Skogsentreprenören 2022 01

SKOGS 

ENTREPRENÖREN 

EN TIDNING FRÅN SKOGSENTREPRENÖRERNA • NUMMER 1 2022 • JAN–MARS 

Skogsbruket 

kan knappast 

slå sig för bröstet 

och kalla sig 

miljömedvetna. 

Vi har mycket 

att ta tag i. 

JOAKIM GUSTAFSSON, 

SVENSK SKOGSSERVICE, DRÖMMER OM 

ATT BLI KOLDIOXIDNEUTRAL. 

God jul & 

gott nytt år 

Ung och framåt 

SONÖ JORD & SKOG VÄXER SÅ DET KNAKAR MED LÖNSAMHETEN I BEHÅLL. 

FÖR EN LÖNSAM 

SKOGSENTREPRENAD 

Möt Magnus Nilsson 

– Skogsentreprenörernas 

nya verksamhetsledare. 

KOJPROBLEMATIKEN 

PÅ BORDET IGEN 

Branschen jobbar nu 

intensivt med att hitta 

en lösning som funkar. 

1 

SKOGSENTREPRENÖREN 

NR 1 | 2019 

SÖDRA KOMPENSERAR 

SINA ENTREPRENÖRER 

Sex års felräkningar 

uppdagade tack vare 

Skogsentreprenörerna.

IBC som tillval finns till alla 

våra skotare och skördare. 

JohnDeere.se/Forestry 

Vi är miljöcertifierade enligt ISO 14001

INNEHÅLL 

Elitidrottaren 

som valde skogen 

Då: Tennisproffs. Nu: Planläggare. 

Möt Patrik Albertsson. 

Sidan 30 

REPORTAGE 

06 Sonö Jord & Skog 

I barkborreskogarna med Fredrik Gustafsson. 

20 Utvecklingsdriven 

Skogsentreprenörernas nya verksamhetsledare. 

30 Från tennisplan till skogsbruksplan 

På jobbet med planläggaren Patrik Albertsson. 

Mitt i prick! 

Vem är han – Skogsentreprenörernas 

nya verksamhetsledare? Sidan 20 

Grönare näring på väg? 

Bara för medvetna kunder 

som menar allvar. Sidan 24 

NYHETER 

13 Nästan alla har bränsleklausul … 

… Men få har koll på om siffrorna stämmer. 

13 Kranspetsstyrning på skördaren 

Lättare liv med senaste greppet från Komatsu. 

13 John Deere toppar skotarmarknaden 

Grönt på första, andra och tredje plats. 

16 Indexfel hos Södra 

Kompenserar sina entreprenörer för felberäkningar. 

19 Slutgiltigt för kojfrågan 

Branschen jobbar intensivt med att hitta en lösning. 

24 Röjning med batterisågar 

Storskaligt försök med elsåg – så funkar det! 

34 Nya krav vid behandling av rotröta 

Redan i vår måste du ha gått utbildningen. 

34 Sveaskogs finansieringslösning 

Vill hjälpa entreprenörerna med finansiering. 

Kojan åter i hetluften 

Branschen kämpar för att hitta 

en vettig lösning. Sidan 18 

Fredrik Gustafsson 

Sonö Jord & Skog växer så det knakar 

med lönsamheten i behåll. Sidan 06 

LÄR DIG MER OM 

SKOGSMASKINSINDEX! 

Varför ökar inte ersättningen i 

samma takt som prisutvecklingen? 

Sidan 36 

I VARJE NUMMER 

12 Senaste nytt 

Stort och smått från tiden som gått. 

26 Panelen 

Kommer Johan Hansson att jobba i mellandagarna? 

42 Slit och släp 

Ett tåg kommer lastat med Kockums stamlunnare. 

Nytt i tidningen! 

36 Skogsmaskinsindex 

Därför kompenseras du inte för höjningarna direkt. 

28 Senaste nytt från sektionerna 

På gång regionalt i Skogsentreprenörerna. 

3 


NR 1 | 2022

SKOGSMASKINER 

FÖR ALLA BEHOV 

– FRÅN KLEN GALLRING TILL GROV SLUTAVVERKNING 

ROTTNE F13 D 

+ 

MED UNIK STYRBAR VAGN 

UNIK SKOTARE FÖR BÅDE GALLRING & SLUTAVVERKNING 

STYRBAR VAGN MED HELA 54° STYRVINKEL 

EXAKT SPÅRNING – BAKHJULEN FÖLJER FRAMHJULENS SPÅR 

VÄLDIGT LITEN VÄNDRADIE 

MYCKET ROBUST & TÅLIGT CHASSI 

ROTTNE F13-FILM 

www.rottne.com/styrbarvagn 

WWW.ROTTNE.COM

JOAKIM GUSTAFSSON, 

SVENSK SKOGSSERVICE, DRÖMMER OM 

ATT BLI KOLDIOXIDNEUTRAL. 

1 


NR 1 | 2019 

LEDARE 

Stormvarning! 

HEJ ALLA KLIMATHJÄLTAR – var stolta över allt arbete ni lägger ner! Sällan har 

det hänt så mycket samtidigt som i denna stund, och Skogsentreprenörerna är 

med där det händer. I ett läge med den hårt infekterade debatten i spåren av 

Skogsutredningen ska vi skrivande stund snart träffa Miljöpartiet och ge vår bild 

av skogen som motor till såväl en levande landsbygd som omställningsarbetet till 

ett grönare samhälle. 

En annan sak vi kommer att lyfta är våra egna utmaningar med det stora 

miljöklivet. Vi är många som gör vårt yttersta redan nu men än återstår den stora 

matchen. Att ha råd att växla över till biobränsle i tanken. 

För ett tag sedan kom remissen om fossiloberoende gröna näringar med 

förslaget på hur växlingen till biodrivmedel ska gå till. Det här kommer vara en av 

de stora sakerna på bordet framöver – och sannolikt kommer det bli en tung och 

svår process innan vi har kommit i land. 

Nyligen höll Skogsentreprenörerna sin årsstämma – och det var förstås enormt 

efterlängtat att få träffas igen. I år kunde tyvärr bara fullmäktige mötas på plats 

men går allt som det ska blir det äntligen en riktig stämma nästa år. Vi håller 

tummarna! 

På stämman bubblade det förstås lite extra kring nyheten att vi har en ny 

verksamhetsledare klar. Magnus Nilsson kommer närmast från Region Sörmland. 

Måhända utan skoglig bakgrund men å andra sidan full av kunskap kring 

företagarfrågor och hur man driver framgångsrikt lobbyarbete. I februari räknar vi 

med att Magnus är på plats, och jag tror det här kommer bli hur bra som helst! 

Rekryteringen taktar för övrigt väl med vår nya verksamhetsplan där allt landar 

i en enda sak – lönsam skogsentreprenad! Under sommaren och hösten lade 

styrelsen ner ett omfattande arbete på att filtrera ner vårt uppdrag. Vi är en liten 

branschorganisation som måste hushålla med resurserna för att kunna lägga ner 

tid på det som måste göras bra. Annars kommer vi aldrig att göra någon skillnad. 

Innan det är dags att sätta punkt måste jag också få tacka å hela styrelsens 

vägnar. Vi är alla lika stolta över det fortsatta förtroendet. Tack än en gång! 

God Jul och Gott nytt år! 

SKOGSENTREPRENÖRERNA 

Besöksadress: Storgatan 19, Stockholm 

Postadress: Box 55680, 102 15 Stockholm 

Tel. 08-655 41 90 

Fax. 08-655 41 45 

E-post: se@skogsentreprenorerna.se 

Hemsida: www.skogsentreprenorerna.se 

REDAKTION 

Frans Johansson – Chefredaktör 

frans.johansson@skogsentreprenorerna.se 

Tel. 073-933 15 31 

Lars Blixt – Redaktör 

Kristin Johansson – Formgivare 

ANNONSER 

Janne Glasberg 

janne.glasberg@skogsentreprenorerna.se 

Tel. 070-347 03 00 

Jesper Sahlberg 

jesper.sahlberg@skogsentreprenorerna.se 

Tel. 060-57 21 50 

PRODUKTION 

Askai AB 

ANSVARIG UTGIVARE 

Lars Blixt 

lars.blixt@skogsentreprenorerna.se 

TRYCK 

Kroonpress 

SKOGSENTREPRENÖRERNAS STYRELSE 

Kolbjörn Kindströmer – Ordförande 

Anders Öhman – Vice ordförande 

Håkan Nilsson – Ledamot 

Philip Jämtgård – Ledamot 

Göran Andersson – Ledamot 

Lars Blixt – Ledamot 

Mathias Karlsson – Extern ledamot 

FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK 

Följ oss på Facebook och få senaste nytt. 

Sök på Skogsentreprenörerna och gilla oss! 

SKOGS 

ENTREPRENÖREN 

EN TIDNING FRÅN SKOGSENTREPRENÖRERNA • NUMMER 1 2022 • JAN–MARS 

Skogsbruket 

kan knappast 

slå sig för bröstet 

och kalla sig 

miljömedvetna. 

Vi har mycket 

att ta tag i. 

God jul & 

gott nytt år 

Kolbjörn Kindströmer 

Ordförande, Skogsentreprenörerna 

Tidningen Skogsentreprenören ges ut av Skogsentreprenörerna och kommer ut fem gånger årligen. 

Abonnemanget ingår i medlemsavgiften. Vill du också ha tidningen? 

Hör av dig till se@skogsentreprenorerna.se, så ordnar vi en prenumeration. 

Ung och framåt 

SONÖ JORD & SKOG VÄXER SÅ DET KNAKAR MED LÖNSAMHETEN I BEHÅLL. 

FÖR EN LÖNSAM 

SKOGSENTREPRENAD 

Möt Magnus Nilsson 

– Skogsentreprenörernas 

nya verksamhetsledare. 

KOJPROBLEMATIKEN 

PÅ BORDET IGEN 

Branschen jobbar nu 

intensivt med att hitta 

en lösning som funkar. 

SÖDRA KOMPENSERAR 

SINA ENTREPRENÖRER 

Sex års felräkningar 

uppdagade tack vare 

Skogsentreprenörerna. 

Omslagsbilden är tagen av Frans Johansson, 

i trakterna av Uppsala. 

5 



REPORTAGE 

Stort driv och 

snabba kliv! 

Sonö Jord & Skog har gått från en maskin 

till fem på bara några år. Möt årets unga 

entreprenör, Fredrik Gustafsson! 

TEXT OCH FOTO FRANS JOHANSSON 

6 



REPORTAGE 

7 



REPORTAGE 

En hackspett som sitter och bankar. Någonstans 

i närheten en arg tax som verkar ha vaknat på 

fel sida. I övrigt vilar tystnaden över trakten. 

Eller, rättare sagt det som är kvar efter 

granbarkborrens senaste härjningar. Det är 

glest mellan träden. 

Fredrik Gustafsson, Sonö Jord & Skog, har så gott som 

uteslutande kört granbarkborre det senaste 1,5 året – och 

än lär det inte vara över på ett bra tag. 

– Ja, det här är en ganska typisk avverkning för vår 

del, säger Fredrik Gustafsson på väg ner från Skorpionen. 

När dessa ord skrivs är det bara dagar sedan han 

fick ta emot utmärkelsen Årets unga skogsentreprenör, 

och fortfarande flödar facebook-kommentarerna 

för fullt. Att juryfolket från Skogsentreprenörerna och 

Gröna arbetsgivare fick upp ögonen för Sonö Jord & Skog 

är lätt att förstå, här har vi en 27-åring med ett företag 

som växt så det knakat med lönsamheten i behåll. 

– Ska jag hålla på måste vi vara vinstdrivande, annars 

kan jag ju lika gärna vara anställd. Ingen kommer att 

tacka mig för att jag varit för snäll, sammanfattar Fredrik 

Gustafsson. 

Själv tycker han att fler borde prata mer om det egna 

värdet – och det gäller nog både entreprenörer och 

skogsägare: 

– Pengarna finns ju i branschen, det är bara att titta på 

vad en slutförädlad bräda kostar. Problemet är bara att vi 

som gör jobbet får för liten del av kakan. 

”Plötsligt ska 

man finnas överallt 

och ingenstans.” 

Själv började han sin bana i skogen som 14-åring 

då han fick följa med morfar för att lära om livet i en 

skogsmaskin. 

– Fast på gymnasiet började jag faktiskt plugga till rörmokare, 

men det tog bara en halv termin för att inse att det 

inte var min grej. Sedan sa morfar till mig att jag kanske 

borde söka en skogsutbildning istället. Och det gjorde jag. 

Sedan med återkommande praktik hos morfar varvat 

med teori i skolbänken hittade Fredrik Gustafsson sitt 

kall här i livet. Istället för arbetsbil fick han först moped, 

sedan lätt motorcykel för att kunna ta sig ut till trakterna. 

– Mellan 16 och 18 år, från det att snön försvann 

till den kom, pendlade jag med motorcykel till skogen. 

Skinnstället hade jag i en sopsäck. Sedan när jag fyllde 

18 fick jag tio procent av morfars andel i företaget. 

På den tiden bestod Sonö Jord & Skog av en kombimaskin 

som delades av Fredriks morfar Bo Noaksson och 

hans kompanjon Sonny Pettersson. Ett par år senare då 

Fredrik lämnat bolaget för att jobba på Åland ringde morfar 

berättade att han och Sonny funderade på att lägga ner. 

Fredrik sitter på trappsteget med blicken fäst mot 

dungen en bit bort. 

– Men jag ville ju inte se familjeföretaget gå till spillo, 

så jag ringde Sonny direkt och frågade hur mycket han 

ville ha för sin del. Därefter var det bara att kontakta 

banken, och två veckor senare ägde jag och morfar 

50 procent var, och nu sedan några år har jag allt själv. 

Sedan dess har både maskinparken och gänget med 

anställda växt. 

– Egentligen har det nog aldrig funnits någon tydlig 

målbild att bli större. Det var bara det att Sonny hörde av 

sig efter ett tag och frågade om han fick börja köra igen, 

så då köpte jag ju ytterligare en Dual som han och morfar 

fick dela på. 

NÄSTA STEG kom med stormen Alfrida i början av 2019, 

då kunden Hargs Bruk behövde ytterligare en skördare 

för att klara alla vindfällen. 

– De var ju tydliga med att det bara var tillfälligt men 

vi nappade ändå, och när det var två månaders jobb kvar 

hörde Stora Enso av sig med frågan om vi ville köra för 

dem med en grupp. I fjol kom sedan en ny förfrågan om 

en kombigrupp. 

På den vägen är det och succesivt har verksamheten 

svällt. 

– Med allt ansvar för personalen är ju mitt jobb som 

natt och dag jämfört med för några år sedan. Plötsligt ska 

man finnas överallt och ingenstans. 

I målen framåt ligger att få ekonomi till att minska 

ner lite på det egna körandet. Som det är nu sitter 

han i maskinen tio–tolv timmar om dagen. Utöver det 

tillkommer sedan allt utom bokföringen. 

8 



REPORTAGE 

– Min sambo hjälper förstås till i den mån hon kan 

men det mesta gör jag faktiskt själv, säger Fredrik 

Gustafsson. 

Han återkommer flera gånger i intervjun till det viktiga 

i att veta vad man vill ha, och ha koll på vad som krävs 

för att man ska gå runt. 

Till sin hjälp med bokföringen har han Redovisningsbyrån 

i Älmsta, som han ger mycket beröm för både god 

service och bra vägledning. Hos dem är inga frågor för 

dumma för att ställa. 

– Sedan är ju Mats-Erik Larsson på Skogsentreprenörerna 

otroligt värdefull med input inför avtalsförhandlingarna. 

Hos Sonö Jord & Skog är det nära till beröm, och 

särskilt märks det när han berättar om sina anställda – 

järngänget! 

– Hos oss är det platt och helt utan hierarkier. Jag 

har vuxit upp med mottot att man ska behandla andra 

som man själv vill bli behandlad, och det tycker jag är 

ganska bra att ha som grund. Jag vet ju själv hur det är 

att vara anställd, och jag vet hur mycket det betyder att 

ha någon som bryr sig och inte bara tänker på pengar. 

Alla vet att de kan ringa vid alla tider på dygnet. 

Egentligen är det inte så komplicerat, jag försöker 

nog bara leva upp till det jag själv skulle önska som 

anställd. 

Fredrik berättar om en av sina förare, som hade 

ovanan att lägga sortiment i samma hög trots olika 

färgmärkningar. 

– Efter ett tag kröp det ju fram att han var färgblind, 

så jag kontaktade Iggesund Forest som skickade ett antal 

färgprover och efter några tester kom vi fram till att det 

blev olika gråskalor med gult och blått. Tillsammans 

hittade vi en lösning som funkar. 

ÖVERHUVUDTAGET ÄR DET ett självständigt gäng handplockade 

förare han knutit till sig. 

– Det är inte så ofta vi träffas men jag pratar med alla 

via telefon minst varannan dag. Och är jag upptagen och 

det behöver fattas något beslut pratar de med varandra. 

Fredrik funderar en stund: 

– Jag tror mycket på att ha rätt människa på rätt plats, 

och se till att ingen blir utanför. Sedan är min ambition 

att går firman bra så ska alla få del. Innan sommaren 

blev det till exempel 10 000 kronor extra i bonus till alla. 

Samtalet löper in på arbetsmiljön, och enligt Fredrik 

funkar det så att om någon har ett problem så tar man 

upp det. Svårare än så är det inte. 

– Våra största faror är egentligen till och från jobbet. 

Med Knivsta och Uppsala som mittpunkter rör vi oss 

ganska mycket över hela Mälardalen, så vi värdesätter 

bra och säkra arbetsbilar. 

FREDRIK GUSTAFSSON 

Ålder: 27 år. 

Familj: Sambo Pia. 

Intressen: Oj, skogen 

och maskiner. Ja, och att 

snusa – ibland är det så 

otroligt skönt att sätta sig 

på en stubbe och bara 

njuta! 

Kör: Jag hoppar mellan en 

stor och en liten Ponsse 

Scorpion. 

Främsta styrka: Tar livet 

med en klackspark. 

Svaghet: Har ibland svårt 

att säga nej. 

Senast lästa bok: 

Teorikunskapen inför att 

ansöka om trafiktillstånd. 

Förebild: Morfar. 

Vad kännetecknar en 

bra entreprenör: Att han 

vet vad han vill. 

9 



REPORTAGE 

Planerna på en egen Skogsjumbo har gnagt länge, och 

målet är förstås att minska stillestånden och få intäkter 

på flyttarna istället för utgifter som idag. 

– Vi har skaffat trafiktillstånd, så tanken är ju att vi 

ska hinna flytta till andra också. 

Överhuvudtaget ser han trailern som en av bäckarna 

till att hålla lönsamheten på en vettig nivå. 

Lönsamheten ja … 

– Vår övergripande strategi är nog att vara pålästa vid 

förhandlingarna, vara effektiva och se till att inte förlora 

det roliga i jobbet. 

En del sitter förstås också i att hålla nere kostnaderna: 

– Så är det och vi förhandlar ju till exempel själva med 

bränslebolagen och så försöker vi att inte vara dum snåla. 

Vi har serviceavtal på alla maskiner så personalen får 

göra det de är bäst på. Sedan har vi alltid med oss att 

aldrig göra några onödiga köp. Den här maskinen köpte 

vi till exempel på auktion till ett riktigt bra pris. 

Så vilka råd har då Fredrik till de som vill in i 

branschen. Vilka förutsättningar krävs för att lyckas? 

– Först och främst måste du nog ha en hel del erfarenhet 

som chaufför, ett bra kontaktnät, gilla ekonomi och kunna 

ta för dig. Sedan är det viktigt att kunna diskutera och 

argumentera. 

Ja, och stöttning, inte att förglömma. 

– Skulle jag tagit över utan morfar vid min sida när jag 

var 18 hade det nog gått fort utför. Morfar är förresten 

fortfarande med på ett hörn, han kör när han känner för 

det, i ärlighetens namn tycker han det är ganska skönt att 

slippa allt ansvar. 

”Vår övergripande strategi är nog 

att vara pålästa vid förhandlingarna, 

vara effektiva och se till att inte 

förlora det roliga i jobbet.” 

En av näringens större utmaningar är som bekant 

svårigheterna att rekrytera skickliga förare, och Fredrik 

kan bara bekräfta. Ska han expandera mer måste han 

först säkra personal. 

Hans senaste rekrytering är dock ingen maskinförare. 

– Närsomhelst får vi hem vårt nya trailerekipage. 

Komponentbristen inom fordonsindustrin har ju tyvärr 

lett till förseningar, och problemet för oss är ju att vi inte 

har någon inbytesbil att köra med så länge. Den som ska 

köra är i alla fall Lennart Pettersson – en otroligt duktig 

förare som vi nu försöker hyra ut så länge. 

ATT DET ÄR FULL FART i Fredriks värld är ingen tvekan 

– och ungefär samma är det på hemmaplan. 

– Vardagarna är fulltecknade med jobb men på 

helgerna försöker jag umgås så mycket som möjligt 

med min sambo Pia. Just nu är vi mitt i ett husbygge 

som tar en hel del tid. Än så länge bor vi i en lägenhet 

på 26 kvadrat – det är nog rätt ovanligt för att vara 

skogsentreprenör, säger han med ett skratt. 

Överhuvudtaget väljer han att se framtiden ljus. 

Skogen kommer alltid att behöva brukas – och 

snittåldern bland landets entreprenörer är hög så jobb lär 

nog finnas. 

Fredrik Gustafsson stoppar diskret in en ny 

portionsprilla snus och huttrar lite. Det står november i 

kalendern, och det där med att stå still i flera timmar för 

att prata med en journalist hade nog gärna fått vänta tills 

nästa sommar. 

Just nu tycker han storleken på företaget är ganska 

lagom. Men inget är hugget i sten. 

– Allt handlar om timing men ska man växa ska det 

vara rätt förutsättningar – och då handlar väldigt mycket 

om att först hitta rätt personal! 

10 



KunGen av SkoGen 

10 METERS RÄCKVIDD 

MED NYA X100 

Med en kran på över tio meter visar PALMS återigen att 

de bemästrar produkter både för den självverksamma 

skogsägaren och den högpresterande entreprenören. 

X100 passar på PALMS största vagnar, men även när det 

är dags att byta kranen på din skogs- eller flismaskin. 

NYHET! Nu även krantiltning som tillval, dessutom 

möjlighet att utrusta skogsvagnen med breddningsbara 

skotarbankar, mekaniskt eller hydrauliskt! 

Läs mer på nordfarm.se 

Frågor? 

Tveka inte att höra av dig! 

Johan Schultz 

Produktansvarig skog, Nordfarm 

Ring mig på 011-19 70 45 

alla maskiner, priser och återförsäljare på nordfarm.se 

Gäller t.o.m. 31/12-2021, priser exkl moms. Maskiner på bild kan vara extrautrustade. Reservation för felskrivning/feltryck.

NYHETER & NOTISER 

Klättervänligt! 

TEKNIK. Stihl kommer med 

ännu en elsåg, extra lämplig för 

arborister. 

MSA 220 TC-O har 14 tums 

svärd, en driftstid på omkring 

29 minuter och en kedje hastighet 

på 23 meter per sekund. Enligt 

Stihl väger sågen 2,7 kilo utan 

batteri. 

Barkborreläget allvarligare än väntat! 

SKOGSBRUK. Granbarkborreskadorna 

fortsätter att vara 

historiskt höga. Det visar Sveriges 

lantbruksuniversitets senaste 

inventering. Totalt beräknas 

drygt 8 miljoner kubikmeter ha 

angripits under 2021 – vilket är 

lika mycket som året innan. 

Årets skador är högst i 

Svealand där ungefär 4,3 miljoner 

kubikmeter gran har dödats. 

I Götaland är motsvarande siffra 

ungefär 3,9 miljoner. 

– De största volymerna 

skadad skog är i Södermanland, 

Östergötland och Örebro 

län, säger Sören Wulff, 

miljöanalysspecialist på SLU, som 

ansvarat för inventeringen. 

Enligt SLU stod över 

80 procent kvar i skogen vid 

inventeringstillfället. Endast 

cirka 1,6 miljoner kubikmeter 

var avverkad. Orsaken är troligen 

svårigheterna att hinna med och 

att vissa angrepp kan vara svåra 

att upptäcka i ett tidigt skede. 

– Att stora volymer skadad 

skog inte avverkas i tid är ett 

stort problem eftersom många 

granbarkborrar då kommer 

att övervintra och orsaka mer 

skador under nästa år. Här 

måste vi inom skogssektorn 

rannsaka oss själva och 

utvärdera vad vi kan göra mer 

utifrån våra olika roller och 

ansvar, säger Kerstin Ström, 

Skogsstyrelsens projektledare 

för projektet Stoppa borrarna. 

Sedan torrsommaren 2018 

har granbarkborrar dödat cirka 

27 miljoner kubikmeter gran. 

Det motsvarar ett virkesvärde på 

nära 12 miljarder kronor. 

Välkommen Johan! 

SKOGSBRUK. Föreningen 

Skogen har fått ny generalsekreterare 

efter att mångårige 

Bengt Ek bestämt sig för att 

lämna sin post. 

Den som axlar uppdraget är 

Johan Larsson, som närmast 

kommer från tjänsten som 

enhetschef på Länsstyrelsen 

i Västra Götaland. 

Han har en gedigen 

skoglig 

bakgrund 

från såväl 

myndighet, 

näringsliv 

som organisation. 

Malwa med batteridrift 

TEKNIK. Malwa är via 

forskningsinstitutet Rise 

involverade i ett projekt med 

målet att ta fram ett modulärt 

batteribytessystem för elektrifiering 

inom jord- och skogsbruk. 

Just nu pågår arbetet 

med en eldriven prototyp av 

Malwa 560C Kombi – och 

syftet är förstås att testa både 

system och marknadens förutsättningar 

och reaktioner. 

Går allt vägen blir det 

världens första kombinerade 

skördare och skotare med 

batteridrift. 

Rosa bandet till GWJ Skogsentreprenad 

SKOGSBRUK. Varje år skänker 

Olofsfors som bekant ett 

rosa band till förmån för 

Bröstcancerfonden. 

I år samlades 201 000 kronor 

in och vinnaren i utlottningen av 

bandet blev Johanna Nilsson, med 

företaget GWJ Skogsentreprenad 

i skånska Linderöd. 

Johanna Nilsson fick det 

glädjande beskedet över 

telefon i samband med 

Skogsentreprenörernas 

årsstämma i Sigtuna. 

12 



Skogsentreprenörerna 

stärker rådgivningen 

SKOGSBRUK. Skogsentreprenörerna 

har nu påbörjat rekryteringen 

av en företagsutvecklare 

med spets på avtal och juridik. 

Erfarenhet av entreprenadavtal 

kommer att väga tungt när 

kandidaterna ska filtreras fram. 

Tjänsten annonseras ut innan 

jul och rekryteringen bör vara 

klar under februari. 

De flesta har bränsleklausul! 

SKOGSBRUK. Merparten av 

landets skogsentreprenörer har 

någon form av bränsleklausul 

i sina avtal. I Skogsentreprenörernas 

enkätundersökning 

svarade 83 procent av de 

svarande att de har en klausul. 

Bara 10 av 71 säger att man 

inte har någon. Mer anmärkningsvärt 

är att något mer 

än hälften inte vet om den 

är inklusive eller exklusive 

koldioxidskattereduktion. 

Kranspetsstyrning 

även för skördaren 

TEKNIK. Komatsu kommer nu 

med kranspetsstyrning även 

till skördarna. Systemet kallat 

Smart Crane innebär att det 

kommer krävas betydligt färre 

spakrörelser för att styra kranen. 

Utskjutet kommer till exempel 

skötas automatiskt. 

Enligt tillverkaren kommer 

systemet särskilt till sin rätt i 

täta gallringar, man säger vidare 

att det kommer bli enklare för 

en ovan förare att bli duktig på 

krankörning. 

På frågan om klausulen 

kompenserar rätt svarar 

11 procent att man räknat – och 

den stämmer. 13 procent har 

räknat och den stämmer inte. 

45 procent tror den stämmer och 

31 procent tror inte den stämmer. 

Det är alltså bara 24 procent 

som verkligen kontrollräknat. 

Övriga svarande går sannolikt 

enbart på uppgifterna från 

uppdragsgivaren. 

Så varifrån hämtas då 

463 

miljoner kronor. 

2020 upphandlades 

skogs tjänster för nästan en 

halv miljard kronor på den 

offentliga marknaden. 

Allt enligt en kart läggning 

gjord av Public Insight. 

Registerkrav på 

arbetsmaskiner 

SKOGSBRUK. På uppdrag 

av regeringen sonderar nu 

Transportstyrelsen terrängen 

för att utreda ett eventuellt nytt 

krav på registrering av arbetsmaskiner. 

LRF Entreprenad är 

inkopplade på frågan och man 

ser bland annat utmaningar som 

mer administration och ökade 

kostnader för maskinägaren. 

prisstatistiken? 23 procent 

svarar att klausulen bygger på 

Skogsmaskinsindex, 38 procent 

OKQ8 och 22 procent 

andra. 17 procent svarar att 

man inte vet varifrån statistiken 

kommer. 21 stycken svarar att 

justeringen görs varje månad. 

Nästan lika många svarar en 

gång per kvartal. Fem svarar att 

det görs en gång per halvår. 

Totalt skickades enkäten ut till 

720 stycken medlemmar. 

John Deere toppar skotarmarknaden 

TEKNIK. Skotarmarknaden rör 

på sig. Nu har Skogsforum 

sammanställt registreringsdata 

för 2021 fram till och med 

utgången av tredje kvartalet. 

Sammanlagt registrerades 

259 maskiner till 30 september, 

Ingen ny politisk 

riktning att vänta 

SKOGSBRUK. Sverige har 

fått en ny enpartiregering 

utan Miljöpartiet. Men nya 

socialdemokratiska landsbygdsministern 

Anna-Caren Sätherberg 

förespråkar inga radikala 

förändringar av skogspolitiken: 

– Vi har tagit fram en 

jättebra skogsproposition som 

Miljöpartiet, Centerpartiet och 

Socialdemokraterna står bakom. 

Det gör den ju starkare i och med 

att det finns tre partier som står 

bakom den, säger hon till ATL. 

vilket är i linje med ett normalår. 

John Deere har nu hela 

48,3 procent och ligger i topp med 

1510 G, 1910 G och 1010 G. 

Först på fjärde och femte 

plats hittas Komatsu 855 och 

Ponsse Elephant King. 

13 



NYHETER & NOTISER 

Klappat och klart! 

Köksvägen ut i skogen! 

Trangia i jämtländska Trångsviken har tillverkat 

stormkök sedan 1925 – och sällan har man haft 

så goda tider som under Corona pandemin. 

Även på Skogsentreprenörerna blev 2021 

stormkökets år med flera personalmöten i 

skogen. Vi slår gärna ett slag för Trangias nya 

kokbok för matlagning utomhus. Här bjuder 

en rad utekockar på sina bästa recept. 

www.trangia.se 

3,78 

Nästan en fyra på en 

femgradig skala blev det 

samlade omdömet för 

Skogsentreprenörernas 

årsstämma i november. 

Allt enligt miniundersökningen 

deltagarna fick svara på. 

Smarta lurar för skog! 

TEKNIK. Stihl lanserar nu nya 

hörselskydd med inbyggd 

brusreducering för professionellt 

skogsarbete. Nya Advande Procom 

har inbyggd samtalsfunktion 

som klarar att kopplas samman 

med upp till 16 enheter. Bra till 

exempel när ett helt röjarlag 

behöver kommunicera. I lurarna 

finns också inbyggd radio med 

kanalsökning på kåporna. 

Räckvidden till andra 

upp kopplade kan vara max 

600 meter och driftstiden sägs 

vara minst nio timmar. 

Bygg din skördare! 

Kanske i sista stund för att stoppa i årets 

strumpa … men kanske julen 2022? 

Här då en Eco Log-skördare att själv 

snickra ihop. Träbyggsatsen hittas i Eco Logs 

webbshop och för den som hellre vill köpa 

den färdigbyggd så är det också möjligt. 

www.ecologforestry.com 

Värmande klapp 

Komatsu Forest har laddat sin 

webbshop inför vintern. Bland annat 

med en sällsynt varm hoodie, med 

fuskpäls på insidan och stickad 

resårmudd i nederkant. Finns i storlekar 

från minsta XS till största 3XL. 

www.komatsuforest.com 

Klassisk allround 

Ingen kniv är mer klassisk än Morakniven. 

Här har vi då en mångsidig Classic Nr 2 

– som det ska vara med rödbetsat och 

spolformat skaft i björk. 

Knivbladet är i kolstål och fodralet har 

som alltid Dalavapnet präglat. 

www.morakniv.se 

Skogsentreprenörerna 2050! 

En ny generation entreprenörer tar sina första steg. 

Och här då Stihls röjsåg för de minsta. 

Den batteridrivna sågen justeras på längden och 

även styret kan ställas in för att passa optimalt. 

Leksakskniven i plast lyser färgglatt när den körs. 

Den ansvarsfulle passar även på att beställa en hjälm. 

www.maskinklippet.se 

Adressändring 

TEKNIK. Olofsfors och Iggesund 

Forest har via sitt gemensamma 

moderbolag investerat i en större 

industrifastighet i Nordmaling 

i närheten av den nuvarande 

produktionsanläggningen. 

Tanken är att Iggesund ska 

producera sina nya svärd i 

lokalerna. Olofsfors kommer i 

sin tur att nyttja delar av den nya 

industrilokalen som lager, men 

på sikt också för tillverkning. 

Medlemmar på ingång 

SKOGSBRUK. Från augusti 

fram till slutet av november 

har sammanlagt sex nya 

företag blivit medlemmar i 

Skogsentreprenörerna. 

Summan av beviljade 

Team Färdigh AB 

i Hammarstrand 

MWR i Backe 

SÖ Skog & Tjänst AB 

i Ärla 

utträdesansökningar är till 

dags dato 15 stycken. Sammanräknat 

till innevarande års 

netto så här långt blir det 

en negativ utveckling av 

medlemskapen med 11 företag. 

Välkomna till Skogsentreprenörerna! 

Elias Rolinder i Enånger 

Carlos Edward Gomez 

i Arvika 

Stjärnorps Skog & Trädgård AB 

i Vreta Kloster 

God jul & gott nytt år! 

önskar Skogsentreprenörerna 

14 



Håller du 

måttet 

i skogen? 

Att göra rätt från början skapar högre värden genom 

hela produktionskedjan. Biometria erbjuder utbildningar 

för dig som arbetar eller ska arbeta i skogen. 

Små justeringar i tillredningen av virket får stora 

effekter på det totala virkesvärdet. En enda procent av 

värdet kan handla om flera hundratusen kronor per år 

för ett maskinlag. 

Håll måttet 

Nyhet! 

Är du entreprenör, skördarförare eller går du på 

skogbruksskola? Då är detta utbildningen för dig. Här lär 

du dig grunden i hur du får till en bra mätning i skördaren 

och därmed också ett högre virkesvärde. Utbildningen sker 

digitalt och finns även i en variant med en halv dag i fält där 

du praktiserar det du lärt dig. 

SLANG 

EXPRESS 

Vi minimerar kostsamma driftstopp! 

- Akut slangservice på plats 

- Förebyggande underhåll 

- Kvalitetstestade produkter 

Guldkortet. Vår mest populära utbildning. 

Genom bättre aptering och tillredning kan du öka värdet på 

råvaran redan vid avverkningen. Utbildningen riktar sig 

till entreprenörer, skogsmaskinförare och elever vid skogsbruksskolor. 

Teori sker digitalt och varvas med praktik i fält. 

Ett nummer - i hela Sverige 

020-46 46 00 

MER INFORMATION OM UTBILDNINGARNA OCH ANMÄLAN: 

www.biometria.se/utbildningar 

hydroscand.se

NYHETER 

Södra kompenserar sina 

entreprenörer för indexfel 

För något år sedan då en av Skogsentreprenörernas 

medlemmar på drivningssidan jämförde Skogsmaskinsindex 

med Södras indexberäkning stämde det inte alls. Tack vare 

Skogsentreprenörerna har nu Södra kompenserat sina 

entreprenörer för sex års felräkningar. 

TEXT FRANS JOHANSSON 

Allt började då en medlem slog 

en signal till Skogsentreprenörernas 

företagsutvecklare 

Mats-Erik Larsson. Medlemmen 

behövde hjälp efter att ha misslyckats 

med att få siffrorna i Skogsmaskinsindex 

att stämma mot uppdragsgivaren Södras 

beräkningsmall. 

– Jag fick det inte heller att stämma, så 

jag kontaktade Södra och de hänvisade till 

konsulten som hjälpt dem, berättar Mats-Erik 

Larsson. 

Efter en stunds diskussion med konsulten 

blev det tyst i luren – det visade sig att felet 

satt i Södras mall. Som använts sedan 2014! 

– Grovt förklarat kan du säga att man ända 

sedan starten haft ett fel i beräkningen. Felet 

var inte stort men ändå tillräckligt för att det 

skulle bli stora summor för vissa entreprenörer 

som kört på denna uträkning sedan 

2014, summerar Mats-Erik Larsson. 

Efter att Södra uppmärksammades på 

felet vidtogs åtgärder. 

– Det har tagit en del tid men jag tycker 

de agerat föredömligt med bra återkoppling 

både till oss som branschorganisation och 

de drabbade entreprenörerna, konstaterar 

Mats-Erik Larsson. 

Sammanlagt handlar det om ett 70-tal 

entreprenörer som kompenserats för att ha 

fått för låg ersättning. 

– Den här gången var det ett mänskligt 

fel i deras kalkylsnurra och det är viktigt att 

påpeka att det inte var några fel i Skogsmaskinsindex 

som bygger på siffror från SCB. 

Mats-Erik Larsson sammanfattar med 

att det är viktigt att själv som entreprenör 

hålla koll på index – inte blint lita på att 

uppdragsgivaren har rätt. 

– En bra grundregel är att aldrig skriva på 

något man inte förstår. 

För de som kört på indexreglerade avtal har 

alltså felet rättats och en stor del av entreprenörerna 

har fått kompensation. Men inte alla. 

PATRIK ANDERCHEN ÄR entreprenörsutvecklare 

på Södra, och han menar att man betalat 

ut full kompensation och räntepåslag till de 

entreprenörer som ska ha ersättning. Det 

gjordes klart redan för ett år sedan. 

– För de med indexreglering i sina avtal 

var det relativt enkelt att räkna ut vad man 

gått miste om, men däremot var det svårare 

för de som inte haft index i avtalen eftersom 

dessa inte förlorat någon ersättning. 

Enligt Patrik Anderchen gjordes 

individuella bedömningar i samarbete med 

Södras verksamhetsområden, och han 

menar att alla entreprenörer som fått för låg 

ersättning fick kompensation. 

– När felaktigheten i index hade en direkt 

påverkan på avtalsnivån justerades den också 

på motsvarande sätt. Patrik Anderchen säger 

att de allra flesta varit tillfreds med hur Södra 

skött situationen men är väl medveten om att 

alla inte varit nöjda: 

– Om man fått utökade volymer påverkade 

också. Egentligen var vi inte juridiskt skyldi- 

ga att kompensera eftersom vi redan kommit 

överens om förutsättningarna då vi skrev 

avtal, men för oss var det självklart att försöka 

göra rätt för oss när det fanns en tydlig 

påverkan, eftersom det handlar om att värna 

om de långsiktiga relationerna. Vi ansträngde 

oss för att vara så transparenta och rättvisa 

som möjligt vid beräkningarna och anlitade 

PWC för att göra en oberoende analys. 

Patrik Anderchen berättar att man gick ut 

med brev till alla entreprenörer och bjöd in till 

digitala möten för att förklara situationen. 

I efterhand kan han ändå tycka att Södra 

kunde varit ännu tydligare i dialogen: 

– Ja, det här var kluriga bedömningar, och 

vi borde nog haft en dialog med alla som 

kör för oss, inte bara de som vi bedömde var 

berättigade till kompensation. 

Vad då göra om man tycker sig ha rätt till 

kompensation men inte fått någon? 

– Vi anser att frågan är avklarad men om man 

anser att det haft någon tydlig påverkan får 

man ta upp det med sin lokala områdeschef 

som lagt grunden till respektive beslut. 

Patrik Anderchen konstaterar att Södra tror 

mycket på index även framåt, och att konsultens 

misstag inte ska smolka trovärdigheten. 

– Sedan 2020 har nästan alla våra entreprenörer 

index, och den stora vinsten för oss 

är att det förhoppningsvis blir färre diskussioner 

om kronor och ören till förmån för att 

utveckla vårt samarbete och prata kvalitet och 

utveckling. Positiva effekter för båda parter. 

16 



Viktigt! 

Behandla även vid avverkning 

av granbarkborreskadad skog. 

HYPRO 755 HB 

HYPRO 450 XL 

En smidig, stark, enkel och lättmanövrerad traktorprocessor 

– omtyckt och populär allroundmaskin som fungerar lika 

HYPRO 450 XL 

HYPRO 755 HB 

Processorn som ger fler skogsbrukare möjligheten att äga 

och använda en stark och konkurrenskraftig avverkningsmaskin! 

Komplett utrustad med eget variabelt lastkännande hydraulsystem 

och har även vidvinkelaxel för kraftuttagsdrift. 

både Hög- och Lågfart (med upp till 5 m/s)! 

suveränt i klenare slutavverkning som i förstagallring. Har 

Processorn som ger fler skogsbrukare möjligheten att äga En smidig, stark, enkel och lättmanövrerad traktorprocessor 

– omtyckt och populär allroundmaskin som fungerar lika 

och använda en stark och konkurrenskraftig avverkningsmaskin! 

Komplett utrustad med eget HYPRO variabelt – Marknadsledande lastkännande Traktorprocessorer, hydraulsystem 

och har även vidvinkelaxel för kraftuttagsdrift. 

både Hög- och Lågfart (med upp till 5 

suveränt Fällgripar i klenare och Skotarvagnar slutavverkning som i förstagallring. Har 

Tel. 0479 220 59 • www.hypro.se 

m/s)! 

HYPRO – Marknadsledande Traktorprocessorer, Fällgripar och Skotarvagnar 

Tel. 0479 220 59 • www.hypro.se

Äntligen 

dags! 

SKOGSVÅRD 

TVÅ DAGAR OM RÖJNING OCH PLANTERING 

ORBADEN 

18–19 MARS 2022 

Välkommen till magiska Orbaden. Två dagar med seminarier, 

debatt och kanske en och annan ny bekantskap. 

För landets skogsvårdsföretagare. Medlem eller inte! 

PROGRAM OCH ANMÄLAN PÅ WWW.SKOGSENTREPRENORERNA.SE 

Skogsentreprenörerna följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer kring sammankomster. 

18 



NYHETER 

Slutgiltigt för toalettfrågan? 

Under sommarens planteringar för SCA i Västerbotten och Jämtland 

kontrollerade Arbetsmiljöverket arbets miljön hos ett antal entreprenörer. 

Samtidigt sattes ljuset på den stora frågan: Koja eller inte? 

– Branschen jobbar nu intensivt med att hitta en lösning, 

förklarar skogsvårdsföretagaren René Schiller. 


Kraven på att kunna erbjuda personalen att äta under tak och 

tillgång till riktig toalett är långt ifrån nya för landets skogsvårdare. 

Under sommaren och hösten fick 18 skogsvårdsentreprenörer 

besök av Arbetsmiljöverket – och därmed 

vaknade frågan åter till liv. 

– Branschen välkomnar insatsen, och utöver kojfrågan behövdes 

bara små åtgärder, förklarar Rene Schiller, Håxås Skogstjänst. 

Arbetsmiljöverkets regler är knappast några nyheter för landets 

skogsvårdsföretag. Nu är det snart tio år sedan frågan om koja senast 

var i hetluften och då blev debatten kortlivad. Men nu är det alltså åter 

dags – och den här gången är branschens ambitioner att ta ett ordentligt 

grepp om frågan och skapa gemensamma förhållningsregler. 

Situationen för skogsvårdarna är dock komplex eftersom man sällan 

stannar längre än en dag på samma plats. Ofta är det dessutom långt 

till närmsta bebyggelse: 

– Vi har börjat titta efter tänkbara lösningar men än så länge har vi 

inte full koll på vad myndigheten kan acceptera, säger René Schiller, 

sammankallande i en ny arbetsgrupp som arbetar dedikerat med frågan. 

ENLIGT RENÉ SCHILLER skulle mycket kunna lösa sig smidigt om bilarna 

kan godkännas som skydd för väder och vind. Här skulle det också gå 

att komplettera med möjlighet att värma mat. Toalettfrågan är dock värre. 

Eventuellt skulle det kunna räcka med en portabel campingtoalett, 

men så här långt har det varit svårt att få klara besked. 

– Arbetsmiljöverket vill att branschen själva löser problemet, 

och målet nu är förstås att först ringa in tänkbara lösningar, sedan 

parallellt få klarhet i vad de kan tänkas godkänna, sedan landa i något 

som kan bli standard, fortsätter René Schiller. 

Med olika förutsättningar bland företagen ett arbete som knappast 

saknar utmaningar. 

– Vi som bransch tar frågan om att erbjuda en bra arbetsmiljö på 

allvar, men man ska samtidigt ha med sig att just kojor inte är något 

som efterfrågas av de anställda – så det gäller verkligen att tänka rätt så 

vi inte tvingas investera stora pengar och ändå missa målet. 

Han förklarar vidare: 

– Säg att varje plantlag behöver en koja. Förutom de direkta 

investeringarna innebär det i praktiken dubbla bilkostnader och behov 

av personal med BE-körkort. Det skulle i sin tur ge ett prispåslag på 

mellan 15 och 20 procent. 

René Schiller lyfter även miljökonsekvenserna. 

– Vi har beräknat att enbart planterings entreprenörerna skulle 

behöva köra ytterligare 750 000 mil per år om det blir ett kojkrav 

på varje arbetsplats – vilket motsvarar 2 000 ton koldioxitutsläpp. 

Dessutom ska man ha med sig att tre av fyra arbetsmiljö tillbud i den 

här branschen är kopplade till bilkörning. Så för oss är det angeläget 

att få fram något som både kan godkännas av myndigheten och 

fungerar i det praktiska livet ute i skogen. Och med bara månader kvar 

till nästa säsong börjar det bli ont om tid. 

För att nå en fungerande lösning, kommer det krävas samarbete, 

menar René Schiller och syftar då på kundsidan. 

– I våra kontakter så här långt tycker jag vi har mötts av stor 

förståelse. Även om ansvaret ytterst ligger på varje enskild 

entreprenör förstår även kunderna att det krävs förutsättningar och ett 

delat ansvar. 

Det som nu väntar närmast för arbetsgruppen är alltså att få fram 

ett antal olika förslag, beräkna kostnader och sedan bjuda in kunderna 

till en vidare diskussion. 

– Sedan ska vi lämna in våra förslag till Arbetsmiljöverket och ha 

dialog med facket så vi har alla med oss. 

Personligen tycker René Schiller att det är bra att lampan är riktad 

mot arbetsmiljö frågorna. Men han menar att fokus inte bör ligga på 

toaletter som varken de anställda eller entreprenörer efterfrågar. 

– Att till exempel lösa så plantorna kommer hela vägen ut till hygget 

kommer egentligen betydligt högre upp! 

I ARBETSGRUPPEN SITTER också Skogsentreprenörernas Sebastian 

Lindqvist, projektledare för organisationens kraftsamling på 

arbetsmiljöfrågor. Bland annat har han hjälpt flera av entreprenörerna 

som fått avvikelser att svara myndigheten. 

– Jag har ju haft möten med Arbetsmiljöverket för att förklara 

hur vår bransch fungerar, samtidigt som jag försökt förstå vad 

myndigheten egentligen ställer för krav, men eftersom de inte 

är klara med sin bedömning vet vi inte riktigt var de står, säger 

Sebastian Lindqvist. 

Han konstaterar också att det är mer än lagen och 

Arbetsmiljöverkets krav som påverkar: 

– Vi har PEFC som ska försöka revidera detta, men också FSC 

som enligt min tolkning ställer högre krav än lagen. Vi talar ju 

dessutom i arbetsgruppen enbart om skogsvårdsföretag, men 

detta är krav som gäller hela branschen. 

Vad ser du för tänkbara lösningar på kojfrågan? 

– Olika företag har olika förutsättningar. Det kan handla om saker 

som geografi, spridning på uppdrag, storlek på företag och typ av 

verksamhet. Därför är det viktigt att hitta gemensamma riktlinjer 

som sedan kan anpassas efter förutsättningarna. Grunden i det 

systematiska arbetsmiljöarbetet är riskbedömning. Jag tror att 

bedömningen om behovet av en eventuell koja måste börja där. 

19 



REPORTAGE 

Med hjärta och hjärna! 

Han är varken jägmästare eller en skogens man. 

Men vass på företagarfrågor och att få saker att hända. 

Hög tid att presentera Magnus Nilsson 

– ny verksamhetsledare på Skogsentreprenörerna. 

TEXT OCH FOTO FRANS JOHANSSON 

Hemma i köket i Nyköping är kaffebryggaren laddad och 

den hembakade sockerkakan står redan framdukad. Det 

är måndag förmiddag, och för bara någon vecka sedan 

signerades anställningsavtalet. Skogsentreprenörerna 

har fått en ny verksamhetsledare. 

I hård konkurrens med ett 60-tal andra sökande föll till slut valet 

på Magnus Nilsson – en jordnära företagsutvecklare med basen i 

det gröna. En senior med lång erfarenhet av småföretagarfrågor 

och opinion, dessutom med välmeriterade ledaregenskaper där 

ansvar och befogenheter ska takta, och frihet under ansvar är 

ledstjärna. Ja, och så ska det vara roligt och utvecklande på jobbet 

– det är viktigt! 

Sedan några år tillbaka arbetar Magnus Nilsson som näringsstrateg 

på Region Sörmland: 

– Vad det innebär? Ja, det frågar alltid mamma och pappa också. 

Det har varit väldigt mycket att driva och leda samarbetsprojekt 

där kommuner och företag är involverade. Ofta handlar det om ett 

långsiktigt arbete, förklarar Magnus Nilsson medan han slamrar 

med kopparna. Platsen är lägenheten i Nyköping där han också 

kommer ha sitt kontor. 

Någon storstadskille är han definitivt inte. Uppvuxen i Eskilstuna 

men med västerbottniskt blod i ådrorna är han snarare stolt lantis i 

själ och hjärta. Vilket också präglat yrkeslivet. 

Med examen i kulturgeografi startade han en gång i världen med 

20 



REPORTAGE 

jobb på länsstyrelsen i Blekinge, där han upprättade skötsel planer. 

Efter det gick flyttlasset till Hagfors i Värmland för att arbeta med 

företagsutveckling i projektet Forskarstation Bergslagen. Ett projekt 

med syfte att koppla samman utveckling av företag i Bergslagen 

med forskningen. 

– Just forskning och företagsutveckling är en väldigt spännande 

kombination. För mig personligen var det ett otroligt lärorikt arbete 

som lade grunden för hela min framtid. 

Bland många lärdomar insåg han finessen i flexibel målstyrning 

– vilket allt sedan dess varit ett av hans viktigaste verktyg i lådan. 

– Att framgångsrikt driva företag handlar hela tiden om att 

anpassa sig efter situationen. Många fokuserar bara på leverans 

och själva produkten. 

Magnus Nilsson ler vänligt och pratar en stund om hur viktigt det 

är med ett ledarskap som bygger på att odla en trygg kultur med 

förtroende för att testa och prova. Ibland lyckas man. Ibland inte. 

Men oavsett har man lärt sig något. 

Magnus Nilsson lyssnar mycket, och svaren kommer snabbt, 

men oftast med en liten nypa eftertänksamhet. Just det där med att 

lyssna är en av hans styrkor, liksom att kunna prata med de flesta. 

Efter åren i Bergslagen blev han chef för Julita Gods 

marknadsbolag. 

– Olika typer av företag och organisationer kräver förstås olika 

typer av ledarskap, men det handlar också om att våga förändra 

kulturer. Och han tar gärna Julita som exempel. När jag kom dit 

jobbade man fortfarande med ett ledarskap där arbetsdagen började 

med att folk blev tillsagda vad de skulle göra. Så istället införde jag 

ramar och ansvarsområden. Min erfarenhet är ju att de som gör 

jobbet ofta är experterna på hur det ska utföras. 

Efter Julita, strax innan finanskrisen 2008, drog Magnus 

Nilsson igång sitt eget konsultbolag – och med Regionförbundet 

Sörmland som en av kunderna blev han sedermera anställd som 

näringslivsstrateg. 

I FEBRUARI ÄR DET dags för ett nytt kapitel. Och Magnus kan bara 

ödmjukt konstatera att det är lite nervöst. Utan omsvep erkänner 

han att kunskaperna om skog än så länge är begränsade. Att leda en 

branschorganisation är dock inget som skrämmer. 

– Nej, jag är väl medveten om att det kan vara komplext, men jag 

känner mig ganska trygg. Under ganska många år har jag i mitt 

nuvarande jobb arbetat nära Svenskt Näringsliv på regional basis, 

och sedan var faktiskt min pappa vd för branschorganisationen 

Maskinentreprenörerna under tio år fram till 1999. Så lite har jag 

med mig, men samtidigt finns mycket att lära. 

Att komma utifrån, utan att redan vara färdigprogrammerad, tror 

han själv kan vara en fördel. Man ser saker i ett nytt ljus. Särskilt 

i början. 

– Mitt första intryck av Skogsentreprenörerna är att det är en 

väldigt spännande organisation med stort personligt engagemang. 

Detta är livsstilsföretagande, och det är nästan så jag vill jämföra 

med bonderörelsen. Vågar man säga lite folkrörelsekänsla? 

Magnus Nilsson talar en lång stund om det viktiga i att vara medlemsnära 

och varför man finns till som organisation. Som branschorganisation 

får man aldrig glömma för vem man är till för – och det 

finns alltid ett latent hot att fastna i för mycket administration och 

annat som äter kraft från det som verkligen gör skillnad. 

Som person är han nyfiken som få – vilket bekräftas när vi 

kommer fram till livet i övrigt. Hobbys och intressen saknas 

inte. Frågan är bara var vi ska börja? Magnus Nilsson har många 

strängar på sin lyra. 

MAGNUS NILSSON 

Intressen: Natur och friluftsliv i alla 

former, kajakpaddling, fågelskådning 

och naturfotografering. Och gården i 

Västerbotten. För mig är inte hobbys 

och intressen riktigt samma sak. Jag 

är historieintresserad, och har ett 

antal musikinstrument där flöjt är 

huvud instrumenten. Sedan tycker jag 

om klassiska bilar och motorcyklar 

– just nu renoverar jag en Citroën 2CV. 

Kör: Gärna körglada bilar och motorcyklar. 

Sedan gillar jag att paddla 

kajak – och då är det en fördel att 

bo vid havet som nu. Men jag är 

ingen glidare – det ska vara lite 

lagom tempo! 

Senast lästa bok: Trädens hemliga 

liv, av Peter Wohlleben. 

Främsta styrka: Vi människor har 

två öron och en mun – och jag är 

nog en bra lyssnare. Ibland möter 

man personer där det verkar vara 

tvärtom. Sedan är jag nog bra på att 

ta alla typer av folk. 

Snabbtestet 

Storstad 

Landsbygd 

Svaghet: Husmanskost och 

godis! Jag har kanske aldrig varit 

den starkaste rent fysiskt, men 

då får man istället bli desto mer 

uppfinningsrik. 

Drömmer om att få göra: 

Jag har rest mycket men en sak 

som nu står på min Bucket list 

är att åka skogsmaskin. Det har 

jag inte gjort sedan pappa sålde 

maskiner på 1970-talet. Det är 

nästan 50 år sedan. 

Förebild: Föräldrarna och 

generationerna innan. 

Ångrar: Kanske skulle jag varit 

modigare i vissa lägen och tagit fler 

chanser. Det är sånt man lär sig med 

åren, tyvärr. Samtidigt är det farligt 

att älta sånt som varit. 

Vad kännetecknar 

en bra entreprenör: 

Två saker: Kunskapen om det man 

jobbar med – och modet att våga! 

Förändrare eller förvaltare? 

Förändrare! Jag lyssnade en gång på en professor 

som sa ”jag förstår inte detta med att förvalta, 

när hela världen är i ständig förändring.” 

Operativ eller fördela arbete 

på andra? 

Det hör ihop. Jag går inte in och gör andras 

jobb men jag samarbetar gärna. Jag gillar inte 

detaljstyrning! 

Snabbspringare eller 

eftertänksamt klok? 

En kombination. Jag kan vara snabb men det 

beror mycket på min kunskap i frågan det gäller. 

Vissa gånger behöver man vila på hanen, andra 

gånger vara beredd att skjuta direkt. 

I rampljuset eller 

i bakgrunden? 

Jag är bekväm i båda situationerna, och syftet får 

aldrig vara att skapa en egen gloria. Det ligger 

inte för mig. 

Stad eller land? 

Land. Men jag kan också njuta av staden, men 

ofta känns den lite stressig. Jag är lantis! 

21 



NYHETER 

Årsstämman 2021 

Stämmodagarna blev inte sig lika i år heller. 

Nya grepp för i år: hybridstämma, närodlad humor 

och en morgonsoffa som egentligen var fyra fåtöljer! 

TEXT LARS BLIXT FOTO FRANS JOHANSSON OCH MARLON DIXON 

För några år sedan hördes röster om att 

Skogsentreprenörernas årsstämmor 

gått i stå. Det var då. Numera alterneras 

stämmorna mellan Stockholm och övriga 

landet. De senaste två åren har den tämligen 

bekanta pandemin tvingat fram en än större 

variation. I år blev det en hybrid – med delar av 

fullmäktige i Sigtuna på Stora Brännbo – och 

övriga deltog digitalt. 

På generalrepetitionen dagen innan 

stämman anade nog få den tekniska 

utmaningen med att få bra ljud såväl i lokalen 

som i den digitala sändningen, och de inhyrda 

ljudteknikerna hade det bitvis riktigt snärjigt. 

VID TIDIGARE stämmomiddagar har det ofta 

bjudits på inhyrd underhållning av högst 

varierande art och kvalitet. Den här gången 

sköttes detta helt oväntat av en komiker ur 

föreningens egna led. Styrelseledamoten 

Håkan Nilsson framförde nämligen en mustig, 

fyndig och humoristisk skröna om styrelsens 

ledamöter och arbetssätt. Framträdandet fick 

stora ovationer, och det populära begreppet 

närodlat visade sig även kunna omfatta 

närodlad humor. 

Stämmodagen inleddes med en nyhet 

som fått namnet Morgonsoffan – trots att 

ingen soffa fanns i lokalen, däremot fåtöljer. 

Inför kameror, mikrofoner och de fysiskt 

närvarande, samtalade Skogsentreprenörernas 

Frans Johansson med ordförande 

Kolbjörn Kindströmer och vice ordförande 

Anders Öhman om vad som är på gång inom 

föreningen och i branschen. 

En annan programpunkt var ett officiellt 

avtackande av de anställda som lämnat under 

det senaste året. På plats var avgående vd 

Anna Furness som fick ta emot blommor och 

presenter. Hon höll också ett kort tal om sina 

sju år på Skogsentreprenörerna. 

Företagsutvecklaren Anna Björk avtackades 

via Microsoft Teams, medan SE Certifierings 

Anna-Karin Thun tyvärr inte kunde medverka 

denna gång. 

Olofsfors kampanj Rosa bandet och 

deras samarbete med Bröstcancerförbundet 

är tradition på Skogsentreprenörernas 

årsstämma. Sedan 2010 har man samlat in 

1 166 000 kronor till cancerforskningen, och 

årets insamling bidrog med 201 000 kronor. 

ÅRETS VINNARE av ett par rosa boggieband blev 

GWJ Skogsentreprenad i skånska Linderöd. 

När deras kontaktperson ringdes upp, helt 

ovetande, var det många som fick associationen 

att de satt i Bingolotto- studion och såg programledaren 

ringa upp en lottvinnare. 

Den som svarade ville få ringa tillbaka 

senare, men efter att ha fått höra att de 

vunnit Rosa bandet, fanns det efter några 

glädjetjut tid att byta några ord. 

En annan tradition vid årsstämmorna är 

att Gröna Arbetsgivare tillkännager vinnaren 

av utmärkelsen Årets unga Skogsentreprenör. 

I år blev det Fredrik Gustafsson, som äger och 

driver Sonö Jord & Skog AB i Norrtälje. 

Fredrik Gustafsson fanns själv med i 

lokalen och mottog blommor och den kvadratmeterstora 

prischecken. Eftersom det numera 

är ont om ställen som löser in checkar, i 

synnerhet om de är så stora, lovade prisutdelaren 

Maud Petri Rådström att beloppet 

skulle sättas in på ett lämpligt bankkonto. 

Efter en kort paus var det nu dags för det 

som somliga längtat till, och somliga fasat 

för, årsstämman. Om någon hade hoppats 

på gräl, voteringar, ajourneringar och 

handgemäng, blev man besviken. Allt gick 

mycket lugnt och vänligt tillväga, och alla val 

utföll i enlighet med valberedningens och 

SO-rådets förslag. Stämman beslöt omval av 

såväl revisorer, valberedning som styrelse, 

förutom på en punkt, nämligen den om 

Skogsentreprenörernas vd som tidigare har 

ingått i styrelsen. Framledes blir det istället 

en verksamhetsledare, som kommer att vara 

adjungerad i styrelsen. 

Efter stämmans avslutande återstod en 

lunch i den närliggande restaurangen, varefter 

alla skingrades för den förliga vinden. 

22 



NYHETER 

Fulladdade 

inför framtiden! 

– Skogsbruket kan knappast slå sig för bröstet och kalla sig miljömedvetna. 

Vi har mycket att ta tag i, menar Joakim Gustafsson på Svensk Skogsservice. 

Den senaste säsongen har man storskaligt testat att röja med elsågar. 

Och det är bara början! 

TEXT FRANS JOHANSSON FOTO SVENSK SKOGSSERVICE 

Svensk Skogsservice har under 

sommaren och hösten varit en del 

i två större pilotprojekt där man 

totalt röjt 230 hektar med eldrivna 

röjsågar. Beställare av projekten var Svenska 

Kraftnät, som tog maskininvesteringen 

och batterier, medan Svensk Skogsservice 

investerade i logistik och infrastruktur. 

– För oss som entreprenörer var det a och o 

att först skapa en bra infrastruktur. Utan goda 

förutsättningar för röjarna och möjligheter 

att tjäna lika mycket som vanligt, skulle det 

floppa direkt, förklarar Joakim Gustafsson. 

Eftersom Svensk Skogsservice tidigare 

röjt samma område fanns statistik, vilket 

underlättade att procentuellt göra en 

uppskattning av merkostnaden. 

– En klimatomställning kommer inte gratis 

och de kunder som vill ta sitt ansvar måste 

vara beredda att betala. I det här projektet har 

Svenska Kraftnät verkligen varit ett föredöme, 

24 



NYHETER 

likt oss har de sett det som en investering för 

framtiden, konstaterar Joakim Gustafsson. 

I det första området som man röjde stämde 

Svensk Skogsservice kalkyl väl, men i det 

andra där det var större inslag av hårdare 

trädslag, till exempel ek, diffade tidsåtgången 

med lite över 20 procent mot det beräknade 

jämfört med bensindrivna sågar. 

– Med mycket grov ek blev det tuffare på 

slutet. Som mest hade vi sex röjare igång 

samtidigt men i slutet var vi nere på fem. 

I det första beståndet gjorde vi av med mellan 

63 och 65 batterier om dagen, men i slutet 

gick det åt närmare 70 batterier på ett pass. 

GRÖVRE STAMMAR och hårdare trädslag tog 

hårt på batterierna, och det var också märkbart 

hur de lägre temperaturerna påverkade. 

– Det som går i ett svep med en vanlig såg 

kräver ibland att man får angripa från flera 

håll här. Med en konventionell såg går det ju 

också att slå sig igenom en stam även med 

en dåligt filad klinga, men glöm det med en 

elsåg. Här ställs en del krav och jag märkte 

tydligt att flera av mina anställda utvecklade 

sig tekniskt. 

Sågarna som nyttjades i försöken var 

åtta stycken Husqvarna 535iFR gräsröjare. 

Effektmässigt jämför Joakim med en fossil 

35-kubikare. 

– Om jag finge önska mig något i julklapp 

så vore det en skogsoptimerad röjsåg med 

samma effekt som en 45-kubikssåg. 

Själva har man länge kört med 200-klingor 

på sina vanliga bensinsågar: 

– Tack vare det har vi ju sänkt både 

bränsleförbrukningen och kommit undan 

många kopplingsbyten. Nu med elsågarna 

har vi dock sett över tjockleken på klingan för 

att köra med så tunn som möjligt för bästa 

möjliga skär. 

Trots önskemålen är han positivt 

överraskad över hur väl allt fungerade 

– åtminstone i klenare röjning. 

– Verkligen! Känslan är bra och det finns 

många fördelar, som att slippa bränsleångorna 

och att det är så tyst. 

Utöver det är ju sågen betydligt lättare med 

åtminstone ett par kilo mindre att kånka på. 

Enligt Joakim är balansen också ganska 

hygglig. I alla fall om man kör med batteri på 

sågen. 

– Vi testade även med batteripack på 

ryggen, men det var inget för oss. Det tog 

bara en halvtimme att lista ut. 

För Svensk Skogsservice del innebar 

projektet en hel del förberedelser. Framförallt 

för att kunna ladda de 70 batterierna varje 

natt. Förutom att stärka upp elcentralen på 

kontoret har det mesta handlat om bilarna. 

Längst bak har man numera en hylla med 

70 stycken laddare och möjligheter att kyla 

ner batterierna under sommaren och värma 

dem på hösten. 

– Eftersom batterierna kan vara både 

explosiva och gasbildande har vi valt att 

hantera all laddning i bilarna. När Evelina på 

kontoret ringde till MSB så kunde ingen säga 

om batterierna skulle klassas som farligt gods 

– det är rätt tydligt att vi är tidigt ute. 

För att kunna ladda i bilen krävs dock 

fortfarande anslutning med trefas – något som 

lär skapa en del utmaningar framåt, om du 

frågar Joakim Gustafsson. 

– I somras kunde vi ladda hemma vid 

kontoret men så är det ju sällan. 

Snarare är det så att deras röjare bor i 

tillfälligt hyrda hus, sällan mer än ett objekt 

åt gången. 

– Samtidigt behöver vi säkra system så 

man inte behöver stå på morgonen med upp 

till 70 oladdade batterier. 

Än återstår en del att lösa men Joakim 

Gustafsson är övertygad om att det är framtiden 

man nu varit och nosat på. Eller, kanske 

snarare första steget för skogsvården att komma 

ifatt teknikutvecklingen i övriga samhället: 

– Det är bara att titta på elbilarna. Om 

fem år är det kanske lika självklart att 

all röjning sker med elsågar, eller har vi 

hittat ännu bättre biobränslen baserade på 

skogsråvara? 

FÖR SVENSK SKOGSSERVICE del räknar han 

kallt med att de kommer vara koldioxidneutrala 

till 2027. 

– Drömmen för oss vore att bli landets 

första koldioxidneutrala större skogsvårdsentreprenör. 

Men då gäller det också att fler kunder 

väljer el före tvåtaktsbensin, eller 

bio drivmedel, och dessutom är beredda att 

betala för merkostnaden. 

– Det här är inget för uppdragsgivare 

som bara är ute efter att trycka priset i 

botten. Detta är för de andra som inte nöjer 

sig med dagens certifieringskrav, utan 

vill kunna se slutkonsumenten i ögonen 

och prata om miljöhänsyn på allvar. Ska 

vi vara ärliga är ju certifieringskraven alldeles 

för bleka. Skogsbruket är absolut en 

del av lösningen i miljöarbetet men att vi 

skulle vara några miljöhjältar som bransch 

… Glöm det! 

Joakim Gustafsson talar en lång stund 

om hur viktigt det är för branschen att stå i 

framkant och vara proaktiva, istället för att 

politiken ska tvinga. 

För egen del räknar han snart med att 

erbjuda två differentierade röjningspaket med 

olika priser. Ett för kunder som vill ligga i 

framkant och vara fossilfria. Och ett där allt är 

som i dagsläget. 

I pipen ligger också långt framskridna 

planer på elbilar och en solcellspark. 

– Just nu för vi dialog om att få köpa 

1,4 hektar som ligger granne med vårt kontor. 

Förhoppningen är att kunna börja bygga 

redan nästa år! 

25 



Panelen 

Johan Hansson 

Lever och verkar i Röke 

– mellan Hässleholm 

och Örkelljunga. Kör 

uteslutande för Sydved. 

Har en skördare och två 

skotare. 

Karl-Oskar Isaksson 

Driver Isakssons terrängtransporter 

i Överkalix. 

Har sju maskiner och 

uppdrag för bland 

annat Sveaskog och 

Billerudkorsnäs. 

Helen Löfgren 

Har tillsammans med 

maken Lövet skogsvårdsföretaget 

Jolo AB. Med ett 

antal säsongsanställda 

röjer man åt Mellanskog 

och privata skogsägare 

längs Ljusnans dalgång. 

Tomas Sjööns 

Driver JT Woods Orsa AB. 

Har en grupp och kör 

uteslutande för Orsa 

Besparingsskog. 

NYA SKOGSMASKINS 

INDEX LANSERADES 

NYLIGEN. HAR DU 

BRÄNSLEKLAUSUL 

I DITT AVTAL? 

– Ja, vi har klausul i halva 

avtalet, men det hade varit 

bra om vi haft det i hela. 

–Ja, vi har bränslereglering 

i alla avtal. 

– Nej, föränderliga kostnader 

stannar hos oss som 

entreprenör. 

– Vi har bränsleklausul i 

vårt avtal som vi stämmer av 

kvartalsvis. 

VAD TYCKTE DU OM 

SKOGSENTREPRENÖ 

RERNAS ÅRSSTÄMMA 

NYLIGEN? 

– Kanon, det var ju trevligt 

med morgonsoffan – ett bra 

grepp! 

– Bra, men jag ser fram emot 

en vanlig årsstämma igen. 

– Ett välbehövligt möte, om 

än med en pandemianpassad 

stämma. Branschens frågor 

är lika viktiga och aktuella 

för Skogsentreprenörernas 

medlemmar oavsett vilka 

tider det är. I morgonsoffan 

blev det tillfälle att lyssna 

på det arbete som pågår 

oavbrutet. Vi hoppas på en 

vanlig stämma nästa år. 

– Jag följde stämman via 

Microsoft Teams, jag tyckte 

det gick smidigt! 

ÄR SKOGEN EN 

FRAMTIDSBRANSCH? 

– Absolut! Vad ska vi annars 

leva av? Nu gäller det att vi 

är med i debatten. 

– Absolut, att bruka och 

få saker att växa har alltid 

fascinerat människan. 

– Det tror vi verkligen. 

Skogen har i alla tider 

varit oerhört betydelsefull 

på flera sätt för Sverige. 

På vår Facebooksida 

fortsätter vi att visa upp 

det vi gör och tror på i vår 

verksamhet. Allt för att 

åskådliggöra vårt dagliga 

jobb för allmänheten. 

– Skogen är ju lite i fokus 

just nu, och det känns som 

vi jobbar mot starka krafter 

som inte riktigt tycker som 

vi. Själv känner jag mig lite 

fundersam över hur detta 

kommer att bli om omvärlden 

får som de vill. 

I ÅR ÄR DET FYRA 

ARBETSDAGAR 

MELLAN JUL OCH 

NYÅR. KOMMER NI 

JOBBA SOM VANLIGT, 

ELLER UNNAR NI ER 

LITE LEDIGHET? 

– Vi kör som vanligt – nere 

hos oss är det mycket att 

göra. 

– Ja, nu kanske det kan vara 

värt en ledig dag när det var 

så få extra lediga dagar. 

– Vi jobbar som vanligt. 

Vanligtvis är det lågsäsong, 

men saker som inte hinns 

med under säsong görs då. 

– Maskinerna kommer nog 

att rulla eftersom det inte är 

så många klämdagar i år. 

26 



Skördaraggregat BJM350 

Stegmatare för flera olika typer av 

basmaskiner, som traktor, skotare, 

grävmaskin och grävlastare. 

SkogsOlle 40 V även för traktor 

Gallringsprocessor anpassad för all slags 

gallring och mindre slutavverkning. Finns 

även som traktorprocessor. 

Get a 

grip! 

Nytt matarhjul för 

den tuffaste skogen! 

NEXT GENERATION - Efter tester på olika 

aggregat lanserar vi nu ett helt nytt matarhjul 

med unika egenskaper på skog med 

riktigt tjock bark. 

Innovativ design 

Koniskt 

Två års garanti 

SkogsOlle 40 V även Bästa för traktor pris 

Gallringsprocessor Svensk- anpassad Marknadsledande 

för all slags 

tillverkade 

Skördaraggregat BJM350 

Stegmatare för flera olika typer av 

basmaskiner, som traktor, skotare, 

grävmaskin och grävlastare. 

gallring och mindre slutavverkning. Finns 

även som traktorprocessor. 

Kontakta oss för gratis provkörning! 

Ulf: 070-595 09 34 

www.bjmmaskin.se • info@bjmmaskin.se 

Kenneth Tomasson, 070-511 84 94, kenneth.tomasson@finnskogsvalsen.se 

Telefon 0560-148 70 • www.finnskogsvalsen.se • info@finnskogsvalsen.se 

Ulf: 070-595 09 34 

www.bjmmaskin.se • info@bjmmaskin.se 

Vad vill du 

få ut av din 

försäkring? 

Svensk Skogsmaskinförsäkring erbjuder en 

försäkring som är anpassad till dina behov 

som skogsmaskinsägare. Du som har köpt en 

Just nu! 

Förmånligt prova 

på pris! 

nytillverkad skogsmaskin har nu 

också möjlighet att prova på vår 

försäkring i 6 månader till ett 

extra förmånligt pris. 

VASSA 

SÅGKEDJOR 

VI SLIPAR MASKINKEDJOR TILL 270 SKÖRDARE 

Vi utför slipning av sågkedjor, lagning av kedjor, 

riktning och slipning av maskinsvärd, byte av 

toppstrissa. Vi säljer även sågkedjor, 

maskinsvärd, Agrol oljor, drivhjul, AdBlue, 

färgmunstycken, bandbrodd mm. 

Kontakta oss via telefon eller mail 

för mer information. 

Vill du veta mer ring; 

AB Svensk Skogsmaskinförsäkring 

tel 026-51 52 09 

www.svenskskogsmaskinforsakring.se 

Skogsentreprenörens försäkring 

JÄRNVÄGSGATAN 50, DOROTEA 

073-844 95 71 | info@nsdmaskin.se

FRÅGA EXPERTEN 

Snabbt och smidigt 

att bli certifierad 

Inte sällan får jag frågan om hur det går till att 

certifiera sitt företag hos SE Certifiering. Det är 

inte alls svårt, här kommer en beskrivning. 

 

Processen för att certifiera sitt företag via 

SE Certifiering AB börjar med att entreprenören fyller 

i och skickar in ansökningsformuläret som hittas 

under flikarna Anslut företaget och Ansökan på 

www.secertifiering.se. 

När formuläret kommer till oss kontrollerar vi 

ansökan och registrerar de uppgifter som du angett. 

Därefter tilldelas företaget en revisor som börjar med 

att boka in en så kallad förrevision. 

Förrevisionen är en inledande revision där 

man kontrollerar hur väl företaget uppfyller 

certifieringskraven idag. 

Vid förrevisionen som numera sker digitalt 

via Microsoft Teams utgår revisorn 

ifrån ett fråge formulär där frågorna 

beror på vilken, eller vilka, skogliga 

åtgärder som ditt företag utför. 

Under förrevisionen kommer 

revisorn fråga efter verifikat som 

till exempel styrker kompetensbevis 

eller en kemikalielista. Därför är det 

bra att förbereda sin dokumentation 

om företaget, eventuella anställda och 

maskiner, innan förrevisionen. 

Vanligtvis utmynnar förrevisionen i en enkel 

handlingsplan. Handlingsplanen innehåller avvikelser 

som entreprenören behöver åtgärda för att kunna 

certifiera sitt företag. 

Handlingsplanen når man enkelt via Mina sidor 

under fliken Handlingsplan. Här går det också att 

ladda upp dokument som styrker att man åtgärdat 

eventuella avvikelser – vilket i sin tur resulterar i att 

avvikelsen kan släckas. 

Först då avvikelserna i handlingsplanen åtgärdats 

ingår SE Certifiering AB och ditt företag ett 

certifieringsavtal. I certifieringsavtalet finns ditt 

tilldelade certifieringsnummer. När avtalet är ingått 

är företaget certifierat och en faktura för återstående 

del av årets certifieringsavgift skickas ut. Därmed kan 

anslutningsprocessen för certifieringen anses 

vara avslutad. 

SOPHIA BERGKVIST 

Verksamhetsansvarig 

SE CERTIFIERING 

sophia.bergkvist@skogsentreprenorerna.se 

010–480 47 49 

EBBE LINDBERG 

Företagsutvecklare 

MEDLEMSANSVARIG, TEKNIK, METOD, 

REKRYTERING & FÖRETAGSLEDNING 

ebbe.lindberg@skogsentreprenorerna.se 

010 – 480 47 42 

MATS-ERIK LARSSON 

Företagsutvecklare 

EKONOMI 

mats-erik.larsson@skogsentreprenorerna.se 

010 – 480 98 50 

SEBASTIAN LINDQVIST 

Rådgivare 

ARBETSMILJÖ 

sebastian.lindqvist@skogsentreprenorerna.se 

010 – 480 47 44 

Landet 

runt! 

Med 23 sektioner 

spridda över landet är 

Skogsentreprenörerna 

aldrig långt borta. 

I varje nummer berättar 

några sektionsordförande 

om senaste nytt och vad 

som är på gång! 

PETER LUNDQVIST, SMIV 

– Vid vårt första fysiska möte på länge besöktes vi av Mats-Erik 

Larsson som berättade om nya Skogsmaskins index. Sedan körde 

vi laget runt – och just nu är det mycket fokus på allt som hänt 

i spåren av skogsutredningen. I vissa kretsar målas vi ut som 

miljöbovar – och det har fått alldeles för stora proportioner. Vi kom 

också in på utländsk arbetskraft, och situationen när en uppdragsgivare 

försöker rekrytera de bästa förarna från sina entreprenörer. 

Jag tycker det är ett slag under bältet. Först ska vi lära upp dem och 

sedan ska de sätta nya prestationsnormer. 

HENRIK JOHANSSON, VÄNERSBORG 

– Vi har faktiskt inte haft något fysiskt möte på länge, men det är 

på gång i början av 2022. Tanken är att vi ska gästas av den tidigare 

skogsmaskinsförsäljaren Leif Rosell – som skrivit flera böcker om 

maskin utvecklingen genom tiderna. Nu funderar vi på att bjuda in 

även tänkbara nya medlemmar. 

VÅRA SEKTIONER 

Överkalix 

Älvsbyn 

Skellefteå 

Lycksele 

Vindeln 

Örnsköldsvik 

Jämtland 

Sundsvall 

Härjedalen 

Hälsingland 

Dalarna 

Västmanland 

Uppland 

Värmland 

(SMIV) 

Örebro 

Sörmland 

Skaraborg 

Östra Götaland 

Vänersborg 

Borås 

Vrigstad 

Emmaboda 

Hässleholm 

28 



SpeedMax Cutting System 

BUILT FOR YOUR 

TOUGHEST DAY. 

Faster. Stronger. Longer-Lasting. 

OregonProducts.se 

Vässa ditt 

företagande! 

Vill du vara i toppform? Behöver du handfast putsa formen? 

Stärk din verksamhet med Skogsentreprenörernas 

kurs SE Produktivitet & Lönsamhet. 

Vill du prova Skogsentreprenörernas metodutbildning? 

Kontakta företagsutvecklaren Ebbe Lindberg på 010 – 480 47 42 

eller ebbe.lindberg@skogsentreprenorerna.se 

29 


NR 4 | 2021

REPORTAGE 

Från tennisplan 

till skogsbruksplan 

Vad göra när karriären som tennisproffs är över? 

Elitidrottaren Patrik Albertsson hittade hem till 

skogen och fastnade för världens bästa jobb! 

TEXT OCH FOTO LARS BLIXT 

Av landskapet Jämtlands sju kommuner 

är Ragunda den som ligger östligast, 

och gränsar mot såväl Ångermanland 

som Medelpad. Centralorten heter 

Hammarstrand, och där har undertecknad 

stämt träff med planläggaren Patrik Albertsson på 

Norra Skogs lokalkontor. 

Patrik är inne på sin fjortonde säsong som skogsbruksplanläggare, 

och i år är Norra Skog den stora kunden. 

Därför faller det sig också naturligt att arbetsdagarna ofta 

startar på deras kontor. 

Den här morgonen är inspektorerna Karl-Olof Norman, 

Olof Skogelid och Ulf Göransson också på plats – och som 

alltid finns massor att dryfta. Den pågående debatten 

om skogen till exempel, och här visar Patrik prov på 

sin slagfärdighet med riktigt skarpa omdömen om 

några specifika politiska partier, men de draporna får 

Skogsentreprenörens läsare tänka sig själva. På ett helt 

annat plan är däremot Patrik färdig med sina slag, men 

mer om det längre fram. 

Efter en stund kommer också Patriks storebror Peter, 

som i sin roll som kontrakterad avverkningsplanerare 

också ofta har Norra Skogs kontor som utgångspunkt. 

Medan Patrik bor i Stugun, mitt emellan Hammarstrand 

och Östersund, bor Peter på släktgården i byn 

Boberg några mil norrut. Bröderna har delat upp den 

ärvda skogen, och har också köpt till skog som de äger 

tillsammans. 

Dagens regn visar ännu ingen vilja att upphöra, så 

vi biter ihop, snörar på oss kängorna, och åker cirka en 

halvmil söderut till Kullsta-Gammelbodarna, där Patrik 

idag ska börja arbetet med en ny skogsbruksplan. 

– Här ser du underlaget jag har fått, det är en person 

som har suttit med satellitbilder och delat upp skiftet 

i avdelningar. På kartan och blanketten gör jag sedan 

anteckningar under dagen, och så har jag även laddat 

ned kartan till min hand-gps, så jag säkert vet att jag är i 

rätt bestånd, förklarar Patrik. 

ATT TEKNIKEN UNDERLÄTTAR behöver man inte tvivla på. 

Patrik berättar att han under sina första år, då han bara 

gick med karta och kompass, hann planlägga knappt 

4 000 hektar på en säsong. Nu klarar han uppemot 

7 000 hektar. 

– Sedan spelar min växande erfarenhet in också. Det 

är aldrig två skiften, eller ens två bestånd, som är lika. 

Något som däremot alltid är lika, det är vad som ska 

mätas och anges för varje bestånd. Eller avdelning, som 

det kallas när det handlar om skogsbruksplaner. Det ska 

mätas medelålder, medeldiameter, medelhöjd, trädslagsblandning 

och grundyta. Och så ska det anges målklass, 

alltså PG, NO eller så, och ett åtgärdsförslag. 

I det här skiftet visar sig de första avdelningarna vara 

så välskötta att Patrik inte behöver skriva några åtgärdsförslag 

alls. All ungskog är genomröjd, och G1-bestånden 

är nygallrade. 

Med ett sånt utgångsläge blir det också mer tid till att 

filosofera och berätta om varför han har vad han själv 

kallar världens bästa jobb. 

– Jag har alltid varit skogsintresserad, men yrkesmässigt 

tog det fart via Elitidrottsprojektet, som var ett 

samarbete mellan Länsidrotten, Arbetsförmedlingen och 

30 



REPORTAGE 

näringslivet. Det var ett sätt för idrottare att hitta nya 

vägar efter idrottskarriären, på den tiden var det vanligt 

att elitidrottare inte ens hade gått ut gymnasiet. 

Själv flyttade han som 16-åring från Frösön till 

Stockholm för att satsa på tennis, men läste parallellt på 

Komvux. Elitidrottsprojektet krävde dock en egen kontakt 

med ett företag där man på sikt skulle kunna bli anställd. 

– Jag hade redan känningar hos ägarna till Jämtlamell, 

som då var ett privatägt köpsågverk i Stugun, och från 

1992 var jag slängkäpp där under tre år, tills jag tog en 

paus och läste till skogstekniker vid skogsinstitutet i 

Bispgården. 

Efter det återkom han till Jämtlamell, och hade från år 

2000 en tjänst på färdigvarusidan, men längtade ändå till 

skogen. 

– Så 2004, när dåvarande Norrskog sökte skogsbruksplanshandläggare, 

tog jag steget och startade eget. Av 

många anledningar tycker jag det här är världens bästa 

jobb: Jag får gå i skogen i snitt fyra dagar i veckan och 

jag kan planera jobbet efter eget huvud. Dessutom håller 

jag mig i trim på arbetstid och samtidigt har jag och frun 

kunnat vara närvarande föräldrar till våra två döttrar. 

Vi vandrar på, och vid det här laget har flera bestånd 

klarats av. Även en kort matpaus vid pickupen har hunnits 

med, som för Patriks del består av kokta ägg med 

kaviar nedsköljt med kaffe. 

Samtalet kommer in på älgjakt och älgförvaltning, och 

då blir Patriks blick lika svart som det nyss urdruckna 

kaffet. Han är jaktledare i Boberg, och har en klar uppfattning 

om läget. 

– Vi har gått på propåerna från förvaltningsgrupperna 

och skjutit ner älgstammen för mycket. Så här dålig jakt 

har vi inte haft på många år, och nu är det inte roligt 

att jaga längre. Om vi ska kunna locka unga jägare till 

jaktlagen, bör de i alla fall kunna få se älg någon gång 

under säsongen. 

Till nästa år kommer han att propagera för totalt 

koförbud för att bygga upp älgstammen igen: 

– Jag som går över 7 000 hektar per år i jobbet har en 

klar bild över betesskadorna, och där vi jagar är de inte 

farliga längre. 

Vi hinner med ytterligare ett gäng bestånd före 

skymningen, och några av dem längst bort från vägen 

har behov av gallring, så Patrik får formulera några 

åtgärdsförslag även denna dag. 

INTE ENS EN SKOGSENTREPRENÖR kan leva enbart av 

kärlek, fågelsång och frihet i livet. Dagar består också av 

räknande, förhandlande, givande och tagande. 

– Jag tycker det går bra att komma överens om prisnivån. 

Tidigare hade vi ett system med flera parametrar, 

bland annat gav skiften med många små bestånd ett 

högre arealpris. Nu kör jag på ett enhetligt pris per 

hektar, och efter mina 17 år vet jag hur ett genomsnittligt 

skifte ser ut, och vad jag behöver ta betalt för att kunna 

göra ett bra jobb. 

För att säkerställa kvaliteten gör Norra Skog 

stickprovskontroller där man kontrollerar att uppgifterna 

verkligen stämmer. 

– För att mitt företag ska gå bra, behöver jag 

göra ungefär 50 hektar om dagen, vilket i snitt blir 

20–25 avdelningar. Jag har förresten ett annat ben att 

31 



REPORTAGE 

”Det här är det 

viktigaste för en 

planläggare: att 

ta på torra kläder 

direkt, innan man 

börjar frysa.” 

stå på också. Sedan tio år är jag som konsult förvaltare 

för Ragunda kommuns egen skog, och det är ungefär 

3 000 hektar, utspritt över nästan hela kommunen. 

För tio år sedan fanns det 700 hektar eftersatt röjning, 

men nu är man ikapp med alla skogsvårdsåtgärder, och 

det känns skönt, säger Patrik. 

– Den sysslan är ett bra komplement till skogsbruksplanerna, 

för där går det att ägna mera tid under 

vintermånaderna. Det är inte bara i kommunen som 

man satsar på mera röjning, jag har sett en tydlig trend 

med ökad röjning de senaste tre, fyra åren, och det är 

jätteroligt att se när markägare har tagit till sig åtgärdsförslagen 

i sina planer. 

DET ÄR DAGS att vända tillbaka och dra oss mot vägen 

igen. En brant slänt med gran och grovt löv som fick stå 

kvar då det avverkades för några decennier sedan, passar 

nu utmärkt att ange som NO, naturvård orört. 

På bägge sidor finns genomröjd ungskog, och fläckvis 

lite Contorta. Av dem finns faktiskt flera exemplar som 

växer på det sätt som markägaren tänkt sig. 

Patrik har tidigare nämnt sin familj, och både fru 

och ena dottern hör av sig via telefon under dagen. 

Skogsentreprenörens utsände råkar veta att hustrun 

Lotten, på den tiden hon hette Lundqvist, hade en bra 

längdåkningskarriär. Numera är hon distriktssköterska 

i Stugun, och dessutom utsedd till dopingkontrollant 

av Riksidrottsförbundet. Vid OS 2018 var hon en av 

Sveriges två dopingkontrollanter. 

Dottern Johanna hann med ett år på längdskidgymnasium 

i Sollefteå, innan hon följde sitt hjärta och 

klev av för att satsa på dans. 

– Då var det snabba ryck, Johanna hade blivit erbjuden 

plats på en dansutbildning i Stockholm, så vi städade 

ur hennes rum i Sollefteå, och åkte med flyttlasset till 

Stockholm i stort sett direkt. 

Efter det gick hon ännu en dansskola i Oslo, och nu är 

hon och hennes sambo nyblivna husägare strax utanför 

Stugun. Nu har hon dock blivit anställd av ett norskt 

danskompani. Arbetet kommer att löpa parallellt med 

hennes skogsstudier på Dille gårds vuxen utbildning 

här i Jämtland. Skog och dans, det är den perfekta 

kombinationen för henne. 

Den andra dottern, Julia, hon satsar däremot fullt ut på 

längdskidorna. 

– Det har blivit många mil i bil för oss i familjen, till 

och från träningar och tävlingar, men det är bara roligt 

att kunna vara med och stötta. 

Nästan tillbaka vid bilen tittar Patrik över dagens sista 

bestånd – en talllbacke som troligen blev genomgallrad 

för 20–30 år sedan. Här föreslår Patrik förröjning, 

avverkning, markberedning och plantering, med 

alternativet frötallar och självsådd. Sedan återstår dagens 

lärdom, när Patrik öppnar bilen och tar fram en väska. 

– Det här är det viktigaste för en planläggare: att ta på 

torra kläder direkt, innan man börjar frysa. Ha alltid med 

ombyte. Hemifrån sjuksängen drar man inte in några 

pengar. 

Som idrottsman vet Patrik av egen erfarenhet att det 

är viktigt att tänka på sin hälsa. Den tennisintresserade 

minns kanske hans glansperiod på tennisbanorna i slutet 

av 1980-talet och början på 90-talet. Under perioden när 

Sverige var en världsnation i tennis låg han ett tag på 

18:e plats och Björn Borg var hans stora förebild. 

Stoltheten, och förvisso också nervositeten, var stor 

när Patrik tidigt utsågs till Borgs sparringpartner. 1991 

bestämde sig Borg för att satsa på en comeback, då i 

veterantouren, och handplockade då Patrik som träningspartner. 

I tre veckor bodde Patrik i London tillsammans 

med Björn Borg och hans dåvarande hustru Loredana 

Berté medan världspressen trängdes runtomkring. 

Jämfört med det är det en viss kontrast att gå ensam 

i skogen, med relaskop, höjdmätare och tillväxtborr i 

ryggsäcken. Men för att låna Patrik Albertssons egna 

ord. ”Jag trivs med det här, och är egentligen väldigt 

förnöjsam.” 

32 



MAXIMUM POWER IN FOREST 

MAXIMUM POWER IN FOREST 

WHERE THE 

WHERE 

ROAD ENDS, 

THE 

ROAD TRACKS ENDS, 

TRACKS TAKE OVER 

TAKE OVER 

Lintexon OÜ 

Nicklas Bergström 

072-722 90 22, nicklas.bergstrom@me.com 

www.lintexon.com 

Gripar 

Allt för skogsentreprenören 

Vi har alltid 

gripar på lager! 

Maskinsvärd & kedjor 

Det är brist på maskinsvärd 

och kedjor just nu. 

Men Samsons har väldigt 

mycket på lager! 

Kedjeslipning! 

Vi levererar slipade 

skogsmaskinkedjor 

samt renoverade svärd 

i södra Norrland samt 

mellansverige! 

Alla priser är exkl. moms 

AdBlue • Bandlås • Boggieband • Broddar • Däck • Filter • Färgmunstycken • Glykol • Gripar • Kedjefångare 

Kedjor • Markberedningständer • Matarhjul • Märkfärg • Oljor • Rotatorer • Slirskydd • Smörjfett • Stolar • Svärd 

0278-450 22 • www.samsons.se 

info@samsons.se

NYHETER 

Sveaskog finansierar 

Sveaskog kommer snart med en ny finansieringslösning på maskiner för sina entreprenörer. 

– Vi vill skapa bättre möjligheter till utveckling – avsikten är inte att knyta fast 

entreprenören i en beroendeställning, säger Mats Oja, vd på Sveaskog Finans AB. 


Strax efter jul sjösätter Sveaskog sin 

nya finansieringslösning för sina 

skogsentreprenörer. 

– Jag tror detta kommer gagna 

både oss och branschen i stort. Vi ser 

det här som en av vägarna till att få igång fler 

duktiga entreprenörer och skapa möjligheter 

att nyttja den effektivaste och miljö vänligaste 

tekniken, säger Sveaskog Finans vd, Mats Oja. 

Enligt Mats Oja har redan flera intresserade 

entreprenörer hört av sig. Både sådana som står 

inför maskininvesteringar, och unga på väg att 

starta upp sin verksamhet men kanske saknar 

kapital och nödvändiga kontakter. 

– Än så länge kan jag inte redovisa våra 

villkor exakt men målet har hela tiden varit att 

skapa ett attraktivt erbjudande på marknadsmässiga 

villkor. 

I grunden handlar det om fördelaktiga leasingavtal 

och avbetalningsköp på skotare och 

skördare. Hjälp med att till exempel investera 

i en verkstad är än så länge inget för Sveaskog 

Finans. Däremot diskuteras nu att bredda 

erbjudandet till att även omfatta markberedare 

och kojor. 

Skälen till att statliga Sveaskog gör det här 

är flera. Enligt Mats Oja har det på senare år 

blivit allt svårare att låna pengar till bra villkor 

när banker lagt ner sina lokala kontor. Med 

den ökade centraliseringen har entreprenörer 

signalerat att bankernas lokala kännedom om 

skogsentreprenadens speciella förutsättningar 

minskat – vilket lett till svårigheter. 

– Som med allt vi gör verkar vi i det lokala, 

och den här verksamheten kommer drivas från 

Kalix långt ifrån tätorten. Det är nog rätt ovanligt 

för att vara i finansbranschen, fortsätter 

Mats Oja. 

Kommer ni att erbjuda finansiering även 

till entreprenörer som inte kör för er? 

– Inte till en början i alla fall, så här långt har 

vi sagt att man på ett eller annat sätt ska ha en 

relation med oss, men det betyder inte att maskinerna 

måste rulla för Sveaskog hela tiden. 

En del entreprenörer har ju flera kunder och vi 

har inga krav på att maskinerna ska gå enbart 

för oss, så förhoppningen är ju att vår satsning 

kommer komma hela branschen tillgodo. 

Knyts inte entreprenören fast i en 

beroendeställning – när kunden plötsligt 

blir finansiär? 

– Det är en bra, relevant fråga och det är 

verkligen inte vår avsikt att koppla ihop 

finansieringen med affären. Genom att lägga 

detta i ett separat bolag har vi försökt att 

göra en tydlig skiljelinje. Vi är väl medvetna 

om att detta skulle kunna ställa till det för 

oss också till exempel vid en upphandling, 

så även för oss är det viktigt med vattentäta 

skott. Ytterst handlar det om att ge goda 

förutsättningar till ett bra jobb och stärka 

samarbeten snarare än att skapa beroenden. 

Vi har ju en unik position genom att 

vi arbetar nära entreprenörerna, har god 

förståelse för deras verksamhet och ett 

ömsesidigt intresse i att utveckla och stärka 

den gemensamma affären. 

Säger det inte en del om utmaningarna 

när kunden går in och hjälper till med 

finansiering. Är det inte mest ett bevis på 

för låga ersättningar? 

– Jag ser det inte riktigt så. Visst är det en 

konkurrensutsatt bransch med tuff prispress. 

Men med finansieringsdelen hoppas vi skapa 

bättre förutsättningar för en levande marknad. 

2022 gör vi kanske inte någon märkbar 

skillnad men lyfter vi blicken kan den här 

satsningen bidra både till att fler unga entreprenörer 

kan starta upp, och en utveckling i 

en mer hållbar riktning. Ja, som helhet en 

mer attraktiv bransch! 

Nytt kurskrav för dig som behandlar rotröta! 

B 

ehandlar du rotröta? I så fall är det 

snabba ryck! Till den 1 maj nästa år 

måste du ha gått Jordbruksverkets 

nya digitala behörighetsutbildning för att få 

fortsätta göra jobbet. 

Bakgrunden är att Kemikalieinspektionen 

ändrat sin klassificering av de växtskyddsmedel 

som används till att behandla stubbar 

mot rotröta. Efter att du gått kursen och klarat 

kunskapsprovet får du automatiskt utbildningsbevis 

och tillstånd. 

– Från början fanns tanken att ställa 

krav på vår fyradagars utbildning i växtskyddsmedel 

för jordbruk men vi insåg 

snart att den var för bred. Istället har vi satt 

ihop en mindre digital kurs som de flesta 

bör klara på cirka tre timmar, förklarar 

Magnus Sandström, växtskyddshandläggare 

på Jordbruksverket. 

Enligt Magnus Sandström är målet att få 

kursen tillgänglig i december, men senast 

i januari, och den nås via Jordbruksverkets 

hemsida. Mer information om datum när 

kursen blir tillgänglig och hur man gör 

kommer att läggas ut via deras hemsida. 

– Man loggar in via Bank-id och totalt 

handlar det om tio stycken korta kapitel 

kring vilka lagar och regler som gäller, 

dokumentationsansvar, riskbedömningar 

kring arbetsmiljön, teknisk utrustning och 

ytterligare delar. 

Enligt Jordbruksverket måste man ha gått 

kursen senast den sista april för att få utföra 

stubbehandlingar. De som redan gått den 

längre utbildningen och blivit godkända för 

klass 1L och 2L behöver dock ej gå kursen. 

34 



PATENT 

SÖKT 

HAGGISLÄNKEN NU 

SOM STANDARD 

LÄNGRE 

LIVSLÄNGD 

MINSKAT UNDERHÅLL OCH STILLESTÅNDSTID 

Ändlänk 

Haggis-länk 

FÖRDELAR 

Maximal kontaktyta 

Reducerat yttryck 

Skyddar ändlänken från förtida slitage 

Speciell bred design på sidflänsarna vilket minskar risken för vridna länkar 

Minskat behov av eftersträckning och justering 

Matchande slitytor 

www.clarktracks.se 

Ägare till Clark Tracks är Nordic Traction Group, Gunnebo | 0490-28 590 | CT4008 

VI INTRODUCERAR 

FRAMTIDENS SKOGSDÄCK! 

Överlägsen prestanda, enastående stabilitet, utmärkt självrensning och 

tålig konstruktion gör Alliance till den perfekta lösningen för skogsbruket. 

643 

FORESTAR III 

644 

FORESTAR III 

SPARA 500 KRONOR/DÄCK! 

Visa denna rabattcheck för din återförsäljare och spara 500 

kronor/däck när du handlar Alliance skogsdäck! Gäller 2021 

Kontakta din närmaste återförsäljare, eller läs mer om däcken på alliancedack.se. 

För medlemmar i:

SKOGSMASKINSINDEX 

Varför ökar inte ersättningen 

i samma takt som prisutvecklingen? 

I exemplet visas dieselprisets dramatiska förändring sedan 2019-01 till 2021-10. Effekten av detta blir nu att 

många får tre riktigt tuffa månader. Dessutom har alla andra kostnader också dragit i väg i en brant kurva uppåt. 

AKTUELLT 

> VARFÖR KOMPENSERAS JAG INTE DIREKT? 

Under oktober blev jag närmast nedringd av mer eller 

mindre upprörda skogsentreprenörer som undrade 

varför de inte fått någon höjning av priset, trots att 

dieselpriset skjutit i höjden. 

Dieselklausuler är ett hett ämne i det svenska 

skogsbruket idag – och trots att det i grunden borde 

vara en ganska enkel del i ett avtal är det våldsamt 

krångligt på många håll. 

Om kostnaden för diesel ökar ska entreprenören 

kompenseras med höjd ersättning för motsvarande 

kostnadsökning, likaså ska ersättningen minska om 

kostnaden sjunker. 

Så länge det rör sig om långsamma förändringar är 

allt frid och fröjd – man har i bakhuvudet att priset ökar, 

och man ser på avräkningar eller prislistor att priset 

ökar. I fallen där priset sjunker hoppas man att det inte 

ska märkas lika fort i form av sänkta ersättningar. Att 

detta blev en akut fråga i oktober beror på att många 

avtal har en dieselklausul som bara justerar priset 

kvartalsvis – alltså fyra gånger per år. Många blev då 

varse att deras ersättning inte alls ökade i samma takt 

som priset stigit sedan mitten av september. 

I många avtal har dieselklausulen utformats så 

att den tar hänsyn till de tre föregående månadernas 

genomsnittspris för diesel – detta styr då priset för 

nästa kvartal. Om detta värde var lika med det värde 

som gällde vid ingången av avtalet blev det ingen 

höjning. Det många glömt är att samma tröghet gäller 

vid nedgång av priset. 

Då pandemin bröt ut på allvar rasade priset på 

diesel, vilket gjorde att några faktiskt tjänade en 

slant på denna konstruktion, tyvärr fick många då 

begränsade volymer och fick inte köra för fullt. I dag är 

det tvärtom, ökat pris och mycket körning. 

Här visas de sammanvägda serierna skördare och skotare exklusive diesel och lönekostnader 

för perioden 2019-01-2021-10. 

Det som ökat mest under perioden, förutom diesel, 

är däck och band, och reparation, service och slitdelar. 

För den som ska omförhandla sitt avtal kan det bli 

en tuff diskussion för att få kompensation för dessa 

höjningar. 

Mitt tips är att ha koll på den egna verksamhetens 

lönsamhet och använda Skogsmaskinindex inför sin 

nästa förhandling, sätt dig också in i hur just din 

dieselklausul är uträknad i ditt avtal. 

 


 

FÖRETAGSUTVECKLARE 

NYA SKOGSMASKINSINDEX 

– BÅDE SMIDIGARE OCH ENKLARE! 

Skogsmaskinsindex nås nu via en egen 

hemsida – vilket garanterar att serierna alltid 

är uppdaterade. Samtidigt blir det lätt att 

nå uppgifterna oavsett om man använder 

telefon, dator eller läsplatta. 

Du vet väl att du enkelt kan få kontroll på svängningarna kring många 

av dina fasta kostnader. Vill du minska riskerna i ditt företagande? 

Prenumerera på nya förbättrade Skogsmaskinsindex du också. 

BESTÄLL DIN PRENUMERATION PÅ WWW.SKOGSENTREPRENORERNA.SE 

Skogsmaskinsindex görs av Statistiska centralbyrån och säljs enbart via Skogsentreprenörerna. 

36 



MAXIMERA ERA DÄCKS LIV 

Kedjor och band 

för krävande 

förhållanden! 

TYRES•RIMS•ACCESSORIES 

info@otrane.se . 0730-87 90 90 . www.otrane.se 

Utbildningar 

för för för dig dig dig som som som arbetar eller eller eller 

vill vill vill börja börja arbeta arbeta i skogsnäringen. 

i i Skogsbrukstekniker 

en en en utbildning inom inom Yrkeshögskolan 

›› Motorsågskörkort 

› ›› Röjsågskörkort 

› ›› Natur › Natur och och och kulturmiljövård 

Svensktillverkade 

Get a 

grip! 

Nytt matarhjul för 

den tuffaste skogen! 

NEXT GENERATION - Efter tester på olika 

aggregat lanserar vi nu ett helt nytt matarhjul 

med unika egenskaper på skog med 

riktigt tjock bark. 

Innovativ design 

Koniskt 

Två års garanti 

Bästa pris 

Marknadsledande 

Kontakta oss för gratis provkörning! 

www.skogstekniska.se 

Kenneth Tomasson, 070-511 84 94, kenneth.tomasson@finnskogsvalsen.se 

Telefon 0560-148 70 • www.finnskogsvalsen.se • info@finnskogsvalsen.se

För företagare med hjärtat 

i skogen. Ju fler vi är, desto 

starkare kan vi driva våra 

gemensamma frågor! 

Som medlem i Skogsentreprenörerna 

får du branschgemenskap, rådgivning, 

påverkan, verktyg, omvärldsbevakning 

och mycket mer. 

Skogsentreprenörerna är en medlemsägd 

förening och branschorganisation 

som samlar småföretagare som arbetar 

i och för den svenska skogen. 

Välkommen du också! 

FÖRETAGANDE 

> BRANSCHGEMENSKAP 

Genom opinionsbildning och lobbying driver 

vi tilsammans våra frågor. Och ju fler vi är, 

desto starkare. 

> NÄTVERK 

Utbyt erfarenhet och kunskap med andra 

entreprenörer. Tack vare våra sektioner 

finns Skogsentreprenörerna representerade 

över hela landet. Välkommen till våra möten 

du också! 

> RÅDGIVNING 

Få hjälp med allt från avtal och ekonomi, 

till juridik, ledarskap och teknik. 

Skogsentreprenörernas företagsutvecklare 

finns för dig och är specialister på just dina 

frågor. Du som medlem får två timmars 

kostnadsfri rådgivning per år. 

> KURSER 

Skräddarsydda kurser för att utveckla ditt 

företagande. Oavsett om det handlar om 

bättre produktivitet, ekonomi och juridik, 

personal, eller de vanliga PEFC-kurserna. 

MEDLEM 

Därför ska du vara medlem 

i Skogsentreprenörerna 

> VERKTYGSLÅDAN 

Maskinkalkylprogram, skogsmaskinsindex, 

avtalsmallar och andra handfasta verktyg. 

Vi finns för dig och har det du behöver. 

OPINION 

> BÄTTRE VILLKOR 

Skogsentreprenörerna företräder dig i frågor 

och sammanhang som är viktiga för din 

verksamhet. Vi gör din röst hörd. 

> VI SYNLIGGÖR VÅRA FRÅGOR 

Genom opinionsbildning och lobbying på 

olika nivåer driver Skogsentreprenörerna 

våra frågor. Vi arbetar för en sund och 

lönsam utveckling för våra medlemmar. 

OMVÄRLDEN 

> SKOGSENTREPRENÖREN 

Med Skogsentreprenörernas egen tidning 

håller du dig uppdaterad. Reportage och 

nyheter. Ingår i ditt medlemskap! 

> RABATTER 

Förmånliga rabatter. Med många medlemmar 

kan vi förhandla ner priserna och få bra 

rabatter på en rad produkter, exempelvis 

utrustning, försäkringar och bränsle. 

Rabatt på vår egen 

SE-Certifiering – bara 

för dig som medlem! 

PETTER CARLBERG 

Tuna Skog AB 

DÄRFÖR ÄR JAG MEDLEM 

”Tack vare mitt 

medlemskap 

behöver jag aldrig 

vara ensam med 

mina funderingar 

som företagare. 

Sedan slår jag 

gärna ett slag för 

webbinarierna 

och rådgivningen. 

Guld värt!” 

Tveka inte att höra av dig till oss! 

Två timmar rådgivning 

från företagsutvecklare ingår 

i medlemsskapet varje år. 

VI FINNS 

FÖR DIG! 

EBBE LINDBERG 

Företagsutvecklare: Rekrytering, 

teknik & metod, personal & 

företagsledning, medlemsansvarig 

ebbe.lindberg@skogsentreprenorerna.se 

010 – 480 47 42 


Företagsutvecklare: Ekonomi 

mats-erik.larsson@skogsentreprenorerna.se 

010 – 480 98 50 

SOPHIA BERGKVIST 

Verksamhetsansvarig: SE Certifiering 

sophia.bergkvist@skogsentreprenorerna.se 

010 – 480 47 49 

SEBASTIAN LINDQVIST 

Rådgivare: Arbetsmiljö 

sebastian.lindqvist@skogsentreprenorerna.se 

010 – 480 47 44 

GEORGIA METAXAS 

Huvudkontoret: Administration & Ekonomi 

georgia.metaxas@skogsentreprenorerna.se 

010 – 480 47 41 

www.skogsentreprenorerna.se 

BLI MEDLEM DU OCKSÅ! 

! 

RÅDGIVNING • OPINION • VERKTYG 

KURSER • NÄTVERK • RABATTER 

www.skogsentreprenorerna.se 

Mitt namn ................................................................. 

Mitt företag ............................................................... 

Postadress ................................................................... 

Mailadress ................................................................... 

Adress ........................................................................ 

Skicka in talongen till: Skogsentreprenörerna, Box 556 80, 102 15 Stockholm 

Telefon ......................................................................... 

38 



Nya kranar 

från Moheda! 

Nu lanserar vi de nya griplastarkranarna 

M51T och M41T, som hamnar i 

mellanklassen av våra kranar till skogsvagnar 

och lättare skogsmaskiner. 

De ersätter klassikerna M50 och M40. 

De nya kranarna har en mängd förbättrade 

egenskaper: längre räckvidd, 

högre lyftkraft, starkare vridkraft 

NYHET! 

och bättre rörelsemönster. 

Moheda kranar är konstruerade och 

tillverkade i Bäckefors, Dalsland. Vi har 

lång erfarenhet av att bygga robusta 

kranar med höga prestanda. 

Läs mer på ftgforest.com/moheda/ 

FTG Cranes AB 

Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors 

0521-26 26 30 

www.ftgforest.com 

M41T 

• Räckvidd på 6,9 m 

• Lyfter 450 kg på max 

räckvidd och 900 kg på 4 m 

• Svängkraften ökas med 

29 %, till 11 kNm 

M51T 

• Räckvidd på 7,5 m 

• Ökad lyftkraft med 13 % 

• Lyfter 500 kg på max räckvidd 

och 1 100 kg på 4 m 

• Svängkraften ökas med 

hela 60 %, till 16 kNm

DEBATT 

Oschysst & 

kortsiktigt! 

Vart är det svenska entreprenadskogsbruket på väg? På kort tid 

har flera av landets större skogsindustrier bestämt sig för att säga 

upp ett antal erfarna entreprenörer. Samtidigt står dörren öppen 

för andra att bemanna skogs maskiner med snabbutbildad utländsk 

personal som har låg, eller ingen erfarenhet alls. 

Så länge man följer skatteregler, arbetsmiljö lagstiftningen och 

klarar sig från lönedumpning står det naturligtvis alla fritt i en 

värld som bygger på en fri marknad. 

Men etiskt, moraliskt. Vilka blir konsekvenserna på längre sikt? 

Vilka signaler skickar vi till alla som vill in i näringen – blivande 

förare och entreprenörer? Och vad ska politikerna tro mitt i en tid 

när det svenska skogsbrukets framtid hänger på en skör gren? 

Kortsiktigt kan det kanske låta som tämligen enkla beslut att 

bemanna med personal från öst för att tjäna ytterligare några 

kronor. Men blickar man längre mot horisonten kommer det att 

betala sig dyrt. 

Skogen är måhända en framtidsbransch men vem vill 

arbeta i en näring där pris dumpning från redan låga nivåer 

ska vara det enda rådande? Det gagnar knappast kvaliteten på 

jobbet som ska utföras. 

Det är våra förare och övriga verksamma i de gröna näringarna 

som idag håller den svenska landsbygden levande – och vi 

är stolta över att vara Europas kanske skickligaste på att ta vår 

miljöhänsyn i god dialog med våra kunder. Var finns framtidstänket, 

och vår tidigare gemensamma ambition att försöka skapa en 

attraktiv näring på en sund marknad? 

KOLBJÖRN KINDSTRÖMER, 

ORDFÖRANDE SKOGSENTREPRENÖRERNA 

TYCK TILL 

DU OCKSÅ! 

Tidningen Skogsentreprenören välkomnar debatt. Maximal 

längd på texten är 1500 tecken, inklusive mellanslag. 

Maila ditt bidrag till: 

frans.johansson@skogsentreprenorerna.se 

Underteckna med namn och bostadsort. 

Redaktören förbehåller sig 

rätten att korta och 

redigera texten. 

Vi söker en företags utvecklare 

med inriktning avtal och juridik 

Har du koll på juridik och brinner för verksamhetsutveckling? 

Vill du vara med och skapa en lönsam skogsentreprenad? I så 

fall har vi ett spännande jobb för dig! Som företagsutvecklare 

arbetar du med rådgivning till våra medlemmar – och du blir 

vår specialist på juridiska- och avtalstekniska frågor. 

VEM ÄR DU? 

Vi tror att du har minst tre års erfarenhet från liknande arbetsuppgifter 

i en närliggande bransch, och en relevant universitets- eller högskoleutbildning 

– gärna med juridisk inriktning. En bra merit är dessutom 

om du har skoglig kunskap. 

Dina personliga egenskaper kommer att vara avgörande. För att 

lyckas i rollen behöver du vara noggrann, strukturerad och flexibel. 

Samtidigt utåtriktad, ha god servicekänsla och vara bra på att ta alla 

typer av människor och situationer. 

Vi är en liten organisation och hos oss är det viktigt med både 

eget driv, självständighet och god samarbetsförmåga. 

I ditt arbete kommer du bland annat att ansvara för tolkning och 

råd kring avtal. På olika sätt kommer du också bidra med att stärka 

medlemmarnas juridiska kunskaper. Du kommer även sköta vårt 

samarbete med den juristbyrå som vi använder vid mer komplexa 

ärenden. 

VILKA ÄR VI? 

Skogsentreprenörerna är en medlemsägd branschorganisation för 

entreprenörer i skogen. Både företagare som har maskiner och 

manuella medlemmar som erbjuder tjänster som röjning, planläggning 

och plantering. 

Tillsammans med det helägda certifieringsbolaget SE Certifiering 

samlar vi fler än 1 000 egenföretagare verksamma över hela landet. 

Med Samverkan, Kunskap, Opinion och Gemenskap (SKOG) utvecklar 

Skogsentreprenörerna branschen. 

ÖVRIGT 

Heltidsanställning 100 procent. 

Tillträde enligt överenskommelse. 

KRAV 

Tre års arbetslivserfarenhet 

Treårig universitets- eller 

högskole utbildning 

B- körkort Engelska 

God IT-vana Office 365 

PLACERING 

Valfri placering i landet, men vi ser 

gärna sökande från norra delen 

av Sverige. Det finns möjlighet att 

ha kontorsplats i hemmet. Resor i 

tjänsten förekommer. 

ANSÖKAN 

Ansök senast 16 januari. 

Personligt brev och CV skickas 

till jobb@ skogsentreprenorerna.se 

FRÅGOR 

För frågor om tjänsten vänligen 

kontakta Kolbjörn Kindströmer, 

ordförande och tillförordnad 

verksamhetsledare Skogsentreprenörerna 

070-569 30 03, 

kolbjorn.kindstromer@ 

skogsentreprenorerna.se 

Vid frågor om ansökningsprocessen 

kontakta 

jobb@skogsentreprenorerna.se 

40 



Upptäck våra fina medlemsrabatter – det kan löna sig! 

BRÄNSLE & 

SMÖRJMEDEL 

OKQ8 

Upp till en krona i rabatt per liter diesel. 

Rabatter på drivmedel och tillbehör för 

kortkunder och bulkleveranser. 

PREEM 

Rabatt på drivmedel och tillbehör, upp till 

65 öre per liter diesel. 

AGA GAS AB 

Gas och gasutrustning. Upp till 32 procent! 

AIR LIQUIDE 

Gas och gasutrustning. Upp till 26 procents 

rabatt på gas! 

VERKTYG, 

MASKINER & KLÄDER 

SWEDOL 

15 procent i rabatt på Swedols sortiment 

och 25 procent på Björnkläder, Gesto och 

Award. 

GROLLS 

15 procents rabatt på Grolls sortiment av 

yrkeskläder. 

GERM 

Medlemspris på ADR-klassade 

bränsletankar i alla storlekar. 

DÄCK 

ALLIANCE 

500 kronor i rabatt på alla skogsdäck. 

FORDON 

MITSUBISHI 

Rabatt på person- och transportbilar 

STÖLDSKYDD 

& SÄKERHET 

EUROSAFE 

15–20 procent i rabatt på stöldskydd och 

annan säkerhetsutrustning. Just nu hela 

40 procent på DNA-märkning! 

KONTOR 

TELLIQ 

Elektronisk körjournal för 149:- ex. moms 

i månaden, inklusive tjänsten Säker 

hemkomst. 

OFFICE DEPOT 

Upp till 33 procent på kontorsmateriel och 

datortillbehör. 

FÖRSÄKRINGAR 

TRYGG-HANSA 

Branschanpassad maskinförsäkring, 

gruppförsäkring och sjukvårdsförsäkring. 

BOENDE 

BEST WESTERN HOTELS & RESORTS 

15 procent rabatt på övernattningar. Gäller 

Flex Rate-pris, i Norden och Baltikum. 

NORDIC CHOICE HOTELS 

12 procents rabatt på alla hotell inom 

kedjan Nordic Choice i Norden och 

Baltikum. 

ÖVRIGT 

NEXTORY 

Läs ljudböcker gratis i 30 dagar. 

SPECSAVERS 

Glasögon och skyddsglasögon. 

Från 590:- ex. moms.

ÅRSRINGAR 

Trädkramaren! 

Nostalgi. Det är fredag eftermiddag vid Kockums 

Mekaniska Verkstads i västra hamnen i Malmö – och 

innan kväll återstår bara att surra fast den sista 

lunnaren för transport norrut mot mer skogrika 

trakter. 

På almanackan står det 1963 och bara ett 

par år tidigare har några av skogsindustrins mer 

inflytelserika gubbar besökt världsutställningen i 

Seattle för att supa in trenderna och förhoppningsvis 

få med sig ett och annat att nyttja hemma i Sverige. 

Det som fastnade var kanadensarnas tänk att 

med hjälp av lunnare släpa fram stammarna till 

skogsbilvägen innan de kapades upp med motorsåg. 

I USA och Kanada var Garrett stora med sin 

småstöddiga stamlunnare Tree Farmer med såväl 

fyrhjulsdrift som midjestyrning. Importen kom igång 

redan 1961 – och konceptet nådde stor framgång 

även i Sverige. Sedan dröjde det bara ett par år 

innan Kockums Mekaniska Verkstad var igång med 

sin licenstillverkning. 

Under namnet Kockum-Landsverk 820 byggdes 

versionen med fyrcylindrig Forddiesel på 65 hk och 

helsynkroniserad femväxlad låda. I instruktionsboken 

gjordes stor sak av smidigheten och möjligheten att 

lägga en prydlig trave med hjälp av schaktbladet. En 

viktig del var förstås också vinschen – en slitstark 

historia från Gearmatic med inbyggd koppling och 

automatisk broms. 

I instruktionerna finns förstås också ett långt 

stycke om spaken att styra traktorn med. Men i all 

välmening borde man kanske också skickat med 

några varningens ord. Styrningen sägs ha varit 

extremt snabb på högsta växeln! 

42 



• Prisvärd 

• Servicevänlig 

• Hög driftsäkerhet 

• God totalekonomi 

• Kontakta någon av våra säljare för mer info 

och provkörning 

MARKNADENS MEST EFFEKTIVA OCH SKONSAMMA 

GALLRINGSSKÖRDARE – SAMPO ROSENLEW HR46X 

SKONSAMMA MASKINER FÖR BESTÅNDSGÅENDE GALLRING 

BRA BEGAGNAT: 

Sampo HR46x/Logmax928..... 2019 

Sampo HR46x/Kesla 18RHII .... 2018 

Sampo HR46x/Kesla 18RHII .... 2018 

Sampo HR46/Kesla 18RHII SÅLD! ..... 2016 

Komatsu 845 ........................... SÅLD! 2015 

FÖREGÅNGARNA 

Vi på Sampo-teamet ser tlll att jobbet blir gjort. 

1997 

24 

2021 

Youtube 

Mikael Ingemarsson 

Tel. 070-348 05 02 

mikael.ingemarsson@sampo-rosenlew.fi 

Micke Bohm 

Tel. 070-570 56 95 

micke.bohm@sampo-rosenlew.fi 

Återförsäljare Dalsland-Värmland: 

Myrvolds Maskin AB 

Daniel Myrvold Tel. 070-670 55 54 

presschefer.pages

Finansiering av 

skogsmaskiner 

Finansiering av 

När du behöver nyinvestera i din maskinpark och söker finansiering 

ska du ställa krav — höga krav. På kunskap om just dina 

skogsmaskiner 

förutsättningar, på tillgänglighet — och förstås på bra villkor. 

Vi kan finansiering av skogsmaskiner sedan många år. 

Kontakta När du behöver någon nyinvestera av våra medarbetare i din maskinpark så kan de och berätta söker finansiering 

en maskin ska du finansiering ställa krav — som höga är krav. snabb, På enkel kunskap och om personlig. just dina 

mer 

om 

förutsättningar, på tillgänglighet — och förstås på bra villkor. 

Vi kan finansiering av skogsmaskiner sedan många år. 

Mer information hittar du på wasakredit.se/foretag/skogsmaskiner 

Kontakta någon av våra medarbetare så kan de berätta mer 

om en maskin finansiering som är snabb, enkel och personlig. 

Wasa Kredit ingår i länsförsäkringsgruppen och är ett finansbolag som 

erbjuder finansieringslösningar för privatpersoner och företagare. 

Mer information hittar du på wasakredit.se/foretag/skogsmaskiner 

wasakredit.se 

Kontakta oss om du vill veta mer 

GÖTEBORG 

Johan Ågren 

Kontakta 031771 oss 98 98 om du vill veta mer 

MALMÖ 

GÖTEBORG 

Per Nilsson 

Johan Ågren 

040664 28 88 

031771 98 98 

STOCKHOLM 

MALMÖ 

Joakim Wingemark 

Per Nilsson 

08635 36 33 

040664 28 88 

Robert Erdös 

08635 

STOCKHOLM 

38 14 

Joakim Wingemark 

08635 36 33 

Robert Erdös 

08635 38 14 

Wasa Kredit ingår i länsförsäkringsgruppen och är ett finansbolag som

Skogsentreprenören 2022 01

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?