Medlemsblad 1 2005 - SFOG

MEDLEMSBLADET 

Ansvarig utgivare: Åsa Magnusson 

tel: 0340-48 10 00 

Layout: Moniqa Frisell 

Adress: SFOG-kansliet, Box 738, 

101 35 Stockholm 

Besöksadress: Klara Östra Kyrkogata 12 (LRF) 

tel: 08-440 01 75 fax: 08-22 23 30 

ml.schyberg@sfog.se 

Internet: www.sfog.se 

Annonser: Åsa Magnusson 

asa.magnusson@lthalland.se 

SFOGs styrelse 2004: 

Ordförande: Doc Göran Berg 

Barn/Kvinnocentrum 

Linköpings Universitetssjukhus 

581 85 Linköping. 

tel: 013-22 31 32, fax: 013-14 81 56 

E-post: goran.berg@lio.se 

Vice ordförande: Doc Charlotta Grunewald 

Kvinnokliniken, Södersjukhuset, 

118 83 Stockholm. 

tel 08-616 26 25, fax: 08-616 26 40 

E-post:charlotta.grunewald@sodersjukhuset.se 

Facklig sekreterare: Dr Birgitta Segebladh 

Kvinnokliniken, Länssjukhuset Sundsvall- 

Härnösand, 851 56 Sundsvall 

tel: 060-18 10 00, fax: 060-18 15 57 

birgitta.segebladh@lvn.se 

Vetenskaplig sekreterare: Prof Lars-Åke 

Mattsson 

Kvinnokliniken, Sahlgrenska 

Universitet/Östra, 416 85 Göteborg 

tel 031-343 40 00, fax: 031-25 43 87 

E-post: lars-ake.mattsson@vgregion.se 

Skattmästare: Doc Jan Rydnert 

Kvinnokliniken, Länssjukhuset, 

301 85 Halmstad 

tel: 035-13 66 10, fax: 035-13 66 28 

jan.rydnert@lthalland.se 

Redaktör: Dr Åsa Magnusson 

Kvinnokliniken, Sjukhuset i Varberg 

432 81 Varberg 

tel: 0340-48 10 00, fax: 0340-67 92 58 

asa.magnusson@lthalland.se 

Utbildningssekreterare: Dr Lisskulla Sylvén 

Kvinnokliniken, Karolinska sjukhuset, 

171 76 Stockholm, 

tel: 08-517 740 64, fax: 08-31 81 14 

lisskulla.sylven@karolinska.se 

Övriga ledamöter: Dr Christina Gunnervik 

Kvinnokliniken, Värnamo sjukhus 

331 85 Värnamo 

tel: 0370 - 69 73 15, fax: 0370 - 69 73 08 

E-post: christina.gunnervik@lj.se 

Dr Jan Wall 

Kvinnokliniken, Norrlands 

Universitetssjukhus, 901 85 Umeå. 

tel: 090-785 00 00, fax: 090-77 39 05 

E-post: jan.wall@vll.se 

Dr Måns Edlund 

Karolinska Universitetssjukhuset, 


tel: 08-517 700 00, fax: 08-31 81 14 

E-post: mans.edlund@karolinska.se 

Tryck: Elanders Tofters, Östervåla 

ISSN 0284-8031 

Ordförande har ordet 

Kära kollegor och medlemmar! 

Vi har i Sverige genomlevt en av de mest 

dramatiska jul- och nyårsperioder i mannaminne. 

Först den ofattbara katastrofen 

i Sydostasien, där så obegripligt många 

människor miste livet och också många 

svenskar drabbades. Därefter en storm 

som på något dygn visade hur sårbart vårt 

moderna samhället är. Trots allt detta går 

vardagen vidare och våra föreningsaktiviteter 

fortsätter förstås med oförminskad 

kraft. 

Det känns lite speciellt när jag nu 

skriver mitt första ”ordförandebrev”. Jag 

gör det med både stolthet och ödmjukhet. 

När jag såg listan på mina företrädare 

och tänkte på allt som uträttats under de 

senaste 25 åren blev jag påmind om det 

ansvar som nu ligger på mig – och styrelsen 

– att föra SFOGs arbete vidare till, förhoppningsvis, 

nya höjder. Jag lovar Er att 

jag skall göra vad som står i min makt för 

att klara det. 

För föreningens del är det kommande 

året fyllt av spännande utmaningar. För 

att vi i styrelsen skall kunna klara av det 

ständigt ökande engagemanget har vi 

anställt en ny medarbetare på kansliet, 

Jeanette Swartz (se presentation på annat 

ställe i medlemsbladet), vilket gläder oss 

mycket. Välkommen Jeanette! 

Vi kommer att fortsätta satsa på databaserad 

information, dels direkt till Er alla, 

dels via vår hemsida. Som exempel kan 

nämnas att vi håller på att utvärdera ett 

system för kursanmälan via webben samt 

att vi sedan tidigare använder webben för 

årsrapporterna. 

Ett stort tack från föreningen till Nils 

Fryklund, som är den person som så 

förtjänstfullt har utvecklat vår hemsida. 

Samtidigt önskar vi Måns Edlund välkommen 

till styrelsen, som ny webmaster. 

I och med det nya året slutar Nils Otto 

Sjöberg som ARGUS (STORT TACK 

för fin insats under de gångna 10 åren) och 

Lars-Åke Mattsson tillträder som såväl 

I DETTA NUMMER 

Förslag till Berndt Kjessler pristagare 2005 6 

Vi hälsar vår nya medarbetare på SFOGs kansli välkommen 7 

Tack och lov efter Riksstämman 2004 7 

Bästa föredrag och hedersomnämnande 8 

Bästa poster och hedersomnämnande 9 

Ny ordförande i OGU! 11 

Dags att söka stipendium 12 

OGU – 29 nationaliteter! 14 

Studera i Tyskland – Jobba i Sverige 14 

Studera i Irak – Jobba i Sverige 15 

Debatt 15 

Bokrecension ”Praktik och etik i kirurgens vardag” 16 

Vem var Ritgen (bakom Ritgens handgrepp)? 17 

Specialistexamensarbeten 37 

Ny avhandling 45 

MEDLEMSBLADET 1/ 05 1

Ordförande har ordet 

vetenskaplig sekreterare som ny ARGUS. 

Nils Otto har lovat att hjälpa Lars-Åke 

under en övergångsperiod. 

Tack också till Pål Wölner-Hanssen, 

för det omfattande arbete Du lagt ner som 

vetenskaplig sekreterare och för planering 

kring vår nya SFOG-vecka, mer om den 

på annan plats i bladet. 

Karin Stålberg har lämnat över sin plats 

som OGU-representant i styrelsen till Jan 

Wall. Tack, Karin, för många kloka synpunter 

under de gångna årens diskussioner 

och välkommen, Jan. 

Det största tacket vill jag dock framföra 

till Margareta Hammarström, som 

efter sina fyra år i styrelsen nu får lite mer 

tid för annat. Margareta har på ett föredömligt 

sätt lett styrelsens arbete under de 

gångna åren. Det har verkligen varit lärorikt 

att arbeta tillsammans. Stort TACK! 

Margareta fortsätter att verka i SFOGs 

namn, i och med att hon företräder pro- 

fessionen i Landstingsförbundets arbete 

kring indikationer och garantier för diagnosgrupperna 

prolaps och inkontinens. 

Södersjukhusets succession säkerställs i 

och med att Charlotta Grunewald tillträder 

som vice ordf i styrelsen. Varmt 

Välkommen! 

Bland många andra aktiviteter det kommande 

året kan nämnas ökad aktivitet 

kring arbetet med prioriteringar och prioriteringslistor. 

Som Ni alla vet finns SFOGs 

första utkast på vår hemsida. Vi kommer 

i prioriteringsgruppen att revidera listan 

eftersom mycket nytt har hänt inom vår 

specialitet sedan den påbörjades för mer 

än tre år sedan. Vi kommer också att arbeta 

mer aktivt kring de olika kvalitetsregister 

som är kopplade till våra verksamheter, såväl 

den gynekologiska delen med gynop registret, 

som den obstetriska, en utveckling som 

stöds av Socialstyrelsen. Registerverksamheten 

är väsentlig när man diskuterar medi- 

Ett nytt år med nya utmaningar! Lycka till Falun/Uppsala som är i full 

gång med att arrangera den första SFOG-vecka i historien. 

Till alla skribenter: försök undvika att skicka pdf-filer då de oftast är 

lågupplösta. Kvalitet på bilder och tabeller försämras betydligt i tryck. 

Se författarinstruktioner på sidan 5. 

Åsa Magnusson 

Följande tider gäller för medlemsbladet 2005: 

Nr Deadline Utkommer 

2 20/3 vecka 16 

3 15/5 vecka 24 

4 4/9 vecka 41 

5 30/10 vecka 49 

Manus skickas eller faxas till nedanstående adress: 

Redaktör Åsa Magnusson • KK, Varbergs sjukhus • 432 81 Varberg 

Telefon 0340-48 10 00 • Telefax: 0340-67 92 58 

E-post: asa.magnusson@lthalland.se 

Adressändring skall göras till 

Marie-Louise Schyberg • SFOG-Kansliet • Box 738 • 101 35 

Stockholm 

cinsk kvalitet, ett område där vi också kommer 

att fokusera ytterligare de kommande 

åren. I dess kölvatten följer de medicinska 

revisionerna, också det områden där SFOG 

vill vara aktiv. 

Det saknas således inte arbetsuppgifter 

för de kommande åren. Basen i vår verksamhet 

är dock, och förblir, den omfattande 

utbildningsverksamheten samt engagemanget 

i alla ARG grupper. Det är verkligen 

med stolthet jag i olika sammanhang 

har kunnat beskriva föreningens aktiviteter 

i utvecklingen och utbildningens tjänst. 

Så, tack för förtroendet att få vara ordförande 

i SFOG – det är i ordets mening 

en spännande utmaning. 

Hjärtliga vinterhälsningar 

Göran Berg 

goran.berg@lio.se 

REDAKTÖRENS RUTA Nya medlemmar 

Hedvig Andersson, Huddinge 

Kristina Bernsten, Västerås 

Mirka Blommé, Södertälje 

Brynhildur Eyjólfsdóttir, Rödeby 

Catharina Gustafsson, Stockholm 

Anna Hagman, Lerum 

Nadia Hansen, Örnsköldsvik 

Ulrika Heddini, Sundbyberg 

Witold Kokowicz, Eksjö 

Radha Korsoski, Göteborg 

Ulrika Laurelii Elvesjö, Jönköping 

Edward Morcos, Bromma 

Monika Prossliner, Lycksele 

Gabriel Raoust, Köbenhan 

Christiane Ricken, Karlstad 

Elfrun Romeyke, Mora 

Per Svedinger, Östersund 

Maria Svenvik Schön, Kalmar 

Eleonor Tiblad, Stockholm 

Karolina Tyssvang, Karlskoga 

Gerasimos Tzortzatos, Solna 

Ylva Vladic Stjernholm, Stockholm 

Maiti Österberg, Sellebakk 


Brev från utbildningssekreteraren 

Bästa kollegor, 

Det är verkligen stimulerande att se högen 

med ansökningar till SFOGs fortbildningskurser, 

över 400 anmälningar inkom 

i tid. Tyvärr kunde inte alla få sina önskemål 

uppfyllda denna gång, men kurserna 

återkommer, så bättre lycka nästa gång. En 

del kurser har i skrivande stund kursplatser 

kvar (Fetal hjärtundersökning med 

ultraljud 20-22/4 i Malmö, Utredning och 

behandling av urininkontinens 2-4/5 i 

Göteborg, Fördjupningskurs i obstetriskt 

ultraljud 9-13/5 i Stockholm och Hälsooch 

sjukvårdens ansvar för våldsutsatta 

kvinnor 19/5 i Uppsala). Om Du önskar 

gå på någon av dessa kurser kontakta då 

resp kursledare direkt via mail. 

Arbetet fortskrider med den helt webbaserade 

kursansökan och förhoppningen 

är att vid nästa ansökningstillfälle skall alla 

ansökningar om kursplats gå via SFOGs 

hemsida. En suck av lättnad från utbildningssekreteraren, 

som ibland måste ta till 

all fantasi för att tyda handstilar. Nu kommer 

automatiskt alla namn och adresser 

att vara helt korrekta och alla uppgifter 

ifyllda. Om så ej sker registreras inte ansökan. 

Höstens kurser kommer som tidigare 

att annonseras i medlemsbladet (nr 2 som 

Instruktioner till författare: 

Det är av stor vikt och underlättnad för arbetet med medlemsbladet 

om manus skickas via e-post eller på diskett. Följande regler 

underlättar processen. 

1. Vi kan ta emot följande filformat: rtf, Word 7.0 eller äldre version 

(både Mac och PC), Pagemaker 6.5 (OBS! Dessa ska vara 

zippade, skicka ej PDF filer). 

2. Skicka manuskript direkt till redaktören via e-post 

asa.magnus-son@lthalland.se eller på diskett till adress: KK, 

Varbergs sjukhus, 432 81 Varberg. 

3. Gör inga egna avstavningar utan låt texten flöda över automatiskt 

till nästa rad (detta gäller vare sig om ordbehandlingsprogram 

har avstavningsprogram eller inte). 

utkommer vecka 16). Sista anmälningsdag 

blir den 23 maj. Med den webbaserade 

ansökan kommer för sent inkomna 

ansökningar ej att beaktas vid fördelning 

av kursplatser. Maximalt antal kurser man 

kan söka blir tre. 

Fredagen den 11 mars är det dags för 

årets specialistskrivning. Beroende på vilka 

som anmäler sig till skrivningen bestäms 

var skrivningen kommer att äga rum. Den 

muntliga tentamen planeras 13 - 14 oktober 

på Kvinnokliniken Karolinska 

Universitetssjukhuset Solna. Antalet ansökningar 

till den muntliga tentamen blir 

avgörande för om en eller två dagar behöver 

avsättas. 

I år startar SFOG med årsmötesvecka 

i Falun. Under den veckan planeras även 

ett nytt möte med ST ansvariga i landet. 

Det första mötet som vi hade i oktober 

visade att det finns ett behov av gemensamt 

forum där vi kan diskutera den viktiga 

ST utbildningen. I dessa tider när ekonomiska 

nedskärningar är dussinvara blir 

det än viktigare att se framåt och värna om 

våra framtida gynekologer. Studerar man 

befolkningspyramiden så kommer antalet 

förlossningar inte att minska den kommande 

10 årsperioden, men däremot kom- 

mer många av oss att bli pensionärer. 

Kvinnor som idag blir 65 kan räkna med 

att leva ytterligare 20 år, så våra framtida 

kollegor kommer inte enbart att syssla med 

förlossning! 

Redan nu kan man planera in NFOGs 

”Hot Topics in Obstetrics and Gynecology” 

6 – 8 oktober på Hotell Soria Moria i 

Oslo. Där kommer vi att få ta del av det 

senaste vad gäller prenatal screening, förtidsbörd, 

gynekologisk cancerbehandling, 

HPV screening och annat nyttigt. 

Ulf Hanson, Mats Hammar och 

Elizabeth Nedstrand lämnar nu Utbildningsnämnden 

och som nya ledamöter 

välkomnas Matts Olovsson, Uppsala, 

Martin Stjernqvist, Malmö och Sara 

Sundén Cullberg Stockholm. 

ABC kurs för våra nya, unga kollegor 

hålls i Ystad 11 – 13 maj. Vi önskar Martin 

Stjernqvist, Per Olofsson och Sven Montan 

lycka till. 

Tänk nu på att det bara blir ljusare för 

varje dag. 

Lisskulla Sylvén 

Utbildningssekreterare 

4. Gör en blankrad mellan varje nytt stycke. 

5. Använd programmets tabuleringsfunktion eller tabellfunktion 

vid inskrivning av tabeller, inte mellanslagstangenten. 

6. Använd inte egen design i texten i form av ovanliga typsnitt, 

understrykningar, fetstil eller dylikt. Det medför ett avsevärt 

arbete att leta efter dolda koder i texten. Ange hellre i ett medföljande 

dokument hur typografin önskas utformad. 

7. Kom ihåg att skicka med logotyper och bilder som egna bildfiler. 

Bildfiler bör ha en upplösning på mer än 300 dpi för att 

göra sig bra i tryck. De flesta typer av bildformat kan tas emot. 

De vanligaste bildformaten som används i tidningen är jpeg 

eller eps. 


Det är mycket 

trevligt att 

hälsa vår nya 

medarbetare på 

SFOGs kansli 

välkommen. 

Jeanette Swartz 

Info- och Webadministratör 

Jag heter Jeanette 

Swartz och är 51 år. 

Kom till Stockholm 

när jag var 6 år från 

Örebro där jag är född 

av italienska föräldrar. 

Efter gymnasiet gick 

jag på Bar Lock 

Institutet och utbildade mig till sekreterare 

och har sedan 1973 arbetat som sekreterare, 

assistent, konsumentkontakt mm 

och haft varierande administrativa uppgifter 

genom åren i olika företag allt från korrespondensskola, 

stålbranschen till IT-företag. 

För att bredda mina kunskaper inom 

data gick jag en Webmasterkurs på en termin 

på Folkuniversitet 2003 på kvällstid. 

Då jag alltid varit intresserad av att skapa 

passade jag också på att gå en Inredningskurs 

när jag ändå var i farten. 

Hösten 2004 avslutade jag en kurs i 

Personlig utveckling och självkännedom. 

En mycket intressant kurs som innefattade 

personlig effektivitet och konstruktivt tänkande, 

friskvård, relationer samt konflikt 

och kommunikation. 

Jag är gift, har 2 söner, Patrik 19 och 

Mattias 13. Vi har en undulat också som 

kan prata. Han heter Bobbi. Fritiden tillbringar 

jag mest med familj och vänner. 

Älskar att resa, träffa nya människor, vara 

ute i naturen, skapa, rita och knåda med 

lera. Ta en tur med maken på motorcykeln 

samt kopplar gärna av på vår båt med 

fiske och ett bra parti alfapet. 

Tack och lov efter 

Riksstämman 2004 

Kollegor, 

Vid årets Riksstämma hade vi arrangerat fem symposier. Tack till 

alla de som ledde vår sektions olika arrangemang: Gunvor Ekman- 

Ordeberg, Lars Nilsson, Miriam Mints, Peter Conner, Lil Valentin, 

Karel Marsal, Isis Amer-Wåhlin, Saskia Eklind, Inger Björn, 

Eva Uustal Fornell, Eva Smith-Knutsson och Mari Svanberg- 

Risberg. Stort tack också till Ove Axelsson, som tillsamman med 

undertecknande, bedömde de fria föredragen; Karel Marsal och 

Kerstin Nilsson som granskade postrarna. 

Till bästa föredrag utsågs det med titeln: 

Randomisert kontrollert studie av bekkenbunnstrening 

i graviditeten av författarna 

Kjell Salvesen och Siv Mørkved från 

Universitetssykehuset i Trondheim. Som 

motiv för premieringen angavs att författarna 

redovisade resultat från en väl planerad 

och väl genomförd randomiserad 

studie avseende effekter av bäckenbottenträning 

under graviditet. Resultaten är av 

stort kliniskt intresse. Framförandet var 

föredömligt, vilket medförde att budskapet 

nådde fram. 

Hedersomnämnande förtjänade föredraget 

med titeln: Upptäckt av Down’s syndrom 

med två lika rutiner för fosterdiagnostik 

– en randomiserad studie av 40 000 

kvinnor av författarna Sissel Saltvedt, 

Harald Almstrom, Marius Kublickas, Lil 

Valentin,och Charlotta Grunewald. Som 

motivation för hedersomnämnande angavs 

att författarna har lyckats genomföra en 

omfattande prospektiv multicenterstudie 

för att utreda värdet av ultraljudsscreening 

för Down´s syndrom genom att mäta s.k 

”nackuppklarning”. Framförandet var av 

god klass. 

Till bästa poster utsågs det med titeln: 

Bäckenträngsel som orsak till dålig förlossningsprogress 

av författarna Karin 

Glimskär Stålberg, Sven Lyrenäs, Åke 

Bodestedt, och Ove Axelsson. Som motiv 

för premieringen angavs att författarna 

rapporterade en studie som inom ett vardagligt 

kliniskt problemområde återvänt 

till en av de grundläggande problemställningarna, 

och med adekvat metodik, 

kastat nytt ljus över en ”gammal” fråga. 

Studien presenteras enkelt och klart, och 

ger argument för en fortsatt vetenskaplig 

diskussion. 

Hedersomnämnande förtjänade postern 

med titeln: mRNA uttryck och 

lokalisation av NO-isomererna bNOS, 

eNOS, och iNOS i human cervixvävnad 

vid prematur och fullgången förlossning 

av författarna Susanne Abelin Törnblom, 

Holger Maul , Robert Garfield, Birgitta 

Byström, Anders Malmström, Gunvor 

Ekman-Ordeberg. Hedersomnämnande 

motiverades med att postern representerade 

en studie som med hjälp av avancerad 

laboratorieteknik bidrar till våra 

kunskaper om de fortfarande otillräckligt 

kända mekanismerna bakom för tidig 

förlossning, som är ett av de stora kliniska 

problemen inom perinatologi. 

Resultaten av studien, som har grundforskningskaraktär 

och ett stort nyhetsvärde, 

presenterades på ett föredömligt 

sätt.” 

Kollegiala hälsningar 

Pål Wölner-Hanssen 


Bakgrunn: Det er en myte at kvinner 

med sterke bekkenbunnsmuskler (f. eks ryttere) 

har vanskelige fødsler, men det finnes 

få vitenskapelige studier. 

Materiale og metode: En randomisert 

kontrollert studie av 301 friske førstegangsfødende 

kvinner i Trondheim. 

Treningsgruppen (n=148) trente med en 

fysioterapeut en gang per uke og gjorde 

øvelser hjemme fra graviditetsuke 20 til 

36. Kontrollgruppen (n=153) fikk vanlig 

informasjon. Det ble gjort styrkemålinger 

av bekkenbunnen før og etter treningspe- 

Bakgrund: Gravida i Sverige erbjuds 

idag ett rutinultraljud vid 18 graviditetsveckor 

i kombination med erbjudande om 

fostervattenprov främst till kvinnor ≥ 35 

år. Nackuppklarningsmätning har visats 

vara bättre än kvinnans ålder för att identifiera 

kvinnor med ökad risk att föda barn 

med kromosomfel. NUPP-studien syftar 

till att jämföra två olika rutiner för fosterdiagnostik. 

Metod: 39572 kvinnor randomiserades 

till rutinultraljud vid 12-14 graviditetsveckor 

inkluderande screening för Downs 

syndrom genom nackuppklarningsmätning 

(tidig grupp), eller till rutinultraljud 

vid 16-18 graviditetsveckor med screening 

för Downs syndrom baserat på kvinnans 

BÄSTA FÖREDRAG 

Randomisert kontrollert studie av bekkenbunnstrening 

i graviditeten. 

rioden. Data om fødselens varighet, eventuelle 

inngrep og barna ble registrert. 

Kvinner med spontan start av fødsel mellom 

37 og 42 uker med et foster i hodeleie 

ble analysert. Urininkontinens ble definert 

som urinlekkasje minst en gang per 

uke. Fødselens andre stadium ble definert 

som aktiv trykketid, og kvinner som trykket 

mer enn 60 minutter ble sensurert i 

en overlevelsesanalyse. 

Resultater: Kvinner i treningsgruppen 

hadde mindre urininkontinens og sterkere 

muskler etter treningsperioden. Det var 

HEDERSOMNÄMNANDE 

ålder (sen grupp). I den tidiga gruppen definierades 

en risk ≥ 1/250 för Downs syndrom 

som testpositiv. I den sena gruppen 

betraktades ålder ≥ 35 år hos kvinnan som 

hög risk. 

Resultat: 3.6% av kvinnor som undersöktes 

med nackuppklarningsmätning hade 

en risk ≥ 1/250 medan 18.2% av kvinnorna 

i den sena gruppen var ≥ 35 år. 

Andel kvinnor som valde att genomgå fostervatten 

var 8% i den tidiga gruppen och 

11% i den sena gruppen (p 60 min) enn i kontrollgruppen 

(38%, 95% CI 28-47%). 

Varigheten av andre stadium var litt kortere 

(40 min vs 45 min, p=0.06). 

Konklusjon: Bekkenbunnstrening synes 

å forkorte fødselens andre stadium 

Upptäckt av Down’s syndrom med två olika rutiner 

för fosterdiagnostik - en randomiserad studie av 

40 000 kvinnor 

Sissel Saltvedt (1), Harald Almstrom (5), Marius Kublickas (3), Lil Valentin (2), Charlotta Grunewald (4) 

Kvinnokliniken Södersjukhuset (1). Kvinnokliniken, Malmö Universitetssjukhus, Malmö (2). Kvinnoklinken, 

Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm (3). Södersjukhuset, Stockholm (4). UltraGyn, Stockholm (5). 

8 

MEDLEMSBLADET 1/ 05 

enbart nackuppklarningsmätning respektive 

ålder var 71% (37 of 52) och 37% 

(15 of 41) (p

Bakgrund: Andelen kejsarsnitt i Sverige 

ökar stadigt. En stor del av de akuta kejsarsnitten 

utförs på indikationen dålig progress. 

I vilken utsträckning disproportion 

mellan foster och bäcken är orsak till dålig 

progress är omdiskuterat. Värdet av pelvimetri 

har ifrågasatts. Syftet med denna 

studie var att undersöka om kvinnor som 

genomgått akut kejsarsnitt p.g.a. dålig förlossningsprogress 

har mindre bäcken än 

kvinnor som genomgått vaginal förlossning. 

Metod: Trettio kvinnor, i fullgången 

graviditet, förlösta med akut kejsarsnitt på 

indikation dålig progress inkluderades. 

Bakgrund: Prematur förlossning är den 

ledande orsaken till neonatal morbiditet 

och mortalitet. En för tidig förlossning 

förutsätter en för tidig utmognad av cervix 

och det är idag till största delen okänt 

vad som styr den processen. Smärtsamma 

regelbundna kontraktioner resulterar inte 

i en prematur förlossning så länge cervix 

är omogen, dvs fast och sluten. Det är därför 

helt nödvändigt att studera utmognaden 

i cervix och vad som reglerar densamma 

för att öka kunskapen om den för 

tidiga förlossningens patofysiologi. Tidigare 

studier har visat att hormoner som prostaglandiner, 

cytokiner och NO är involverade 

i den inflammatoriska reaktion som 

resulterar i en total remodellering av cervixbindväven. 

Målet med detta arbete var 

BÄSTA POSTER 

Bäckenträngsel som orsak till dålig förlossningsprogress. 

Karin Glimskär Stålberg (1), Sven Lyrenäs (1), Åke Bodestedt (2), Ove Axelsson (1) 

Kvinnors och Barns Hälsa, Uppsala Universitet (1).Röntgenavdelningen, Akademiska Sjukhuset, Uppsala (2). 

Kontrollgruppen utgjordes av trettio kvinnor 

som genomgått vaginal förlossning. 

Kontrollerna matchades för graviditetslängd, 

födelsevikt och paritet. Fall och 

kontroller genomgick en pelvimetri inom 

1 månad efter förlossningen. Bäckenutgången 

definierades som summan av 

interspinal och intertubarmått samt sagittal 

utgång, bäckeningången som summan 

av conjugata vera och diameter transversa. 

Resultat: Grupperna skilde sig inte åt 

vad gällde maternell ålder eller BMI. 

Födelsevikten i de båda grupperna var 

3910 g. Bäckenutgången var 328 mm för 

HEDERSOMNÄMNANDE 

att identifiera om det finns en endogen NO 

produktion i cervix vid prematur förlossning 

och jämföra dess uttryck med förlossning 

i fullgången tid. 

Metod: Fyrtiofem kvinnor med singelgraviditeter 

utan tecken på infektion inkluderades.Grupp 

I bestod av 11 kvinnor med 

spontan prematur förlossning, 11 kvinnor 

med normal förlossning i fullgången 

tid var kontroller (Grupp II). I Grupp III 

och IV inkluderades vardera 6 prematura 

och 6 fullgångna kvinnor med omogen 

cervix, förlösta med planerat sectio. Grupp 

V och VI bestod av vardera 4 prematura 

respektive fullgångna kvinnor förlösta med 

akut sectio under pågående förlossningsarbete. 

Biopsier från cervix främre läpp 

togs transvaginalt omedelbart postpartum. 

fallen och 346 för kontrollerna. Bäckeningången 

var 245 för fallen och 255 för 

kontrollerna. Skillnaden är statistiskt signifikant 

( p< 0,005). 

Sammanfattning: Kvinnor som förlöses 

med akut kejsarsnitt p.g.a. dålig förlossningsprogress 

har signifikant mindre 

bäcken än kvinnor som genomgått vaginal 

förlossning. Således är bäckenets storlek 

en orsak till dålig förlossningsprogress. 

Kanske underutnyttjas pelvimetrin i dagens 

obstetrik? 

mRNA uttryck och lokalisation av NO-isomererna bNOS, 

eNOS, och iNOS i human cervixvävnad vid prematur och 

fullgången förlossning. 

Susanne Abelin Törnblom (1), Holger Maul (3), Robert Garfield (2), Birgitta Byström (5), Anders Malmström (4), 

Gunvor Ekman-Ordeberg (5) 

Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala (1). Dep of Obstetrics and Gynecology, Division of Reproductive Sciences, 

Unviersity of Texas Medical Branch, Galveston, Texas, USA (2). Dep.of Obstetrics and Gynecology, Hannover 

Medical School, Hannover, Germany (3). Inst för Cell o Molekylärbiologi, Lunds Universitet (4). Inst för Kvinnors 

och Barns Hälsa, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Karolinska Institutet (5). 

mRNA nivåerna för bNOS, eNOS och 

iNOS bestämdes med Real-Time Multiplex 

RT-PCR. Med Immunohistokemi identifierades 

lokalisationen av bNOS, eNOS 

och iNOS i cervixvävnaden. 

Resultat: mRNA uttrycket: bNOS: 

Kvinnor med prematur förlossning hade 

generellt högre bNOS mRNA nivåer jmf 

med de fullgångna, signifikant för de vaginalförlösta 

(p=0,02). eNOS: Signifikant 

högre nivåer av eNOS mRNA vid prematur 

vaginal förlossning jmf fullgången 

vaginal förlossning (p= 0,02). Kvinnor förlösta 

med planerat sectio hade lägre eNOS 

mRNA nivåer jmf med de vaginalförlösta; 

prematurt (p=0,001) eller fullgångna 

(p

Ny ordförande 

i OGU! 

Sedan årsskiftet efterträder jag Karin 

Stålberg som ny styrelseordförande i OGU 

och jag skulle därför vilja presentera mig 

lite. Jag har gjort drygt tre år av min ST, 

varav de första två på kvinnokliniken i 

Nyköping. Av familjemässiga skäl flyttade 

jag sedan till Stockholm och arbetar sedan 

augusti 2003 på kvinnokliniken på 

Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. 

För närvarande är jag dock föräldraledig 

med min son Gustav, tre månader. Jag 

tror och hoppas att ordförandeskapet 

kommer gå bra att kombinera med min 

nya roll som förälder. 

Jag är ledamot i OGUs styrelse sedan 

2003. Första året arbetade jag tillsammans 

med Åsa Wahlberg med genomförandet 

av OGUs ST-dagar i Stockholm i november 

2003. Det var lärorikt att hålla i trådarna 

och försöka få ihop ett intressant och 

varierat program. ST-dagarna blev något 

av en succé, med närmare 100 deltagare. 

Efter att ha tjuvstartat lite redan 2003 blev 

jag 2004 ansvarig för internationella frågor 

i OGU samt deltog i arrangerandet av 

SFOGs 100-årsjubileum. Nu är vi i full 

fart med OGU-programmet till den allra 

första SFOG-veckan. 

ST-dagarna har ju de senaste åren varit 

förlagda till hösten, men eftersom vi satsar 

på ett relativt stort program under 

SFOG-veckan med två symposier, ett med 

obstetriskt och ett med gynekologiskt tema, 

samt fyra workshops, kommer vi i år inte 

att anordna några ST-dagar. Vi tycker 

dock av flera skäl att det är en god idé med 

ett evenemang enbart för ST-läkare. Dels 

kan man anpassa programmet till sådant 

som känns matnyttigt på ST-nivå. Dels är 

det antagligen lättare för ST-läkare att få 

chans att komma iväg på ST-dagarna än 

under SFOG-veckan då många andra kollegor 

vill åka. Dessutom är det ett utmärkt 

tillfälle att samla stora delar av ST-läkarkåren 

och knyta kontakter samt utbyta 

erfarenheter. Därför ämnar vi återkomma 

med ST-dagarna under våren 2006, så ha 

tålamod! 

Karin Stålberg var, förutom ordförande 

i OGU, även OGUs representant i SFOGs 

styrelse. Denna roll kommer inte att övertas 

av mig utan av OGUs vice ordförande 

Jan Wall. 

Jag känner mig väldigt stolt över att 

arbeta inom denna fantastiska specialitet 

och i denna min presentation skulle jag 

gärna vilja berätta lite om vad som fascinerar 

mig i vårt arbete. Här följer därför 

en redigerad version av det tal jag höll i 

samband med SFOGs 100-årsjubileum 

och som jag blivit ombedd att publicera: 

Under vardagen sliter vi alla med överfulla 

mottagningar och avdelningar samt 

med landstingspolitikernas ständiga besparingskrav 

och omorganisationspåbud. Det 

är då lätt att emellanåt glömma bort vilket 

otroligt rikt, givande och livsbejakande 

yrke vi egentligen har! 

Vi har faktiskt förmånen att dagligen 

syssla med det som de flesta människor, 

om de verkligen tänker efter, tycker är det 

viktigaste i livet! Särskilt under min allra 

första tid inom specialiteten var detta något 

som gav mig dagliga kickar! Jag brukar 

tänka att om folk visste vilket fantastiskt 

jobb det här är, så skulle alla vilja bli gynekologer! 

Det är på något vis essensen av 

livets glädje och sorg som vi möter. Och 

vi berörs också känslomässigt i vårt yrkesutövande 

så gott som dagligen.Den stora 

lyckan då blödningen var falskt alarm och 

vi ser ett litet foster sprattla omkring på 

ultraljudsskärmen. Eller när det barnlösa 

paret efter år av besvikelser, ångest och 

frustration äntligen får en positiv graviditetstest. 

För att inte tala om att många av 

oss dagligen får uppleva miraklet att se ett 

barn komma till världen! 

Men vi möter också de avgrundsdjupa 

sorgerna vid missfall, intrauterin fosterdöd 

och cancer. 

Kvinnors utsatthet vid misshandel och 

våldtäkt väcker ilska som ibland är svår att 

tygla. 

Vi har en unik möjlighet att stötta och 

hjälpa kvinnor i deras livs svåraste beslut, 

exempelvis vid en abort.Vi har också en 

skyldighet att utifrån vår kunskap om kvinnohälsa 

kämpa för en god kvinnosjukvård, 

för rätten till preventivmedel och fri abort 

och mot till exempel kvinnlig könsstympning. 

Detta kan synas självklart i 

Sverige idag, men behöver ständigt aktualiseras 

och är långt ifrån självklart i stora 

delar av världen. Vårt yrke är i allra högsta 

grad intimt och bygger mycket på förtroende. 

Ibland kan det ta år av regelbunden 

kontakt innan kvinnan äntligen 

vågar berätta vad som egentligen tynger 

henne. Om det där förtretliga urinläckaget, 

om sexuella problem eller om maken 

som slår. Det är en ynnest att ha ett yrke 

som känns så meningsfullt. Vi möter ett 

destillat av livet. Dess början, från de första 

cellerna till det första skriket. Kliven 


uppför livets trappa med den spirande 

sexualitetens fröjder och dess mindre glamorösa 

biverkningar. Familjeåren, då barnalstring 

på gott och ont står i fokus. 

Medelålderns och den äldre kvinnans 

förtretliga besvär. Men även döden hos 

såväl den unga som den gamla kvinnan. 

Vi möter ett koncentrat av livets svåraste 

etiska dilemman. Ofta som första instans. 

Kanske innan dessa har lyfts fram till 

allmän etisk debatt. Vi möter andra 

kulturers värderingar som kanske krockar 

med våra egna. Vi är med och skapar liv 

och vi är med vid livets slut. Detta gör oss 

inte till några gudar. Vi gör alla emellanåt 

fel och fattar mindre bra beslut. Men vi 

gör vårt bästa. Därför tycker jag att vi ska 

sträcka på oss och känna oss glada och 

stolta över det arbete vi utför och över att 

vi är just gynekologer och obstetriker! 

Vinterhälsningar från ett soligt 

Stockholm täckt av tunt snötäcke! 

Sara Törnblom 

12 


Stiftelsen som grundades genom två 

donationer 1998, utdelar stipendier till 

stöd för utbildning och utveckling inom 

obstetrik och gynekologi. Hittills har 

1.6 miljoner kronor delats ut. Tack vare 

stöd från flera företag är det nu möjligt att 

annonsera ut stipendier för ansökan. 

Beslut om tilldelning sker under maj 

månad. Stipendierna är tillgängliga under 

en period av två år. Områden som prioriteras 

är angivna på ansökningsformuläret. 

Rena forskningsprojekt kan ej prioriteras, 

inte heller aktiviteter som redan ägt rum. 

I stiftelsens styrelse för 2005 ingår: 

Margareta Hammarström, Bo Jacobsson, 

Maria Lundekvam, Ian Milsom; Elisabeth 

Persson (ordförande), och Nils-Otto 

Sjöberg. 

Ansökan görs på vidstående formulär och 

skickas per post till stiftelsens ordförande. 

De ska vara inkomna senast den 26 april 

2005. För sent inkommen ansökan behandlas 

ej. Elektronisk ansökan är ännu ej möjlig. 

Mer information om Stiftelsen finns att 

läsa på www.stiftelsen.org. 

Dags att söka 

stipendium 

Förfrågningar angående stiftelsens verksamhet 

kan ställas till ordförande 

Elisabeth Persson 

Kvinnokliniken 



tel: 08 – 51 77 00 00 Fax: 08 – 31 81 14 

e-mail: ordforande@stiftelsen.org 

eller till stiftelsens kassör 

Bo Jacobsson 

Kvinnokliniken 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra 

416 85 Göteborg 

tel: 031 – 343 41 00 Fax: 031 – 25 83 74 

e-mail: kassor@stiftelsen.org 

För utbetalning av stipendier samt för 

redovisning i form av fakturor, kvittenser 

och liknande kontaktas: 

Ingrid Larsen, 

Allévägen 4 

183 52 Täby 

tel: 08 – 756 74 84 Fax: 08 – 756 97 66 

e-mail: gamlabrofilm@telia.com 

ÅRSAVGIFTER 

Medlemsavgift SFOG 800:- 

Medlemsavgift SFOG (ålderspensionär, fr o m det år man fyller 66 år) 200:- 

ARG-rapportabonnemang* (medlemmar) 300:- 

* Avdragsgill i deklarationen 

Avgifter för icke-medlemmar 

Prenumeration Medlemsbladet 5 nr/år 500:- (inkl. moms) 

ARG-rapportabonnemang 150:-/rapport (exkl. moms)

Stipendieansökan 

Gör Din ansökan på nedanstående formulär och skicka in den till adress längst ner. 

Ansökan skall vara stiftelsens styrelse tillhanda senast 26 april 2005. Beslut om 

utdelning kommer att meddelas i slutet av maj. 

Stiftelsens styrelse har beslutat att följande områden prioriteras: 

• Underlätta färdigställandet av och/eller presentation av ARG-rapporter 

• Gemensamma möten med 2-3 AR-grupper (Tvär-ARG) 

• Anordna utbildningskonferenser eller andra möten, nationella eller regionala, för yngre gynekologer 

• Underlätta för yngre gynekologer att delta i internationellt arbete, t ex för att ta hem kunskap till 

aktuell AR-grupp 

• Inbjuda föreläsare, experter t ex i arbetet med ARG-rapporter eller liknande 

• Utarbetande av undervisningsmaterial 

• Anordna forskningsdagar eller stödja forskningsinformation 

Stimulera yngre gynekologer att tillsammans med äldre skriva kapitel i ARG-rapporter 

• 

Sökandens (eller gruppens)namn inkl.ev.medsökande: _____________________________________________________________________________ 

Klinik: _______________________________________________________ Adress:_________________________________________________________ 

Postnummer: ________________________________________________ Postadress:_____________________________________________________ 

Telefon:_______________________________ Telefax: _______________________________ E-postadress: __________________________________ 

Projektets titel: ________________________________________________________________________________________________________________ 

Bakgrund _____________________________________________________________________________________________________________________ 

Målsättning:___________________________________________________________________________________________________________________ 

Betydelse: ____________________________________________________________________________________________________________________ 

Ev övrigt: _____________________________________________________________________________________________________________________ 

Ansökt belopp: ________________________________________________________________________________________________________________ 

En specificerad kostnadskalkyl ska bifogas ansökan på separat blad. 

Har anslag för samma ändamål sökts eller erhållits ur andra fonder? Ja Nej 

Datum:____________________________Underskrift:____________________________________________________________ 

Stiftelsen för utbildning och utveckling inom obstetrik och gynekologi 

c/o Docent Elisabeth Persson 

Kvinnokliniken, Karolinska Univrsitetssjukhuset,171 76 Stockholm 


OGU – 29 nationaliteter! 

I OGUs medlemsenkät 2004 redovisas att 32% av SFOGs underläkare kommer från ett 

annat land en Sverige. 29 olika nationaliteter finns representerade! Vi som sammanställt 

enkätsvaren (205 stycken) blev själva överraskade av mångfalden. 

Två ST-läkare från Kvinnokliniken i 

Halmstad berättar här om hur deras läkarbakgrund 

ser ut, och hur den skiljer sig 

från t.ex. min egen. Tyskland och Irak är 

nummer ett och tre av de vanligaste 

ursprungsländerna i OGU( Finland ligger 

på andra plats). Det man kan tolka ut 

från båda berättelserna är att vi i Sverige 

Medicinstudierna tar sex år om man går 

raka vägen. Jag tror att det i allmänhet kan 

ta ett halvt till ett år längre. De första två 

åren läser man basämnen som anatomi 

och fysiologi. Därefter måste man passera 

en stor skriftlig (multiple choice) och en 

muntlig examen: Physikum. Man kan inte 

studera vidare förrän man har passerat 

dem. Därefter följer tre mer kliniskt inriktade 

år. Undervisningen består främst av 

katedrala föreläsningar och praktik i grupp. 

Innan man kan gå vidare till det sista praktiska 

året måste man ta två stora examina 

”Staatsexamen”. Den första är enbart skriftlig. 

Vid den andra tillkommer återigen en 

muntlig del. Dessutom måste man visa att 

man, under semestertiden, har gjort fyra 

månader praktiktjänstgöring inom själv 

valda medicinska områden antigen på sjukhus 

eller hos en privatpraktiserande läkare. 

Nu är det alltså dags för det praktiska året, 

vilket innebär att man jobbar fyra månader 

inom internmedicin, kirurgi och en 

självvald specialitet. Kvaliteten där kan 

variera betydligt. Dessutom är det i 

Tyskland så att provtagningar, sätta perifert 

infart och ge parenteralt läkemedel är 

läkarjobb. Med det kan man sysselsätta 

sig rätt så länge. Utöver det finns ytterst 

har en välutbildad sjuksköterskekår, (vilket 

vi förhoppningsvis redan hade på känn) 

som bidrar till en bra vårdorganisation. Vi 

förefaller också ha ett mindre hierarkiskt 

system vilket troligen speglar hela vårt samhälle. 

Kraven på examen verkar också högre 

i dessa exempel. Vad som är bra och dåligt 

återstår att diskutera! 

Studera i Tyskland – Jobba i Sverige 

14 


sällan några läkarsekreterare på avdelningar. 

Några av dessa arbetsuppgifter läggs på 

läkaren. Nu är det bara en muntlig examen 

kvar och man kan få en dellegitimation 

vilken ge rätt att jobba som ”Arzt im 

Praktikum”. Idén var säkert en gång i tiden 

att ge en mjuk start, något skyddad. Men 

i praktiken började man sin specialisering 

med halv lön under 18 månader. Efter 

mycket kämpande har denna anställningsform 

avskaffats nu i höst. BRA! 

Jag har studerat i Homburg på den 

medicinska fakulteten tillhörande Saarlands 

universitet. Via Erasmus-utbyte har jag 

studerat ett år i Nederländerna och gjort 

den kirurgiska delen av det praktiska året 

på SÖS i Stockholm. Under min internmedicinska 

del hamnade jag på en kardiologiavdelning 

med en avdelningsläkare 

som hade mycket svårt att släppa taget. Så 

fort det kom in ett akutfall blev man förvisad 

till åskådarplats. Resultat: Jag kände 

efteråt att jag inte kan så mycket om detta. 

Det var mycket bättre på gyn-placeringen. 

Men allmänt kände jag ingen arbetsglädje 

hos de underläkare jag träffade. Många 

tyckte visserligen om att jobba som läkare, 

men det var nog inte många som skulle 

rekommendera jobbet till sina barn. Det 

Jag skulle personligen gärna se mer av 

OGUs/SFOGs breda ursprung i medlemsbladet 

och på våra möten. 

Var så god och läs själva ! 

Karin Stålberg, ST-läkare Uppsala, 

styrelseledamot OGU 

finns säkert många faktorer som bidrog till 

denna stämning: långa arbetspass, hierarkin 

i systemet som gjorde att man på inget 

sätt kunde påverkar sin arbetssituation, 

och tyvärr fanns det ibland ingen solidaritet 

bland underläkare själva. Man var sig 

själv närmast. Efter det fanns det för mig 

två vägar: jobba utomlands eller söka jobb 

inom något helt annat område. Eftersom 

jag hade en del utlandserfarenheter kollade 

jag upp utbildning och arbetsvillkor 

i Nederländerna, Storbritannien och 

Sverige. Att jag hamnade i Sverige berodde 

främst på det faktum att jag kände att en 

AT-tjänst skulle vara precis det jag behövde 

innan jag börjar min specialisering. 

Dessutom hade jag mycket positiva erfarenheter 

ifrån min praktik på SÖS. 

I OGUs medlemsenkät visar det sig att 

den största delen av utländska läkare kommer 

ifrån Tyskland. Jag har redan träffat 

en del på olika kurser. Och alla har sin egen 

historia varför de hamnade i Sverige. 

Sammanfattningsvis finns det väl två anledningar: 

kärlek i Sverige eller dåliga arbetsoch 

utbildningsvillkor i Tyskland. 

Claudia Bruss, ST-läkare KK, Halmstad

Zeyad Saleem och Claudia Bruss 

Studera i Irak – Jobba i Sverige 

Läkarutbildningen i Irak tar sex år efter 

gymnasiet. Man börjar med teori de första 

två åren och därefter varvas praktik 

med teori. Utbildningsspråket är engelska. 

Man har fortfarande det gamla väldisciplinerade 

systemet som t.ex. att alla 

studenter måste resa sig upp när en föreläsare 

kommer och alla måste klä sig i uniform. 

Efter utbildningen jobbar man i två 

år motsvarande AT. Förutom kirurgi och 

medicin har man tre månader på kvinnoklinik, 

en månad på ÖNH, en månad på 

ögon och en månad på hud. Däremot har 

man kortare placering på allmänmedicin. 

Även under AT märks att systemet är mer 

hierarkiskt. Man måste gå rond tidigt på 

morgonen så man kan allt om patienterna 

när överläkaren kommer. AT-läkaren gör 

även basala undersökningar typ tempmätning, 

blodtryck, sätter nål etc. Man 

jobbar bara med pappers journal (och man 

har tur om det går att läsa andras handstil). 

Efter AT gör killarna lumpen (som 

kan vara hur länge som helst om det är 

krig) och tjejer måste åka och jobba på vårdcentral 

i någon by eller liten stad i ett par 

år innan man kan börja inom någon 

specialitet. Specialistutbildningen pågår i 

fem år motsvarande ST i Sverige och 

man måste bli godkänd i en teoretisk och 

en praktisk examen för att kunna bli 

specialist. 

Sjuksköterskorna är tyvärr inte så välutbildade 

som i Sverige. Det märks att det 

finns en stor klyfta mellan läkare och sjuksköterskor 

när det gäller utbildning, ekonomi 

och beslutsfattande och det har bidragit 

till att sjukvården i Irak inte fungerar 

bra tycker jag. Det finns offentliga och 

privata sjukhus. Man har allmän sjukförsäkring 

på de offentliga sjukhusen och 

betalar bara en symbolisk summa. Tyvärr 

har sjukvården försämrats enormt under 

de senaste åren speciellt inom den offentliga 

sektorn. Det är brist på mediciner, 

instrument och personal och man kan 

knappast kalla det fungerande. Det har 

gått bättre inom den privata vården men 

å andra sidan betalar man hutlöst för en 

operation eller om man blir inlagd, vilket 

de flesta irakier inte har råd med. 

Jag flyttade hit för drygt 10 år sedan 

och då visste jag inte mycket om Sverige. 

Jag hade vänner som bott i Sverige och pratade 

väl om landet. Jag började läsa språket 

och det var inte helt lätt att lära sig 

uttalet. Efter språkstudierna gjorde jag det 

medicinska kunskapsprovet på KS, sedan 

gjorde jag AT (fast jag har redan gjort det 

i Irak). Efter AT vikarierade jag på medicin 

och allmänmedicin innan jag började 

på gyn. 

Zeyad Saleem, ST-läkare KK, Halmstad 

Debatt 

Svar på Margareta Unanders 

inlägg: "Äger barnmorskorna 

mödravården?" 

När jag för fyra år sedan kom tillbaka till 

Sverige efter att ha arbetat sju år i Norge, 

fick jag en chock. Under min frånvaro 

hade de flesta MVC bytt namn till 

Barnmorskemottagningar. Jag förstod inte 

hur det hade gått till, och ingen av mina 

kollegor kunde förklara hur SFOG hade 

kunnat låta detta ske. Jag drabbades omgående 

av tron att en och annan barnmorska 

remitterade själva, så när jag fick en 

remiss av en, som de skulle visa sig, kvinnlig 

gynekologkollega så trodde jag att det 

var en barnmorska som hade skrivit remissen. 

Den var ju adresserad från en barnmorskemottagning 

i staden, och remittentens 

titel framgick inte, varför det var 

naturligt att tro att det var en barnmorska 

som hade skrivit remissen. Vad skulle man 

annars tro? Jag skrev naturligtvis ett svar 

som var anpassat för en barnmorska, 

antydande att hon borde kontakta sin 

läkare innan hon remitterade in sådana 

patienter. Så småningom lärde jag mig 

dock… 

Jag håller fullständigt med Margareta 

Unander om att begreppet Barnmorskemottagning 

är olämpligt och en viktig 

principfråga. Begreppet Barnmorskemottagning 

är olämpligt och stötande eftersom 

det exkluderar andra arbetskategorier. 

Begreppet MVC däremot inkluderar 

alla arbetskategorier och är därför mycket 

mer demokratiskt och sympatiskt. 

Begreppet MVC är ju dessutom så väletablerat 

att det inte finns någon som helst 

anledning att använda något annat begrepp. 

Jag uppmanar också SFOG:s styrelse att 

agera i frågan. 

Bengt Johansson 

Stockholm 


Boken bygger på 25 fallbeskrivningar inom 

den kirurgiska specialiteten där man tolkar 

fallen ur etisk synvinkel. Efter de olika 

fallens beskrivning följer en kommentar 

av Tore Nilstun, professor i medicinsk etik 

och sedan kommenteras också problemställningen 

av fem olika kirurger varav tre 

professorer, en specialist och en ST-läkare. 

Fallbeskrivningarna är korta och kärnfulla 

med en inledande bakgrund till dess 

man kommer till det delikata problemet. 

Den etiska kommentaren är föredömligt 

kort och koncis. De fem (manliga) kirurgernas 

kommentarer är ett resonemang 

utifrån problemställningen och vederbörandes 

egna erfarenheter, ibland kanske 

något mångordigt. 

Skulle gärna ha sett även en kvinnlig 

BOKRECENSION 

” Praktik och etik i kirurgens vardag” – Åke Andrén-Sandberg 

En exempelsamling med kommentarer. Utgiven 2004 

Christina Gunnervik, Verksamhetschef 

Kvinnokliniken Värnamo 

Övrig ledamot i SFOG:s styrelse 

kirurgs kommentarer till fallen. 

Vid en första påtitt av innehållet verkar 

det hela inriktat mot kirurgspecialiteten 

vilket det också ska göra enligt bokens 

titel, men då man börjar läsa så kan i stort 

sett vartenda fall appliceras på samtliga 

specialiteter med kirurgisk inriktning, inkl 

gynekologin, men har sannolikt ett värde 

för många andra kliniska verksamhetsområden. 

Som författaren förslår inledningsvis 

bör man läsa ett fall i taget och fundera 

över detta med de kommentarer som hör 

till. Men det är svårt att låta bli att ta ett 

För övrig information se www.fass.se 

fall till… och ett till..! Det här är en mycket 

tänkvärd bok som ställer vardagliga problem 

på sin spets. Som verksamhetschef 

kan jag mycket lätt sätta mig in i flera av 

fallen – många exempel är just hämtade 

från en verksamhetschefs vardag. 

Fallen lämpar sig väl att ta upp på de 

enskilda klinikernas läkarträffar för diskussion 

– på vår egen klinik är nog kollegorna 

ganska tacksamma att jag läst boken 

klart då de på morgonronden fått de senaste 

fallen relaterade då jag blivit mycket engagerad 

i i stort sett samtliga fall. 

Slutsats: En mycket intressant och läsvärd 

bok – speciellt ur en verksamhetschefs 

synpunkt – och en mycket bra exempelsamling 

att använda för diskussioner i 

läkarkollegiet. 

Schering Nordiska AB Box 912, 175 29 Järfälla Tel: 08-728 42 00 Fax: 08-728 42 50 www.femalelife.se

Vem var Ritgen 

(bakom Ritgens handgrepp)? 

Att skydda och bevara den födande kvinnans 

mellangård vid fosterhuvudets genomskärning 

var redan i antiken ett kriterium 

på god förlossningskonst (Soranus; 100 

e Kr). I dag - nästan tvåtusen år senare 

- står kravet på perinealskydd kvar oförändrat 

och är bland det första som lärs ut 

till kandidater och barnmorskeelever på 

våra förlossningsavdelningar. Nu kopplat 

till begreppet Ritgens handgrepp. Ritgen 

var dock ingen pionjär i sin omsorg om 

kvinnans mellangård under förlossning. 

Nästan hundra år före honom hade Edward 

Hody 1734 och John Harvie 1767 publicerat 

artiklar om perinealskydd vid förlossning. 

Hos båda författarna finns detaljerade 

(och i tidens stil mångordiga) 

beskrivningar av teknikerna, vilka gick ut 

på ett mottryck från coccyx/anus mot perineum 

med bibehållande av fosterhuvudets 

flexion. Ritgen anammade till en början 

idén, men vände sedan principen till att 

deflektera huvudet med ett kombinerat 

grepp varvid ena handen bakifrån coccyx 

fångade fostrets haka och andra handen 

samtidigt gav ett mottryck mot kronan. 

Med detta grepp kunde fosterhuvudet styras 

till en deflektion i bäckenaxelns riktning 

runt symfysens undre kant gradvis 

tillåtande presentation av krona, panna, 

ansikte och haka. Ritgen var noga med att 

poängtera att deflexionsmanövern skulle 

ske mellan värkarna. Under värk skulle snarare 

ett lätt mottryck appliceras mot kronan 

för att förhindra för snabb genom- 

Lars Weström, f.d.överläkare vid 

Kvinnokliniken i Lund och docent 

i Obstetrik och Gynecologi vid 

Lunds Universitet. 

skärning av huvudet. Han var även restriktiv 

när det gällde användningen av metoden 

och angav en rad kriterier för när en 

perinealbristning inte var att vänta och 

metoden inte skulle användas. 

Ritgen beskrev sin metod i flera publikationer 

med början 1824. Hans metod 

var enkel, visade sig fungera och blev snabbt 

spridd och anammad av dåtidens obstetriker. 

I all sin enkelhet var den ett stort 

steg framåt i förlossningskonsten. Betänk 

att fram till början av 1800-talet hade man 

inget begrepp om aseptik, ytterst primitiva 

kirurgiska material och metoder, inte 

tillgång till lokalanestesi eller narkos. Under 

århundradena dessförinnan betydde en 

total sfincterruptur för de flesta föderskor 

en livslång invaliditet. 

Ferdinand August Maria Franz von 

Ritgen föddes 11 Oktober 1787 i Wulfen 

i tyska Hessen. Han genomgick både ordinär 

skolgång och medicinska studier i 

Munster och hade olika medicinska befattningar 

i Hessen 1808-14. Under denna 

tid väcktes hans intresse för obstetrik och 

1814 blev han - vid 27 års ålder - kallad 

till Giessen som professor i kirurgi och 

obstetrik. Där var han verksam under de 

kommande 35 åren. Hans akademiska 

karriär kröntes senare även med en professur 

i psykiatri (!). Han var i flera 

omgångar dekanus för den medicinska 

fakulteten och två gånger rektor för 

universitetet.Ritgen var oavbrutet verksam 

inom alla sina specialiteter. Ända till 

sitt sista levnadsår började han sina föreläsningar 

kl 7 på morgonen. 

Inom obstetriken startade Ritgen sina 

litterära aktiviteter med läroböcker för 

barnmorskor och kandidater. Han var 

grundaren till flera periodiska tidskrifter 

i gynekologi/obstetrik, vilket till slut resulterade 

i Monatschrift fuer Geburtskunde 

und Frauenkrankheiten. Han publicerade 

sig även inom ämnen som zoologi, botanik, 

filosofi och astronomi. För sina arbeten 

belönades han med guldmedalj av 

kungen av Preussen, adlades av ärkehertig 

Ludwig II, erhöll en honorärtitel som 

Geheimerat och invaldes som staden 

Giessens representant i Hessens lokala 

lantdag. 

De sista åren innan han avled 14 April 

1862 ägnade sig von Ritgen huvudsakligen 

åt studier i filosofi och astronomi. 

Källa: Harold Speert, MD. Obstetric 

and Gynecologic Milestones. Essays in 

eponomy. The Macmillan Company, New 

York, 1958. 

Sin metod har von Ritgen beskrivit 

bl.a. i: Ueber sein Dammschutzverfahren. 

Monatschr. f. Geburtsk. u Frauenkrankh. 

1855:6;321-47. 


18 

Nationellt möte 

”Menorragi: Var står vi idag?” 

Karolinska Universitetssjukhuset och SFOG inbjuder till möte 

”Menorragi: var står vi idag”? 

Innehållande spännande föreläsningar, diskussioner och erfarenhetsutbyte med kollegor. 


Mötet ingår i ST Utbildningsprogram för Stockholms Sjukhusen (STUSS dag) 

Datum: Fredag den 11 mars 2005 

Plats: Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, 101 35 Stockholm 

Tid: Kl 09.30-16.30 

Program 

Idiopatisk menorragi 

Moderator: Svein-Erik Tronstad, överläkare Kärnsjukhuset Skövde 

09.35-10.15 Varför blöder dessa kvinnor? Medicinsk behandling av idiopatisk menorragi. 

Måns Edlund, Med. Dr., Karolinska Universitetssjukhuset Solna 

10.15-10.45 Diagnostik och kirurgisk behandling av idiopatisk menorragi 

Miriam Mints, Med. Dr., Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 

10.45-10.55 Diskussion 

Myoma uteri 

Moderator: Miriam Mints 

11.10-11.30 Diagnostik av myom 

Seth Granberg, Professor Karolinska Universitetssjukhuset Solna 

11.30-11.55 Varför växer myom? Medicinsk behandling av myom. 

Katarina Englund, Med. Dr., Södersjukhuset 

11.55-12.45 Endoskopisk behandling av myom: myomektomi, embolisering, ocklusion. 

Olav Istre, Docent Ullevaal Universitetssjukhus, Norge. 


Intrakavitära polyper 

Moderator: Svein-Erik Tronstad, Kärnsjukhuset Skövde 

14.00-14.30- Hydrosonografi vid utredning av olaga blödningar pre- och postmenopausalt. 

Elisabeth Epstein, Med. Dr., Universitetssjukhuset MAS, Malmö 

14.30-14.50 Intrakavitära polyper vid infertilitet 

Margareta Fridström, Med. Dr., Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 


Vad kan vi göra polikliniskt? 

Moderator: Miriam Mints 

15.10-15.50. ”See and treat” mottagning. 

Martin Ferrugia, MD, PhD, UK 

15.50-16.05 Egna erfarenheter av poliklinisk operation vid Karolinska Huddinge 

Miriam Mints, Med. Dr., Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 

16.05-16. 30 Diskussion. Summering. Avslutning. 

Skicka in Din anmälan så snart som möjligt, dock senast fredag den 25 februari. Anmälan är bindande. 

Bekräftelse till Nationellt möte ”Menorragi: Var står vi idag” skickas cirka en vecka efter sista svarsdatum. 

Har Du några frågor så kontakta gärna Yvonne Landin, på tfn 08-626 22 18 eller via mail 

ylandin@dpyse.jnj.com eller Miriam Mints per e-post: miriam.mints@karolinska.se

SFOG-veckan 2005 i Falun 

29 augusti –2 september 

För första gången kongress under en hel vecka! 

Kvinnokliniken Uppsala Akademiska Sjukhus och Kvinnokliniken Falun inbjuder till 

kongress med ett fullspäckat vetenskapligt program! 

Dessutom kommer dagarna att innehålla Verksamhetschefsmöte, SFOG:s årsmöte, 

Riks ARG, Studierektorsmöte, ST-ansvarig möte, ST workshops, och workshop i 

Evidens ARG:s regi. 

Spännande kvällsprogram! 

SFOG inbjuder även barnmorskor att delta! 150 platser finns för Er! 

Dagavgift 

Anmälan senast 30 juni på adress www.sfog.se Här finns också all information. Du 

kan också anmäla abstrakt för poster eller fritt föredrag på ovanstående adress. 

Välkommen! 


20 

SFOG-veckan 2005 i Falun 

Preliminärt program 

Måndag, 29 augusti 2005 

09.00 – 10.00 Registrering och kaffe 

10.00 – 10.15 Välkommen 

10.15 – 11.00 Plenarföreläsning Sjuk av barn? 

Hanne Kjöller, journalist 

11.15 – 12.45 Symposium Kirurgi och obesitas 

Symposium PCO i det långa loppet 

Kerstin Nilsson 

12.45 – 14.00 LUNCH 

14.00 – 15.15 Fria föredrag Gynekologi 

Symposium Ooforektomi vid hysterektomi 

Göran Berg 

15.15 – 15.45 Kaffe 

15.45 – 17.00 Symposium Ergonomi vid laparoskopi 

Svein-Erik Tronstad 

Symposium HRT – vad är det som händer? 

Helle Kieler 

ST-workshop Inducerad abort, etik och praxis 

Lena Marions 

Tisdag, 30 augusti 2005 

08.30 – 09.30 Plenarföreläsning Kartläggning av människans proteiner - ett vävnadsatlas för medicinsk forskning 

Fredrik Pontén, docent, institutionen för genetik och patologi, Uppsala universitet 

09.30 – 10.00 Kaffe 

10.15 – 11.45 Symposium Nya och gamla behandlingsmetoder vid urininkontinens 

Eva Uustal Fornell 

OGU-Symposium Preventivmedel. Vad skriver du ut? Det senaste eller det bästa? 

Kristina Gemzell-Danielsson 

11.45 – 13.00 LUNCH 

12.30 – 13.00 Posterutställning: Gynekologi 

13.00 – 14.30 Fria föredrag Gynekologi 

Symposium Hereditär cancer i den kliniska vardagen. 

Elisabeth Darj 

14.30 – 15.00 Kaffe 

15.00 – 16.30 Symposium Cervixdysplasi 

Symposium Sex- och samlevnad för unga - hur för vi ut vårt budskap? 

Lena Marions 

ST-workshop Amenorré 

MEDLEMSBLADET 1/ 05

Onsdag, 31 augusti 2005 

08.30 – 09.30 Plenarföreläsning Karin Johannisson, professor, idé- och lärdomshistoria, Uppsala Universitet 

09.30 – 10.00 Kaffe 

10.15 – 11.45 SFOGs årsmöte 

Barnmorske-symposium Varför ökar planerade kejsarsnitt? Vilken roll spelar kvinnans bakgrund? 

11.45 – 12.00 Information från stiftelsen 

12.00 – 13.00 LUNCH 

12.30 – 13.00 Posterutställning: Gynekologi och obstetrik 

13.00 – 14.30 Fackligt symposium 

Barnmorske-symposium Ungdomar och pornografi Kan akut p-piller minska antalet aborter? 

Ingela Rådestad 

14.30 – 15.00 Kaffe 

15.00 – 16.30 Fria föredrag Obstetrik 

Evidens-ARG workshop Kritisk artikelgranskning 

ST-workshop Akut obstetrisk blödning 

Pär Persson 

Torsdag, 1 september 2005 

08.30 – 09.30 Plenarföreläsning Alkoholanvändning under graviditet - säkerställt skadliga nivåer samt 

relaterade riskbeteenden och kännetecken 

Markus Heilig, Clinical Director, NIAAA 

09.30 – 10.00 Kaffe 

10.15 – 11.45 Fria föredrag Obstetrik 

Symposium Alkohol under graviditet – hur gör vi? 

Markus Heilig 

OGU-Symposium Teamarbete på förlossningen. 

Sara Törnblom 

11.45 – 13.00 LUNCH 

12.30 – 13.00 Posterutställning: Obstetrik 

13.00 – 14.30 Symposium IUGR – övervakning och handläggning 

Karel Marsal 

Symposium Vad gör vi med våra deprimerade gravida kvinnor 

Marie Bixo 

14.30 – 15.00 Kaffe 

15.00 – 16.30 Symposium Äggdonation, var står vi idag? 

P O Janson 

Symposium NUPP. Medicinska och psykologiska aspekter. 

Harald Almström 

ST-workshop Fosterövervakning och STAN 

Isis Amer-Wåhlin 

Fredag, 2 september 2005 

08.30 – 09.30 Plenarföreläsning: Fetal medicine 

Baskaran Thilaganathan, Director Fetal Medicine Centre, 

St Georges Hospital, London 

09.30 – 10.00 Kaffe 

10.15 – 11.45 Symposium Utdrivningsskedet 

Ulf Hansson 

Symposium Preeklampsi 

11.45 – 13.00 LUNCH 

13.00 – 14.30 Symposium Ultraljud postpartum 

Symposium Fetma och graviditet 

14.30 – 14.45 Avslutning 


22 


Call for abstracts 

SFOG veckan kommer att äga rum i Falun 29/8 – 2/9. Under årsmötets fyra första dagar kommer 

det att ges goda utrymmen för vetenskapligt utbyte i form av fria föredrag och posters. 

Anmälan om föredrag eller poster skall vara inkommen senast den 1 maj. 

Anmälan om posters görs på SFOGs hemsida www.sfog.se 

Ange om Du föredrar att presentera ämnet som föredrag eller poster. 

Pris till bästa föredrag och poster kommer att utdelas. 

Väl mött 

Ove Axelsson 

Ordförande 

Vetenskapliga kommittén 

SFOG-veckan 2005 

Evidens-ARG inbjuder till 

Workshop i kritisk litteraturgranskning 

Under SFOG-veckan anordnar Evidens-ARG en interaktiv workshop i kritisk litteraturgranskning. 

Några aktuella och intressanta artiklar diskuteras och granskas utifrån grundläggande principer för 

kritisk litteraturgranskning. 

Inga särskilda förkunskaper krävs, såväl specialister som ST-läkare är välkomna. 

Deltagarantalet är begränsat, antagning görs enligt principen först till kvarn…. 

Tid: Onsdagen den 31 augusti kl. 15.00 – 16.30 

Lokal: meddelas senare 

Obs! Förhandsanmälan krävs, då deltagarna kommer få material till workshopen utskickat i förväg 

Anmälan görs via www.sfog.se 

Bekräftelse och informationsmaterial utskickas i god till före mötet 

Välkomna! 

Kerstin Nilsson Annika Strandell 

Ordförande Sekreterare

NFYOG 

(Nordisk Förening för Yngre Obstetriker och Gynekologer) 

anordnar ett 

Seminarium om ledarskapsutbildning 

för ST-läkare 

i Malmö 27-28 maj 2005 

Seminariet är tänkt för ST-läkare och ST-ansvariga med intresse för utbildningsfrågor. 

Ytterligare information kommer i nästa nummer av Medlemsbladet 

samt på OGUs hemsida. 


The last three decades have seen enormous scientific and technological advances 

in a variety of disciplines that have been applied in fetal medicine. They include 

ultrasound imaging, invasive techniques as well as biophysical and biochemical 

methods. The large body of knowledge gained by these methods has led to the 

development of a new field in medicine – Fetal Therapy. 

We are arranging a Nobel Satellite symposium on Fetal Therapy. Some of the most 

well known colleagues within this field are gathering in Stockholm. 

Saturday, May 21, 2005 

We are pleased to invite you to this meeting 

Karolinska University Hopital 

Peter Conner Magnus Westgren 

Dept of Obstetrics & Gynecology Center for Fetal Medicine 

Time Speaker Topic 

09:00-09:30 Registration 

09:30-10:00 Mark Johnson Thoracoamniotic shunts, in utero treatment of CCAM and 

pleural effusion 

10:00-10:30 Scott Adzick EXIT procedure – the CHOP experience 

10:30-11:00 Jack Rychik The role of echocardiography when timing fetal surgery 

11:00-11:30 Mark Johnson Diagnostic and interventional fetoscopy in fetal malformations 

11:30-12:00 Humphrey Kanhai On the value of centralisation of fetal transfusions 

12:00-13:00 Lunch 

13:00-13:30 The Hung Bui Twin – twin transfusions, the current position 

13:30 – 14:00 Jack Rychik Interventional fetal valvuloplasty 

14:00 – 14:30 Humphrey Kanhai Immunoglobulins for alloimmune thrombocytopenia - 

the “NOICH” study 

14:30 – 15:00 Coffee 

15:00 – 15:30 Alan Flake Fetal stem cell and gene therapy 

15:30 – 16:00 Magnus Westgren Fetal stem cell therapy in humans – the Stockholm experience 

16:00 – 16:30 Mike Harrison Fetal therapy – the past and the future 

REGISTRATION 

To register, send e-mail to: eva.westholm@karolinska.se 


SJÖBERG-SYMPOSIUM 

INVITATION 

Välkomna till Sjöberg-symposium nr 3. När professor Nils-Otto 

Sjöberg gick i pension inleddes en serie av symposier riktade till 

framför allt yngre generationen av läkare inom vår specialitet i landet. 

Ambitionen är att ta upp nyheter och fakta, vilka är aktuella och 

spännande inom obstetrik och gynekologi. 

Forskning och utveckling inom ovarialfysiologi och human 

reproduktion i de nordiska länderna ligger glädjande nog i den 

internationella frontlinjen och därför har denna gång symposiet fått en 

samnordisk karaktär. 

Vi gläder oss särskilt åt det positiva gensvar vi fått av samtliga 

föreläsare vid detta symposium. 

Varmt välkomna! 

Gunilla Bodelsson 

Verksamhetschef 

Symposiet stöds av: 

Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset MAS 

Hanna och Elsa Larssons fond 

GS-Development 

Serono Nordic 

ANMÄLAN 

(senast den 23 februari) till symposiet med eller utan eftersits: 

Marie Henriksson 

Kvinnokliniken UMAS 

Tel: 040-33 22 59 

Fax: 040-96 26 00 

E-mail: marie.henriksson@skane.se

Program 

KLASSISKT OCH NYTT OM ÄGGSTOCKEN 

Datum Torsdagen den 3 mars 2005 

Tid 13.00 – 17.00 

Plats Jubileumsaulan 

Medicinskt Forskningscentrum (MFC) 

Ingång 59 (se karta med pil) 

Välkomsthälsning 

Gunilla Bodelsson 

Moderator 

Lars Hamberger och Nils-Otto Sjöberg 

2-cellsteorin 

Bengt Falck 

Innervation 

Bengt Walles 

Gametbevaring för reproduktiv förmåga - (Bengt Falck-föreläsning) 

Outi Hovatta 

Autotransplantation av humana gonader 

Claus Yding Andersen 

Förfriskningar 

In vitro maturation (IVM) - en ny attraktiv möjlighet inom 

assisterad befruktning 

Svend Lindenberg 

Möjligheter med embryonala stamceller att skapa gameter 

Henrik Semb 

Den nya gränslösa reproduktionen 

Lars Hamberger 

Eftersits (torsdags-ärtmiddag)

MEDEON 

Universitetssjukhuset MAS

Kalendarium 

Mer detaljerad information kan erhållas på SFOGs hemsida www.sfog.se 

32 

2005 

11/3 

2 - 6/4 

14 - 17/4 

21 - 22 /4 

27 - 29/4 

11 - 13/5 

19 - 21/5 

26 - 29/5 

2 - 4/6 

29/8 - 2/9 

14 - 17/9 

15-18/9 


”Abnorma uterusblödningar: var står vi idag?” 

Svenska Läkaresällskapet, Stockholm 

14th Annual Congress of the International Society 

of Gynecologic Endoscopy (ISGE) 

Hilton London Metropole, London 

7th World Congress on Controversies in Obstetrics, 

Gynecology and Infertility 

Hilton Hotel, Athen, Grekland 

Vårmöte i perinatologi 

Örebro, Sverige. 

The 1st International IVI Congress - Reproductive 

and Maternal – Fetal Medicine 

Valencia – Spain 

ABC-kurs basal gynekologi & obstetrik 

Internat Ystads Saltsjöbad 

XIX Nordiska Kongressen i Perinatal Medicin 

Lund, Sverige 

The 13th World Congress on In Vitro 

Fertilization, Assisted Reproduction & Genetics 

Istanbul, Turkey 

6th Congress of the European Society of 

Gynecology. (6ème Congrès de la Société 

Européenne de Gynécologie). Helsinki, FINLAND 

SFOG-veckan 

Falun 

9th World Congress on Endometriosis 

Maastricht, The Netherlands 

The 2005 conferences of the International Stillbirth 

Alliance and First Candle/SIDS Alliance 

Washington DC, USA 

Frågor till:miriam.mints@karolinska.se 

Webbsite: www.isge2005.org 

Webbsite: http://www.kenes.com/controversies/cogi7/ 

Webbsite: www.orebroll.se/varmote 

Webbsite: www.congresoivi.com 

Kontaktperson: Sekr Eva Kroon KK UMAS, Malmö. 

Tfn 040-33 29 93, E-post: eva.kroon@obst.mas.lu.se 

Kursens hemsida: www.obst.mas.lu.se/ABCkurs.htm 

Webbsite: www.malmokongressbyra.se 

Tel: +41 22 908 04 88. Fax: +41 22 732 28 50 

E-mail: ivf@kenes.com 

Homepage: www.kenes.com/ivf 

Webbsite: www.seg2005.com 

Webbsite: www.conferenceagency.com/wce 

Ytterligare information kommer

25 - 29/9 

25 - 29/9 

27 -30/9 

18 - 22/10 

2006 

14th International Meeting of the European 

Society of Gynecologic Oncology. Istanbul, Turkiet 

15th World Congress on Ultrasound in Obstetrics 

& Gynecology 

Vancouver, Canada 

6th International Scientific Meeting of the Royal 

College of Obstetricians & Gynaecologists 

Cairo - Egypt 

11th World Congress on the Menopause 

Buenos Aires, Argentina 

37th International Meeting on Pathophysiology of 

Pregnancy. Dubrovnik, Croatia 

International Gynecologic Cancer Society 

Santa Monica, Californien, USA 

Webbsite: http://www.esgo.org/esgo14/ 

Webbsite: www.isuog.org 

Fax: O0 202 5754271 

E-post: giserour@thewayout.net 

Tel: +54 11 4381 1777. Fax: +54 11 4382 6703 

menopause@anajuan.com 

Prof Vesna Latin. Tfn: +27 217628600. 

Fax: +27 217628606 

Webbsite: http://www.igcs.org/futmeet.htm 


Arbets- och Referens- 

grupperna inom SFOG 

Perinatologi PERINATAL-ARG 

Ordförande: Prof Henrik Hagberg 

Perinatalmedicinskt Centrum, SU/Östra 


Tel: 031-343 41 00 

Fax: 031-84 32 59 

henrik.hagberg@obgyn.gu.se 

Sekreterare: Dr Ulla-Britt Wennerholm 

KK, SU/Östra 


Tel: 031-343 40 00 

Fax: 031-25 43 87 

wennerholm@swipnet.se 

Minimalinvasiv Gynekologi 

MIG-ARG 

Ordförande: Dr Svein-Erik Tronstad, 

KK, Kärnsjukhuset 

541 85 Skövde 

Tfn: 0500 - 43 10 00 

Fax: 0500- 43 14 54 

svein-erik.tronstad@vgregion.se 

Sekreterare: Dr Katarina Englund 

KK, Södersjukhuset 


Tfn : 08 - 616 26 38 

Fax: 08 - 616 43 93 

katarina.englund@sodersjukhuset.se 

Gynekologiska Infektioner 

INF-ARG 

Ordförande: Dr Mats Bergström 

KK, Södersjukhuset 


Tfn: 08-616 10 00 

Fax: 08-616 26 40 

Mats.Bergstrom@sodersjukhuset.se 

Sekreterare: Dr Ingrid Wikström 

KK, Akademiska sjukhuset 

751 85 Uppsala 

Tel: 018-611 00 00 

Fax: 018-55 97 75 

ingrid.wikstrom@kbh.uu.se 

34 


Familjeplanering FARG 

Ordförande: Med dr Jan Brynhildsen 

KK, Universitetssjukhuset 

581 85 Linköping 

Tel: 013 -13 22 00 

Fax: 013 - 14 81 56 

jan.brynhildsen@lio.se 

Sekreterare: Doc Kristina Gemzell- 

Danielsson 

Inst f Kvinnors och Barns Hälsa 

Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 


Tel: 08 - 515 521 28 

Fax: 08 - 517 743 14 

Kristina.Gemzell@kbh.ki.se 

Tonårsgynekologi TON-ARG 

Ordförande: Med dr Lena Marions 

KK, 



Tel: 08-517 766 55 

Fax: 08-31 81 14 

lena.marions@karolinska.se 

Sekreterare: 

Dr Mari Svanberg-Risberg 

SÖSAM, Södersjukhuset 


Tel: 08-616 26 95 

mari.svanbergrisberg@sodersjukhuset.se 

Urogynekologi och vaginal 

kirurgi UR-ARG 

Ordförande: Dr Maud Ankardal 

KK, SU/Sahlgrenska 


Tel: 031-342 10 00 

Fax: 031-41 87 17 

maud.ankardal@obgyn.gu.se 

Sekreterare: Dr Gregor Larsson 

KK, Centrallasarettet 

721 89 Västerås 

Tel: 021-17 42 16 

Fax: 021-17 52 22 

gregor.larsson@ltvastmanland.se 

Förebyggande Gynekologisk 

Hälsokontroll HARG 

Ordförande: Dr Bengt Andrae 

KK, Gävle/Sandviken Länssjukhus 

801 87 Gävle 

Tel: 026-15 41 68 

Fax: 026-15 41 56 

bengt.andrae@lg.se 

Sekreterare: Dr Björn Strander 

Gynekologmottagningen, 

Kungsbacka Sjukhus 

434 80 Kungsbacka 

Tfn: 0300-565 000 

Fax 0300-565 393 

bjorn.strander@swipnet.se 

Psykosocial Obstetrik och Gynekologi 

samt Sexologi POS-ARG 

Ordförande: Med dr Susanne Lindgren 

KK, Karolinska Universitetssjukhuset 

Huddinge 

141 86 Stockholm, 

Tfn: 08 - 585 800 00 

Fax 08 - 616 26 40 

susanne-rosa.lindgren@karolinska.se 

Sekreterare: Dr Katri Nieminen 

KK i Östergötland, Lasarettet i Motala 

591 85 Motala 

Tfn: 0141 - 770 00 

katri.nieminen@lio.se 

Ofrivillig Barnlöshet FERT-ARG 

Ordförande: 

Med dr Lottie Skjöldebrand Sparre 

KK, Danderyds sjukhus 

182 88 Danderyd 

Tel: 08-655 50 00 

Fax: 08-753 22 76 

ann-charlotte .skjoldebrand@ds.se 

Sekreterare: Doc Lars Nilsson 

KK, SU/Sahlgrenska 


Tfn: 031 - 342 10 00 

Fax: 031 - 41 87 17 

lars.b.nilsson@vgregion.se

Endokrinologi ENDOKRIN-ARG 

Ordförande: Dr Marie Bixo 

KK, Norrlands universitetssjukhus 

901 85 Umeå 

Tel: 090 - 785 21 40 

Fax: 090 - 77 39 05 

E-post:marie.bixo@obgyn.umu.se 

Sekreterare: Dr Inger Sundström- 

Poromaa 

KK, Akademiska sjukhuset 

751 85 Uppsala 

Tel: 018 - 611 57 64 

Fax: 018 - 55 97 75 

inger.sundstrom@kbh.uu.se 

Gynekologisk Tumörkirurgi 

TUMÖR-ARG 

Ordförande: Dr Christer Borgfeldt 

KK, Universitetssjukhuset Lund 

Tel: 046 - 17 10 00 

Fax: 046-15 78 68 

christer.borgfeldt@gyn.lu.se 

Sekreterare: Dr. Agneta Axelsson 

KK, Centrallasarettet Västerås 


Tel: 021 - 70 30 00 

Fax: 021 - 17 52 22 

agneta.axelsson@ltvastmanland.se 

Ultraljudsdiagnostik ULTRA-ARG 

Ordförande: Dr Elisabeth Epstein 

KK, Universitetssjukhuset MAS 

205 02 Malmö 

Tfn: 040-33 21 68 

Fax: 040-96 26 00 

elisabeth.epstein@obst.mas.lu.se 

Sekreterare: Dr Katarina Tunon 

KK, Östersunds sjukhus 

831 83 Östersund 

Tel: 063-15 30 00 

Fax: 063-15 45 17 

katarina.tunon@jll.se 

Hemostasrubbningar HEM-ARG 

Ordförande: Med dr Margareta Nyman 

KK, Danderyds sjukhus 


Tel: 08-665 50 00 

Fax: 08-622 58 33 

margareta.nyman@ds.e 

Sekreterare: Doc Aino Fianu-Jonasson 

KK, Karolinska Universitetssjukhuset, 

Huddinge 


Tel: 08-585 800 00 

Fax: 08-585 875 75 

aino.fianu-jonasson@karolinska.se 

Bröstet BRÖST-ARG 

Ordförande: Prof Mats Hammar 

KK, Universitetssjukhuset 


Tel: 013-22 31 31 

Fax: 013-14 81 56 

matha@imk.liu.se 

Sekreterare: Doc Leif Bergkvist 

Kirurgkliniken/Centrallasarettet 


Tel: 021-17 30 00 

leif.bergkvist@ltvastmanland.se 

Vulva VULV-ARG 

Ordförande: Med dr Lotti Helström 

Sesammott., 



Tel: 08-517 700 00 

Fax: 08-517 755 75 

lotti.helstrom@karolinska.se 

Sekreterare: 

Dr Elisabet Nylander Lundqvist 

Hud- och STD-kliniken/Norrlands 

Universitetssjukhus 

901 85 Umeå 

Tfn: 090 - 785 00 00 

Fax: 090 - 14 36 73 

Elisabet.nylanderlundqvist@vll.se 

Arbets- och Referens-Grupp-Utvecklings-Samordnare 

ARGUS 

Professor Lars-Åke Mattsson 

KK, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra 416 85 Göteborg 

Tel: 031-343 40 00 • Fax: 031-25 43 87 

E-post: lars-ake.mattsson@vgregion.se 

SFOG-Kansliet 

Box 738, 101 35 Stockholm • Tel: 08-440 01 75 • Fax: 08-22 23 30 

ml.schyberg@sfog.se • www.sfog.se 

Evidens-ARG 

Ordförande: Med dr Kerstin Nilsson 

KK, Örebro Universitetssjukhus 

701 85 Örebro 

Tel: 019-602 10 00 

Fax: 019-12 65 90 

kerstin.nilsson@orebroll.se 

Sekreterare: Dr Annika Strandell 

Reproduktionsmedicin, SU/Sahlgrenska 


Tel: 031-342 10 00 

annika.strandell@medfak.gu.se 

Endometrios-ARG 

Ordförande: Doc Agneta Bergqvist 

KK, Karolinska Universitetssjukhuset, 

Huddinge 


Tel: 08-585 800 00 

Fax: 08-585 875 75 

agneta.bergqvist@klinvet.ki.se 

Sekreterare: Dr Margita Blomberg 

KK, SU/Östra 


Tel: 0031-343 40 00 

Fax: 031-25 43 87 

margita.blomberg@vgregion.se 


Intressegrupper inom SFOG 

36 

Privatgynekologerna 

Ordförande 

Dr Gunnar Möllerström 

Oxbackskliniken 

Lagmansv 14 

152 40 SÖDERTÄLJE 

Tfn: 08-5509 9100 

Fax: 08-5544 3120 

E-post: gunnar.mollerstrom@tyfon.com 

Dr Håkan Forsgren 

Lovisa Läkarmottagning 

Saltängsgatan 15 

602 22 Norrköping 

Tel: 011 - 16 44 00 

E-post: hakan.forsgren@telia.com 

Dr Olof E. Löfgren 

Gynhälsan i Trelleborg 

Gamla Torget 3 A 

231 63 TRELLEBORG 

Tfn: 0410 - 407 60 

Fax: 0410 - 407 60 

E-post: tremottab@swipnet.se 

Mödrahälsovårdsöverläkargruppen 

Ordförande 

Dr Pia Collberg 

Centrala Mödra-barnhälsovården 

Östersunds sjukhus 

831 83 Östersund 

Tfn: 063-15 37 35 

Fax: 063-15 45 29 

E-post: pia.collberg@jll.se 

Sekreterare 

Dr Ann Josefsson 

KK 

Universitetssjukhuset 


Tfn: 013-22 31 82 

Fax: 013-14 81 56 

E-post: ann.josefsson@lio.se 


Obstetriker och gynekologer under 

utbildning (OGU) 

Ordförande 

Dr Sara Törnblom 

KK 

Karolinska Universitetssjukhuset Solna 


Tfn: 08 - 663 63 90 

Fax: 08 - 31 81 14 

E-post: sara.tornblom@karolinska.se 

Sekreterare 

Dr Åsa Rosén 

KK 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra 


Tel: 031 - 343 40 00 

Fax: 031 - 25 43 87 

E-post: asa.rosen@vgregion.se 

Gruppen för öppenvårdsgynekologi 

Ordförande 

Dr Cilla Salamon 

Ultragyn 

Odengatan 69 


Tfn: 08-587 101 99 

Fax: 08-587 101 90 

E-post: cilla.salamon@odenplan.ptj.se 

Sekreterare 

Dr Peter Krug 

Gyn. mott., Sjukhuset 

Box 113 

311 22 Falkenberg 

Tfn: 0346 - 560 44 

Fax: 0346 - 581 83 

E-post: peter.krug@lthalland.se

Trends in the practice 

of medical abortion in 

a Swedish hospital 

Abstract 

Background. A reduction of the mifepristone-dose 

from 600 mg to 200 mg for 

medical abortion has been questioned in 

Sweden. We wanted to investigate if such 

a reduction affected the results of medical 

abortion in our setting. 

Methods. 115 consecutive patients receiving 

600 mg mifepristone for medical 

abortion in 1999 and 109 patients receiving 

200 mg in 2004 were studied by 

means of a standard protocol. Misoprostol 

400 g (gemeprost in a few cases in 1999) 

was given 36-48 hours later. Follow-up was 

conducted 4 weeks later. 

Results. The mean age and parity in the 

1999 group was 32 years and 1.5 children. 

The corresponding figures in 2004 were 

27 and 1.2, respectively. On-going pregnancies 

were seen in 0.9 % in both groups. 

Surgical intervention was more common 

in 2004 (6.4%) than in 1999 (4.3%) but 

the difference was not statistically significant. 

Also, pain and nausea were more frequent 

in 2004 than in 1999, especially 

before administration of misoprostol. The 

proportion of incomplete abortion at follow-up 

was less frequent in the primigravid 

than in the multigravid women. 

Paracetamol-codeine for pain-relief was 

inadequate with only 61% of the patients 

being satisfied. 

Conclusion. In our setting, the results of 

medical abortion with mifepristone 600 

mg are similar to the results of mifepristone 

200 mg. 

Key words: medical abortion; mifepristone-dose; 

on-going pregnancy; safety; 

side-effects; patient satisfaction. 

Karin Boyer, MD 

Women’s department 

Mälarsjukhuset, Eskilstuna 

Introduction 

Fifty-three million abortions are done 

annually in the world (WHO 1997). 

Approximately 1/3 of those are estimated to 

be unsafe (i.e. a surgical procedure performed 

in a potentially dangerous setting). 

Medical abortion is a promising alternative 

requiring no surgical operation. 

In Sweden, almost 35 000 abortions are 

performed annually. Swedish law provides 

a woman the right to decide upon an 

abortion until the end of 17 gestational 

weeks. Medical abortion was approved in 

Sweden in 1992. Before the end of the 8th 

week of pregnancy, a woman may choose 

between medical and surgical abortion. 

The popularity of the method of medical 

abortion has steadily increased and has 

now surpassed surgical abortion. Different 

methods and drugs for medical abortion 

have been tried internationally during the 

last decades. The most commonly researched 

drugs, are mifepristone (Mifegyne®) 

alone, methotrexate alone, mifepristone 

with prostaglandin and methotrexate with 

prostaglandin. Mifepristone is an antiprogestogen 

that blocks the progesteronereceptor, 

thereby increasing the uterine 

sensitivity to prostaglandins. It has been 

shown that mifepristone alone leads to 

abortion in only 60-80% of the cases. 

Similarly, prostaglandins alone may be 

used to induce abortion. The proportion 

of complete abortions with misoprostol has 

been reported to range from 61% for single 

to 93 % for repeat doses (1). Several prostaglandins 

have been tried, notably gemeprost 

(Cervagem®) and misoprostol 

Specialistexamensarbete 

(Cytotec®). Recently, misoprostol has gained 

interest because the drug is cheap, 

effective, stable at room-temperature and 

easy to administer. 

The most common combined procedure, 

mifepristone and misoprostol is an 

effective and safe method for abortion up 

to 63 days of pregnancy. The recommended 

doses are 600 mg mifepristone orally 

followed by misoprostol 400-800 µg orally 

or vaginally 36-48 hours later, because the 

effect of mifepristone comes gradually over 

24-48 hours. However, in a meta-analysis 

of several controlled trials until 63 days 

of pregnancy, mifepristone 200 mg followed 

by at least 400 µg misoprostol, has 

had similar effects as mifepristone 600 mg 

and misoprostol. Vaginal administration 

of misoprostol is considered to be more 

effective and causes less side-effects than 

oral administration. 

Complete abortion occurs in 95% of 

the cases until 63 days of pregnancy and 

on-going pregnancy is seen in less than 1%. 

Serious complications are uncommon and 

comparable with those seen in surgical 

abortion. The most common complication 

is heavy bleeding prompting blood 

transfusion in 0,2% of the cases (1). Overall, 

there is more blood loss and more bleeding 

days after medical than surgical abortion 

(14 vs. 9 days (2)). Also, there is more 

pain, nausea, vomiting and diarea seen in 

conjunction with medical abortion. On the 

other hand, the cost of medical abortion 

in Sweden has been estimated to be a bit 

more than one-half of the cost of surgical 

abortion (2000 SEK vs. 3500 SEK). 

Medical abortion was introduced at the 

women’s department of Eskilstuna and 

Katrineholm hospital in 1993. A survey 

of the results and patients’ experiences was 


conducted in 1999. At that time, 39% of 

the 370 abortions (circa) were medical 

abortions (56% of the abortions before 

the end of the 8th week). Mifepristone 600 

mg in combination with misoprostol (or 

gemeprost in some cases) was used. The 

method of medical abortion has continued 

to gain popularity. At present, about 

85% of the abortions before the end of 

the 8th week of pregnancy are medical. 

After a review of the routines in late 2003, 

by introducing mifepristone 200 mg and 

misoprostol 400 mg vaginally, it was considered 

prudent to repeat the survey to 

ensure effectiveness and patient satisfaction, 

especially as there is an ongoing debate 

on the optimal dosage of the two drugs. 

Aim of the study 

The primary aim of the study was to investigate 

the efficacy and safety with the 

”new method” (using mifepristone 200 

mg) in comparison with the ”old method” 

(using mifepristone 600 mg). Thus, we 

wanted to know if there was a difference 

in the frequency of ongoing pregnancies, 

incomplete abortions, surgical intervention 

and other complications. Furthermore we 

wanted to know if the ”new” regime caused 

more pain, nausea and other sideeffects 

than the ”old” regime. 

Materials and methods 

Ethics: As the study involved no experiments 

as such, we did not consider it necessary 

to obtain permission for the study 

from an Ethics committee. 

Setting: The women’s department of 

Eskilstuna and Katrineholm is a secondary 

hospital serving a population of 

approximately 180 000. In the city of 

Eskilstuna, women asking for legal induced 

abortion are managed at a special 

family-planning unit (”SESAM”). Also, 

the medical abortions are induced within 

this unit. In the department of Katrineholm, 

which is also a part of the same 

clinic, these patients are managed in the 

gynaecological out-patient unit. 

Procedures: Most patients book by telephone. 

A first visit to a midwife and a 

gynaecologist is normally arranged within 

a week. At this appointment a medical history 

is taken and a physical examination 

38 



is performed. A test for chlamydia trachomatis 

and other relevant tests are taken. 

A vaginal ultrasound examination is done 

and the gestational age is estimated. The 

method of abortion and contraception are 

discussed. If medical abortion is chosen, 

the patient receives mifepristone (3 tablets 

á 200 mg in 1999 and 1 tablet á 200 mg 

in 2004). 

The patient returns for her second visit 

two days later. The abortion is induced 

with misopriostol 400 µg given vaginally 

(in 1999 gemeprost 1 mg was used in a 

some cases). The patients are observed for 

about 5 hours. For pain-relief, the patients 

are offered a combination of paracetamol 

1 g and codeine 60 mg (two tablets 

of Citodon®). For additional pain-relief, 

an intramuscular injection of ketobemidone 

5 mg (Ketogan®) or NSAID (e.g 

Diklofenak®) is given, when needed. 

The follow-up at four weeks was, in most 

cases by telephone in 2004. Some patients, 

however, paid a visit, especially if there was 

a suspicion of a complication. In 1999, 

the follow-up was by appointment. 

Data collection: In 1999, the aim was to 

collect data from 100 consecutive patients. 

As it turned out, data from 115 patients 

had been collected. In 2004 data from 109 

consecutive patients were collected. At the 

second visit (i.e. when the abortion was 

induced), the following data was recorded: 

patient identity, age, number of previous 

pregnancies, parity and gestational age; 

nausea, pain and bleeding before, during 

and after the administration of misopristol, 

need of additional medication for 

pain-relief, bleeding during the abortion. 

At the follow-up four weeks later, 

additional data was collected: number of 

bleeding-days after the abortion, pain after 

leaving the hospital, need of emergency 

medical visit, telephone consultation, result 

of U-hCG test, the choice of contraception 

and the patient´s opinion of the method. 

In the survey of 2004 three additional 

questions were asked: 

”Are you satisfied with your treatment”? 

”Would you recommend this method 

to a friend”? 

”Was the pain-relief you received adequate”? 

Statistics: For comparison of mean values 

in continues data-sets (e.g. age), Students 

two-tailed t-test was used. For comparison 

of proportions the Chi-square test was 

used. A p-value < 0.05 was considered statistically 

significant. 

Results 

The background data of the 1999 and 

2004 cohorts are given in Table I. The 1999 

cohort was, on average, 5 years older than 

the 2004 cohort. This difference should 

be kept in mind when interpreting the 

results. The 1999 cohort had experienced 

some more pregnancies and given birth to 

more children than the 2004 cohort. The 

differences in gravidity and parity were 

not statistically significant. 

The proportion of on-going pregnancies 

was identical, 0.9%. The incidence of 

positive test results for U-hCG at four 

weeks post abortem was lower in 1999 

than in 2004. Surgical intervention (i.e. 

curettage) was deemed necessary in 4.3 

and 6.4% of the cases in 1999 and 2004, 

respectively. However, none of these differences 

were statistically significant (Figure 

I). In examining the influence of previous 

pregnancy and delivery on the outcome, 

the 1999 and 2004-groups were taken 

together. A positive U-hCG was seen in 

4.8% of the primigravida at follow-up and 

1.6% had surgical intervention. For the 

multigravida (women with at least one 

previous pregnancy) the corresponding 

figures were 15.4 and 6.8% respectively. 

However, a corresponding difference could 

not be seen in comparing nulliparous with 

parous women. 

Pain and nausea were less frequent in 

1999 than in 2004, especially before administration 

of misoprostol (Figure II)but to 

some extent also after leaving the hospital. 

In contrast, after administration of 

misoprostol in the hospital (i.e. during 

abortion), the patient’s estimate of pain 

was identical in 1999 and 2004 (Figure 

III). 

In 2004 the women were also asked if 

the pain-relief they received was adequate. 

Only 61% thought so. We also asked how 

the patients experienced the treatment 

overall. 81% considered the treatment / 

reception good. Finally, the women were

asked if they would recommend the 

method to a friend. 67% would do so. 

Discussion 

Efficacy and safety of the two procedures 

using mifepristone 600 mg and 200 mg 

was equally good. The proportion of ongoing 

pregnancies was identical in 1999 

and in 2004. This result is comparable 

with other reports on medical - and surgical 

abortion (14). 

A positive test for U-hCG at four weeks 

after treatment was regarded as a sign of 

incomplete abortion. This was seen slightly 

more seldom in 1999 than in 2004. At the 

subsequent medical examination, however, 

the abortion proved to be complete 

in most women. Similarly, surgical intervention 

(i.e. curettage) was deemed necessary 

in slightly fewer cases in 1999 than 

in 2004. We cannot deduce from our 

results if the trends are related to the low 

dose of mifepristone or misoprostol, a higher 

sensitivity in the hCG test, an altered 

policy vis á vis bleeding after abortion, 

chance or any other reason. Our present 

hypothesis is that a higher dose of misoprostol 

(e.g. 800 µg) might improve our 

results and an evaluation to test this will 

start shortly. 

Age, pregnancies, parity and 

gestational age 

The mean age of women having medical 

abortion has decreased from, on average, 

32 years in 1999 to 27 years in 2004. The 

difference may be explained by an altered 

attitude towards medical abortion from 

care-givers. In 1999, we (the care-givers) 

still believed that medical abortion was 

more suitable to older and parous women 

than younger and nulliparous. Thus, the 

latter were more often advised to have a 

surgical abortion. 

According to literature and our own 

experience, it now seems that medical abortion 

gives at least equally good if not better 

results in the young and primigravid 

in comparison with the multigravid woman 

(12). Thus, pooling the data of 1999 and 

2004-groups, the proportion of positive 

U-hCG and surgical intervention in the 

primigravid women was only 1/3 and 1/4, 

respectively, of that of the multigravid 

(women with at least one previous pregnancy). 

However, a corresponding difference 

could not be seen in comparing nulliparous 

with parous women. 

In 1999, women had, on average, been 

pregnant 3.0 times and given birth to 1.5 

children. In 2004, the corresponding figures 

were 2.8 and 1.2. There was no significant 

difference although the women in 

the 2004-group were 5 years younger. 

The average gestational age when 

women asked for an abortion was 

unchanged (i.e. 47 days at the visit to the 

gynaecologist). 

Adverse effects 

To our surprise, we found that the proportion 

of women reporting on pain after 

administration of mifepristone (but before 

misoprostol) had increased from 30.4 % 

in 1999 to 50.4 % in 2004. A similar trend 

is obvious for nausea (28.7 vs. 49.5%). 

These differences are difficult to explain 

as the dose of mifepristone was diminished 

by 2/3 from 1999 to 2004. We can 

only speculate that changed information, 

younger age, a lower tolerance and an 

increased willingness to report on adverse 

effects of drugs may explain at least a part 

of the difference. 

In contrast, after administration of the 

misoprostol in hospital (i.e. during abortion), 

the average pain as rated on a visualanalogue 

scale (VAS) was identical now 

and five years ago. 

Again, the estimate on pain after leaving 

the hospital (after misoprostol) was 

lower in 1999 than in 2004, although this 

difference was not as big as before getting 

misoprostol. These findings may be of 

interest in the ongoing discussion on the 

optimal dose of mifepristone and prostaglandin 

for medical abortion. We find 

it difficult to explain the increase of sideeffects 

with the lower dose of mifepristone 

before the administration of prostaglandin. 

Obviously, a sufficiently large, controlled 

and randomized trial is needed to 

resolve the discussion. Also, it would have 

been interesting to see if support from a 

family member or friend, during abortion, 

would have affected the estimated pain, 

or not. 


Overall satisfaction 

In 2004 the women were also asked if the 

pain-relief they received was adequate, 

only 61% thought so. Therefore, improvements 

in this field are considered very 

important. Good results have been obtained 

using NSAID (e.g. need of strong 

opiates has decreased in comparison with 

when paracetamol and codeine is used, as 

we do (4)). 

We were also interested in how the patients 

experienced the treatment overall. 

81% considered the treatment / reception 

good. That can be regarded as acceptable, 

we think. 

Finally the women were asked if they 

would recommend the method to a 

friend. Surprisingly we found that only 

67% would do so. We have not studied 

this further. Other reports though, show 

that approximately 80% of the women 

would recommend the method (13). The 

importance of that the woman herself is 

allowed to choose what method to use has 

also been shown in several reports (2). It 

is not impossible that we, consciously or 

unconsciously, direct women towards 

medical abortion, also when she had preferred 

a surgical one. Not having the possibility 

to choose a method could affect 

the experience of pain and the general 

satisfaction to some extent. Many studies 

have shown that not more than 60-70% 

of the patients decide on medical abortion, 

when they are allowed to choose freely 

(5,11). 

Conclusions 

In our setting, the results of medical abortion 

with mifepristone 600 mg are similar 

to the results of mifepristone 200 mg. 

The proportion of positive U-hCG at follow-up 

and surgical intervention was 

slightly higher with mifepristone 200 mg 

than with 600 mg. However, the differences 

were not statistically significant. Pain 

and nausea, especially before getting 

misoprostol, were higher in 2004 than in 

1999 but not during abortion (i.e. after 

the administration of misoprostol). The 

proportion of positive U-hCG and surgical 

intervention was less in the primigravid 

than in the multigravid women. 



Paracetamol and codeine was not sufficient 

as pain-relief. 

We now consider a higher dose (e.g. 

800 µg) of misoprostol, in combination 

with mifepristone 200 mg. 

References 

1. Kulier R, Gulmezoglu AM, Hofmeyr GJ, Cheng LN, Campana 

A. Medical methods for first trimester abortion. Cochrane 

Database of systematic reviews. 1, 2004. 

2. Bygdeman M, Danielsson KG. Options for early therapeutic 

abortion: a comparative review. Drugs. 62 (17): 2459-70, 

2002. 

3. Schaff EA, Fielding SL, Westhoff C. Randomized trial of oral 

versus vaginal misoprostol 2 days after mifepristone 200 mg 

for abortion up to 63 days of pregnancy. Contraception. 2002 

dec; 66 (6).481. 

4. Bäckman M, Hagman L, Lendahls L. Smärtlindring vid medicinsk 

abort- avsevärda skillnader mellan kliniker. Läkartidningen 

Nr 16 2002. 

5. Winikoff, B. Acceptability off medical abortion in early pregnancy. 

Family planning Perspectives. 27(4):142-8, 185, 1995 

Jul-Aug. 

6. De Nonno LJ, Westhoff C, Fielding S, Schaff E. Timing of 

pain and bleeding after mifepristone-induced abortion. 

Contraception. 62(6):305-9, 2000 Dec. 

7. Henshaw R, Naji S, Russel I, Temleton A. Options for early 

therapeutic abortion. Drugs. 62(17):2459-70, 2002. 

8. Bartley J, Tong S, Everington D, Baird DT. Parity is a major 

determinant of success rate in medical abortion: a retrospective 

analysis of 3161 consecutive cases of early medical abortion 

treated with reduced doses of Mifepristone and vaginal 

gemeprost. Contraception. 62(6):297-303, 2000 Dec. 

Table I. 

Background data. 

40 MEDLEMSBLADET 1/ 05 

1999 2004 

Included in the study 115 109 

Mean gravida 3.0 2.8 

Mean para 1.5 1.2 

Mean age 32 27 

Gestational aga (days) 47 47 

Pregnancies 1999 + 2004 

Primigravidas 62 

Multigravidas 162 

Acknowledgements 

I would especially like to thank Kaj 

Wedenberg for guidance and help in preparing 

this paper. Many thanks also to the 

staff, who helped to collect data, to my 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

11,3% 

14,7% 

friend Liselott Costello for proofreading 

and to my husband for statistical advise. 

9. Holmgren K. Women`s evaluation of three early abortion 

methods. Acta Obstetrica et Gynecologica Scandinavica. 

71(8):616-23, 1992 Dec. 

10. Läkemedelsverket. www.mpa.se 

11 Baird DT. Medical abortion in the first trimester. Best Practice 

& Research in Clinical Obstetrics & Gynaecology. 16(2):221- 

36, 2002 Apr. 

12. Ashok PW, Tempelton A, Wagaarachchi PT, Flett GM. 

Factors affecting the outcome of early medical abortion: a 

review of 4132 consecutive cases. BJOG: 109(11):1281-9, 

2002 Nov. 

13. Bjorge L, Johnsen SL, Midboe G, Augestad G, Okland I, 

HellandH, Stray-Pedersen S, Iversen OE. Early pregnancy 

termination with mifepristone and misoprostol in Norway. 

Acta Obstetrica et Gynecologica Scandinavica. 80(11):1056- 

61, 2001 Nov. 

14. Paul ME, Mitchell CM, Rogers AJ, Fox MC, Lackie EG. 

Early surgical abortion: efficasy and safety. Am J Obstet 

Gynecol: 187(2):407-11, 2002 Aug. 

Abbreviations 

WHO: World Health Organization 

hCG: human chorionic gonadotropin 

SESAM: Sex och samlevnadsmottagning 

NSAID: Non-steroidal anti-inflammatory drug 

VAS: Visual analogue scale 

Figure I 

1 999 2004 

4,3% 

Po s itive U-HCG afte r 4 w e e ks E xe re s 

30,4% 

51 , 4% 

F ig u re II 

1 999 2004 

28,7% 

6 , 4% 

49,7% 

Pain b e fore misoprostol Nausea before misoprostol 

1 0 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Fig ure III 

1 999 2004 

4,6 4,6 

VAS afte r m is o p ro s to l

Att vara lärarpatient 

inom gynekologin 

Utvärdering av projekt för ökad rekrytering av lärarpatienter och kvalitetssäkring av 

undervisningsmomentet ”gynekologisk undersökning” under Kvinna-Barn kursen, 

termin 11 Läkarprogrammet Umeå universitet. 

Bakgrund: 

Ett sätt att lära ut gynekologisk undersökningsteknik 

till läkarstudenter och samtidigt 

värna om kvinnans integritet, delaktighet 

och medbestämmande är att under 

handledning utföra en gynekologisk undersökning 

på en ”proffspatient”. Begreppet 

”proffspatient” infördes i Sverige av Wijma 

och Dahlgren och innebär att kvinnor efter 

noggrann och tydlig information frivilligt 

låter sig undersökas av till exempel en läkarstudent(1). 

I engelskspråkig litteratur 

benämns dessa kvinnor ”non-patient volunteers”(2) 

eller ”live mannequins”(3). Vi 

har istället valt att benämna dessa kvinnor 

som lärarpatienter. I Sverige har lärarpatienter 

deltagit i undervisningen i gynekologisk 

undersökningsteknik sedan 

1983(1). I Umeå har lärarpatienter deltagit 

i undervisningen sedan början av 90talet. 

Lärarpatienter anlitas i undervisningen 

av gynekologisk undersökningsteknik 

förutom i Sverige också i en del andra 

länder inklusive USA, Kanada, Nederländerna 

och Australien(4,5). I USA rekommenderas 

detta undervisningssätt av studentorganisationer 

och kvinnogrupper (6). 

Genom kursutvärderingar vet vi sedan 

tidigare att studenterna uppskattar att 

utföra sin första gynekologiska undersökning 

på en lärarpatient. Detta stämmer 

väl med tidigare studier (2,4,7). Flera 

undersökningar har visat att en av de viktigaste 

faktorerna som kvinnliga patienter 

värdesätter i kontakten med sjukvården är 

bemötandet från läkaren och övrig vårdpersonal. 

Det är också visat att upplevelsen 

av den första underlivsundersökningen 

är viktig för hur kvinnan senare kommer 

att uppleva dessa undersökningar. Om 

O. Grankvist, A. Risberg, 

M. Bixo, U. Högberg 

Inst. för Klinisk vetenskap, 

Obstetrik och Gynekologi, 

Umeå universitet. 

hon tidigare blivit utsatt för sexuellt våld 

eller övergrepp, om hon lider av psykisk 

ohälsa, om hon är ung eller känner missnöje 

med sitt sexualliv har också en negativ 

inverkan på hur hon upplever en undersökning 

(8-19). Vi vet emellertid inte speciellt 

mycket om lärarpatienternas värderingar 

och upplevelser i samband med eller 

efter ett undervisningstillfälle. 

Syfte: 

Det har periodvis varit svårt att engagera 

tillräckligt antal lärarpatienter till undervisningstillfällena. 

Vi ville därför se om 

det gick att förbättra rekryteringen av lärarpatienter 

och även undersöka om det på 

sikt kan vara möjligt att låta engagerade 

lärarpatienter överta mer av ansvaret för 

undervisningsmomentet. Vi ville också 

studera vilka faktorer som är viktiga för 

att en kvinna skall välja att delta som lärarpatient. 

Därutöver ville vi studera om deltagandet 

som lärarpatient ger några andra 

positiva såväl som negativa effekter på de 

deltagande kvinnorna. Resultaten och erfarenheterna 

tänker vi bland annat använda 

för att förbättra undervisningens kvalitet 

gentemot kvinnorna likaväl som studenterna. 

Metod: 

Vi har på olika sätt försökt att få fler kvinnor 

att anmäla sig som lärarpatienter. Vi 

har bland annat satt upp anslag på kvinnoklinikens 

mottagning i Umeå samt för- 


Olof Grankvist 

sökt att motivera kvinnor att delta som lärarpatienter 

genom att vid något besök fråga 

lämpliga patienter om de var intresserade 

att delta. Vi har också anlitat en lärarpatient 

att vara kontaktperson, för att bland 

sina vänner fråga om de var intresserade 

att delta som lärarpatienter. I samband 

med detta har också öppna informationsmöten 

hållits på kvällstid där personal från 

kvinnokliniken deltagit. 

Vi ville ta reda på lärarpatienternas upplevelser 

och tankar kring sitt deltagande. 

De kvinnor som deltagit som lärarpatient 

har därför erbjudits att fylla i en enkät där 

resultaten sedan sammanställts. Enkäten 

har arbetats fram med hjälp av barnmorskan/forskarstuderande 

Kerstin Edin vid 


avdelningen för Epidemiologi och folkhälsovetenskap, 

Umeå universitet. Enkäten 

består dels av öppna frågor där kvinnan 

med egna ord får beskriva specifika upplevelser, 

tankar eller känslor i samband 

med undervisningstillfället, dels riktade 

frågor där de fått skatta sin upplevelse på 

en 5-gradig skala eller kryssa i lämpligt 

svarsalternativ. I nära anslutning till varje 

undervisningstillfälle har det också hållits 

en muntlig utvärdering med de deltagande 

lärarpatienterna. Enkäten bifogas detta 

arbete som appendix. 

Etisk prövning: 

Studien har godkänts av etiska kommittén 

vid Umeå universitet. 

Resultat: 

Rekrytering: 

Den i särklass viktigaste faktorn för en 

lyckad rekrytering av lärarpatienter var när 

vi anlitade en tidigare lärarpatient som 

kontaktperson. Hon agerade ”ambassadör” 

bland sina vänner och bland annat 

genom delgivande av sina egna erfarenheter 

av att vara lärarpatient har informationen 

spridits till dem som varit intresserade. 

Majoriteten av de deltagande lärarpatienterna 

har anmält sig efter kontakt med 

denna lärarpatient. De flesta lärarpatienterna 

bor i Lycksele, men även kvinnor från 

Umeå och andra orter har deltagit. 

Svarsfrekvens: 

30 enkäter har skickats ut. Vi har fått svar 

från 21 kvinnor vilket motsvarar en 

svarsfrekvens på 70%. 

Åldersfördelning: 

Åldersfördelningen bland lärarpatienterna 

varierar mellan 26-55 år (figur 1). 

Ingen av deltagarna är under 25 år eller 

över 56 år. 

Socio-ekonomiska faktorer: 

Majoriteten av de kvinnor som fyllt i enkäten 

arbetar inom vård och omsorg (40%) 

respektive annan offentlig verksamhet 

(23%). 64% har studerat på universitet/högskola. 

40% arbetar heltid. 13% av 

kvinnorna har ej fött barn och 40% är 

gifta eller sammanboende. 

Upplevelsen av bemötandet: 

Av de kvinnor som svarat på enkäten är 

alla nöjd eller mycket nöjd med det bemötande 

de fått (figur 2). 

42 



Figur 1. 

Åldersfördelningen bland lärarpatienterna. 

Figur 2. 

Lärarpatienternas betyg på bemötandet från studenter och lärare vid undervisningstillfället. 

Skalan är från 1-5 där 1 är mycket dåligt och 5 är mycket bra. 

Figur 3. 

Lärarpatienternas betyg på den information som gavs innan deras deltagande som lärarpatient. 

Betygsättning av erhållen information: 

Alla kvinnor som svarat på enkäten var 

nöjda eller mycket nöjda med informationen 

innan deras första deltagande som 

lärarpatient (figur 3). 

Skattad upplevelse av det första 

undervisningstillfället som lärarpatient: 

Alla upplevde deltagandet vid det första 

tillfället som lärarpatient positivt eller 

mycket positivt (figur 4). 

Känslan av delaktighet och respekt: 

Alla deltagare upplever att deras deltagande 

som lärarpatient varit viktigt för läkarstudenterna. 

De upplever också att de känt 

sig delaktiga och respekterade vid undersökningstillfället 

eller tillfällena (figur 5).

Figur 4. 

Skattad upplevelse av första deltagandet som lärarpatient. 

Skalan är från 1-5 där 1 är mycket negativt och 5 är mycket positivt. 

Figur 5. 

Skattad känsla av att lärarpatientens deltagande varit viktigt för studenterna, skattad 

känsla av respekt respektive skattad känsla av delaktighet vid undervisningstillfället. 

Figur 6. 

Ökad kroppskännedom, vilja att delta: 

Deltagandet som lärarpatient har också 

bidragit till ökad kännedom om den egna 

kroppen hos många av deltagarna och alla 

skulle rekommendera sina väninnor att 

delta som lärarpatienter. Alla utom en deltagare 

vill fortsätta som lärarpatient (figur 

6). 

Övriga resultat: 

Det framkommer också andra aspekter på 

kvinnornas deltagande som lärarpatienter. 

Exempel på detta är kvinnornas motiv 

till att delta vilket ofta är att känna sig 

behövd, få lära sig om sin kropp, men även 

att få veta att man duger och för vissa den 

ekonomiska ersättningen. Många berättar 


att de deltar för sina ”medsystrar” så att 

bemötandet från läkare skall bli bättre i 

framtiden. I enkätsvaren framgår också att 

det är viktigt för kvinnorna att känna sig 

behövda och sedda samt att deras åsikter 

tas på allvar och involveras i undervisningen. 

Stor förståelse för studenternas 

behov av träning finns och kvinnorna känner 

att deras uppgift är mycket viktig inom 

läkarutbildningen. Kvinnorna känner sig 

uppskattade och har i de flesta fall fått ökat 

självförtroende 

Den muntliga utvärderingen bekräftar 

de i enkäten erhållna resultaten på allt 

utom en punkt. Betyget till lärarna är något 

sämre med en tydlig individuell skillnad 

mellan olika lärare, framför allt hur man 

undervisat och betonat vikten av bemötande 

och respekt. Det framkommer dock 

ingen signifikant skillnad i preferens mellan 

manliga och kvinnliga läkare som grupp 

bland lärarpatienterna. Den klart dominerande 

uppfattningen i gruppen lärarpatienter 

är att det är respekten och bemötandet 

som är de viktiga egenskaperna, 

inte undersökarens genus. De flesta av 

lärarpatienterna har hittat någon lärare 

som de känner att de har extra bra samarbete 

med. 

Diskussion: 

Inom vården har faktorer såsom etik, moral, 

respekt och bemötande blivit allt viktigare 

i förhållandet mellan vårdpersonal och 

patienter. Moraliska och etiska aspekter 

diskuteras alltmera inom undervisningen 

av medicinsk personal (20,21). I dag ställer 

patienterna också allt större krav på 

delaktighet i de beslutsprocesser som 

genereras vid besök i vården. Beslut om 

eventuell behandling eller behandlingsalternativ 

skall tas gemensamt av läkaren 

och patienten. Detta ställer stora krav på 

ett respektfullt och pedagogiskt bemötande 

från den behandlande läkaren eller 

annan vårdpersonal. Utvärdering av enkäterna 

visar att respekt och bemötande är 

viktiga faktorer för de deltagande kvinnorna 

och är helt i linje med andra författares 

resultat (8,9,11,13). Det framkommer 

dock andra aspekter på kvinnornas 

upplevelser och motiv till att delta vilket 

inte framkommit i tidigare studier. 


44 


Intressant är att lärarpatienternas självförtroende 

ökat vilket gör att projektet fått 

positiva sidoeffekter. Många av kvinnorna 

vågar nu bejaka sig själva, till exempel 

genom att säga till när det inte känns bra 

vid en undersökningssituation. Allt deltagande 

baseras på frivillighet och känner 

kvinnorna att de blir bekräftade och 

behövda anser de att deltagandet inte är 

en uppoffring utan snarare en förmån. En 

vanlig kommentar är ”jag får så mycket 

tillbaka av studenterna och läraren”. Att 

låta kvinnorna själva alltmera administrera 

och planera undervisningsmomentet ligger 

väl i linje med respekten för integriteten 

och att låta kvinnan själv ta ansvar för 

sin kropp. Ett flertal studier visar också att 

kvaliteten på undervisningen ökar om lekmän 

(eng. laywomen) engageras i utbildningen 

av medicinsk personal (22,23). 

Detta bör utnyttjas i högre grad än idag 

vid utbildning och undervisning, bland 

annat på grund av att detta är billigt, bevisat 

effektivt och sparar på övriga lärarresurser. 

I Storbritannien går man på en 

del håll så långt att lärarpatienter får 

genomgå grundläggande utbildning i anatomi, 

fysiologi och lär sig gynekologisk 

undersökningsteknik för att sedan titule- 

Referenser: 

1). Wijma B, Dahlgren LO. Professionella patienter lär studenterna gynekologisk 

undersökningsteknik. Läkartidningen 1990;87:645-648. 

2). Cohen DL. Teaching vaginal examination. The Lancet 1988; Dec10:1373. 

3). Perlmutter JF. Friedman EA. Use of a live mannequin for teaching physical 

diagnosis in gynecology. J Reprod Med 1974;12:163-164. 

4). Abrahams S. Gynaecological examination: a teaching package integrating 

assessment with learning. Medical Education 1998;32:76-81. 

5). Beckmann CRB. Spellacy WN. Yorke A. Barzansky B. Cunningham RP. 

Initial instruction in the pelvic examination in United States and Canada 

1983. Am J Obstet Gynecol 1085;151:58-60. 

6). Wallace LA. Tardiff K. Deane K. Changes in students´ attitudes following a 

pelvic teaching associate program. J Am Women´s Med Assoc 

1984;39:46-48. 

7). Wijma B, Dahlgren LO, Wendelhof G, Kjellberg S, Flogell E. Studenterna 

blir skickligare på palpation efter undervisning av ”proffersionella” patienter. 

Läkartidningen 1990;87:648-656. 

8). Broadmore J, Carr-Cregg M, Hutton JD. Vaginal examinations: women´s 

experiences and preferences. NZ Med J 1986;99:8-10. 

9). Hilden M, Sidenius K, Langhoff-Roos J, Wijma B. Schei B. Women´s experiences 

of the gynecologic examination: factors associated with discomfort. 

Acta Obstet Gynecol Scand 2003;82:1030-1036. 

10). Nesheim B-I. Respecting the patient´s integrity is the key. BMJ 

2003;326:100. 

11). Wijma B, Gullberg, M, Kjessler B. Attitudes towards pelvic examination in 

a random sample of Swedish women. Acta Obstet Gynecol Scand 

1998;77:422-428. 

12). Vella PV. A survey of women undergoing a pelvic examination. Aust NZ J 

Obstet Gynaecol 1991;31:355-357. 


ras ”gynaecology teaching associates” (22). 

Om detta är en möjlig väg i Sverige vet vi 

ej, men det finns intresse bland lärarpatienterna 

att utvecklas ytterligare genom 

utbildning. 

Vi har lyckats över förväntan med att 

rekrytera fler lärarpatienter. Det råder 

numera ingen brist på intresserade och vi 

kommer tills vidare att införa begränsningar 

med avseende på nya deltagare. 

Gruppen är nu nästan självgående och 

administrerar själva en stor del av undervisningsmomentet. 

Att kvinnorna fått 

information och själva fått bestämma innehållet 

i denna har varit en bidragande faktor 

till att vi lyckats med rekryteringen. 

Behovet av information och utbildning är 

stort bland lärarpatienterna, inte bara om 

själva undervisningsmomentet utan även 

om sjukvården och dess uppbyggnad i allmänhet 

och deras egen kropp i synnerhet. 

Förmodligen är behovet av upplysning, 

information och utbildning till andra grupper 

i samhället ännu större, vilket bör föranleda 

ökad satsning på information från 

sjukvården till patienterna. 

30 % av enkäterna är inte besvarade. 

Vi kan därför inte säga vad dessa kvinnor 

har för upplevelser och erfarenheter i sam- 

band med sitt deltagande som lärarpatient. 

Vi kan dock på goda grunder anta att 

resultaten i enkäten mycket väl är representativt 

för hela gruppen. Detta på grund 

av att det inte framkommit några avvikande 

åsikter i samband med de muntliga 

utvärderingar som är gjorda med deltagarna, 

med undantag av lärarnas insatser 

(se resultat). Det man där poängterat stämmer 

väl överens med det som kommer 

fram i enkäten. Vidare vill dessa kvinnor 

fortfarande delta som lärarpatienter och 

många är med i den grupp som delvis själva 

administrerar en del av undervisningsmomentet 

gynekologisk undersökningsteknik. 

Sammanfattning: 

Kvinnornas betyg till denna undervisningsmodell 

är mycket högt. Studenternas 

bemötande får likaså mycket högt betyg. 

Detta är ett effektivt sätt att involvera människor 

även utanför sjukvården i utbildningen 

av alla typer av vårdpersonal. 

Framtidens alltmera minskande slutenvårdsresurser 

och ökande krav på etik och 

moral gör detta till en intressant utbildningsmodell 

för att säkerställa möjlighet 

till klinisk träning även inom andra specialiteter 

än gynekologin. 

13). Jeppsen U. Kvinders holdning til den gynaekologiske undersökelse. 

Ugeskr Laeger 1995;157:1651-1654. 

14). Larsen M. Oldeide CC. Malterud K. Not so bad after all. Women´s experiences 

of pelvic examinations. Family Practice 1997;14:148-152. 

15). Reddy DM and Wasserman SA. Patient anxiety during gynecologic examinations. 

J Reprod Med 1007;42:631-636. 

16). Ricciardi R. First pelvic examination in the adolescent. Nurse Practitioner 

Forum 2000; 11:161-169. 

17). Bodden-Heidrich R. Walter S. Teutenberger S. Kuppers V. Pelzer V. 

Rechenberger I. Bender HG. What does a young girl experience in her 

first gynecological examination? Study on the relationship between anxiety 

and pain. J Pediatr Adolesc Gynecol 2000;13:139-142. 

18). Larsen SB and Kragstrup J. Experiences of the first pelvic examination in 

a random sample of Danish teenagers. Acta Obstet Gynecol Scand 

1995;74:137-141. 

19). Robohm JS and Buttenheim M. The gynecological care experience of 

adult survivors of childhood sexual abuse: a preliminary investigation. 

Women & Health 1996;24:59-75 

20). Coldicott Y, Pope C, Roberts C. The ethics of intimate examinations – 

teaching tomorrow´s doctors. BMJ 2003;326:97-99. 

21). Singer PA. Intimate examinations and other ethical challenges in medical 

education. BMJ 2003;326:62-63. 

22). Pickard S. Baraitser P. Rymer J. Piper J. Can gynaecology teaching 

associates provide high quality effective training for medical students in 

the United Kingdom? Comparative study. BMJ 2003;327:1389-1392. 

23). Wykurz G. Kelly D. Developing the role of patients as teachers: litterature 

review. BMJ 2002;325:818-821.

Bakgrund 

Mekanismerna bakom den kardiovaskulära 

adaptation som sker under graviditet 

är ofullständigt kända. En minskad perifer 

kärlresistans, ffa i den uterina kärlbädden, 

är nödvändig för att möjliggöra 

ett ökat uteroplacentärt blodflöde och därmed 

normal fetal tillväxt och utveckling. 

Graviditetskomplikationer så som preeklampsi 

(PE) och intrauterin tillväxthämning 

associeras med ökad kärlresistans 

och/eller minskat uteroplacentärt blodflöde 

med risk för fosterpåverkan. Syftet 

med studien var att öka kunskapen kring 

de mekanismer som reglerar perifert och 

uteroplacentärt kärltonus, speciellt med 

avseende på endotelin (ET) – en endotelsyntetiserad 

peptid med huvudsakligen 

vasokonstriktiva egenskaper. 

Material, metod och resultat 

Med hjälp av mikrosfärsteknik mättes uteroplacentärt 

blodflöde före och efter ETreceptor 

blockad eller blockad av kväveoxid 

syntas hos gravida råttor. Blockad av 

ET-receptorer ökade uteroplacentärt blodflöde 

signifikant. Däremot sågs inga förändringar 

efter blockad av kväveoxid syntesen. 

Med hjälp av Western blot visade 

vi även att ET-receptor subtyp B (med 

vasodilaterande egenskaper) ökade signifikant 

i den uteroplacentära kärlbädden 

under graviditet. 

Hos gravida kvinnor visades, med hjälp 

av underarmspletysmografi, att kärlkänsligheten 

för ET inte är förändrad under 

normal graviditet men däremot verkar 

minskad vid PE. Vidare föreligger det ett 

minskat ET beroende kärltonus under 

graviditet jämfört med icke gravida. 

Longitudinell analys av ET nivåerna i 

plasma visade en ökning i tredje trimestern 

och postpartum jämfört med andra 

trimestern. Däremot var plasmanivåerna 

av ET och endotelin-converting-enzyme 

aktiviteten förhöjda vid PE. 

Ny avhandling 

Endothelin and the regulation 

of peripheral and 

uteroplacental vascular tone 

during pregnancy 

Gunilla Ajne, Kvinnokliniken, 


Huddinge 

Förekomsten av ET receptorer i den 

humana placentabädden studerades med 

immunohistokemi på placentabäddsbiopsier. 

Både ET-receptor subtyp A (vasokonstriktion) 

och B (vasodilatation) förekommer 

i spiralartärernas kärlvägg. Med 

tanke på den bristande fysiologiska adaptation 

av spiralartärerna som förekommer 

vid PE, vilket även visades i denna studie, 

är ET receptorerna mer framträdande i 

kärlväggen hos dessa artärer vid PE. ETreceptor 

subtyp B förekommer även i placentabäddens 

trofoblaster och deciduaceller, 

vilket kan tala för att ET även har 

en roll i transformationen av spiral artärer 

och inte enbart vaskulära effekter. 

Konklusion 

ET receptorer förekommer i den uteroplacentära 

kärlbädden. Tillsammans med 

den påtagliga ökningen i uteroplacentärt 

blodflöde som ses efter ET-receptor 

blockad, talar detta för att ET systemet har 

en roll i regleringen av det uteroplacentära 

blodflödet. Ytterligare föreligger ett 

minskat ET beroende kärltonus under graviditet, 

vilket kan vara en mekanism bakom 

minskat perifert kärltonus vid normal graviditet. 


SFOG 

ANMÄLNINGSBLANKETT 

Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi är en förening för alla läkare som är verksamma inom specialiteten, specialister 

såväl som icke-specialister. SFOG är en specialitetsförening inom Sveriges Läkarförbund och den äldsta sektionen 

inom Svenska Läkaresällskapet. 

Medlem av SFOG bör tillhöra Sveriges Läkarförbund, som är den fackliga huvudorganisationen. Man bör också vara 

medlem i Svenska Läkaresällskapet. Alla medlemmar i SFOG är anslutna till Nordisk Förening för Obstetrik och Gynekologi 

(NFOG) och Fédération Internationale de Gynécologie et d’Obstétrique (FIGO), Union Européenne des Médecins 

Spécialistes (UEMS) samt European Board and College of Obstetricians and Gynecologists (EBCOG). 

I medlemsbladet, som publiceras fem nummer per år, dryftas angelägenheter som berör specialiteten. Där annonseras 

också fortbildningskurser, möten och symposier. Man får också ACTA Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 

som utkommer med 9-12 nummer per år. 

Föreningen har ett antal arbetsoch referensgrupper (AR-Grupper) som är öppna för alla. Dessa grupper bevakar 

olika delar av specialiteten, ger ut ARG-rapporter och medverkar till vidareutbildning. Som medlem i SFOG är man 

abonnent på ARG-rapporterna till en reducerad kostnad (300:-/år). 

Årsavgiften till föreningen är 800 kronor. Prenumeration på ARG-rapporter är avdragsgill i deklarationen. I och med 

Din anmälan registreras Du i SFOGs datoriserade medlemsregister. 

För medlemmar i SFOG anordnas fortbildningskurser. SFOG ansvarar för det vetenskapliga programmet inom obstetrik 

och gynekologi vid den medicinska riksstämman. 

De flesta som söker nytt medlemskap är fortfarande under utbildning. Obstetriker/Gynekologer under Utbildning 

(OGU) är en av flera intressegrupper inom SFOG. OGU vänder sig till alla under specialistutbildning men även till 

vikarierande yngre kolleger med intresse för specialiteten och yngre specialister. Aktiviteterna går bl a ut på att bevaka 

specialistutbildningens utformning och innehåll, att försöka underlätta för internationellt utbyte som del av utbildningen 

och att arrangera en årlig konferens för utbildning och debatt om utbildningsfrågor inom specialiteten. 

Bli medlem i SFOG, så kan Du hålla Dig välinformerad om vad som händer inom Din specialitet. 

Skickas/faxas till 

SFOG-Kansliet, Marie-Louise Schyberg, Box 738, 101 35 Stockholm 

Telefax: 08-22 23 30 

Jag vill bli medlem i SFOG: 

Namn .................................................................................................................................................... 

Adress bostad ......................................................................................................................................... 

Adress arbete.......................................................................................................................................... 

Telefon bostad ........................................................ Telefon arbete.................................................. 

Mailadress.............................................................................................................................................. 

Personnummer _ _ _ _ _ _ - _ _ _ _ 

Medlem i Sveriges Läkarförbund Ja Nej 

Medlem i Svenska Läkaresällskapet Ja Nej 

NEJ TACK! Jag vill inte ha medlemsförmånen att vara ARG-rapport abonnent för en kostnad 

av f.n. 300 kr/år (motsvarande tre rapporter). 

Jag önskar bli medlem i OGU Specialist Icke specialist 

Datum: ..................................................Namnunderskrift: .............................................................. 


48 

Svensk Förenings för Obstetrik & Gynekologi Arbets- och Referensgruppers rapportserie 

Namn ___________________________________________________________________________________ 

Adress ___________________________________________________________________________________ 

Postnummer och postadress __________________________________________________________________ 

________________________________________________________________________________________ 


BESTÄLLNINGSBLANKETT 

ARG-RAPPORTER 

Alternativ I 

Jag anmäler mig t v som ständig abonnent på ARGs rapportserie. Varje 

ny rapport som publiceras i serien skall automatiskt tillsändas mig 

mot betalning enligt bifogad faktura (rabatt 50:-/rapport), intill dess 

jag skriftligen anmäler annorlunda. Jag förbinder mig att 

betala de rapporter jag fått tillsända intill dess jag uppsäger mitt abonnemang. 

Jag vill beställa följande redan utgivna ARG-rapporter: 

Nr 1-16 och 18-26, 36 har utgått Pris/st exkl. moms, porto & exp.avg 50:- 

Nr 17 Prolaps. 1989 100:- 

Nr 27 Abort i Sverige. 1994 100:- 

Nr 28 Sexuella övergrepp mot barn och ungdomar. 1994 100:- 

Nr 29 Komplikationer vid Obstetrisk & Gynekologisk kirurgi. 1995 100:- 

Nr 30 Genitala infektioner hos kvinnan. 1996 100:- 

Nr 31 Assisterad befruktning och preimplantatorisk diagnostik i Sverige. 1996 100:- 

Nr 32 Gynekologisk endoskopi - del 1. 1996 100:- 

Nr 33 Sexologi ur gynekologisk synvinkel. 1996 100:- 

Nr 34 Att förebygga cervixcancer samt vaginal- och vulvacancer. 1997 100:- 

Nr 35 Neonatal asfyxi. 1997 Andra upplagan -1999 100:- 

Nr 37 Ofrivillig barnlöshet. 1998 100:- 

Nr 38 Substitutionsbehandling i klimakteriet -aktuella synpunkter. 1998 100:- 

Nr 39 Kvinnlig urininkontinens. 1998 100:- 

Nr 40 Ungdomsgynekologi. 1999 100:- 

Nr 41 Cancer,graviditet och fertilitet. 1999 100:- 

Nr 42 Gynekologisk ultraljudsdiagnostik. 2000 100:- 

Nr 43 Infektioner hos gravida kvinnor. 2000 100:- 

Nr 44 Vulvacancer. 2000 100:- 

Nr 45 Gynekologisk endoskopi - del 2. 2001 100:- 

Nr 46 Anal inkontinens hos kvinnor. 2001 100:- 

Nr 47 Intrauterin fosterdöd (IUFD).2002 200:- 

Nr 48 Vulvasjukdomar. 2003 200:- 

Nr 49 Hemostasrubbningar inom obstetrik och gynekologi. 2004 200:- 

Nr 50 Metodbok för evidensbaserad obstetrik och gynekologi. 2004 200:- 

Nr 51 Förlossningsrädsla. 2004 200:- 

Nr 52 Perinatalt omhändertagande vid extrem underburenhet. 2004 200:- 

Insändes till: 

SFOG-Kansliet • Box 738 • 101 35 Stockholm • Fax: 08-22 23 30 

E-post: ml.schyberg@sfog.se • Internet: www.sfog.se/ARGbest.html 

Alternativ II 

Jag beställer nedanstående rapporter (markerade med kryss 

i vederbörande ruta)att tillställas mig per post. Betalning 

sker mot medsänd faktura. 

OBS! Glöm ej ange alternativ

Medlemsblad 1 2005 - SFOG

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?