkor: 

• Normal drifttid har upphört, (ej påverkan av tidkatalog, timer, närvaro, CO2). 

• Tid och datum faller inom inprogrammerad sommarperiod i tidkatalog. 

• Utetemperaturen understiger rumstemperaturen med inställd 

temperaturdifferens. 

• Utetemperaturen understiger inte min. inställningsvärde. 

• Rumstemperaturen övertiger inställt värde. 

När detta driftfall är aktiverat blockeras ventilställdonen för värme och kyla i stängda 

lägen. VVX-driften upphör. 

Nattkylfunktionen upphör om något av villkoren inte längre är uppfyllt, dock skall 

aggregatet inte stoppas innan en minsta inställd drifttid är uppnådd. 

För att erhålla denna funktion skall alltid följende givare vara monterade: 

- Rumsgivare som placerats i utvalt rum för bästa referens. 

- Utegivare monterad på byggnadens norrsida. 

7:20 Kylåtervinning 

Kylåtervinning kopplas automatiskt in via DUC/PLC som vid aktiverad funktion 

tvångsstyr VVX till maximal återvinning. 

Villkoren för aktivering av kylåtervinning är: 

• Normal drift för ventilationsaggregat enligt tidkatalog, timer, närvaro eller CO2. 

• Utetemperaturen överstger rumstemperaturen med inställt värde. 

7:21 Rök och brandfunktioner 

Nedan beskrivna funktion är generell och skall användas om inte anläggningskonstruktionen 

eller ventilationsentreprenaden (DE3) beskriver något annat. 

Vid aktivering av rök eller brandfunktioner i ventilationsanläggningen eller vid signal 

från det centrala brandlarmet skall följande ske: 

• Ventilationsaggregatet stoppas och samtliga rök- och brandgasspjäll stänger. 

• Rökevakueringsspjäll skall öppna. (Om sådana finns monterade). 

• Brandgasfläktar startas. (Om sådana finns monterade). 

• Driftlarm -B utgår. 

Om rök och brandfunktionen har aktiverats genom ventilationsanläggningens egna 

rökdetektorer skall utrustningen återställas manuellt. Återställningen görs då med 

återställningsknapp på detektorcentral, placerad i apparatskåp. 

Skulle däremot rök och brandfunktionen aktiverats genom signal från det centrala 

brandlarmet skall automatisk återställning ske. Anläggningen skall då återstarta när 

signalen återgår till normalt läge. (Det centrala brandlarmet har återställts). 

Samtliga rök och brandgasspjäll samt rökgasfläktar skall motioneras regelbundet och 

med maximalt 48 timmars intervall.

Vid motionering skall även automatiskt funktionsprov av alla spjällägen utföras 

genom DUC/PLC som registrerar återföringen från spjällställdonens 

ändlägeskontakter. 

Alla återföringssignaler från respektive spjäll och ändlägeskontakter skall registreras 

separat. (Adresseras så att varje spjäll kan spåras var för sig om problem uppstår). 

Samtliga rök och brandfunktioner som beskrivits ovan skall styras och registreras 

från DUC/PLC. 

7:22 Övrigt 

Samtliga börvärden och parametervärden för alla programfunktioner skall kunna 

avläsas och vara förändringsbara via operatörspanel till DUC/PLC, och DHC med 

tillhörande bildsystem (eller via webbläsare för WEB-DUC/PLC). 

Status och driftindikering av samtliga mätvärden och drifter skall kunna avläsas 

genom operatörspanel till DUC/PLC samt DHC med tillhörande bildsystem (eller via 

webbläsare för WEB-DUC/PLC). 

Temperaturgivare skall alltid monteras i frånluftskanal före aggregat, och i 

avluftskanalen efter aggregat, oavsett funktionsbehov. Givaren skall programmeras 

för visning av temperaturen i DUC/PLC och DHC samt i eventuell webbhantering.

8. Programmerade funktioner för värme och tappv.vatten. 

Programmeringen av DUC/PLC skall utföras så standardmässigt som möjligt och 

omfatta nedanstående funktioner om inte andra anläggningsspecifika behov finns. 

Styrentreprenören (DE4) ombeds ge förslag på förbättringar som kan tillföra 

anläggningen en bättre funktion och driftsekonomi. 





Hårdvara som fältmässigt måste sammankopplas för att erhålla önskade funktioner 

enligt detta avsnitt (8) skall alltid utföras av styrentreprenören (DE4). 


produkt av rörentreprenören (DE2). 

Om den prefabricerade utrustningen inte uppfyller funktionskraven enligt denna 

handling skall de saknade funktionerna kompletteras genom erforderlig hård- och 

mjukvara i DUC/PLC. 

8:2 Styrning av huvudpumpar, (tvillingpump). 

Huvudpumpar skall styras av DUC/PLC som också växlar driften mellan pumparna 

med ett intervall om ca. 1vecka. 

Normal drift skall gälla om något eller fler av följande villkor är uppfyllda: 

• Utetemperaturen

8:3 Reglering av värmeshunt 

Framledningstemperaturen skall regleras genom DUC/PLC som kurvberäknar 

temperaturbörvärdet genom inställda värden och utetemperaturen. 

DUC/PLC reglerar värmeventilen så att rätt framledningstemperatur erhålls. 

Kurvberäkningsfunktionen skall ha minst 4st inmatningspunkter som är justerbara i 

såväl X- som Y- led, samt min- och maxbegränsningsfunktion. 

Förutom den grundläggande reglerfunktionen skall följande funktioner finnas: 

• Inmatningsparameter för parallellförskjutning av beräknad reglerkurva. 

• Nattsänkningsfunktion enligt tidkatalog med minimalt 2st till och frånkopplingar 

per dygn samt möjlighet för ytterligare 2st alternativa scheman. Tidkatalogen 

skall ha års- och veckofunktion. 

• Progressiv nattsänkninsfunktion med inställningsparameter för 

utetemperaturområde då funktionen skall börja och slutar gälla, samt maximalt 

förskjutningsvärde. 

• Inmatningsparameter för dämpad utetemperatur, (ärvärde). 

• Styrning av cirkulationspump för drift vid värmebehov, samt 

motioneringsfunktion som även skall omfatta ventilställdon. 

I vissa enskilda fall kan reglerfunktion med referensgivare vara att föredra. 

Om denna funktion anses vara aktuell skall styrentreprenören (DE4) överlägga med 

vår S&R avdelning för att klargöra funktionsbehovet. 

Vid programmering av denna reglerfunktion bör följande funktioner diskuteras: 

• Val av referenstyp samt reglerinverkan. 

• Placering av referensgivare. 

• Driftidsoptimerad nattsänkningsfunktion (förkortad dagdrift), morgonhöjning 

samt måndagseffekt. 

8:4 Reglering av tappvarmvattentemperatur 

Tappvarmvattencirkulationens returtemperatur skall konstanthållas genom 

reglerfunktion DUC/PLC. 

Temperaturbörvärdet skall vara förändringsbart och ha ett inställt ursprungsvärde 

som är +55°C. 

Temperaturavvikelselarm skall utgå efter inställd tidsfördröjning om är- och 

börvärdestemperaturen avviker mer än +/-5°C. 

8:5 Mätning av driftstemperatur 

Utöver de temperaturgivare som monterats i anläggningen för att erhålla ovan 

nämnda funktioner skall också följande givare finnas: 

• 2st temperaturgivare på primärsida. (För registrering av tillopps- och 

returtemperatur). 

• 2st temperaturgivare på sekundärsida. (För registrering av tillopps- och 

returtemperatur). 

8:6 Temperaturreglering av vattenburen golvvärme 

Reglerfunktionen skall i första hand programmeras i DUC/PLC och omfatta 

rumsreglering med maximalbegränsning av framledningstemperaturen. 

I vissa enskilda fall bör dock utekompensering med kurvberäkningsfunktion 

användas. Behovet skall bedömas utifrån förutsättningarna i varje enskilt fall och 

diskuteras med våra styr och reglertekniker

9. Styr och reglerfunktioner för övriga utrustningar. 





Exempel på sådan utrustning är: 

• Kylaggregat och övrig kylutrustning. 

• Befuktningsaggregat 

• Avfuktningsaggregat 

• Belysningsstyrning med bussystem 

• Brandlarm (Säkerhet) 

Styrentreprenören (DE4) skall ansvara för sammankopplingen mellan dessa 

produkter och den datoriserade fastighetsövervakniningen. 


produkt av berörd entreprenör/leverantör, samt att analysera denna. 

För att nå en optimal driftsövervakningsfunktion skall styrentreprenören (DE4) 

klargöra omfattningen av sådan utrustning, och i möjligaste mån föreslå integrering 

till vår driftsövervakning. 

Eftersom varje sådan utrustning är unik och förutsättningarna för integration varierar, 

skall alltid samråd mellan styrentreprenören (DE4) och vår S&R avdelning göras. 

Hårdvara som fältmassigt måste sammankopplas för att erhålla önskade funktioner 

enligt överenskomna behov, skall alltid utföras av styrentreprenören (DE4). 

Styrentreprenören utför också nödvändig programmering av DUC/PLC för 

anpassning till funktionsbehov. 

9:2 Daggpunktsreglering, (begränsning av köldbärarkretsens temperatur) 

Daggpunktsbegränsning av köldbärarkrets skall alltid installeras då risk för 

kondensvattenutfällning oönskat kan ske i vissa typer av luftkylare 

Funktionen är alltid aktuell om anläggningen innehåller en eller fler kylbafflar, 

fönsterapparater eller annan typ av kylbatteri, utan kondensvattenavledning. 

Funktionen skall integreras i shuntreglering som reglerar köldbärarkretsens 

framledningstemperatur. Hela funktionen skall skötas av hård- och mjukvara i 

DUC/PLC som levereras, installeras och driftsätts av styrentreprenören (DE4). 

Styrentreprenören (DE4) skall inhämta nödvändig information från kylentreprenör 

(DE10) och rörentreprenör (DE2).

9:3 Larm för fettavskiljare 

Larmsignal från fettavskiljare skall kopplas till DUC/PLC av styrentreprenören (DE4) 

som också drar erforderligt kablage för denna funktion. 

Vid hög nivå i fettavskiljaren skall driftlarm-B genereras i DUC/PLC och presenteras i 

operatorspanel. 

Styrentreprenören (DE4) skall tillse att givaren är rätt monterad och höjdjusterad till 

rätt nivå enligt tillverkarens instruktioner. 

Styrentreprenören skall avprova funktionen genom att påverka givaren. Larmet skall 

ha status ”normal” när den givaren är nedsänkt i vatten, och ”larm” i omgivande luft. 

Leverans av givare och larmenhet görs av rörentreprenören (DE2). 

Elentreprenören (DE5) gör den elektriska intallationen. 

9:4 Belysningsstyrning 

(Funktion ej fastställd). 

9:5 Styrning av magnetventil för inkommande tappkallvatten 

Installation och styrning av magnetventil på inkommande kallvatten skall alltid utföras 

som standard, om inte annat framgår i förfrågningsunderlag. 

Magnetventilen skall styras över inbrottslarmet så att kallvattnet stängs av när 

pålarmning sker. Installationen utförs enligt separat gränsdragningslista. 

9:6 Rastsignalstyrning 

(Funktion ej fastställd).

10. Elinstallationer. 

10:1 Kabelstegar inom apparatrum 

Kabelstegar inom apparatrum monteras av elentreprenören (DE5). 

Skyddsjorning av hela stegpaketet skall alltid utföras omsorgsfullt. 

Styrentreprenören (DE4) skall bistå med information till elentreprenören (DE5), så att 

placering och dimensionering överensstämmer med tilltänkt kabelinstallation. 

10:2 Kanalisation inom apparatrum 

Intern kanalisation i apparatrum skall utföras av styrentreprenören (DE4). 

Kanalisation skall utföras med hjälp av trådstegar, vinkelprofil, kabeljärn och plaströr 

samt vid behov, klammad kabel direkt på vägg eller i tak. 

Kabeljärn får endast användas då kabelförläggning omfattar maximalt 3st parallella 

kablar. 

Vinkelprofil får maximalt innehålla förläggning med 5st parallella kablar. 

Kabelförbindning till enskild komponent kan utföras med plaströr. 

Allt metalliskt förläggningsmaterial skall alltid skyddsjordas. 

Kanalisationsdelar som kan vålla personskada på grund av sin montering, skall alltid 

förses med erforderligt skydd. 

10:3 Kabelförläggning inom apparatrum 

Samtliga installationskablar avsedda för starkströmsanläggning (>120V) skall vara av 

mantlad light-typ, samt dimensionerade, förlagda och anpassade enligt gällande elföreskrifter. 

Matningskabel mellan motor och frekvensomriktare samt kabeltätningar skall alltid 

vara godkänd enligt gällande EMC-direktiv och tillverkarens anvisningar. 

Fältbusskablage och signalkabel för frekvensomriktare skall alltid anpassas till 

apparattillverkarens rekommendationer. 

Störningskänslig svagströmskabel skall alltid förläggas avskiljt från starkströmskablar. 

Förläggningssätt skall överensstämma med varje enskild kabeltyp och utföras med 

god yrkesmässig installationskunskap. (Plastöverdragen najtråd favoriseras). 

10:4 Huvudledning till apparatskåp 

Matningskabel till apparatskåp förläggs av el-entreprenören (DE5) som också 

ansluter denna elektriskt till huvudbrytare i apparatskåpet. 

Vid anslutning skall slinga (”slack”) göras på fasledarna så att mätning med 

tångamperemeter är möjlig. 

Möjlighet för framtida montering av strömtransformatorer skall finnas. Om utrymmet i 

apparatskåpet inte medger detta krav, skall separat kapsling monteras för ändamålet. 

Kapslingen skall direkt påmonteras apparatskåpets ovansida.

10:5 Kabelgenomföring i apparat eller komponent 

Kabelgenomföring i apparat och enskild komponent skall alltid förses med väl 

anpassad kabeltätning, så att täthetsklass upprätthålls. 

10:6 Kopplingsdosa 

Kopplinsdosa som installeras på kanalisation eller stegmontage skall monteras på 

avsedd dosplåt. 

Skarv mellan fast förlagd kabel och rörlig komponent skall utföras med kopplingsdosa 

försedd med dragavlastning. 

Exempel på sådan utrusning är: 

• Spjällmotor 

• Larmmanometer 

• Frysvaktsgivare 

10:7 Signalkablar 

Dimensionering och maximallängd för svagströmskablar till givare och ställdon skall 

alltid anpassas till fabrikantens anvisning.

11. Driftlarm 

Funktionen ej klargjord.

12. Bilduppbyggnad i DHC och WEB-DUC. 

12:1 Översiktsbild 

Översiktsbild skall finnas för representation av hela fastigheten och åskådliggöra 

översikt och placering av samtliga aggregat och övervakad utrustning. 

Översiktsbild skall innehålla: 

• Länkytor eller knappar som vid påverkan öppnar önskad processbild. 

• Översikt av tidkanaler med direktlänk till berört tidsschema. 

• Populärnamn och fotografi på berörd byggnad (fastighet). 

• Översiktsbild med aggregatplacering och installationer. 

12:2 Processbilder 

Flödesbilder skall utformas konsekvent och med ren struktur, samt i mesta möjliga 

mån följa tillhörande driftkortsstandard. I samtliga bilder skall klart framgå vad varje 

enskild bild åskådliggör enligt följande: fastighet, anläggning, aggregat, apparatskåp 

och DUC:nr. 

Grundläggande färger i flödesbilder och driftkort skall vara enligt nedan: 

- Intagskanal (före VVX): Blå, tonad 

- Tilluftskanal (efter VVX): Röd, tonad 

- Frånluftskanal (före VVX): Orange, tonad 

- Avluftskanal (efter VVX): Brun, tonad 

- Vätskeburet kylsystem: Blå, tonad 

- Vätskeburet värmesystem: Röd, tonad 

- Bakgrund Ljusgrå eller vit 

Anläggningsstorlek avgör hur många bilder som behövs per anläggning. 

Uppdatering av processvärden som visas i bild skall ske automatiskt i realtid. 

Flödesbilder skall innehålla: 

• Visning av samtliga dynamiska ärvärden för ingående givare och symbol. Alla 

bilder skall innehålla visning av utetemperaturen. 

(Visningsfärg: Blå) 

• Visning av dynamiska utsignaler för samtliga reglersekvenser intill symbol. 

(Visningsfärg: Grön) 

• Visning av status för driftindikeringar genom visning grön färg i symboler vid 

status aktiv, och vid inaktiv skall den vara i bakgrundsfärg. 

• Visning av alla förändringsbara börvärden samt länk till inmatningsfunktion. 

(Visningsfärg: Gul) 

• Börvärdeskurvor med inmatningspunkter för X och Y- led som länk till berörd 

inmatningsfunktion. 

• Visning av alla beräknade börvärden. 

(Visningsfärg: Grön) 

• Visning av tidkanaler med symbol, samt länk till berört tidsschema. 

Symbolfärg: aktiv tidkanal = Grön, inaktiv tidkanal = vit 

• Knappar för länkning mellan processbilder i fastigheten samt till översiktsbild.

• Knappar eller länkytor för växling mellan anläsgningsdelar (i större 

anläggningar). 

• Visning av larmande objekt intill, eller i symbol. 

(Indikeringsfärg och karaktär i utlöst tillstånd: Röd/blinkande) 

(Indikeringsfärg och karaktär i kvitterat tillstånd: Gul/fast). 

• Spjällägesvisning för samtliga ingående rök- och brandspjäll via symbol. 

(Normaldrift: Grön symbol) 

• Länk till berörd funktionstext som visas likvärdigt med tillhörande driftkort. 

• Textindikering av aktiverad brandfunktion samt brandspjällmotionering. 

(Vid centralt brandlarm: Blinkande röd text ”Centralt brandlarm !”). 

(Vid intern rökindikering: Blinkande röd text ”Intern brandfunktion aktiv !”). 

(Vid spjällmotion: Blinkande grön text ”Spjällmotion !”. 

12:3 Övriga bildvisningsfunktioner 

För fullgod driftsövervakning skall även följande grafiska funktioner finnas: 

• Larmlista med tillhörande historikfunktioner. 

• Presentation av loggade processvärden, såväl grafiskt som tabellformat. 

• Presentation av händelser i systemen med spårning i realtid. (Inmatade 

operatörskommandon, kommunikationsproblem, larm mm.)

13. Märkning, dokumentation, och funktionsavprovning. 

13:1 Utförande av yttre apparat- och komponentmärkning 

Samtliga apparater och komponenter uppmärks med graverad plastskylt som har 

svart text på vit botten. Skylten skruvas eller fastsätts på varaktigt sätt intill apparaten 

eller komponenten. (Dubbelhäftande tape eller limning godtas ej!) 

Märkning utomhus skall vara UV-beständig. 

Skylttext skall klargöra komponentbeteckning och föregås av tillhörande 

aggregatbenämning. Exempelvis: ”FTX1-GT1”, ”KA1-GP1”, ”VS1-SV1” 

Komponentbeteckning skall överensstämma med driftkort och samtliga ritningar. 

Styrentreprenören (DE4) skall tillse att övriga entreprenörer har samstämmiga 

betäckningar i sina ritningsunderlag och framföra åsikter angående detta. 

Samtliga manöverapparater på apparatskåpsfront skall märkas med graverad 

plastskylt med svart text på vit botten. Storlek på skylt och text anpassas så att den 

harmoniserar med apparaten och att läsbarheten är fullgod. 

Skylten skruvas eller nitas fast ovanför apparaten. 

Samstämmighet för aggregatmärkning inom Gävle Kommuns / Brynäs Byggnads 

fastighetsbestånd skall alltid eftersträvas. 

Apparatskåpsfront skall märkas med apparatskåpsnummer i löpnummerordning med 

början: ”AS1” och så vidare. 

Sammanbyggt ventilationsaggregat som innehåller till- och frånluftfläkt samt VVX 

skall alltid tilldelas en huvudbeteckning enligt följande: ”FTX1”, ” FTX2”, ”FTX3” och 

så vidare i löpnummerordning. 

(Samma löpnummer får endast förekomma en gång inom samma fastighet). 

Vid utbyggnad av befintlig anläggning skall alltid styrentreprenören (DE4) informera 

sig om tidigare aggregat- och apparatskåpsmärkning, samt fortsätta numreringen 

med hänsyn tagen till denna. 

På apparatskåpsfront skall också finnas skylt med information om matande elcentral 

och säkringsgrupp.

13:2 Grundläggande märkningsstandard för komponenter i apparatskåp 

Teckenförklaring: Understreck ( _ ) representerar siffra i löpnummerordning. 

Utrustning: Text på märkskylt: Anmärkning: 

Huvudbrytare Huvudbrytare AS_ 

Automatsäkrng F_ (i löpnummerordning). 

Motorskyddsbrytare M_ 

Kontaktor K_ 

Kontaktormotorskydd KM_ 

Hjälprelä HR_ 

Rökdetektorcentral RDC_ 

Transformator TR_ 

Nätaggregat NT_ 

DUC DUC_ 

PLC PLC_ 

Operatörspanel OP_ 

I/O moduler N_ 

Serviceomkopplare B_ 

Lysdiod S:a larm-A LD1 

Lysdiod S:a larm-A LD2 

Lysdiod OVK-ind. LD3 

13:3 Märkningsstandard för aggregat och anläggningskomponenter 

Teckenförklaring: Understreck ( _ ) representerar siffra i löpnummerordning. 

Utrustning: Text på märkskylt: Anmärkning: 

Ventilationsaggregat: 

- Hela aggregatet FTX_ ( i löpnummerordning). 

- Tilluftsfläkt FTX_-TF 

- Frånluftsfläkt FTX_-FF 

- VVX FTX_-VVX 

- Tilluftsaggregat TA_ (separat tilluftsaggregat exkl VVX ). 

- Frånluftsaggregat FF_ (separat frånluftsfläkt- / aggregat). 

Varvtalsstyrning ventilationsaggregat: 

- Frekvensomriktare FTX_-FO1-TF (Tilluftsfläkt) 

- Frekvensomriktare FTX_-FO2-FF (Frånluftsfläkt) 

Varvtalsstyrning VVX: 

- drivenhet VVX FTX_-RC1 

- drivmotor VVX FTX_-VR1 

- rotationsvakt VVX FTX_-GS1 

Shuntgrupp värme (för vent.aggregat): 

- Hela shuntgruppen FTX_-SHG1-V 

- Ventilställdon FTX_-SV1 

- Cirkulationspump FTX_-CP1 

Shuntgrupp kyla (för vent.aggregat): 

- Hela shuntgruppen FTX_-SHG1-K

- Ventilställdon FTX_-SV2 

- Cirkulationspump FTX_-CP2 

Temperaturgivare: 

- Tilluftsgivare FTX_-GT1 

- Rumsgivare FTX_-GT2 (vid flera givare: FTX_-GT2:1 o.s.v.) 

- Frånluftsgivare FTX_-GT4 (vid flera givare: FTX_-GT4:1 o.s.v.) 

- Avluftsgivare FTX_-GT5 

- Frysvaktsgivare FTX_-GT8 

- Utegivare GT3-U (vid flera utegivare: GT3:1-U o.s.v.) 

Tryckgivare: 

- Filtervakt tilluft FTX_-GP1 

- Filtervakt frånluft FTX_-GP2 

- Tilluft FTX_-GP3 

- Frånluft FTX_-GP4 

- Tryckvakt avfrostning FTX_-GP5 

Givare för rök och brand: 

- Rökdetektor FTX_-RD1 (och så vidare i löpnummerordning). 

- Brandskyddstermostat FTX_-BT1 (och så vidare i löpnummerordning). 

Övriga givare: 

- Fuktgivare FTX_-GF_ 

- CO2 givare FTX_-GCO2-_ 

- CO givare FTX_-GCO-_ 

- Närvarogivare FTX_-GN_ 

- Luxgivare (ljus) FTX_-GL_ 

Spjällställdon: 

- Intagsspjäll FTX_-ST1 

- Avluftsspjäll FTX_-ST2 

- Tilluftsspjäll FTX_-ST3 

- Frånluftsspjäll FTX_-ST4 

Spjällställdon för rök och brand: 

- sektionering FTX_-BST20, -BST21 (och så vidare i löpnummerordning). 

- avledning FTX_-BST30, -BST31 (och så vidare i löpnummerordning). 

Shuntgrupp värme, prim./sek. (rad. mm.): 

- Hela shuntgruppen VS1 (och så vidare i löpnummerordning). 

- Ventilställdon VS_-SV1 

- Cirkulationspump VS_-CP1 

- Framledningsgivare VS_-GT1 

- Returtempgivare VS_-GT2 

- Tvillingpump HP1A, HP1B (huvudpump) 

Shuntgrupp kylsystem: 

- Hela shuntgruppen KS1 (och så vidare i löpnummerordning). 

- Ventilställdon KS_-SV1

- Cirkulationspump KS_-CP1 

- Framledningsgivare KS_-GT1 

- Returtempgivare KS_-GT2 

Övrigt: 

- Serviceomkopplare FTX_ Serviceomkopplare (Lägen: Service / Drift). 

- OVK-tryckknapp FTX_ OVK-start 

- OVK-indikering FTX_ OVK-tid aktiv 

- Operatörspanel DUC Operatörspanel-DUC_ 

- Operatörspanel PLC Operatörspanel-PLC_ 

- Timertrycknapp FTX_-TK_ 

- A-larmsindikering S:a larm -A 

- B-larmsindikering S:a larm -B 

- Larmmanometer LM_-Expansion 

- Magnetventil MV_ 

13:4 Kabelmärkning 

Ytter kablage mellan apparatskåp och komponenter märks varaktigt med avsedda 

kabelmärkningar, och i kablagets båda ändar. Märkningen skall utgöras av 

löpnummerserie som börjar med kabelnummer-1 och så vidare. 

Kabelmärkning internt i apparatskåp skall utföras enligt avsnitt nr.3 i denna handling. 

13:5 Apparatskåpsdokumentation 

Apparatskåpdokumentation skall upprättas som relationsritningar och finnas 

avlämnad i apparatskåpets ritningsficka, samt i drift- och skötselanvisning. 

Dokumentationen skall omfatta följande: 

• Register över apparatskåpsscheman 

• Apparatlista 

• Montageritning för apparater (i skåpet) 

• Förbindningsschema kraft 

• Förbindningsschema styr och regler med samtliga kabelnummer, inkl 0-nr. 

• Yttre förbindning med kabelnummer och plintschema 

13:6 Driftkort och funktionsbeskrivning 

Driftkort med funktionsbeskrivning skall finnas upprättade för samtliga anläggningar 

och aggregat (inklusive prefabricerad utrustning). Dessa skall vara i formatet stående 

A3, och monterade i bläddringsbara plastmappar med hållare. Korten kan med fördel 

utföras i färg. (Exempel på driftkort bifogas denna handling).

13:7 Drift- och skötseldokumentation 

Underlag för drift och skötselinstruktioner skall lämnas delvis i form av 3st omgångar 

pärmar enligt Gävle Kommuns / Brynäs Byggnads standard, samt 1st digital omgång 

på CD-rom. All dokumentation skall avlämnas för granskning i god tid innan 

besiktning. Den digitala versionen skall vara av filtypen PDF för dokument, och 

befintligt format för programfiler samt källkoder tillhörande DUC/PLC. 

Filerna upprättas i Windows standardmapphantering och struktureras enligt följande: 

Styr & Regler 

Apparatskåpsscheman 

Driftkort & funkt.beskr. 

Komponentplacering 

Källkod / Programkod 

AS1 

AS2….o.s.v. 

Ventilation 

Värme & VVC 

Övrigt 

Våningsplan 1 

Våningsplan 2..o.s.v. 

13:8 Egen avprovning, injustering och tillhörande dokumentation 

Följande funktioner skall avprovas och dokumenteras vid igångkörning: 

• Isolationsprovning för apparatskåp och kablage. (Vid förekomst av känslig 

elektronisk utrustning kopplad till anläggningen, skall denna bortkopplas under 

provningen!) 

• Injustering av samtliga reglerloopar, dödzoner, givaravvikelser, 

fördröjningstider. 

• Egenkontroll av hela installationen. 

Samtliga protokoll skall medtagas för påseende vid den samordnade 

funktionsavprovningen, och senare ingå i drift- och skötseldokumentationen. 

13:9 Källkoder, DUC/PLC programvaror 

Källkoder och andra programvaror som laddats till DUC/PLC lämnas i sin slutversion, 

och skall ingå i den digitala CD- versionen enligt ovan.

13:10 Övrig dokumentation 

Relationsritningar för fysisk komponentplacering skall upprättas av styrentreprenören 

(DE4). Placeringsritningen skall baseras på A-ritningsunderlag, men behöver inte 

vara skalenlig. Komponentplacering skall visas våningsvis och omfatta hela 

fastigheten. Ritningsstorlek anpassas så att god läsbarhet uppnås. 

13:11 Samordnad funktionsavprovning 

Funktionsavprovning utförs av Gävle Kommuns / Brynäs Byggnads representant 

tillsammans med berörda leverantörer. Avprovning skall ske i god tid innan 

slutbesiktning. 

Samtliga berörda system skall omfattas och avprovas enligt tilltänkt 

funktionssamverkan samt protokollföras. 

Kallelse av berörda installatörer skall göras av installationsamordnaren efter samråd 

med Gävle Kommuns / Brynäs Byggnads representant. 

13:12 Praktisk driftsinformation 

Styrentreprenören (DE4) skall samordna och anföra driftsinformation om installerade 

utrustningar, till Gävle Kommuns / Brynäs Byggnads driftspersonal och berörda 

vaktmästare. 

Driftsinformationen bör göras innan slutbesiktning utförs.

Kravspec. för funktionsentrepenad. - Gavlefastigheter

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?