29.05.2023 Views

SWEA Forum Nr 2 2023

Välkommen till SWEA Internationals digitala medlemstidning Forum! I det här numret träffar vi Årets Svenska Kvinna – cybersäkerhetsdrottningen Anne-Marie Eklund Löwinder – samt SWEA Internationals stipendiater inom litteratur, scenkonst och interkulturell forskning. Vi får också följa med en grupp Florida-Sweor på resa genom italienska Umbrien samt läsa om det svenska körundret. Precis som i varje nummer kan du även läsa om böcker, trender, karriär, hälsa, språk, mat och mycket mer. Trevlig läsning!

Välkommen till SWEA Internationals digitala medlemstidning Forum!

I det här numret träffar vi Årets Svenska Kvinna – cybersäkerhetsdrottningen Anne-Marie Eklund Löwinder – samt SWEA Internationals stipendiater inom litteratur, scenkonst och interkulturell forskning. Vi får också följa med en grupp Florida-Sweor på resa genom italienska Umbrien samt läsa om det svenska körundret. Precis som i varje nummer kan du även läsa om böcker, trender, karriär, hälsa, språk, mat och mycket mer.

Trevlig läsning!

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

F RUM<br />

SWEDISH WOMEN’S EDUCATIONAL ASSOCIATION INTERNATIONAL, INC. NR 2 <strong>2023</strong><br />

ÅRETS SVENSKA KVINNA<br />

CYBERSÄKERHETSDROTTNINGEN<br />

ANNE-MARIE EKLUND LÖWINDER<br />

HÖGTIDLIG ÖVERLÄMNING FÖR<br />

DONATIONSPROJEKT UKRAINA<br />

<strong>SWEA</strong> INTERNATIONALS TRE STIPENDIATER<br />

INOM LITTERATUR, SCENKONST OCH<br />

INTERKULTURELL FORSKNING<br />

DET SVENSKA KÖRUNDRET<br />

+SOMMARKRYSS | KULTURTIPS | BOKRECENSIONER | MAT | KRÖNIKAN


I ETT NÖTSKAL<br />

<strong>SWEA</strong> är ett GLOBALT NÄTVERK<br />

med över 6 000 svensktalande<br />

kvinnor i 70 avdelningar och<br />

ett 30-tal länder.<br />

<strong>SWEA</strong> är den största ideella<br />

Sverigefrämjande organisationen<br />

utanför Sverige och vårt<br />

syfte är att främja det svenska<br />

språket samt sprida svensk<br />

kultur och tradition.<br />

<strong>SWEA</strong> ger donationer och delar<br />

ut stipendier för två miljoner<br />

kronor per år.<br />

F RUM<br />

SWEDISH WOMEN’S EDUCATIONAL ASSOCIATION INTERNATIONAL, INC. NR 4 2022<br />

PASKELLJURYNS<br />

ELIN KLINGA & JOHANNA GARPE<br />

JUBILEUM HOS<br />

HOLLAND, IRLAND, KÖLN/BONN,<br />

MICHIGAN, MILANO, SAN FRANCISCO<br />

REGIONMÖTEN MED<br />

MAME, OAME, OEMA, VAME, VEMA<br />

MONICA BRAVO GRANSTRÖMS<br />

BOK FÖR FLERSPRÅKIGA FAMILJER<br />

FRÅN GATUHUND<br />

I SINGAPORE TILL<br />

MEDLEM I<br />

FAMILJEN DAHL<br />

+FOTOSKOLAN | KULTURTIPS | BOKRECENSIONER | TRENDER | RECEPT | KRÖNIKAN<br />

Läs tidigare nummer på:<br />

www.swea.org/vara-kanaler/forum/<br />

<strong>SWEA</strong> erbjuder ett personligt<br />

kontaktnät samt är ett starkt<br />

socialt stöd för svenska företag<br />

utomlands.<br />

<strong>SWEA</strong> representeras på många<br />

platser i världen och spelar en<br />

viktig roll i svenska Utrikesdepartementets<br />

kris- och<br />

beredskapsplan.<br />

SOM MEDLEM I <strong>SWEA</strong> FÅR DU:<br />

MEDLEMSFÖRMÅNER<br />

swea.org/medlem/formaner<br />

Ett svenskt nätverk på orten<br />

där du bor.<br />

Ett nätverk som ger dig tillgång<br />

till hela världen.<br />

Ett nätverk som ger dig<br />

möjlighet att utvecklas.<br />

HITTA DIN AVDELNING<br />

swea.org/hitta-avdelningar/<br />

Ett nätverk som hjälper dig<br />

i yrkeslivet.<br />

2


ORDFÖRANDENS RADER<br />

Kära Sweor,<br />

Adjö sköna maj, välkommen underbara, svenska sommar<br />

och tack för fem fina och innehållsrika <strong>SWEA</strong>-månader<br />

i år!<br />

Att sätta mål är viktigt även för en ideell organisation som<br />

<strong>SWEA</strong>. Vår målsättning var att ha en högtidlig överlämning<br />

av vår rekordstora donation till Beredskapslyftet och Ukrainian<br />

Professional Support Center. En donation som ska hjälpa cirka<br />

hundra ukrainare, på flykt från kriget, att lära sig svenska. Denna<br />

svenskautbildning är ett komplement till introduktionskurser i<br />

svensk sjuk- och hälsovård som Sophiahemmet Högskola tillhandahåller<br />

för läkare, sjuksköterskor och sjukvårdsbiträden. Utbildningar<br />

som i sin tur möjliggör arbete inom den svenska sjukvården<br />

och äldreomsorgen. Detta mål lyckades vi, med Beredskapslyftets<br />

hjälp, uppnå den 13 mars i Stockholm – överlämningen av donationen<br />

på 1 070 000 kronor blev en stor succé!<br />

Ett annat viktigt delmål under årets första månader var <strong>SWEA</strong><br />

Internationals årsmöte i Sydney. Tillsammans med <strong>SWEA</strong> SAC<br />

(Sydney, Adelaide, Canberra) planerades arbets- och årsmöte och<br />

vi hade en förhoppning om att det skulle bli ett minne för livet för<br />

dem som deltog. Och visst blev det så, mötena gick som på räls och<br />

SAC-Sweorna satte guldkant på vårt besök.<br />

Nu blickar vi framåt mot nästa stora <strong>SWEA</strong>-arrangemang,<br />

Sverigemiddagen i Göteborg den 9–11 augusti. <strong>SWEA</strong> Göteborg<br />

påbörjade planeringen av årets middag redan vid förra årets<br />

Sverigemiddag på plats i Malmö genom att ta emot den svenska<br />

fanan och föra den till Göteborg. Sedan dess har Sweorna i Göteborg<br />

satt ihop ett intressant och lockande program tillsammans<br />

med <strong>SWEA</strong> International.<br />

Hoppas att vi träffas i Göteborg, Catarinas hemstad, för att<br />

hylla våra tre stipendiater och årets ÅSKa! Vi vet att det kommer<br />

att bli högtidliga överlämnanden, som vi alla kommer att minnas<br />

och vi ser fram emot att få höra våra stipendiaters presentationer,<br />

och hur våra stipendier kommer att vara en del av deras yrkesverksamma<br />

och personliga utveckling.<br />

Under fredagen fortsätter vi med utbildning och information.<br />

Vi kommer bland annat att få möta representanter från Beredskapslyftet<br />

som vill berätta hur vår stora donation har varit till<br />

glädje och nytta för många ukrainska flyktingar.<br />

Vi kommer också att fokusera på det svenska språket som är<br />

så viktigt för oss Sweor. Språket förändras ständigt, både talspråket<br />

och skriftspråket. Hur påverkar det oss utlandssvenskar?<br />

Är svenska vårt förstaspråk eller andraspråk? Heter det de eller<br />

dem? Hur böjer man ordet ordförande? Kluriga frågor. Här vill vi<br />

uppmärksamma alla våra duktiga korrekturläsare som vi använder<br />

bland annat för våra nyhetsbrev och för <strong>Forum</strong>. De arbetar i det<br />

tysta, men deras insatser är ovärderliga och hjälper oss att hålla en<br />

hög nivå på hur vi använder vårt svenska språk.<br />

Avslutningsvis bjuder våra fantastiska konstnärer från <strong>SWEA</strong><br />

Art, som just fyllt 20 år, på en spännande internationell vernissage<br />

av sina fina alster, på fredagseftermiddagen.<br />

<strong>SWEA</strong> är en medlemsdriven organisation och är beroende<br />

av medlemsavgifterna för att vi ska kunna bedriva vår verksamhet.<br />

Därför är det viktigt att vi blir fler Sweor runt om i världen,<br />

vilket har varit ett viktigt mål för oss sedan vi tillträdde. För<br />

första gången på tio år ökar antalet medlemmar. Per den 31 december<br />

2022 var vi 6 100 medlemmar, en ökning med 7 % sedan<br />

2021. Vi önskar våra nya medlemmar varmt välkomna och<br />

tackar alla våra trogna medlemmar för ert stöd!<br />

Målet är att <strong>SWEA</strong> ska fortsätta erbjuda intressanta, spännande<br />

och utvecklande aktiviteter, stöd och hjälp när någon behöver<br />

det, olika typer av utbildningar, liksom att få såväl nya som<br />

gamla medlemmar att känna sig inkluderade i den unika <strong>SWEA</strong>gemenskapen.<br />

Nu önskar vi alla er Sweor en skön sommar – eller vinter –<br />

var ni än befinner er i världen, och hoppas att er målsättning är<br />

att njuta av alla artiklar i <strong>Forum</strong> med de återkommande inslagen<br />

om <strong>SWEA</strong>s historia, barn och språk, böcker, mat och kultur, i<br />

världens bästa medlemstidning. För det är vår målsättning!<br />

Varma hälsningar,<br />

Catarina Hansson<br />

Ordförande,<br />

<strong>SWEA</strong> International<br />

Eva Steinbach<br />

Vice ordförande,<br />

<strong>SWEA</strong> International<br />

3


<strong>SWEA</strong> International FORUM ges ut av Swedish Women’s<br />

Educational Association International, Inc.<br />

ANSVARIG UTGIVARE<br />

Catarina Hansson, Perth<br />

Internationell ordförande<br />

president@swea.org<br />

REDAKTÖR<br />

Eva Wissting, Toronto<br />

editor@swea.org<br />

ANNONSER<br />

Katri Olander Serenius, Florida<br />

advertising@swea.org<br />

ASSISTERANDE REDAKTÖRER<br />

Marta Edebol, Global<br />

Lena Olsson, Stockholm<br />

GRAFISK FORMGIVNING & LAYOUT<br />

Lollo Schnittger Nylén, San Francisco<br />

KORREKTUR<br />

Birgitta Benthede (samordnare), Stockholm<br />

Carolina de Klerk Nordholm, Holland<br />

Liselotte Kjellme, Barcelona<br />

Christina Moliteus, Global<br />

Ninni Pettersson Wästberg, Stockholm<br />

SKRIBENTER<br />

Katarina Agorelius, Rom<br />

Eva Hagman, Mallorca<br />

Jessica Hill Holm, Stockholm<br />

Alexandra Hummingson, New York<br />

Louise Jansson, Marbella<br />

Mi Karlsson Bergkvist, Stockholm<br />

Malin Lager, Stockholm<br />

Carina Middendorf, Berlin<br />

Margareta Nilson, Köln/Bonn<br />

Linda Rönn, San Diego<br />

Margaret Sikkens Ahlquist, Holland<br />

Anna Tvinnereim, Toronto<br />

Åsa Wallmark, Kuala Lumpur<br />

OMSLAGSBILD<br />

Årets Svenska Kvinna Anne-Marie Eklund Löwinder<br />

på Rindö i Roslagen<br />

Foto av Anna Bril<br />

Respektive skribent ansvarar för insänt material.<br />

Redaktionen förbehåller sig rätten att göra<br />

mindre ändringar.<br />

FORUM är en del av<br />

Kommunikationskommittén<br />

Sammankallande: Sofia Solfors, Milano<br />

Administration: Katri Olander Serenius, Florida<br />

Varumärke: Anna Holmberg Dixon, Vancouver<br />

Layout: Nina Cuneo, Milano<br />

PR/stipendier: Anette Björklund Brifalk, Rom<br />

Koordinator: Maria Jacky, Rom<br />

Sociala medier: Veronica Strandell, Global<br />

Redaktör <strong>Forum</strong>: Eva Wissting, Toronto<br />

Webbinarier: Jenny Lyskawa, Chicago<br />

<strong>SWEA</strong>-podden: Marija Borenius, Global &<br />

Anna Tvinnerheim, Malmö<br />

IT-ansvarig: Edilia Bern, Dallas<br />

HÖRT FRÅN<br />

REDAKTIONEN<br />

Carina Middendorf<br />

<strong>SWEA</strong> Berlin<br />

Inspiration till bokrecensionerna hittar jag<br />

när jag går igenom förlagens utgivningskataloger.<br />

Jag brukar leta efter nya, svenska<br />

författare som förhoppningsvis inte är så<br />

kända bland <strong>Forum</strong>s läsare. Det är roligt att<br />

kunna ge tips på böcker som berättar om<br />

livet i Sverige, något som de Sweor som bor<br />

utomlands inte längre har som sin vardag.<br />

När det gäller artiklar om barn och språk<br />

har jag hitintills mest använt mig av min<br />

egen erfarenhet som mamma till barn med<br />

två aktiva språk i hemmet samt de kontakter<br />

jag fått i samband med det.<br />

Hela <strong>Forum</strong> är som en present full med<br />

överraskningar! Man vet aldrig vad som<br />

väntar en när man öppnar ett nummer och<br />

därför är det lika spännande varje gång det<br />

kommer ett nytt. Det jag läser först är Annas<br />

matsidor och Malins kåseri.<br />

Linda Rönn<br />

<strong>SWEA</strong> San Diego<br />

Jag tycker bäst om att läsa om livet som<br />

utlandssvensk i <strong>Forum</strong>. Jag tror inte att jag<br />

är ensam om att uppskatta den svenska<br />

kulturen på ett helt annat sätt när man bor<br />

utomlands. Språket och alla högtider blir<br />

väldigt viktiga. Däremot är det lättare sagt<br />

än gjort med svenskan och flerspråkigheten<br />

för barnen, åtminstone i vår familj.<br />

Det är härligt att vara en del av <strong>Forum</strong>gänget,<br />

då <strong>Forum</strong> är en länk till Sverige<br />

och det är kul att skriva på svenska. Det<br />

svåra är bara att hitta tiden, med jobb och<br />

familj som kräver sin tid.<br />

Alexandra Hummingson<br />

<strong>SWEA</strong> New York<br />

<strong>Forum</strong> är för mig som en blomsteräng; färggrann,<br />

glädjespridande och inspirerande.<br />

Det mest utmanande med att arbeta<br />

med <strong>Forum</strong> är att hålla sig up to par med<br />

dessa divine damer!<br />

Missa inte chansen att vinna Eva Hagmans fina bok Vacker<br />

mat på fat! Det vinnande bidraget presenteras i nästa nummer<br />

av <strong>Forum</strong>. Mer information på sidan 49.<br />

4


INNEHÅLL<br />

NR 2 SOMMAR <strong>2023</strong><br />

48<br />

55 19<br />

50<br />

8 Insändare till <strong>Forum</strong><br />

11 <strong>SWEA</strong>S HISTORIA<br />

Toronto första avdelningen utanför USA<br />

13 <strong>SWEA</strong> Internationals årsmöte<br />

14 Årets Svenska Kvinna<br />

16 Kronprinsessparet i Australien<br />

17 Överlämning till Beredskapslyftet<br />

18 Erfarenheter från Donationsprojekt<br />

Ukraina<br />

20 <strong>SWEA</strong> Internationals stipendiater <strong>2023</strong><br />

24 Aktiviteter hos <strong>SWEA</strong> Rivieran och<br />

<strong>SWEA</strong> Marbella<br />

25 Medlemsvård hos <strong>SWEA</strong> Mallorca<br />

26 Shero Flower Tribute i Toronto<br />

27 <strong>SWEA</strong> Internationals webbinarier<br />

28 Sweor på resa genom Umbrien<br />

29 Släktträff med svenska rötter<br />

30 Svenska institutet<br />

31 Söka jobb i Sverige efter utlandsåren<br />

32 <strong>SWEA</strong>-podden<br />

33 KRÖNIKAN<br />

34 Det svenska körundret<br />

36 <strong>SWEA</strong> i sociala medier<br />

37 Louise spanar trender<br />

38 Inger Schuberth och drottningen<br />

40 Spänningsroman i internationella miljöer<br />

42 Aktuell svensk kultur<br />

43 Flerspråkiga barn lättare sagt än gjort<br />

44 BÖCKER & LÄSNING<br />

Feelgood för mellanåldern<br />

45 Nystart i Ö-vik<br />

46 Litterära utvandrare<br />

47 Kärlek i postsovjetisk tid<br />

48 Vegetariskt i klassisk kokbok<br />

49 Servera sommarens mat med wow-faktor<br />

50 Garvare Lotta Rahme<br />

52 Donationsprojekt i Kuala Lumpur<br />

55 Reserapport – På väg mot äventyret<br />

56 <strong>SWEA</strong> Art – I hennes fotspår<br />

57 <strong>SWEA</strong> Skriver – Drömmar<br />

58 Sommarkryss<br />

59 Tre snabba frågor<br />

60 Dikt – Kan en Mygga besjungas?<br />

5


Kalendern<br />

6<br />

Juni<br />

6 Sveriges nationaldag och<br />

svenska flaggans dag<br />

15 Deadline förslag till <strong>Forum</strong> nr 3<br />

21 Världsmusikdagen<br />

21 Sommarsolståndet<br />

23 Midsommarafton<br />

24 Midsommardagen<br />

Juli<br />

1 Deadline texter till <strong>Forum</strong> nr 3<br />

11 FN:s befolkningsdag<br />

13 Paltdagen<br />

14 Kronprinsessan Victorias födelsedag<br />

15 Tornedalingarnas dag<br />

16 Skånska flaggans dag<br />

18 Första dagen i fruntimmersveckan<br />

26 Bellmandagen<br />

27 Sjusovardagen<br />

Augusti<br />

4 Alla systrars dag<br />

5 Hattens dag<br />

6 Hembygdsgårdarnas dag<br />

8 Kräftpremiär<br />

9 Internationella dagen för världens<br />

ursprungsfolk<br />

9 Tove Jansson-dagen<br />

10 Larsdagen<br />

15 Mormorsrutans dag<br />

17 Surströmmingspremiär<br />

27 Raoul Wallenbergs dag<br />

Sveriges nationaldag och svenska flaggans<br />

dag firas till minne av Gustav Vasa, som<br />

valdes till kung den 6 juni 1523. I samband<br />

med det bröts Kalmarunionen upp: en över<br />

hundra år lång union mellan Sverige, Danmark<br />

och Norge. Nationaldagen firas även till minne<br />

av 1809 års regeringsform, som skrevs under<br />

den 6 juni.<br />

Sommarsolståndet inträffar när jordaxeln lutar<br />

som mest mot solen, vilket sker runt den 21<br />

juni. Det norra halvklotet har då årets längsta<br />

dag och kortaste natt.<br />

Den 15 juli firas Tornedalingarnas dag, till<br />

exempel genom att hissa Meänflaku, den<br />

tornedalska flaggan, som är gul, vit och blå.<br />

Färgerna symboliserar den sommarblå himlen,<br />

den gula solen och vinterns vita vidder.<br />

På 200-talet lär sju kristna män ha gömt sig i<br />

en grotta för att undkomma förföljelse från den<br />

romerske kejsaren Decius. Männen somnade<br />

och vaknade enligt legenden inte upp förrän<br />

200 år senare. Folktron säger att den som<br />

sover för länge på sjusovardagen kommer att<br />

vara sömnig och försova sig under resten av<br />

året. Sjusovardagen var också en viktig dag i<br />

den gamla Bondepraktikan, som hävdade att<br />

om det regnar på sjusovardagen så fortsätter<br />

det att regna i sju veckor.<br />

Kräftskivan blev riktigt populär i Sverige under<br />

1900-talets början, även om kräftor ätits under<br />

århundraden. Sedan slutet av 1800-talet har<br />

kräftfisket reglerats för att förhindra utrotning.<br />

Länge var kräftfiske förbjudet från den 1<br />

november till den 7 augusti och det är därför<br />

vi kallar den 8 augusti för kräftpremiär.<br />

Larsmässan firas till minne av martyren S:t<br />

Lars. Per Brahe skrev 1581 att ”Ny råg sås<br />

ifrån Larsmässan intill Bartolomeus”. I Skåne<br />

skulle slåttern vara över till Larsdagen om<br />

man inte ville riskera att förlora halva skörden.<br />

Dagen kallades ibland även för sultne Lars<br />

eftersom det kunde vara ont om mat innan<br />

årets nya skörd.<br />

Sammanställt av Eva Wissting<br />

Illustrationer av Lena Olsson


Från<br />

redaktören<br />

Hej!<br />

Nu närmar sig tiden då många av oss Sweor reser till Sverige och<br />

den svenska sommaren. Äntligen svenska jordgubbar, smultron<br />

och kanske till och med hjortron. Kanske ser du fram emot några<br />

veckor i sommarstugan, ute i skärgården eller vandring i skog och<br />

mark? Inget är väl så svenskt som den svenska sommaren!<br />

Första gången jag var på besök i Toronto var jag på en guidad<br />

tur på Art Gallery of Ontario. Museets kanadensiska samling har<br />

flera salar och den årstid som där sträcker ut sig i rum efter rum<br />

är inte sommaren, utan vintern. Tavlor med människor på skidor,<br />

skridskor eller slädar, barn som leker i snön och mänskliga möten<br />

i byar och i vildmarken. Och berg efter berg, med eller utan träd,<br />

snötyngda, ibland intill istäckta vattendrag, ofta i blått vinterljus.<br />

Guiden, som hade frågat oss allihop var vi kom ifrån, vände<br />

sig till mig och sa att jag som svensk antagligen kände igen tematiken.<br />

Hon utgick ifrån att konstnärer från Norden på andra sidan<br />

Atlanten har samma fascination för vinterlandskap som sina<br />

kanadensiska kollegor.<br />

Carls Larssons Frukost i det gröna<br />

VILL DU SKRIVA om svensk kultur eller svenska<br />

språket i <strong>Forum</strong>? Eller om att starta eller driva företag<br />

utomlands? Vill du berätta om erfarenheter av att<br />

flytta tillbaka till Sverige? Eller dela kulturtips runt om<br />

i världen med koppling till Sverige? Vi söker också fler<br />

skribenter som vill intervjua Sweor och andra spännande<br />

svenskar.<br />

Som skribent i <strong>Forum</strong> väljer du själv hur ofta och hur<br />

mycket du skriver. Du behöver inte ha någon särskild<br />

erfarenhet utan det viktiga är ett genuint intresse. Sedan<br />

hjälps vi åt inom redaktionen att slipa på texten.<br />

Visst har vi Bruno Liljefors och Gustaf Fjæstads fantastiska<br />

vinterlandskap, men när det gäller klassiska svenska konstverk så<br />

är det snarare Anders Zorns Midsommardans och badande kvinnor<br />

på skärgårdsklippor eller Carl Larssons ljusa hem med blommor i<br />

fönstret och prunkande trädgård som jag tänker på. Vår längtan<br />

efter ljuset och värmen är så stark; det är den svenska sommaren vi<br />

främst vill avbilda och upphöja.<br />

De kanadensiska konstnärerna under föregående århundraden<br />

satte fokus på att hitta vad som var typiskt för Amerikas nordligaste<br />

delar utifrån vad som skilde dem från det brittiska imperiets<br />

andra kolonier i Afrika, Asien, Oceanien och de södra delarna av<br />

Amerika. Sverige och Kanada ligger båda i den tempererade zonen<br />

med fyra årstider och för båda länderna är upplevelsen av vidsträckt<br />

natur en central del i den nationella självbilden. Ändå utgår<br />

det ena landets självbild främst från somriga scener och det andra<br />

från vinterlandskap. Perspektiven påverkas av historien – hur vi<br />

kom till den punkt där vi befinner oss idag. Konsten, litteraturen<br />

och musiken hjälper oss att upptäcka och utveckla våra perspektiv.<br />

Välkommen till ännu ett fullspäckat nummer av vår medlemstidning!<br />

Jag är så tacksam för alla Sweor som bidrar till att vi kan<br />

ha en så varierad tidning. Det är bara tack vare alla era olika perspektiv,<br />

från olika delar av världen, med olika kompetenser och intresseområden<br />

som det är möjligt.<br />

Tack till alla er Sweor som kommer med tips och förslag till<br />

<strong>Forum</strong>! Ylva Dahl i Toronto föreslog en artikel om svensk körsång<br />

och Ingrid Reinli i Hong Kong tipsade om att Lena Löfling kunde<br />

rapportera från sin långsegling. Monica Vestergren ville berätta<br />

om Florida-Sweornas resa i Umbrien, Madeleine Siösteen Thiel<br />

ville skriva om arbetet med sin debutroman och Eva Hagman från<br />

Mallorca ville dela med sig av tips på matuppläggning. Vicki Almstrum<br />

i Austin tipsade om sin släktträff med svenska rötter och<br />

Kathy Sköld, även hon i Austin, ville berätta om den intressanta<br />

svenska hantverkaren Lotta Rahme.<br />

Har du också förslag eller synpunkter på <strong>Forum</strong>? Vi vill gärna<br />

höra ifrån dig! Fyll gärna i vår enkät eller skicka ett mejl.<br />

Trevlig läsning!<br />

Hör av dig om du är intresserad eller vill veta mer!<br />

FYLL GÄRNA I vår enkät om förslag och synpunkter<br />

till <strong>Forum</strong>: https://bit.ly/3MdZlJU<br />

Eva Wissting, <strong>SWEA</strong> Toronto<br />

Redaktör <strong>Forum</strong><br />

editor@swea.org<br />

7


INSÄNDARE TILL<br />

<strong>Forum</strong><br />

<strong>SWEA</strong> är fantastiskt!<br />

Jag vet inte hur många gånger jag har sagt<br />

det sedan 1995 när jag gick med i <strong>SWEA</strong><br />

Dallas! Men jag fortsätter att säga och<br />

tänka det varje dag, när jag läser <strong>SWEA</strong><br />

<strong>Forum</strong>, internationella nyhetsbrevet, inlägg<br />

på sociala medier, både från <strong>SWEA</strong> International<br />

och från lokala avdelningar och<br />

annan kommunikation från Sweor runt<br />

om i världen. Jag slutar aldrig att förundras<br />

över Sweors energi, kompetens, kreativitet<br />

och påhittighet. Ännu mer imponerande är<br />

att allt detta arbete utförs helt frivilligt år<br />

ut och år in av Sweor som precis som jag<br />

tycker att <strong>SWEA</strong> är fantastiskt! Nyligen<br />

har vi alla fått ta del av den fina och värdiga<br />

utdelningen av <strong>SWEA</strong>s största donation<br />

någonsin, över en miljon kronor, till Beredskapslyftet<br />

i Sverige, med syfte att främja<br />

att ukrainska kvinnor får lära sig svenska<br />

så att de kan komma ut i det svenska arbetslivet.<br />

Och vid <strong>SWEA</strong> Internationals<br />

årsmöte i slutet av mars fick vi veta vem som<br />

är Årets Svenska Kvinna <strong>2023</strong>, och vilka<br />

som får motta de tre stora stipendier som<br />

<strong>SWEA</strong> International delar ut varje år. Alla<br />

årets mottagare var, enligt min uppfattning,<br />

mycket välförtjänta av dessa utmärkelser<br />

och stipendier. <strong>SWEA</strong> fortsätter att göra<br />

skillnad varje dag runt om i världen och det<br />

är en glädje och ära, varje dag, att få vara del<br />

av detta fantastiska nätverk!<br />

Suzanne Langeland Southard,<br />

<strong>SWEA</strong> Arizona<br />

<strong>SWEA</strong> behöver unga<br />

medlemmar för att överleva<br />

Att få in ungt blod i en organisation är<br />

avgörande för dess framtid. För <strong>SWEA</strong>,<br />

som är en organisation som representerar<br />

svenska kvinnor världen över, är det särskilt<br />

viktigt med yngre medlemmar, som<br />

kan bidra med nya perspektiv och idéer.<br />

Det är därför glädjande att se att <strong>SWEA</strong><br />

Professional, en av <strong>SWEA</strong>s intressegrupper,<br />

har lyckats attrahera medlemmar från<br />

olika åldersgrupper. Genom att erbjuda ett<br />

professionellt nätverk och möjligheter till<br />

kunskapsutbyte, träffar och mentorskap,<br />

lockar <strong>SWEA</strong> Professional medlemmar<br />

från både den äldre och den yngre generationen.<br />

Att unga medlemmar engagerar sig<br />

i organisationen är viktigt för att se till att<br />

<strong>SWEA</strong> fortsätter att utvecklas och förnya<br />

sig. Det är också en möjlighet för yngre<br />

medlemmar att lära sig av de erfarenheter<br />

som äldre medlemmar har samlat på sig. En<br />

sådan kunskapsöverföring är ovärderlig för<br />

att se till att organisationen kan fortsätta<br />

att vara relevant och att den svenska gemenskapen<br />

utomlands kan utvecklas. Därför<br />

uppmanar jag alla unga svenskor (som<br />

uppfyller medlemskraven) att bli medlemmar<br />

i <strong>SWEA</strong> och att engagera sig i <strong>SWEA</strong><br />

Professional. Det är en chans att knyta nya<br />

kontakter, lära sig av erfarna yrkesverksamma<br />

kvinnor och att bidra till en organisation<br />

som betyder mycket för många svenskor<br />

världen över.<br />

Suzanne Svahn,<br />

<strong>SWEA</strong> San Diego<br />

”Jag slutar aldrig att<br />

förundras över Sweors<br />

energi, kompetens,<br />

kreativitet och<br />

påhittighet.”<br />

Erfarenheter från andra<br />

avdelningar?<br />

Som nybakad vice ordförande i <strong>SWEA</strong><br />

Frankfurt fick jag i mars i år en rivstart<br />

när vår ordförande, Maria Norlén, bad mig<br />

ersätta henne på MEMAs årsmöte. Det<br />

var otroligt spännande att kastas direkt in i<br />

ett operativt möte på så hög nivå! Till min<br />

uppgift hörde att redogöra för vår avdelnings<br />

aktiviteter och medlemsverksamhet<br />

under 2022. Samtidigt fick jag möjlighet<br />

att lyssna på vad som gjorts i de övriga<br />

avdelningarna under det gångna året.<br />

Med på mötet satt också ett par avgående<br />

ordförande och deras efterföljare. Mot<br />

bakgrund av informationen om att den<br />

generella medelåldern i de lokala föreningarna,<br />

mellan tummen och pekfingret, är 52-<br />

54 år, började jag fundera på hur aktivt vi<br />

inom <strong>SWEA</strong> i dagsläget utformar våra<br />

aktiviteter för att göra oss till en attraktiv<br />

förening för potentiella medlemmar – inte<br />

minst bland yngre kvinnor. Detta blev en<br />

av frågorna på vårt lokala styrelsemöte direkt<br />

efter MEMAs årsmöte. Bland de idéer<br />

som diskuterades var att arrangera en serie<br />

mamma-dotter-aktiviteter, till vilka vi tänker<br />

bjuda in våra medlemmars döttrar under<br />

det kommande året. Naturligtvis ska vi<br />

prata ihop oss om vilken typ av aktiviteter<br />

som kan vara spännande för den yngre<br />

generationen. Har andra avdelningar gjort<br />

något liknande och hur gör ni annars för att<br />

rekrytera nya medlemmar i allmänhet och<br />

yngre kvinnor i synnerhet?<br />

Petra Nikell,<br />

<strong>SWEA</strong> Frankfurt<br />

Beröm till <strong>SWEA</strong><br />

Jag blev så glad när jag fick veta om den här<br />

insändarsidan i <strong>Forum</strong> och jag vill ta tillfället<br />

i akt och använda den till att berömma<br />

<strong>SWEA</strong>. Föreningen har – tack vare eller<br />

8


”Bland de idéer som<br />

diskuterades var att<br />

arrangera en serie<br />

mamma-dotter-aktiviteter,<br />

till vilka vi tänker bjuda<br />

in våra medlemmars<br />

döttrar.”<br />

trots covid, vem vet? – blivit så global och<br />

tillgänglig för alla Sweor, med webbinarier,<br />

bokklubben och poddar. Jag vill tacka alla<br />

de kunniga, kreativa och generösa Sweor<br />

som givit så mycket av sin tid och kunskap<br />

och på så sätt skapat en modern, utåtriktad<br />

och global kvinnoförening där vi som<br />

medlemmar kan nå varandra – var vi än<br />

befinner oss i <strong>SWEA</strong>-världen. Tusen tack!<br />

Ann Winstanley,<br />

<strong>SWEA</strong> Arizona/Paris<br />

Tack alla som gör mitt<br />

medlemskap i <strong>SWEA</strong><br />

oskattbart!<br />

Med risk för att bli som en grammofon<br />

som fastnat i samma spår, tycker jag att alla<br />

<strong>SWEA</strong>-avdelningar är fantastiska. Tack<br />

alla ni som skickat information och tips<br />

inför att flytta till era städer, om allt från<br />

försäkringar, de mest välrenommerade skolorna<br />

och vem man helst ska vända sig till<br />

när visdomstanden börjar värka vid midnatt<br />

en lördagskväll! Restips från avdelningarna<br />

har öst in likaså, till exempel om<br />

vilken bakgata locals går till för att äta de<br />

bästa nudlarna och vilka städer som har<br />

minst antal krokodiler på sina stränder.<br />

Tack också till er som har medverkat i min<br />

artikelserie Avdelning i fokus och alla mina<br />

övriga artiklar. Det har också varit makalöst<br />

roligt att få möjligheten att starta <strong>SWEA</strong><br />

Skriver. Sweor – vi är en grupp formidabla<br />

kvinnor, så tack till alla er som gör mitt<br />

medlemskap i <strong>SWEA</strong> så oskattbart!<br />

Mi Karlsson Bergkvist,<br />

<strong>SWEA</strong> Stockholm<br />

Medlemsstrategi och<br />

mervärde över avdelningsgränserna<br />

Vilket förhållningssätt och arbete behöver<br />

vi plantera idag för att vi imorgon<br />

– tillsammans – ska kunna skörda ett<br />

ljust och givande <strong>SWEA</strong>? Hur skapar vi<br />

marknadsrelevans och mervärde för våra<br />

medlemmar på lång sikt? Många rörelser<br />

och organisationer finns på de orter där<br />

vi medlemmar bor och verkar. Hur tar vi<br />

hand om nya, nuvarande och kommande<br />

medlemmar? <strong>SWEA</strong> är inte en lista över<br />

exotiska städer eller fristående avdelningar<br />

likt svävande planeter. <strong>SWEA</strong>, som rörelse,<br />

är ett gemensamt kretslopp av medlemmar,<br />

avdelningar och arbetsgrupper där vi<br />

utvecklas tillsammans. Så hur lär vi av varandra<br />

och av olika avdelningars initiativ och<br />

röster? Fler verktyg och metoder för samvaro<br />

och ett aktivt medlemskap behövs för<br />

framtida marknadsrelevans och mervärde<br />

till vårt medlemskap. Idag, med färska<br />

lärdomar från en pandemi, har vi verktyg,<br />

vana och vilja att använda teknologin till<br />

att komma avdelningar, intressegrupper<br />

och medlemmar närmare än någonsin. Arbetsgrupper<br />

finns för ledning, kommunikation<br />

och intressegrupper. Vore inte även<br />

en gemensam, aktiv och decentraliserad<br />

medlemskapsstrategi av vikt, för att driva<br />

frågan om medlemskapet, själva grundpelaren<br />

för <strong>SWEA</strong>, och för att ge stöd till lokala<br />

avdelningar med olika behov? Riktlinjer<br />

finns men låt oss även, utan att centralisera,<br />

mobilisera, uppmuntra och stödja medlemskommunikation,<br />

värvning och aktivering<br />

för ett blomstrande långsiktigt och givande<br />

medlemskap.<br />

Marta Edebol,<br />

<strong>SWEA</strong> Global<br />

Målsättning att nå fler unga<br />

och yrkesarbetande kvinnor<br />

Som en del av <strong>SWEA</strong> Lissabons styrelse<br />

och som aktiv i arbetsgruppen för <strong>SWEA</strong><br />

Professional har jag som målsättning att få<br />

fler unga och/eller yrkesarbetande kvinnor<br />

att ansluta sig till och bli en del av <strong>SWEA</strong>.<br />

Vi har en ständigt pågående diskussion i arbetsgruppen<br />

om hur vi ska få fler medlemmar.<br />

Vi har genomfört ett antal olika event<br />

både i form av afterwork och föreläsningar,<br />

med blandat resultat, vilket får oss att fundera<br />

på vad som kan göras bättre och mer?<br />

Vår plan är att genomföra en regional enkät,<br />

och därefter fokusera på att engagera<br />

föreläsare utifrån enkätsvaren. Vi vill också<br />

lägga större vikt vid val av tid och plats och<br />

göra en analys av medlemslistan för att hitta<br />

intressanta föreläsare och mentorer. Vi<br />

kommer också att aktivt delta i den internationella<br />

Whatsapp-gruppen för <strong>SWEA</strong><br />

Professional!<br />

Monika Almgren,<br />

<strong>SWEA</strong> Lissabon<br />

”Vi har genomfört ett<br />

antal olika event både<br />

i form av afterwork och<br />

föreläsningar, med<br />

blandat resultat, vilket<br />

får oss att fundera på<br />

vad som kan göras<br />

bättre och mer?”<br />

Har du tankar och idéer kring <strong>SWEA</strong> som du vill dela med<br />

dig av? Skriv en insändare till <strong>Forum</strong>! Senast den 1 juli behöver<br />

vi din text till <strong>Forum</strong> nr 3, som kommer ut den sista augusti.<br />

editor@swea.org<br />

9


<strong>SWEA</strong> INTERNATIONAL SÖKER<br />

INTERNATIONELL ORDFÖRANDE<br />

& VICE INTERNATIONELL ORDFÖRANDE<br />

FÖR PERIODEN 1 JANUARI 2024 - 31 DECEMBER 2025<br />

VI SÖKER DIG SOM HAR STOR VANA VID STYRELSEARBETE<br />

OCH LEDARSKAP INOM OCH UTANFÖR <strong>SWEA</strong><br />

Du måste ha fallenhet för det svenska språket och mycket god förmåga att skriva på<br />

svenska och engelska. Därtill söker vi strukturerade, drivande och välorganiserade<br />

<strong>SWEA</strong>-medlemmar med god kännedom och förståelse för <strong>SWEA</strong>s organisation och<br />

styrdokument. Personerna vi söker brinner för <strong>SWEA</strong> samt har mycket<br />

god digital kompetens och vana vid projektledning.<br />

Båda posterna är förtroendeuppdrag som kräver<br />

betydande flexibilitet och tillgänglighet, i synnerhet posten<br />

som internationell ordförande där arbetet motsvarar<br />

minst en halvtidstjänst.<br />

Uppdragen är obetalda men kostnader<br />

i anslutning därtill ersätts.<br />

Välkommen att skicka in din ansökan<br />

tillsammans med ditt CV och ett<br />

rekommendationsbrev till<br />

valberedning@swea.org senast den<br />

15 september <strong>2023</strong> för posten som<br />

internationell ordförande och den<br />

7 november <strong>2023</strong> för posten som<br />

vice internationell ordförande.<br />

Kvalificerade sökande kommer att få instruktioner<br />

och intervjuas av valberedningen som bedömer<br />

kandidaternas lämplighet.<br />

Har du frågor eller vill du rekommendera någon till en av<br />

posterna kan du kontakta <strong>SWEA</strong> Internationals valberedning<br />

på e-postadress valberedning@swea.org<br />

10


<strong>SWEA</strong>s historia<br />

AV MARGARET SIKKENS AHLQUIST • <strong>SWEA</strong> HOLLAND<br />

<strong>SWEA</strong>s historiker<br />

Margaret Sikkens Ahlquist<br />

Toronto FÖRSTA AVDELNINGEN UTANFÖR USA<br />

Tre år efter <strong>SWEA</strong>s start 1979 öppnades vår första<br />

avdelning utanför USA – det var <strong>SWEA</strong> Toronto,<br />

som grundades 1982.<br />

Idag har <strong>SWEA</strong> 70 avdelningar spridda över stora delar av världen,<br />

så när vi flyttar – vilket vi Sweor ofta gör – går det för det mesta<br />

bra att hitta en ny avdelning. Sedan ett antal år har vi också <strong>SWEA</strong><br />

Global, en avdelning för dig som inte har en lokal avdelning i<br />

närheten. Som <strong>SWEA</strong>-medlem tillhör vi alltså en avdelning, som i<br />

sin tur tillhör en av <strong>SWEA</strong>s sju regioner.<br />

Avdelningar kommer och går<br />

För att starta en avdelning måste det finnas ett visst antal entusiastiska<br />

svensktalande kvinnor på plats. Dessa måste vara villiga att<br />

lägga tid och energi på avdelningen. Naturligtvis måste det också<br />

finnas ett genuint intresse av att leva upp till <strong>SWEA</strong>s syften och<br />

vision. Vi kan alla glädjas åt de kvinnor<br />

som under årens lopp har gått i<br />

bräschen och skapat våra avdelningar.<br />

Vi vet också att utan tillräckligt med<br />

medlemmar kan en avdelning inte<br />

fortsätta, utan läggs då ner. Det är<br />

15 avdelningar som sedan 1989 har<br />

lagts ner, fördelade över Europa, Afrika,<br />

Asien, Sydamerika och Nordamerika.<br />

Det har kompenserats av<br />

nya avdelningar på andra orter, och<br />

antalet avdelningar har alltid ökat.<br />

Kerstin Mayberry och<br />

Louise Enhörning<br />

<strong>SWEA</strong> startade i USA, men<br />

hur spreds vi vidare?<br />

1979 grundades den första <strong>SWEA</strong>avdelningen<br />

i Los Angeles i USA.<br />

Agneta Nilsson var den drivande<br />

kraften och med hennes entusiasm<br />

växte <strong>SWEA</strong> i USA. Agneta reste<br />

mycket och hade många vänner runt<br />

om i världen. Det var på så sätt ett antal kvinnor i Toronto hade<br />

hört talas om <strong>SWEA</strong> och vad organisationen stod för.<br />

Agneta bjöds in till ett möte i Toronto i början av 1982. Ett<br />

60-tal intresserade kvinnor trotsade en snöstorm och samlades för<br />

AO Ylva Birgersdotter, Birgitta Baum, Kerstin Mayberry och<br />

förra AO Lisa Quondamatteo på Kerstins 89-årsdag tidigare i år<br />

att lyssna på Agneta som med sitt brinnande intresse, sin glädje<br />

och entusiasm talade om <strong>SWEA</strong> och hennes vision om <strong>SWEA</strong>s<br />

framtid. Alla var begeistrade och beslut fattades om att starta en<br />

avdelning med Birgit Andréasson som ordförande.<br />

<strong>SWEA</strong> Toronto sedan 1982<br />

Den 19 oktober 1982 blev det officiella startdatumet och det<br />

var strax före avdelningens första julmarknad. Den har varit en<br />

årligen återkommande aktivitet tillsammans med alla andra aktiviteter<br />

som vuxit fram genom åren. <strong>SWEA</strong> Toronto har delat<br />

ut stipendier och med hjälp av sina medlemmar bidragit till utvecklingen<br />

av <strong>SWEA</strong> International. Toronto-Swean Louise Enhörning<br />

var internationell ordförande 1988–1990 och Kerstin<br />

Mayberry tog över posten 1990–1993. Maude Vännman var<br />

drivande i arbetet av <strong>SWEA</strong> Internationals stora omorganisation<br />

2003, där våra regioner tillkom och hon var en av de första<br />

regionordförandena. Barbro Westin har varit internationell<br />

sekreterare samt regionordförande. Vi hittar också Sweor från<br />

<strong>SWEA</strong> Toronto i kommittéer och på andra förtroendeuppdrag<br />

inom <strong>SWEA</strong> International. Tack för ert engagemang! F<br />

Margaret Sikkens Ahlquist, <strong>SWEA</strong> Holland, skriver för <strong>Forum</strong> sedan<br />

2022 som en del av sitt uppdrag som <strong>SWEA</strong>s historiker. Hon har en<br />

bakgrund som gymnastiklärare och många års erfarenhet inom den internationella<br />

idrottsrörelsen. Mellan 2012 och 2015 var Margaret <strong>SWEA</strong><br />

Internationals ordförande.<br />

LÄS OM <strong>SWEA</strong> TORONTOS 40-ÅRSJUBILEUM I FORUM NR 3:2022<br />

www.yumpu.com/sv/document/read/67185773/swea-forum-nr-3-2022/18<br />

LÄS <strong>SWEA</strong> TORONTOS JUBILEUMSTIDNING<br />

www.toronto.swea.org/jubileumstidning/<br />

11


<strong>SWEA</strong>S SJU REGIONER SÖKER<br />

ORDFÖRANDE<br />

FÖR PERIODEN 1 MAJ 2024 - 30 APRIL 2026<br />

VILL DU BLI EN AV VÅRA SJU REGIONORDFÖRANDE?<br />

En roll som innebär ett dubbelt ansvarsområde: dels som ledamot i <strong>SWEA</strong> Internationals<br />

styrelse, och dels i egenskap av ordförande i den egna regionstyrelsen.<br />

För att vara kvalificerad för uppdraget måste du ha varit avdelningsordförande i minst ett<br />

år och deltagit i åtminstone ett regionmöte. Du ska delta i <strong>SWEA</strong> Internationals<br />

styrelsemöten en till två gånger per månad och organisera regionstyrelsens<br />

månadsmöten, utbildningar och arbete. Då du behöver vara<br />

tillgänglig för rådgivning mellan möten och medverka<br />

i projekt både på regional och internationell nivå,<br />

krävs gott om tid för uppdraget.<br />

Du ska också närvara vid regionmötet, internationella<br />

årsmötet, världsmötet samt om möjligt vid<br />

<strong>SWEA</strong> Internationals stipendieutdelningar.<br />

Du som söker ska brinna för <strong>SWEA</strong> och ha<br />

• erfarenhet av att leda och hålla många bollar<br />

i luften samtidigt<br />

• tid och flexibilitet, minst 10 timmar/vecka<br />

• lätt för att kommunicera och god förmåga att uttrycka dig<br />

i tal och skrift, både på svenska och engelska<br />

• god kännedom om <strong>SWEA</strong> och våra stadgar och riktlinjer.<br />

Välkommen att skicka in din ansökan<br />

tillsammans med ditt CV och ett<br />

rekommendationsbrev till<br />

valberedning@swea.org senast<br />

den 15 november <strong>2023</strong>.<br />

Kvalificerade sökande kommer att få instruktioner och<br />

intervjuas av valberedningen som bedömer kandidaternas<br />

lämplighet.<br />

Har du frågor eller vill du rekommendera någon till en av<br />

posterna kan du kontakta <strong>SWEA</strong> Internationals valberedning<br />

på e-postadress valberedning@swea.org<br />

12


Övre raden: Tina O'Malley, Pernille Nordström, Helena Berggren, Mita Zell,<br />

Agnetha Hesselius, Pia Lassmann-Menniti, Ursula Hultqvist, Ingrid Reinli, Sofia Solfors<br />

Nedre raden: Eva Steinbach, Catarina Hansson och Katri Olander Serenius<br />

<strong>SWEA</strong> Internationals årsmöte ”Down Under”<br />

AV CHRISTINA HALLMERT • <strong>SWEA</strong> ROM<br />

<strong>SWEA</strong> Internationals tidigare ordförande Christina Hallmert berättar om årets årsmöte som hölls den 25 mars<br />

på Skiff Sailing Club i Sydney, med <strong>SWEA</strong> SAC som värd.<br />

Med sina tre avdelningar Melbourne, Perth och SAC (Sydney,<br />

Adelaide, Canberra) är Australien idag en kontinent som är väl<br />

representerad i <strong>SWEA</strong>. Att styrelsen valde att förlägga det internationella<br />

årsmötet <strong>2023</strong> här sände en positiv signal till avdelningarna<br />

”Down Under”.<br />

<strong>SWEA</strong> SAC tog emot den internationella styrelsen med öppna<br />

armar och arrangerade och bidrog generöst till programmet för<br />

dagarna. Själva årsmötet var förlagt till Manly, Sydneys populäraste<br />

strandområde, på mycket trevliga<br />

Skiff Sailing Club, där styrelsen fick möjlighet<br />

att vara tack vare Kathinka Backman,<br />

som är medlem både i segelklubben<br />

och i <strong>SWEA</strong> SAC. Styrelsen kom dit<br />

med båt från hamnen Circular Quay på<br />

lördagsmorgonen och trots den hotande<br />

regnprognosen blev det uppehåll.<br />

Vid deltagarnas ankomst bjöds det på nybakade,<br />

underbart välsmakande bullar från<br />

det lokala kaféet Fika. Själva möteslokalen<br />

låg praktiskt taget på vattnet, så nog måste<br />

IÅM <strong>2023</strong> gå till historien som<br />

en av de vackraste miljöerna hittills<br />

för ett årsmöte inom <strong>SWEA</strong>.<br />

Under ledning av vår ordförande<br />

Catarina Hansson<br />

genomförde styrelsen det väl<br />

förberedda årsmötet, som<br />

sändes digitalt via Zoom tack<br />

vare ett perfekt samarbete<br />

mellan Sofia Solfors (Kommunikationskommitténs<br />

vice<br />

sammankallande) på plats och<br />

Karin Högman (Kommunikationskommitténs<br />

sammankallande),<br />

som höll i trådarna från Stockholm.<br />

Otroligt glädjande var att hela 15 medlemmar från <strong>SWEA</strong><br />

SAC hade rest till Manly för att vara med på mötet, varav fyra<br />

långväga ifrån: två från Adelaide och två från Canberra. Några särskilt<br />

betydelsefulla representanter för SAC var också närvarande:<br />

Marianne Fancelli, outtröttlig Sverigefrämjare och initiativtagare<br />

till avdelningen, Katarina Bjelkow-Rössel, avgående AO, samt nya<br />

ordföranden Linda Kristensson var alla på plats, precis som Katarina<br />

Prime Linmarker, handläggare för<br />

kultur och kommunikation på Sveriges<br />

ambassad i Canberra.<br />

Efter årsmötet följde en mycket trevlig<br />

lunch på bryggan. Stämningen var<br />

hög och många skratt hördes. Intressanta<br />

samtal och utbyten Sweor emellan ägde<br />

rum under tiden vi åt en god måltid. Vid<br />

slutet av lunchen tackade ordförande Catarina<br />

alla på ett mycket fint och personligt<br />

sätt, och Katarina Bjelkow-Rössel<br />

ville särskilt tacka <strong>SWEA</strong> Internationals<br />

administration och lokalt<br />

även Marianne Fancelli, som arbetade<br />

hårt för att avdelningen<br />

skulle bli verklighet 2019.<br />

Kort sagt, det blev en känslosam<br />

stund av stor uppskattning,<br />

värme och tacksamhet<br />

från alla håll och kanter, varpå en<br />

helt ny medlem i SAC, som var<br />

på sin första aktivitet någonsin,<br />

tyckte att det var helt fantastiskt<br />

och frågade om vi alltid har så<br />

här trevligt i <strong>SWEA</strong>.<br />

Och det har vi ju, eller hur? F<br />

FOTON AV CHRISTINA HALLMERT<br />

13


Årets Svenska Kvinna<br />

ANNE-MARIE EKLUND LÖWINDER<br />

internetpionjär med passion för säkerhet<br />

AV ANNA BRIL • <strong>SWEA</strong> STOCKHOLM<br />

Kommittén för Årets Svenska Kvinna beskriver henne som en av världens främsta it-säkerhetsexperter samt<br />

en outtröttlig folkbildare och en trygg röst i en tid av alltmer digitalisering. Anna Bril har träffat Anne-Marie<br />

Eklund Löwinder.<br />

”Jag tycker det är en<br />

lärdom i sig att misslyckas.<br />

Det är väldigt<br />

sällan som saker blir<br />

helt misslyckade, för det<br />

mesta så tycker jag att<br />

det här var ju jättekul!”<br />

Det är en strålande solig men kylig vårdag när jag besöker Anne-<br />

Marie Eklund Löwinder i hennes våning längst ute på Rindö i Roslagen.<br />

Hon säger att det känns fantastiskt och hedrande att ha<br />

blivit utsedd till Årets Svenska Kvinna.<br />

Anne-Marie utstrålar styrka, beslutsamhet och en smula otålighet.<br />

Hon har dessutom en enorm kunskap om internet, it-säkerhet<br />

och allt tekniskt. Samtidigt berättar hon att det knappast var<br />

med toppbetyg som hon sökte till systemvetenskaplig<br />

linje på Stockholms universitet.<br />

Men det gick ju bra ändå!<br />

Som en av Sveriges främsta experter inom<br />

internet- och säkerhetsfrågor har hon genom<br />

åren mottagit en lång rad utmärkelser och<br />

hon var första svensk att bli invald i Internet<br />

Hall of Fame. Hon har haft uppdrag som<br />

säkerhetschef för Internetstiftelsen, utredare<br />

i svenska statens IT-kommission, och varit<br />

Trusted Community Representative och så kallad<br />

kryptoansvarig (Crypto Officer). Den sistnämnda<br />

rollen innebär att ha en fysisk nyckel<br />

till det som skyddar internets domännamnssystem<br />

– ett register för alla domännamn i hela världen, vilket drivs<br />

av den ideella organisationen ICANN.<br />

När Anne-Marie förklarar säkerhetsproceduren, som sedan 2010<br />

organiseras en gång i kvartalet av ICANN, så känner jag mig nästan<br />

förflyttad till en James Bond-film. De fjorton kryptoan-svariga som<br />

representerar världens olika kontinenter turas om att åka till USA<br />

för att delta i proceduren som ser till att det går att lita på informationen<br />

i internets domännamnssystem; det vill säga att man verkligen<br />

kommer till korrekt adress när man använder nätet.<br />

Genom sin nyckel har de kryptoansvariga tillgång till så kallade<br />

smarta kort som finns i ett särskilt värdefack i de två nyckelcentren i<br />

USA – det ena i El Segundo i Kalifornien och det andra i Culpeper<br />

i Virginia. Anne-Marie reste därför ett antal gånger mellan 2010<br />

och 2022 till den lilla staden Culpeper med nyckeln i bagaget och<br />

genomgick ett exakt och mycket väl övervakat<br />

schema, som bland annat innebar att bli inlåst<br />

i en bur där hennes nyckel användes för att<br />

öppna facket med de smarta korten. För att<br />

ett sökresultat på internet ska vara pålitligt så<br />

behöver det vara signerat med en digital signatur,<br />

vilket borgar för att sökningen inte har<br />

blivit manipulerad på vägen.<br />

2010 var Anne-Marie den enda kvinnan<br />

som fick titeln kryptoansvarig, tillsammans<br />

med 13 män. I november 2022 var hon på sin<br />

sista signering och nu är uppdraget överlämnat<br />

till Pia Gruvö, kryptolog inom Försvarsmakten.<br />

Nu kör Anne-Marie i stället full fart<br />

framåt med föreläsningar och uppdrag i det<br />

egna företaget Amelsec, som hjälper organisationer med informations-<br />

och it-säkerhet.<br />

”Det är viktigt att vi får in fler kvinnor inom it. Många gånger<br />

när jag tittar på konferensprogram och talarlistan så är det bara<br />

män. Det är mer stimulerande när det är blandat. Det här är inte<br />

en teknikfråga utan en samhällsfråga; det handlar om utveckling av<br />

14


hela samhället. Vi behöver it-teknik för bättre klimatomställning,<br />

bättre energiutveckling, bättre och mänskligare tjänster. Då måste<br />

man ha dynamiska team, som innehåller både tjejer, killar, äldre<br />

och yngre, lång och kort erfarenhet, olika referensramar. Det är<br />

först då det kan bli framgångsrikt.”<br />

Anne-Marie delar gärna med sig av råd. ”Ta reda på mer! Informations-<br />

och it-säkerhet är ett område med stora möjligheter och<br />

brist på kompetens. Lär dig mer! Ju mer du lär dig desto säkrare<br />

blir du som användare; självförtroendet ökar och risken att drabbas<br />

av någonting minskar.”<br />

EU lägger för närvarande fram ett lagförslag som i folkmun kallas<br />

ChatControl, alltså att staten ska kunna gå in och lyssna på kommunikation<br />

i människors personliga chattar. Man vill förhindra spridandet<br />

av barnpornografi, men kritiker menar att det är integritetskränkande.<br />

Anne-Marie vill gärna se en större debatt runt frågor som rör<br />

internet och ChatControl-lagen. Hon menar att EU håller på att<br />

reglera sönder internet. ”Första steget bör inte vara att reglera utan att<br />

förstå och till exempel istället standardisera.”<br />

Jag frågar Anne-Marie vad hon har för tankar kring AI, artificiell<br />

intelligens. ”Sverige har många framstående AI-forskare och om vi<br />

ska behålla vården och skolan i Sverige när färre ska försörja fler så<br />

kan artificiell intelligens bidra till att minska arbetsbördan genom<br />

smart utveckling av verksamheten. Ett bra exempel är radiologer<br />

som analyserar röntgenbilder och har en viss träffsäkerhet. När AI<br />

läser av en röntgenbild har den också en viss träffsäkerhet, så tillsammans<br />

får de ett suveränt resultat.”<br />

Jag undrar hur länge internet kommer att hålla – om det finns<br />

risk att det en dag bara kollapsar? ”Paul Mockapetris, som uppfann<br />

domännamnssystemet på 80-talet, tänkte att det skulle fungera för<br />

ungefär tre miljoner domäner. Det är svårt att säga hur länge systemet<br />

kommer att hålla. Jag tror inte att det kommer att krascha av<br />

tekniska skäl, men däremot finns riskerna på den politiska sidan<br />

– det vill säga att man begränsar internet, som till exempel Kina<br />

gör. Det innebär att man bara får tillgång till en del av internet när<br />

man till exempel googlar i Kina. Det brukar kallas för splinternet när<br />

vissa program inte finns tillgängliga, eller filternet när man blockerar<br />

Facebook och Twitter. Ett annat hot är bottlenet, när man drar ner<br />

på hastigheten på internet så att program inte fungerar.”<br />

Anne-Maries livsmotto är att aldrig säga nej. Visst har det hänt<br />

att även hon har sagt nej till saker, men inte särskilt ofta. ”Jag brukar<br />

tänka att det fixar sig. Och även om det skulle gå åt fanders så<br />

vad är det värsta som kan hända? Jag dör ju inte av det, utan då har<br />

jag ju lärt mig någonting. Jag tycker det är en lärdom i sig att misslyckas.<br />

Det är väldigt sällan som saker blir helt misslyckade, sen<br />

kan det bli mer eller mindre bra, men för det mesta så tycker jag att<br />

det här var ju jättekul!” F<br />

DOMÄNNAMNSSYSTEMET (DNS) är en av<br />

internets hörnstenar, som gör det möjligt att hitta på<br />

nätet. Högst upp finns rotzonen som organisationen<br />

ICANN ansvarar för. Under rotzonen ligger samtliga<br />

toppdomäner på internet. De uppdateras av olika<br />

organisationer i världen, bland annat Internetstiftelsen<br />

i Sverige som ansvarar för .se och .nu.<br />

ANNE-MARIES TIPS FÖR SÄKRARE<br />

INTERNETANVÄNDNING<br />

• Använd inte samma lösenord överallt, ha unika<br />

lösenord. Gärna en fras som ”mittfinabordavplast”<br />

i stället för komplicerade bokstavskombinationer.<br />

• Om du blir kapad på Facebook, gör en sökning<br />

på ”Mitt Facebook-konto har blivit kapat, vad ska<br />

jag göra?”<br />

• Använd tvåfaktor-autentisering på viktiga program<br />

och appar.<br />

• Använd lösenordshanterare, som t.ex. Bitwarden,<br />

Password1 eller Keypass. Apple har inbyggd<br />

lösenordshanterare.<br />

• Använd inte webbläsaren för att spara lösenord.<br />

• Uppdatera lösenord och programvara, ta bort<br />

program och appar som du inte använder och<br />

logga gärna ut från datorn och mobilen på kvällen.<br />

LENA OLSSON<br />

ANNE-MARIES BÄSTA TIPS<br />

https://www.internetkunskap.se<br />

ANNE-MARIES SOMMARPRAT FRÅN 2022<br />

www.sverigesradio.se/avsnitt/anne-marie-eklund-lowinder-sommarprat-2022<br />

ANNE-MARIE I SOCIALA MEDIER<br />

Twitter: @amelsec<br />

LinkedIn: Anne-Marie Eklund Löwinder<br />

LÄS MER OM ÅRETS SVENSKA KVINNA<br />

www.swea.org/stipendier/ask-arets-svenska-kvinna/<br />

15


Kronprinsessan Victoria<br />

och Prins Daniel i Australien<br />

AV MARIANNE FANCELLI • <strong>SWEA</strong> SYDNEY<br />

I februari besökte Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel Australien<br />

och Nya Zeeland för att stärka de svenska handelskontakterna<br />

med de båda länderna. Besöket omfattade Canberra, Sydney,<br />

Wellington och Hamilton.<br />

”Den gröna omställningen är en röd tråd genom hela det här<br />

besöket”, sa kronprinsessan vid ett av sina många framträdanden.<br />

Trots det krävande programmet såg kronprinsessparet lyckliga och<br />

avspända ut och berättade att de snart vill komma tillbaka tillsammans<br />

med sina barn för att visa dem vår unika flora och fauna –<br />

koalorna inte minst.<br />

Vi var många som fick förmånen att träffa kronprinsessan vid<br />

en mottagning för svenskkolonin på takterrassen hos Sydney<br />

Museum of Contemporary Art. Stämningen var på topp denna<br />

ljumma sommarkväll, med Sydneys välkända operahus som vinjett<br />

i bakgrunden. Svenska skolans barn sjöng vackert och kunde<br />

även glädja sig åt att få skaka hand med kronprinsessparet.<br />

<strong>SWEA</strong>s internationella ordförande Catarina Hansson hade flugit<br />

in från Perth och berättade om Donationsprojekt Ukraina för<br />

kronprinsessan, som även intresserat konverserade med många av<br />

de svenska organisationernas representanter.<br />

Närvarande var även Sveriges nye ambassadör Pontus Melander<br />

och flera av de svenska honorärkonsulerna liksom många av våra<br />

medlemmar från <strong>SWEA</strong> Melbourne och <strong>SWEA</strong> Sydney Adelaide<br />

Canberra. Det blev ett fint tillfälle att knyta närmare och fler<br />

<strong>SWEA</strong>-kontakter denna minnesvärda kväll. F<br />

Svenska skolans barn och lärare fick tillfälle att träffa kronprinsessparet<br />

16<br />

IO Catarina Hansson träffade Kronprinsessan Victoria,<br />

till vänster i bakgrunden Marianne Fancelli


Donationsprojekt Ukraina<br />

HÖGTIDLIG ÖVERLÄMNING TILL BEREDSKAPSLYFTET<br />

AV EVA WISSTING • <strong>SWEA</strong> TORONTO<br />

KARIN HÖGMAN<br />

Malin Leffler, Prinsessan Christina och Catarina Hansson<br />

Den 13 mars bjöd <strong>SWEA</strong> International och Beredskapslyftet<br />

in till en högtidlig överlämning av den största<br />

donationschecken i <strong>SWEA</strong>s historia. I advokatbyrån<br />

Roschiers lokaler vid Brunkebergstorg i Stockholm<br />

överlämnade vår internationella ordförande Catarina<br />

Hansson tillsammans med vår hedersordförande<br />

Prinsessan Christina, fru Magnuson, den insamlade<br />

summan på 1 070 000 kronor.<br />

Förutom Beredskapslyftets styrelseordförande<br />

Malin Leffler och Fredrik Hillelson, VD Novare och<br />

medgrundare till Beredskapslyftet och initiativtagare<br />

till Ukrainian Professional Support Center, fanns även<br />

Ukrainas ambassadör Andrii Plakhotniuk och hans<br />

hustru Victoria på plats.<br />

”Tack vare medlemmarnas engagemang, kreativitet<br />

och outtröttliga arbete har vi nått ett fantastiskt<br />

resultat”, konstaterade Catarina Hansson. ”Därför<br />

vill jag också tacka alla mina <strong>SWEA</strong>-systrar runt om i<br />

världen!” F<br />

LÄS MER OM DONATIONSPROJEKT UKRAINA<br />

www.swea.org/storsta-donationen-i-sweas-historia/<br />

VILKEN SVENSK KVINNA<br />

TYCKER DU HAR SATT SVERIGE PÅ KARTAN<br />

UTOMLANDS?<br />

Läs mer och nominera till Årets Svenska Kvinna 2024<br />

www.swea.org/stipendier/ask-arets-svenska-kvinna/<br />

17


ERFARENHETER FRÅN<br />

Donationsprojekt Ukraina<br />

AV EVA WISSTING • <strong>SWEA</strong> TORONTO<br />

ut en högre deltagaravgift. Ett sådant här tillfälle är utmärkt för att<br />

bjuda med en väninna som kanske vill gå med i <strong>SWEA</strong>.<br />

Vad har du för tips och råd till andra?<br />

Se inte insamlingar som tiggeri, utan våga satsa och våga utmana<br />

både dig själv och andra och gör det på ett engagerande och uppmuntrande<br />

sätt, för att få andra delaktiga och vilja vara med och ge.<br />

Det är också viktigt att redovisa resultatet efter insamlingen, så att<br />

de som bidragit ser den positiva effekten. Då vill man vara med igen.<br />

Vill du lägga till något mer?<br />

Jag tror att Donationsprojekt Ukraina på ett nytt sätt har öppnat<br />

våra ögon för hur starka vi Sweor är tillsammans och hur vi<br />

verkligen kan göra skillnad och oerhörd nytta ute i världen. Denna<br />

sida av <strong>SWEA</strong> ska vi visa utåt mycket mer och jag hoppas att vi<br />

framöver kommer att ha många fler globala insamlingar som blir<br />

”största någonsin”.<br />

HELÉN WANNHEDEN<br />

Susanne Franzén visar sina tavlor för bland andra Anki Mattson Nilsson<br />

Konstvernissage med<br />

bokföredrag<br />

HELÉN WANNHEDEN, <strong>SWEA</strong> MALMÖ<br />

Berätta lite om era insamlingsaktiviteter!<br />

Jag och två av mina kreativa väninnor och <strong>SWEA</strong>-systrar, Susanne<br />

Franzén, som är konstnär, och Marie Lindström, som<br />

är författare, anordnade tillsammans en konstvernissage med<br />

bokföredrag hemma hos Susanne, i hennes lägenhet centralt i<br />

Malmö. Susanne skänkte även en av sina tavlor, som lottades ut.<br />

Det blev en eftermiddag som genererade över 3 200 kr!<br />

Vad fungerade bra?<br />

Kombinationen att det blev en så levande, personlig och kreativ<br />

tillställning. Susanne kunde ställa ut sina tavlor och berätta om sin<br />

konstnärsresa, samtidigt som Marie ramade in allt så fint med att<br />

läsa ur två av sina böcker. En riktig win-win situation, att både lyfta<br />

två Sweor och samtidigt göra det för ett gott ändamål! Att vara i<br />

hemmiljö lade dessutom till det där lilla extra myset en kall höstdag.<br />

Vad har ni dragit för lärdomar inför framtida projekt?<br />

Eftersom det var så lyckat och uppskattat kommer vi att bredda<br />

konceptet nästa gång och då bjuda in fler, både utställare (konst,<br />

böcker, musik) och gäster. Därmed kommer vi också att kunna ta<br />

Handgjorda smycken<br />

SOLVEIG ANELLI, <strong>SWEA</strong> MALMÖ<br />

Berätta lite om era insamlingsaktiviteter!<br />

I höstas arrangerade jag<br />

en <strong>SWEA</strong> Malmö-kväll i<br />

centrala Malmö, i Caroline<br />

Svedbom-boutiquen, som<br />

säljer handgjorda smycken.<br />

Vi erbjöds bubbel och tilltugg<br />

samt 10 % rabatt och<br />

100 kr per person gick<br />

oavkortat till Ukrainas<br />

barn. Jag har under åren arrangerat<br />

liknande projekt,<br />

bland annat modevisningar i<br />

olika boutiquer, där vi Sweor<br />

själva visat kläderna, vilket<br />

har varit mycket uppskattat.<br />

Det är viktigt med både<br />

seriösa och flärdfulla program<br />

och att ta ut en avgift,<br />

som antingen går till avdelningen<br />

eller till ett förutbestämt<br />

projekt, som hjälp<br />

till Ukrainas barn.<br />

Caroline Svedboms handgjorda smycken<br />

18


Vad har du för tips och råd till andra?<br />

Det är viktigt att vara väl förberedd på alla eventualiteter samt att<br />

återkoppla och hålla kontakt med företag och institutioner – till<br />

exempel för att bekräfta hur många som är anmälda.<br />

Äppelplockning<br />

MARIE STRÖM<br />

CECILIA WETTSTAM, <strong>SWEA</strong> MALMÖ<br />

Berätta lite om era insamlingsaktiviteter!<br />

Agneta Staaf och Britta Hammargren<br />

Äppelplockning i vår trädgård i<br />

Minnesberg, strax söder om Svedala,<br />

ingick i vårt planerade höstprogram<br />

och är en aktivitet vi har<br />

haft flera år. Styrelsen bestämde i<br />

början av hösten att inkomsterna<br />

från denna aktivitet fick bli ett av<br />

våra bidrag till Donationsprojekt<br />

Ukraina. Aktiviteten har varit<br />

återkommande i några år och uppskattas<br />

av många medlemmar. De<br />

tycker om att komma ut på landet<br />

och plocka äpplen och umgås.<br />

Vad har ni dragit för lärdomar<br />

inför framtida projekt?<br />

Vi kunde ha marknadsfört lite<br />

mer att det var insamling till<br />

Ukraina. Det är viktigt att sprida<br />

information inom avdelningen<br />

vad insamlingen går till, i alla kanaler<br />

som finns och flera gånger.<br />

Företagsmässa med<br />

superlotteri<br />

MONICA TINGGÅRD, <strong>SWEA</strong> MARBELLA<br />

Berätta lite om era insamlingsaktiviteter!<br />

Vi började med spontana insamlingar på våra nätverksluncher,<br />

promenader etcetera. Vi beslutade oss också för att återuppta vår<br />

företagsmässa, som vi inte har kunnat ha på ett antal år på grund<br />

av pandemin. Vi bestämde i ett tidigt skede att överskottet från<br />

mässan skulle gå till Donationsprojekt Ukraina. Vi planerade även<br />

för en fundraising-middag, som vi dessvärre fick ställa in på grund<br />

av för få anmälningar. Jag hade tiggt ihop ett tiotal fina gåvor från<br />

sponsorer, vilka vi skulle auktionera ut under middagen. Men då<br />

middagen inte blev av kontaktade jag sponsorerna för att höra om vi<br />

kunde behålla deras gåvor och auktionera ut dem vid annat tillfälle,<br />

vilket de sa ja till. Vi gjorde därför ett speciellt event i samband<br />

med vår företagsmässa, där vi auktionerade ut de dyraste gåvorna<br />

samt arrangerade ett superlotteri för de andra gåvorna. Det var väldigt<br />

viktigt för våra sponsorer att vi inte blandade ihop deras gåvor<br />

med det vanliga lotteriet som vi brukar ha på <strong>SWEA</strong>-mässan.<br />

Marbellas styrelse 2022 Rozita Andersson, Anna-Karin Bergman,<br />

Monica Tinggård, Malin Kågeman, Ulla Lindeen och Lena Hedendahl<br />

Hur gjorde ni för att sprida information om projektet?<br />

Vi gick ut med det i våra sociala medier, via mina månadsbrev, informerade<br />

på våra nätverksluncher, kickoffer och vandringar. Jag<br />

hade också tät kontakt med våra tre svenska magasin här på Costa<br />

del Sol, vilka skrev om vårt projekt.<br />

Vad var svårt eller utmanande i arbetet med insamlingen?<br />

Det jag upplevde som problem var när vi skulle planera för vår företagsmässa.<br />

Den hade legat i träda i några år på grund av pandemin.<br />

Jag trodde att det bara var att plocka upp de företagsnamn som vi<br />

hade på listan från tidigare och köra igång. Det visade sig att så inte<br />

alls var fallet. Många av företagen hade helt enkelt försvunnit från<br />

marknaden under pandemin, så det var bara att börja på ny kula.<br />

Jag ska villigt erkänna att jag var ganska nervös när hösten närmade<br />

sig och vi inte alls hade fått tag i tillräckligt många utställare. Men<br />

efter idogt arbete lyckades vi få ihop det och mässan blev en succé<br />

även om vi inte fick lika många besökare som vi har haft tidigare<br />

om åren. Det är bra att ta med sig att det kan ta tid att bygga upp<br />

en tradition igen efter ett längre uppehåll. Men nu finns det en<br />

fantastisk grund för <strong>2023</strong> års företagsmässa.<br />

Vad har ni dragit för lärdomar inför framtida projekt?<br />

För egen del lärde jag mig att det tar mer tid i anspråk än vad man<br />

tror att driva ett dylikt projekt. Trots att jag drivit många stora internationella<br />

projekt i mitt yrkesliv, så är det lätt att glömma bort<br />

den insats som behövs, främst då tidsmässigt.<br />

Vad har du för tips och råd till andra?<br />

Först och främst är det ju viktigt att styrelsen tar sig an projektet<br />

med entusiasm; det innebär trots allt ganska mycket jobb att dra<br />

igång en insamling som denna. Sedan är informationen till medlemmarna<br />

otroligt viktig och att försöka få dem engagerade i projektet<br />

är guld värt.<br />

Vill du lägga till något mer?<br />

Jag tycker det är fantastiskt att vi lyckades få ett så bra resultat.<br />

Tack vare fint samarbete med Marbellas kommun kunde vi låna<br />

lokaler gratis. Vi fick totalt ihop 7100 euro. 3154 euro kom via<br />

privata sponsorer och enskilda Sweor och 3946 euro kom från<br />

en del av överskottet från mässan. Jag vill också gärna nämna<br />

att en enskild Marbella-Swea bidrog med hela 1150 euro. Helt<br />

otroligt! F<br />

19


<strong>SWEA</strong> INTERNATIONALS STIPENDIATER<br />

<strong>2023</strong> ÅRS SIGRID PASKELLSTIPENDIAT<br />

AMI-LOUISE JOHNSSON –<br />

en sensationell begåvning i<br />

konstens tjänst<br />

AV KATARINA AGORELIUS • <strong>SWEA</strong> ROM<br />

”Ami-Louise visar en sensationell begåvning på ett solistiskt ovanligt<br />

instrument” skriver juryn i sin motivering. ”Violan är min musikaliska<br />

röst” förklarar <strong>SWEA</strong> Internationals stipendiat i scenkonsterna.<br />

Den 22-åriga altviolinisten/violasten Ami-<br />

Louise Johnsson tilldelas Sigrid Paskells<br />

stipendium i scenkonsterna <strong>2023</strong> om<br />

15 000 USD. Av ett stort antal ansökningar<br />

från unga avancerade instrumentalmusiker<br />

föll juryns val på henne med motiveringen:<br />

”Juryn för Paskellstipendiet ger <strong>2023</strong> års<br />

stipendium till altviolinisten Ami-Louise<br />

Johnsson. Ami-Louise visar en sensationell<br />

begåvning på ett solistiskt ovanligt instrument.<br />

Hennes musicerande är lyhört med<br />

enastående teknisk färdighet och en stark<br />

personlig uttrycksvilja. Juryn ser fram emot<br />

att följa Ami-Louise Johnssons utveckling<br />

och bidrag till den svenska och internationella<br />

musikscenen.”<br />

Efter 13 års violinstudier vid Lilla<br />

Akademiens Musikskola i Stockholm inledde<br />

Ami-Louise vid 18 års ålder, 2019,<br />

kandidatutbildningen på Guildhall School<br />

of Music & Drama i London, där hon efter<br />

en tid bytte instrument och fann ”sin röst”<br />

i altviolinen/violan. När covidpandemin<br />

bröt ut fem månader senare fick hon fioloch<br />

violalektioner via Zoom men sedan en<br />

tid tillbaka är hon på plats igen i London.<br />

Hösten <strong>2023</strong> inleder hon masterutbildningen<br />

vid samma skola.<br />

I konstens tjänst<br />

Ami-Louise har en ledig dag när vi möts i<br />

ett videosamtal och en kompis från Stockholm<br />

är på besök, vilket hon säger ger<br />

henne en ”hemmakänsla”. Det är en mjuk<br />

och konstnärligt mogen ung kvinna jag talar<br />

med. Jag ber om ett uttalande till pressmeddelandet<br />

om att hon tilldelas Paskellstipendiet<br />

och får genast bekräftelse på att<br />

detta är en stor artist, då hon ställer sig<br />

själv åt sidan, i konstens tjänst: ”Jag tycker<br />

att det är jättehärligt att min musik har<br />

nått ut till juryn. Det betyder jättemycket<br />

att violan, som är ett rätt ovanligt instrument<br />

för solospel, har lyckats få folk att<br />

känna någonting.” Hon förklarar att hon<br />

inte är intresserad av att visa upp sig själv,<br />

utan vill dela med sig av det hon känner när<br />

hon spelar.<br />

Stipendiet till studier<br />

När det går upp för Ami-Louise att stipendiet<br />

i år uppgår till hela 15 000 USD<br />

och inte 10 000 som utannonserat, blir<br />

hon väldigt glatt förvånad: ”Oj, det visste<br />

jag inte…”. Stipendiet kommer att användas<br />

till studier vid skolan, men även till<br />

mästarklasser.<br />

”Normal” musiker<br />

”Hemmakänslan”, som hon får när hon<br />

är med sin svenska kompis, är något<br />

Ami-Louise behöver som motpol till sitt<br />

liv i den krävande musikvärlden. Hon<br />

involveras helt och hållet i musiken som<br />

hon arbetar med och slukas upp av allt<br />

det som händer i London, men ibland vill<br />

hon bara vara ”normal”, ta det lugnt och<br />

vara i naturen hemma i Stockholm. De<br />

här två sidorna säger mycket om vem hon<br />

är, om hon så spelar eller är med vänner,<br />

förklarar hon.<br />

Bach-fas<br />

På skolan hålls emellanåt orkester- och<br />

kammarmusikveckor, medan studenterna<br />

under andra veckor får tid för sig själva för<br />

att öva och ta lektioner under dagen. Ami-<br />

Louise övar på sitt instrument mellan två<br />

och fyra timmar om dagen och lägger också<br />

tid på att studera noter. Hon tycker särskilt<br />

mycket om att spela kammarmusik, något<br />

hon får göra mycket på Guildhall. ”Violan<br />

behöver instrumentkompisar, så det är<br />

bra att vi får arbeta mycket med kammarmusik”,<br />

säger hon. Även om det går i faser,<br />

tycker hon nog mest om att spela Bach: ”Jag<br />

har varit i en Bach-fas väldigt länge nu.”<br />

Från violin till viola<br />

Ami-Louise började spela fiol när hon var<br />

fem år gammal. Hennes mamma, som<br />

kommer från Japan, lät henne en sommar i<br />

det asiatiska landet prova på pianolektioner<br />

enligt Suzukimetoden, men det var inget<br />

för henne – hon gillade mer att spela fiol.<br />

När de kom tillbaka till Stockholm började<br />

hon på Lilla Akademien och där studerade<br />

hon fiol i hela tretton år. Ingen i familjen är<br />

musiker, men alla är mycket intresserade<br />

av såväl musik och opera som balett och de<br />

följer Ami-Louise och är glada att hon har<br />

slagit in på den banan. Hon blev antagen på<br />

Guildhall som violinist, men när de skulle<br />

sätta ihop stråkkvartetter saknades violaster<br />

och en lärare frågade om någon ville<br />

prova att spela viola i stället. Ami-Louise<br />

tyckte att det lät spännande, för hon hade<br />

länge varit nyfiken på detta instrument.<br />

MELISANDE LOCHAK<br />

20


Allt eftersom blev det uppenbart för henne<br />

att detta var hennes ”musikaliska röst”,<br />

förklarar hon, och 2020 bytte hon helt och<br />

hållet instrument.<br />

Ta hem nya idéer<br />

Nu vill hon börja frilansa som kammarmusiker<br />

och resa mycket. En fördel med att<br />

vara musiker är att man får se olika platser<br />

och träffa och spela med så många olika<br />

människor runt om i världen, säger hon.<br />

Hon vill samla på sig idéer för att bilda en<br />

festival i Sverige, där hon kan bjuda in sina<br />

musikervänner och även hennes många vänner<br />

som arbetar med konst och utställningar,<br />

som en plats “för alla”. F<br />

VAD ÄR EN ALTVIOLIN?<br />

Altviolin är ett stråkinstrument i violinfamiljen som är lite större än violinen.<br />

Strängarna är lite längre och stråken lite grövre och detta ger en fyllig<br />

och mörk klang. Altviolinen, som också kallas viola eller altfiol, är vanligast<br />

som orkesterinstrument<br />

LÄS MER OM SIGRID PASKELLS STIPENDIUM<br />

www.swea.org/stipendier/paskell-stipendiet/<br />

<strong>2023</strong> ÅRS INTERKULTURELLA STIPENDIAT<br />

Doktoranden JULIA SAHLSTRÖM<br />

sprider kunskap om Förintelsen,<br />

konflikter och rasism<br />

AV PAULA F HASSELGREN • AO <strong>SWEA</strong> GÖTEBORG<br />

Mottagaren av Agneta och Gunnar Nilssons stipendium för studier av interkulturella relationer <strong>2023</strong> är Julia<br />

Sahlström, doktorand i historia vid Stockholms universitet. Göteborgs avdelningsordförande Paula Hasselgren är<br />

en av stipendiets jurymedlemmar och berättar om årets val av stipendiat.<br />

Julia Sahlström skriver just nu på sin<br />

avhandling om judars minnen och erfarenheter<br />

av Förintelsen under den tidiga efterkrigstiden,<br />

1945-1966. Stipendiepengarna<br />

gör att hennes önskan om att studera en<br />

termin i Oxford kan förverkligas.<br />

Juryns urvalsarbete<br />

Det är alltid roligt när vi som jurymedlemmar<br />

får ta del av stipendieansökningarna<br />

som kommit in. Vi kastar oss mer eller<br />

mindre över dem och läser och begrundar<br />

självklart alltid väldigt noga. Vissa år är det<br />

svårt att välja och vissa år är det av någon anledning<br />

lättare. För att vi över huvud taget<br />

skall titta på en ansökan måste den självklart<br />

vara fullständig, vilket betyder att alla bilagor<br />

som vi efterfrågar måste finnas med.<br />

När det gäller det interkulturella stipendiet<br />

finns det till exempel krav på att man har en<br />

grundexamen från ett svenskt universitet och<br />

att man dessutom har konkreta planer för<br />

sina interkulturella studier genom att kontakt<br />

har etablerats med en institution på ett<br />

utländskt universitet. Den kontakten måste<br />

självklart också kunna styrkas, till exempel<br />

med antagningsbevis eller inbjudningsbrev.<br />

Vi begär också att stipendiaten skall vara<br />

villig att dela med sig av sina erfarenheter<br />

till <strong>SWEA</strong> genom att till exempel hålla ett<br />

föredrag för en enskild förening eller genom<br />

<strong>SWEA</strong>-podden.<br />

Livslångt intresse<br />

Julia har nästan så länge hon kan minnas<br />

varit intresserad av mänskliga rättigheter så<br />

att valet föll på statskunskap när hon skulle<br />

börja på universitetet var väldigt naturligt<br />

och när hon hittade masterprogrammet<br />

”Förintelse och folkmordsstudier” var det<br />

ett enkelt val. Intresset för att lyfta minoritetsproblematik<br />

har samtidigt vuxit<br />

sig stark. Att Julias föräldrar är advokater<br />

och arbetar med mänskliga rättigheter och<br />

alltid har betonat vikten av att lagen ska<br />

vara lika för alla har givetvis också påverkat<br />

hennes val. Hon har fått privilegiet<br />

att träffa och samtala med Förintelseöverlevande,<br />

som Magda Eggens och Emerich<br />

21


<strong>SWEA</strong> INTERNATIONALS STIPENDIATER<br />

Roth, och lyssna till deras historier vilket<br />

självklart har berört henne djupt.<br />

Flera examina<br />

Det har hunnit bli en hel del studier och<br />

examina för Julia, som förutom det som<br />

redan nämnts även har en examen i retorik.<br />

Parallellt med sin forskning håller hon<br />

dessutom på att läsa in en kandidatexamen<br />

i judiska studier vid Lunds universitet eftersom<br />

hon anser att fördjupade kunskaper om<br />

judaistik kompletterar hennes forskningsinriktning<br />

på Förintelsen.<br />

Arbete och engagemang<br />

Julia har inte bara studerat, hon har även<br />

hunnit med att arbeta både akademiskt och<br />

ideellt i sitt 34-åriga liv. Innan hon blev doktorand<br />

arbetade Julia bland annat som utredare<br />

på Brottsförebyggande rådet med en<br />

regeringsrapport om antisemitiska hatbrott.<br />

Det arbetet tog henne runt i Sverige för att<br />

på olika platser intervjua judar som blivit<br />

utsatta för antisemitiska hatbrott. Arbetet<br />

innebar också att hon gjorde intervjuer med<br />

polis, rättsväsende och gärningspersoner<br />

och det är därför väldigt förståeligt hur<br />

hennes forskning kom att bli inriktad på judars<br />

minne och erfarenheter av Förintelsen.<br />

När jag pratar med Julia trycker hon gång<br />

på gång på hur starkt hennes intresse för<br />

mänskliga rättigheter och minoritetsproblematik<br />

är och det är lätt att känna att<br />

hennes passion för ämnet är väldigt djup.<br />

Julia är medgrundare till organisationen<br />

Mass Violence Awareness Initiative<br />

där hon arbetat under flera år<br />

för att sprida kunskap om olika folkmord,<br />

konflikter och rasism. Vidare så<br />

har Julia haft ett starkt intresse för integration<br />

och nyanlända ungdomar och<br />

hon har även varit med och grundat ett<br />

projekt där hon tillsammans med en annan<br />

projektledare skapade ett program<br />

som gav nyanlända inspiration till hur<br />

de kunde bli entreprenörer. Utöver de<br />

organisationer som Julia själv har grundat<br />

har hon bland annat varit engagerad<br />

i Utrikespolitiska föreningen i Uppsala<br />

och Amnesty Internationals lokala gren<br />

i Uppsala. Dessutom har hon hunnit<br />

praktisera på FN:s flyktingorgan i Israel.<br />

Framtiden<br />

Efter disputationen som ser ut att ske<br />

nästa år, ser Julia sig själv som forskare<br />

och historiker. Hon tycker att det är väldigt<br />

inspirerande att få träffa många spännande<br />

människor och som historiker är<br />

det alltid givande att utforska och lära sig<br />

av det förflutna.<br />

Vid sidan om sitt studerande och<br />

sina olika engagemang är Julia också en<br />

hängiven styrketränare. Hon berättar<br />

att det självklart känns skönt och är viktigt<br />

att kroppen får sitt när det annars<br />

lätt blir mycket stillasittande. Ytterligare<br />

ett intresse som vuxit sig allt starkare är<br />

trädgårdsarbete, framför allt vid familjens<br />

lantställe. Hon säger sig ha ärvt intresset<br />

från sin mamma och mormor och hoppas<br />

att hon i framtiden skall få en egen<br />

trädgård att pyssla med.<br />

Tack & grattis!<br />

Slutligen kan jag, som jurymedlem,<br />

bara konstatera att vi återigen har funnit<br />

en mycket värdig mottagare av det fina stipendium<br />

som Agneta och Gunnar Nilsson<br />

lade grunden till för över trettio år sedan,<br />

så varmt tack till Agneta och Gunnar<br />

och likaså varmt grattis till Julia! F<br />

LÄS MER OM INTERKULTURELLA STIPENDIET<br />

www.swea.org/stipendier/interkulturella-stipendiet/<br />

<strong>2023</strong> ÅRS LITTERATURSTIPENDIAT<br />

SVEA LARSON sätter fokus på<br />

svenskors USA-migration<br />

AV EVA WISSTING • <strong>SWEA</strong> TORONTO<br />

Svea Larsons tvärvetenskapliga forskning kring svenska kvinnors<br />

migration till USA och återflytt till Sverige är ett viktigt komplement<br />

till tidigare migrationsforskning som mest handlat om män, menar juryn<br />

i sin motivering.<br />

Svea Larson är doktorand i skandinaviska<br />

studier vid University of Wisconsin –<br />

Madison. I sin avhandling undersöker<br />

hon kulturella, materiella och emotionella<br />

aspekter hos kvinnliga svenska migranter<br />

mellan 1880 och 1940, samt deras roll som<br />

kulturbärare. Hon tilldelas 15 000 USD<br />

för sin forskning.<br />

22


Intresset för Sverige<br />

Som svenskättling har Svea alltid haft ett<br />

intresse för Sverige och svenska språket.<br />

Hon förklarar att många amerikaner har<br />

svårt att uttala hennes väldigt svenska<br />

namn. ”Jag är ofta tvungen att förklara<br />

min familjebakgrund, så det har stärkt<br />

mitt intresse för svenska språket och kulturen”,<br />

säger hon. Under en studieperiod<br />

i Frankrike träffade hon en svensk, vilket<br />

ledde till flera Sverigebesök och senare<br />

har hon även tillbringat ett år som au<br />

pair i Sverige.<br />

Kvinnliga migranter<br />

Under tiden i Sverige började Svea fundera<br />

på sin egen familjehistoria, med både<br />

mor- och farföräldrar som migrerade från<br />

Sverige till USA. ”Många kvinnor, inklusive<br />

några i min släkt, kom till USA och<br />

jobbade i amerikanska hushåll. Mycket har<br />

skrivits om migranternas erfarenheter, men<br />

inte så mycket om dem som kom tillbaka<br />

till Sverige”, förklarar Svea.<br />

”Under året jag jobbade som au pair,<br />

pratade jag ofta med folk som sa ungefär att<br />

’jag hade en farmor som reste till Amerika<br />

och jobbade som piga eller kokerska eller på<br />

hotell, men kom tillbaka efter några år’. Det<br />

var en situation som jag inte hade tänkt på. På<br />

historielektionerna i skolan i USA fokuserar<br />

vi på de människor som kom och upplevde<br />

den amerikanska drömmen, inte på dem som<br />

senare återvände till sina ursprungsländer.”<br />

Svea kan också relatera till de känslor som<br />

kan komma när man varit utomlands och<br />

sedan återvänder. ”Jag har känt hur det är att<br />

vara i ett nytt land och sedan hur det känns<br />

när man kommer hem och inser att man inte<br />

är densamma, känslan av att befinna sig mellan<br />

kulturer och länder. Jag började undra<br />

varför min släkt stannade i USA – och hur<br />

det var för dem som återvände.”<br />

Mellan 1880-1940 migrerade många<br />

kvinnor ensamma till USA och det var<br />

en tid när resandet började gå snabbare.<br />

”Det var en viktig tid för kvinnor som<br />

sökte nya sociala och ekonomiska roller,<br />

både inom traditionellt kvinnliga områden<br />

som hushållsvetenskap och inom<br />

andra yrken. Det var en tid av rörelse: nya<br />

politiska system, ny teknologi, nya konsumtionsmönster<br />

och urbanisering.”<br />

Viola Carlson är en central person i<br />

Sveas forskning. ”Violas båda föräldrar var<br />

svenska, men hon föddes i USA. När hon<br />

var tio år reste familjen tillbaka till Karlskoga<br />

och på grund av andra världskriget<br />

blev de fast där. Viola saknade USA i hela<br />

sitt liv; jag tror att hon aldrig kände sig helt<br />

hemma i Sverige. Till slut fick hon veta att<br />

hon kunde behålla sitt amerikanska medborgarskap<br />

och fick möjlighet att åka hem.<br />

Hon lämnade många hushållsapparater,<br />

kryddor och kläder till arkivet i Karlstad<br />

(Svenska Migrationscentret, tidigare<br />

Emigrantregistret). Jag har haft kontakt med<br />

hennes dotter, som också har flyttat mellan<br />

USA och Sverige flera gånger.”<br />

Mat och kokböcker<br />

Svea har också ett stort intresse för mat.<br />

”Jag är superintresserad av handskrivna<br />

kokböcker från tidigt 1900-tal. Kokböckerna<br />

visar kvinnornas värld på ett unikt<br />

sätt. Matlagning är en av mina hobbyer, så<br />

det är super för mig att komma bort från<br />

LÄS MER OM LITTERATURSTIPENDIET<br />

www.swea.org/stipendier/litteraturstipendiet/<br />

datorn och prova deras recept ibland!” Svea<br />

berättar att hon kan längta efter mat från<br />

både USA och Sverige och beskriver att<br />

denna längtan är en kraftfull utgångspunkt<br />

för att förstå migranters erfarenheter och<br />

betydelsen av hemlängtan.<br />

Att göra forskningen tillgänglig utanför<br />

den akademiska världen är något som Svea<br />

brinner för. Hon förklarar att det inom forskningen<br />

av folklore läggs stor vikt på ”deltagande<br />

forskning”, så kallad participatory<br />

research. Forskningen handlar inte bara<br />

om att samla berättelser och information,<br />

utan även om att samarbeta med de grupper<br />

som studeras. ”<strong>SWEA</strong> är en bra start<br />

för mig!” menar hon, och fortsätter: ”Jag<br />

blev verkligen överraskad över stipendiet.<br />

Det hjälper mig att stanna längre i Sverige<br />

under sommarperioden för att avsluta<br />

besök på arkiv och i museisamlingar, vilket<br />

jag uppskattar jättemycket. Under de sista<br />

månaderna kommer mitt projekt vara mer<br />

fokuserat på mat och gamla handskrivna<br />

kokböcker. Jag vill hyra en stuga i ett par<br />

veckor och prova att laga rätter på en gammal<br />

järnspis för att bättre förstå matens<br />

materiella kvaliteter.”<br />

Tack!<br />

Svea vill rikta ett stort tack till alla Sweor<br />

för stödet ”Om det finns Sweor som har<br />

familjehistorier om immigration till USA<br />

är jag alltid intresserad av att höra dem! Sådana<br />

muntliga historier och levande traditioner<br />

och personliga samlingar innehåller<br />

så rik och kraftfull information.” F<br />

Rumsförmedlingen är en service av<br />

Sweor för Sweor med representanter<br />

på ett 60-tal orter runt om i världen!<br />

www.swea.org/rumsformedling/<br />

23


Våraktiviteter hos <strong>SWEA</strong> Rivieran<br />

AV ANTOINETTE NILSSON, ORDFÖRANDE<br />

Vårens aktiviteter hos <strong>SWEA</strong> Rivieran inleddes med en Mimosavandring<br />

i Tanneron i februari. På bilden framför det vackert blommande<br />

mimosaträdet står Karin Möller, Margit Davidsson, Ann-Sofi<br />

Sandblom och Marianne Tedenryd-Olsson.<br />

I februari firades semmeldagen då Annika Stjernberg, Anna Tholozan,<br />

Catharina Strang, Karin Wahlström, Anneth Nilsson, Ann-Sofi Sandblom<br />

lät sig väl smaka.<br />

FOTON AV ANTOINETTE NILSSON<br />

Konstnärerna Gabriella Legillon,<br />

Maja Ajlholm, Maria<br />

Neime, Loo Mathews,<br />

Monica All samt Karin<br />

Wahlström (ej på bild) bjöd<br />

på vernissage i mars. Författaren<br />

Birgitta Lindqvist<br />

invigde konstutställningen<br />

samt höll ett par dagar senare<br />

ett föredrag för oss om<br />

livets berg-och-dalbana. F<br />

Kickoff hos <strong>SWEA</strong> Marbella<br />

AV ELIN SUNDSTRÖM, ORDFÖRANDE<br />

I mitten av april höll den nya styrelsen för <strong>SWEA</strong><br />

Marbella stor kickoff med ett 50-tal deltagare.<br />

Styrelsen tillsammans med frivilliga skapade fantastiska<br />

skandinaviska tapas och välkomnade nya medlemmar<br />

på en förträff innan andra medlemmar och<br />

gäster anslöt.<br />

Svensk Damtidning var på plats för ett mingelreportage<br />

och Jenny Velvet och Diana Tillström underhöll gästerna<br />

med skönsjungande toner. Styrelsen höll också i ett quiz<br />

om Spanien och det var många som inte visste att det är<br />

olagligt att köra bil i flipflops här i Marbella. Lokala företag<br />

med svensk anknytning hade donerat nästan 40 vinster<br />

till ett lotteri där intäkterna traditionsenligt ska gå till välgörande<br />

ändamål.<br />

Det var fantastiskt att känna sammanhållningen och den<br />

positiva stämningen när så många kvinnor med svensk anknytning<br />

sammanstrålade för att nätverka och umgås tillsammans. Det var också<br />

fint att se hur nya medlemmar välkomnades av de mer erfarna och det knöts många<br />

nya kontakter under kvällen. F<br />

FOTON AV ULRICA COOPER OCH ULLA LINDEEN<br />

24<br />

Jenny Velvet underhöll med sång


Susanne Berglund med<br />

Sweor på "Måla & skåla"<br />

Medlemsvård HOS <strong>SWEA</strong> MALLORCA<br />

AV EVA WISSTING • <strong>SWEA</strong> TORONTO<br />

Avdelningsordförande Susanne Berglund berättar hur <strong>SWEA</strong> Mallorca arbetar för att medlemmarna ska trivas<br />

samtidigt som nya medlemmar ska kunna hitta <strong>SWEA</strong> och vilja bli Sweor.<br />

Vad är viktigast för att Mallorca-Sweorna ska<br />

trivas?<br />

Jag tror att det viktigaste är att vi är tydliga med att vi kvinnor<br />

stöttar och ställer upp för varandra. Vi är ett nätverk som bryr oss!<br />

Alla är välkomna och alla har en plats hos oss. Vi undviker negativt<br />

skvaller.<br />

Hur gör ni för att svenska kvinnor på Mallorca<br />

ska upptäcka <strong>SWEA</strong>?<br />

Vi använder Facebook och Instagram, webbsidan och nyhetsbrev<br />

via e-post och försöker att jobba mycket med bilder från våra event,<br />

så att man verkligen kan känna vad man missar om man inte är<br />

med. Vi har kul!<br />

Vad är viktigast för att Sweor ska trivas med sina<br />

uppdrag och vilja bli aktiva?<br />

Nu har ju denna styrelse bara jobbat i ett år, så vi är i uppstarten.<br />

<strong>SWEA</strong>-lunch på svenskägda hotellet Feliz i El Terreno<br />

Vi kommer att börja söka hjälp hos våra medlemmar framöver,<br />

men eftersom vi i dagsläget har många nya medlemmar så jobbar vi<br />

detta år på att lära känna varandra mer.<br />

Vilka aktiviteter är mest populära?<br />

Mingel känns som det som flest vill gå på. Då kan man prata med<br />

många och gå runt lite som man själv vill – till skillnad från en<br />

lunch till exempel. Men att kombinera luncher med utflykter och<br />

mingel är nog ändå det bästa.<br />

Har ni någon särskild aktivitet som betyder<br />

mycket?<br />

På påsklunch och julmiddag får även respektive delta; det känner<br />

vi betyder mycket för våra medlemmar. Då träffas även Sweornas<br />

partner, vilket är otroligt uppskattat. Man får en större förståelse<br />

för hur viktigt nätverket <strong>SWEA</strong> är.<br />

Vilka kommunikationsvägar är viktigast?<br />

Alla olika kommunikationsvägar samverkar – sociala medier, nyhetsbrev,<br />

webbsidan, event och personliga möten. Det börjar med<br />

en inbjudan och när man väl deltar så blir det ju ofta så att den<br />

personen tar med sig en väninna nästa gång. Men Facebook och<br />

Instagram tillsammans med möten ”IRL” är nog de som har mest<br />

genomslagskraft.<br />

Vad är ert bästa tips till andra <strong>SWEA</strong>avdelningar?<br />

Det är nog viktigt att få in några nya medlemmar varje år. Om man<br />

är den enda som är ny på ett event kan man kanske känna sig lite<br />

ensam – speciellt om de övriga medlemmarna har känt varandra<br />

under många år. Då kan det vara bra att fylla på med nya, så att<br />

det blir en bra gruppdynamik. Det kan ju även vara bra om man<br />

behöver påfyllning i styrelsen. F<br />

25


CHRISTINA KEIGHREN<br />

I främre raden initiativtagarna<br />

Mona Horvath (tvåa från vänster)<br />

och Lisa Quondamatteo (tvåa<br />

från höger).<br />

Shero Flower Tribute<br />

<strong>SWEA</strong> TORONTO UPPMÄRKSAMMAR INTERNATIONELLA KVINNODAGEN<br />

AV EVA WISSTING • <strong>SWEA</strong> TORONTO<br />

I samband med internationella kvinnodagen den 8 mars lanserade <strong>SWEA</strong> Toronto Shero Flower Tribute, genom<br />

att kombinera blommor och konst för att lyfta fram kvinnor i den offentliga konsten.<br />

Sedan 2018 blomstersmyckar Interflora i Sverige kvinnliga namngivna<br />

skulpturer runt om i landet på internationella kvinnodagen,<br />

för att uppmärksamma att de endast utgör en bråkdel av den offentliga<br />

konsten. Det finns fler liknande initiativ runt om i Europa<br />

och världen, och i år har <strong>SWEA</strong> Toronto tagit konceptet även till<br />

Kanada.<br />

Visst finns det kvinnliga skulpturer, men de flesta är generiska<br />

och gestaltar till exempel ”kvinnlighet”, ”moderskap” eller ”skönhet”,<br />

till skillnad från manliga skulpturer, som oftast gestaltar en<br />

specifik, namngiven person.<br />

”I Sverige utgör namngivna kvinnor endast 10 % av skulpturerna<br />

i offentliga miljöer”, berättar avdelningsordförande<br />

Lisa Quondamatteo. ”När vi började leta efter en staty att<br />

uppmärksamma här i Toronto, så hittade vi inte en enda namngiven<br />

kvinnlig staty.”<br />

För att ändå gå vidare med projektet valdes den vackra skulpturen<br />

Endless Bench av Lea Vivot som föreställer två mödrar med<br />

tre barn. Skulpturen står framför Hospital for Sick Children i<br />

centrala Toronto. Till internationella kvinnodagen i år smyckades<br />

skulpturen med färgsprakande blomsterarrangemang skapade av<br />

The Garden Club of Toronto.<br />

Den 8 mars klockan 12.00 samlades ett 40-tal personer –<br />

Sweor, förbipasserande och nyfiken sjukhuspersonal – och den<br />

svenske generalkonsuln Lars Henriksson höll ett tal.<br />

Idén till Shero Flower Tribute föddes för ett par år sedan i den<br />

lokala <strong>SWEA</strong> Art-gruppen, med Lisa Quondamatteo och Mona<br />

Horvath i spetsen. PR-ansvarig Birgit Cole har varit drivande och<br />

flera Sweor har hjälpt till, bland annat med förberedelser och med<br />

att dela ut lila tulpaner till förbipasserande kvinnor.<br />

Syftet med Shero Flower Tribute är att hylla alla ”sheroes” (she<br />

+ heroes) i våra liv och lyfta fram betydelsen av kvinnliga förebilder<br />

i samhället genom den offentliga konsten. F<br />

MER OM LEA VIVOTS SKULPTUR:<br />

www.leavivot.com/endless-bench<br />

FOTON AV LISA QUONDAMATTEO<br />

26<br />

Cia Leander, Birgit Cole och Ylva Dahl


<strong>SWEA</strong> INTERNATIONALS<br />

WEBBINARIER<br />

Upptäck våra intressanta webbinarier!<br />

Missa inte våra intressanta och spännande webbinarier som du<br />

som Swea har tillgång till oavsett var i världen du befinner dig. Varje<br />

tillfälle startar med en halvtimmes mingel där vi umgås online över<br />

avdelningsgränserna. Visst är det fantastiskt att på så vis uppleva<br />

vår världsvida vänskap!<br />

Alla webbinarier finns tillgängliga i efterhand:<br />

www.swea.org/vara-kanaler/webbinarier/<br />

Axplock från tidigare webbinarier<br />

Svenskar i Världen med Cecilia Borglin<br />

Svenskar i Världen förbereder sig för ett intensivt år med fokus på<br />

Utlandssvenskarnas parlament den 20 juni. Generalsekreterare Cecilia Borglin<br />

är med oss under kvällen och avslöjar vad mer som utlandssvenskarna kan<br />

förvänta sig av SVIV under <strong>2023</strong>.<br />

Har du idéer om ämnen och<br />

föreläsare till kommande<br />

webbinarier?<br />

Kontakta Jenny Lyskawa:<br />

jlyskawaswea@gmail.com<br />

Vanliga problem för utlandssvenskar<br />

Hur kan UD bistå svenskar som hamnar i nöd utomlands? Vilken uppgift har<br />

UD:s reserekommendationer? Emelie Rennerfelt, kansliråd och chef för UD:s<br />

konsulära grupp, ger information och vägledning.<br />

Kvinnohälsa med överläkare Isis Amer-Wåhlin<br />

En kvinnas liv består av många olika faser då vi påverkas av våra hormoner.<br />

Hur ser dessa faser ut? Kan vi säkerställa hälsa genom vår livsstil? Hur<br />

påverkas vi av miljön? Välkommen att möta Isis Amer-Wåhlin, överläkare i<br />

gynekologi och obstetrik med särskilt intresse för kvinnans hormonella hälsa<br />

och funktionsmedicin.<br />

KOMMANDE WEBBINARIER<br />

Juni<br />

8 <strong>SWEA</strong> Art: Skissning<br />

September<br />

fler tillkommer under hösten<br />

7 Årets Svenska Kvinna Anne-Marie Eklund Löwinder<br />

13 Angelica Persson om textilkonstnären Märta Måås-Fjetterström<br />

20 Bokklubb EMA: Björnjägarens döttrar av Anneli Jordahl<br />

28 <strong>SWEA</strong> Art: Fotografi<br />

Oktober<br />

3 <strong>SWEA</strong> Skriver<br />

12 <strong>SWEA</strong> Art<br />

26 Pensioner med Monica Zettervall från Pensionsmyndigheten<br />

Vill du vara med<br />

och skapa <strong>SWEA</strong><br />

Internationals<br />

webbinarier?<br />

Vi behöver personer som<br />

vill hjälpa till med allt från<br />

idéer till kommande innehåll,<br />

vara moderator, bidra<br />

med tekniskt stöd, jobba<br />

med videoredigering samt<br />

administrativt ansvarig.<br />

Ingen tidigare erfarenhet<br />

krävs; det räcker att du är<br />

intresserad och vill lära dig!<br />

Hör av dig till Jenny Lyskawa:<br />

jlyskawaswea@gmail.com<br />

Vill du leda<br />

webbinariegruppen?<br />

Vi söker ny ansvarig för<br />

webbinariegruppen. För mer<br />

information och ansökan:<br />

https://shorturl.at/cyOY8<br />

November<br />

30 Bokklubb EMA: I munkens skugga av Helena Thorfinn<br />

27


Sweor på resa genom Umbrien<br />

AV MONICA VESTERGREN • <strong>SWEA</strong> FLORIDA<br />

I mitten av april sammanstrålade 42 förväntansfulla Sweor från USA och Europa i den pittoreska staden Spoleto<br />

i italienska Umbrien. Med det charmiga hotellet San Luca som utgångspunkt gjordes dagsutflykter till historiska<br />

städer, vingårdar, olivoljefarmer och restauranger.<br />

Vår guide Elizabeth Cederholm (<strong>SWEA</strong><br />

Rimini), som bott i Italien och arbetat som<br />

researrangör i mer än 50 år, hade skapat ett<br />

innehållsrikt program för en vecka med kultur,<br />

historia, mat och vin – samt lite shopping.<br />

Spoleto har byggnadsminnen från antiken,<br />

medeltiden och renässansen och<br />

staden är också känd för sin operafestival,<br />

Festival dei due Mondi, som hålls varje sommar.<br />

När vi var där var det ännu vår och<br />

ganska kyligt. Under en promenad i Spoletos<br />

kullerstensgränder hittade vi en butik<br />

som sålde italienska kashmirplagg och flera<br />

av oss slog till på en värmande poncho.<br />

De andra städerna vi besökte under<br />

veckan var alla högt belägna och vi nådde<br />

stadskärnorna med bergbana, rulltrappa<br />

eller hiss. Ny teknik blandas med antik<br />

byggnadskonst.<br />

Perugia, Umbriens huvudstad, har anor<br />

sedan etruskernas tid. I Collegio del Cambio<br />

beundrade vi fresker av Perugino, Rafaels<br />

lärare. Perugia är också känt för Baci-choklad<br />

och för universitetet, där många utländska<br />

ungdomar studerar italienska.<br />

I Orvieto hänfördes vi av den enorma<br />

domkyrkan med sina fresker av Fra Angelico<br />

och Luca Signorelli. Leonardo da Vinci<br />

besökte kyrkan sex gånger för att söka inspiration<br />

till Sixtinska kapellets tak.<br />

Resans höjdpunkt var besöket i Assisi,<br />

den helige Franciskus födelsestad och ett<br />

viktigt pilgrimsmål för katoliker. Vi guidades<br />

i den berömda basilikan av broder Theodor,<br />

en dansk före detta sjöman, som gick i kloster<br />

vid 50 års ålder. Han tolkade symboliken i<br />

Giottos fresker för oss och pekade också ut<br />

Mussolinis vapensköld på golvet.<br />

Under bussresorna mellan utflyktsmålen<br />

berättade Elizabeth om Italiens historia, från<br />

etruskerna till nutid, och om vardagslivet<br />

för italienarna – bland annat fick vi veta att<br />

Italien har flest skatter i Europa.<br />

Vart vi än tittade ut från bussfönstret<br />

såg vi vyer som hämtade ur en resebroschyr.<br />

Cypresser, pinjeträd och berg. Medeltida<br />

byar i rosa och gult högt uppe på kullarna.<br />

Det stod inte bara kultur och historia<br />

på programmet – vi lärde oss också att laga<br />

italiensk mat, bland annat den umbriska<br />

specialiteten, korven mazzafegato (som betyder<br />

”ta död på levern”). Vi trängde in oss<br />

i köket på den familjeägda gården Castello<br />

di Pupaggi, där det låg fläskkött och diverse<br />

inälvor i stora tråg. Slaktaren skar upp ingredienserna<br />

i bitar, som skulle malas. Korvskolan<br />

fortsatte ute på gårdsplanen där färsen<br />

stoppades i skinn och knöts till korvar.<br />

Medan korvar och fläsk sedan grillades<br />

över öppen eld lärde vi oss att handla en perfekt<br />

korv. Den ska endast innehålla kött, salt<br />

och peppar – inte utfyllnad eller E-nummer<br />

och absolut inte askorbinsyra, vilket betyder<br />

att grisarna matats med fiskmjöl, som ger korven<br />

en konstig bismak. Vi slog oss ned vid ett<br />

långt, rustikt bord och snart låg nygrillade<br />

korvar på våra tallrikar. Det smakade ljuvligt<br />

– och vi visste exakt vad som fanns i korven!<br />

Efter den bastanta lunchen for vi vidare<br />

till en olivoljefarm och provsmakade olika<br />

oljor. Till skillnad från vin är olivoljan bättre<br />

ju yngre den är. Olika tilltugg serverades till<br />

oljan och vi blev så proppmätta efter korv,<br />

sidfläsk, vin, olivolja, ost och tryffelsnittar<br />

att vi avbokade kvällens restaurangbesök<br />

och nöjde oss med en Aperol Spritz i hotellets<br />

mysiga lounge.<br />

Under veckan besökte vi inte mindre än<br />

tre vingårdar, där vi provade några av Italiens<br />

bästa viner, bland annat det berömda Sagrantino<br />

som görs på en antik druva, som<br />

bara finns i Umbrien. Och naturligtvis bjöds<br />

vi också på en väldoftande tryffelmiddag,<br />

eftersom tryffel är en annan av Umbriens<br />

kulinariska specialiteter.<br />

Sista kvällen åt vi avskedsmiddag med<br />

pärlhöna på menyn. Otroligt gott! Efter desserten<br />

tackade vi Elizabeth för en oförglömlig<br />

vecka med upplevelser och aktiviteter,<br />

som hade varit svåra att genomföra på egen<br />

hand. Som avskedsgåva fick hon en present<br />

från vår favoritbutik i Spoleto, en pälskantad<br />

kashmircape – helt i Elizabeths eleganta<br />

italienska stil.<br />

Morgonen därpå skingrades vi, 42<br />

Sweor, och begav oss till våra hemländer.<br />

Vi tog med oss nya intryck, kunskaper och<br />

vänskaper, och kanske, åtminstone i mitt<br />

fall, ett något utökat midjemått – men det<br />

är det värt, och det döljs effektivt under min<br />

nya kashmirponcho! F<br />

FOTON AV MONICA VESTERGREN<br />

28<br />

Anneli Lagerberg och Adina Kruijssen lunchar<br />

framför Orvietos domkyrka


Nils och Huldas tioårsjubileum 1908<br />

Familjerna Almstrum och Nilson ca 1950<br />

Kusinerna Jan, Bonnie och Vicki på<br />

familjens gård i Nebraska 1960<br />

SLÄKTTRÄFF med svenska rötter<br />

AV EVA WISSTING • <strong>SWEA</strong> TORONTO<br />

I somras sammanstrålade Austin-Swean Vicki Almstrum med ett 30-tal släktingar – kusiner med föräldrar, barn<br />

och barnbarn – alla svenskättlingar. Under en helg med vikingatema blev det många kära återseenden, olika<br />

aktiviteter och självklart Små grodorna.<br />

En blåsig sommardag i mitten av juni förra<br />

året träffades ett 30-tal svenskättlingar i<br />

Lindenwood Park i Fargo, North Dakota.<br />

Det var Austin-Swean Vicki Almstrum och<br />

hennes släktingar som rest till Fargo från<br />

olika delar av USA – från Texas, Kalifornien,<br />

Minnesota, Nebraska och Washington<br />

– samt ända från Litauen, för att träffas<br />

över en helg och fira sitt svenska ursprung.<br />

Släktträffen anordnades av barnbarn till<br />

Axel Nilson och hans fru Elsie (född Barton).<br />

Axels föräldrar Hulda och Nils utvandrade<br />

från Sverige till USA på 1860-talet.<br />

Vickis farmor Judith var Axels yngre syster.<br />

Det var ett fullspäckat program på<br />

temat vikingar. Men allra mest uppskattade<br />

Vicki att få tillfälle att träffa alla. Det<br />

blev många kära återseenden med minnen<br />

från barndomen.<br />

”Det var fint att träffa alla, särskilt alla<br />

barn och barnbarn. Eftersom vi inte ser<br />

varandra så ofta var det skönt att höra hur<br />

alla har det.”<br />

Träffen hölls utomhus med picknick,<br />

frågesport och en omröstning om vem<br />

som var mest vikingalik. Vicki och hennes<br />

svenska man Torgny fick frågor av nyfikna<br />

barn om Sverige och svenska språket. De<br />

fick även tillfälle att lära släktingarna några<br />

svenska ord och sånger, inklusive Små<br />

grodorna och de demonstrerade hur dansen<br />

ska gå till.<br />

Vickis farfar, Bror Hjalmar Almström<br />

– sedermera Bill Harrison Almstrum<br />

– kom från Billesholm, utanför Helsingborg,<br />

till USA 1911. Även Vickis farmors<br />

och morfars föräldrar kom från Sverige till<br />

USA, redan under 1800-talet. Men Vickis<br />

pappa och hans systrar lärde sig aldrig<br />

svenska. Deras föräldrar tyckte att de<br />

skulle fokusera på det engelska språket<br />

när de tagit sig till Amerika. När Vicki<br />

växte upp blev hon allt mer nyfiken på<br />

Sverige och sitt svenska ursprung.<br />

Under hennes första fem år bodde<br />

familjen på den bondgård söder om Oakdale<br />

i Nebraska som farfar Bill hade införskaffat<br />

och som Vickis pappa hade tagit över. Senare<br />

flyttade familjen till Arizona och det var<br />

där Vicki utbildade sig och tog en masterexamen<br />

i matematik vid Arizona State University.<br />

Efter några års arbete fick hon 1983<br />

ett stipendium och deltog i en konferens i<br />

Paris för att därefter besöka vänner i Sverige.<br />

Väl i Sverige fick hon arbete på Philips och<br />

blev kvar i fyra år. Hon började då plugga<br />

svenska, som hon idag talar flytande. Det var<br />

där hon träffade Torgny Stadler, som hon<br />

skulle komma att gifta sig med.<br />

Det är ingen slump att det var just svenska<br />

sånger och Små grodorna som Vicki och<br />

Torgny bidrog med till festligheterna i Fargo.<br />

De två träffades när båda satt med i en<br />

kommitté som tog fram ett sånghäfte och<br />

lekar till en avdelningsutflykt i skärgården.<br />

Släkten har redan planerat nästa träff,<br />

som ska gå av stapeln i juli 2024 i Seattle.<br />

Alla uppmuntras att dela med sig av bilder<br />

och information om släkten, bland annat<br />

genom en Facebookgrupp.<br />

“Det är väldigt kul att ha den här Facebookgruppen,<br />

där vi kan dela bilder och händelser.<br />

Där har vi delat ganska mycket; det har<br />

varit väldigt givande”, säger Vicki, som hoppas<br />

kunna vara med igen nästa år i Seattle. F<br />

VICKI ALMSTRUM<br />

Vickis kusin Bonnie hälsar välkommen<br />

Kusin Jan samt Nils och Huldas yngsta döttrar Bonnie och Linda<br />

(som är de två flickorna längst fram i mittersta bilden ovan)<br />

tillsammans med en kusin från Barton-släkten<br />

29


NY DIREKTÖR för Sveriges<br />

enda kulturhus utomlands<br />

AV SVENSKA INSTITUTET<br />

PATRICK MILLER<br />

Sara Arrhenius är ett känt ansikte från den svenska konstvärlden. Sedan januari är hon ny direktör<br />

för Svenska institutet i Paris och här berättar hon vad hon ser fram emot i sin nya roll och vad<br />

som är på gång framöver inom institutet.<br />

Sara Arrhenius kommer senast från en tjänst som rektor för Kungliga<br />

Konsthögskolan i Stockholm. Dessförinnan var hon chef för<br />

Bonniers konsthall 2005–2017 och direktör för IASPIS, Konstnärsnämndens<br />

internationella utbytesprogram, 2000–2005. Hon<br />

har även en lång karriär bakom sig som kulturskribent, konstkurator<br />

och författare i Sverige och internationellt.<br />

Vad är dina intryck hittills av SI Paris?<br />

Efter min första månad på plats så är jag så imponerad av SI Paris fantastiska<br />

verksamhet. Det vackra palatset i Paris hjärta är en underbar plats<br />

för ett möte mellan svensk och fransk kultur – med stora möjligheter.<br />

Vad händer under <strong>2023</strong> på SI Paris?<br />

Under våren sätter vi fokus på Lars Norén som är aktuell i<br />

Frankrike genom både uppsättningar och utgivningar; till exempel<br />

så kommer Comédie-Française att uppmärksamma Norén i<br />

vår. På institutet visar vi en utställning som tidigare visats på Nationalmuseum,<br />

men vi har också ett ambitiöst program med samtal<br />

och högläsningar. Här kommer vi särskilt att skapa kontakter<br />

med franska regissörer och teatrar som kan vara relevanta också<br />

framöver för svenska dramatiker.<br />

Till hösten är jag väldigt glad över att kunna introducera den<br />

fantastiska svenska målaren Sara-Vide Ericsson för en fransk<br />

publik. Paris håller på att bli ett nytt energicentrum för den samtida<br />

konsten, så jag tror det kan vara väldigt givande att lyfta fram<br />

den svenska samtida konsten. Här märks redan ett intresse, bland<br />

annat blev den svenske konstnären Tarik Kiswanson nyss nominerad<br />

till ett av Frankrikes mest prestigefyllda konstpris, Prix<br />

Marcel Duchamp.<br />

Vad ser du mest fram emot i det nya uppdraget?<br />

Svenska institutet i Paris är en unik institution och erbjuder fantastiska<br />

möjligheter till möten med det franska kulturlivet. Ett<br />

svenskt kulturhus i ett 1500-talspalats i centrala Paris öppnar<br />

för att placera den svenska kulturen i ett franskt sammanhang.<br />

Att använda den platsen för att skapa ett intresse för svensk kultur<br />

och verka för ett utbyte mellan Sverige och Frankrike ser jag<br />

mycket fram emot.<br />

Vad ser du som dina största utmaningar?<br />

Att få svensk kultur att höras och synas i Paris och i Frankrike där<br />

det finns ett så stort utbud. F<br />

SVENSKA INSTITUTET I PARIS<br />

Svenska institutet i Paris är en del av Svenska institutet och är Sveriges enda kulturhus utomlands.<br />

Verksamheten omfattar konst-, design- och fotoutställningar, filmvisningar, konserter, seminarier,<br />

en permanent konstsamling och ett kafé.<br />

Institutet erbjuder även svenskkurser för vuxna samt organiserar event tillsammans med svenska företag inom kulturella<br />

och kreativa näringar.<br />

De sex gästbostäderna, som genomgick en betydande renovering 2019, är ett uppskattat tillfälligt hem för svenska<br />

forskare och kulturskapare som arbetar med projekt med anknytning till Frankrike.<br />

30


DAGS ATT SÖKA JOBB<br />

i Sverige efter utlandsåren?<br />

JESSICA HILL HOLM • <strong>SWEA</strong> STOCKHOLM<br />

Jessica Hill Holm tipsar om hur du kan lyfta fram<br />

olika utlandserfarenheter, som ökad kulturell<br />

kompetens och förståelse för olika perspektiv, när<br />

du söker arbete i Sverige.<br />

Det kan vara en stor omställning att flytta hem till Sverige efter<br />

att ha bott utomlands i många år. Oavsett om du har bott i ett<br />

annat land för arbete, studier, varit medföljande eller bara för att<br />

utforska en annan kultur, kan återanpassningen till livet i Sverige<br />

vara utmanande.<br />

Att återvända till en plats där allt är bekant men ändå annorlunda<br />

kan vara tufft. Det handlar inte bara om att hitta en ny plats<br />

att bo på och att hitta ett nytt jobb. Det är inte alltid så lätt att<br />

anpassa sig till de förändringar som har skett under tiden du varit<br />

borta och att hantera känslan av att vara annorlunda, att du inte<br />

längre passar in i den svenska kulturen på samma sätt som tidigare.<br />

Dina upplevelser av andra kulturer, andra sätt att tänka och leva,<br />

och andra värderingar har förändrat dig.<br />

Att återvända hem efter att ha varit utomlands kan också<br />

innebära möjligheter att få en ny syn på livet och bredda sitt<br />

perspektiv. Genom att exponeras för nya kulturer och livsstilar<br />

får man ofta en mer öppen och inkluderande syn på världen<br />

liksom en djupare förståelse för olikheter och förhoppningsvis<br />

färre fördomar och tankar om stereotyper.<br />

Hemkomsten kan också vara en chans att dra nytta av de nya<br />

kunskaper och erfarenheter som du har förvärvat under din tid<br />

utomlands. Genom att bidra med nya perspektiv och färdigheter<br />

kan du göra en positiv skillnad i samhället. Det kan i sin tur leda<br />

till en bredare och mer varierad arbetskraft samt ge en mer dynamisk<br />

kulturell dialog.<br />

En av de svårigheter man kan uppleva när man flyttar hem är<br />

att på ett tydligt sätt kunna förmedla utlandserfarenheterna i ett<br />

cv. Det kan handla om hur man ska välja ut de mest relevanta uppgifterna<br />

och samtidigt visa på de unika färdigheter och erfarenheter<br />

som man har förvärvat under tiden utomlands.<br />

Så hur kan du tänka när du anpassar ditt cv när du flyttat hem?<br />

En bra strategi är att ta hänsyn till de krav som finns i Sverige och<br />

anpassa din ansökan så att den stämmer överens med förväntningarna.<br />

Vidare kan du tänka på vilka specifika färdigheter och<br />

erfarenheter som är mest relevanta för jobben som du söker.<br />

Tänk på att det inte alltid handlar om att ha en exakt matchning<br />

med den kravspecifikation som står i en annons. Arbetsgivare<br />

letar efter personer som har rätt inställning, förhållningssätt och<br />

personliga färdigheter. Att visa hur dina internationella erfarenheter<br />

har bidragit till att utveckla och förbättra dina professionella<br />

och personliga färdigheter kan göra stor skillnad och övertyga en<br />

framtida arbetsgivare.<br />

Att flytta hem efter att ha bott utomlands kan vara en utmaning,<br />

men det kan också innebära möjligheter att förnya din<br />

syn på livet och bredda ditt perspektiv. F<br />

TRE SAKER ATT INKLUDERA<br />

I DITT CV<br />

Framhäv dina språkkunskaper<br />

Att bo utomlands ger dig ofta möjlighet att lära dig<br />

ett nytt språk eller förbättra dina tidigare kunskaper.<br />

Det kan vara en stor tillgång på arbetsmarknaden,<br />

särskilt om du söker jobb inom internationella<br />

organisationer eller företag. Se till att inkludera dina<br />

språkkunskaper i ditt cv, både i din sammanfattning<br />

och i din lista över färdigheter.<br />

Lyft fram din kulturella kompetens<br />

Att ha upplevt olika kulturer kan också ge dig en<br />

fördel på arbetsmarknaden. Det visar på förståelse<br />

för andra perspektiv och att du kan arbeta effektivt<br />

med människor från olika bakgrunder. Beskriv dina<br />

erfarenheter på ett sätt som visar din kulturella kompetens,<br />

till exempel genom att beskriva hur du har<br />

anpassat dig till och lärt dig av andra kulturer.<br />

Använd konkreta exempel<br />

För att ge arbetsgivare en bättre förståelse för dina<br />

erfarenheter utomlands, använd konkreta exempel.<br />

Beskriv specifika projekt eller uppgifter som du har<br />

utfört, och hur de har utvecklat dina färdigheter och<br />

din erfarenhet. Det hjälper arbetsgivare att förstå hur<br />

du kan bidra till deras organisation eller företag.<br />

<strong>SWEA</strong> Professional är en av <strong>SWEA</strong>s intressegrupper,<br />

precis som till exempel <strong>SWEA</strong> Art, <strong>SWEA</strong><br />

Skriver och <strong>SWEA</strong> Care. Alla Sweor som är intresserade<br />

av företagande, arbetsliv, yrkesfrågor och karriär<br />

är välkomna till <strong>SWEA</strong> Professional, oavsett om du är<br />

mitt i karriären, funderar på att påbörja en ny karriär,<br />

eller har ett långt yrkesliv med erfarenheter att dela<br />

med dig av.<br />

Mer information om <strong>SWEA</strong> Professional på webben<br />

www.swea.org/intressegrupper/swea-professional/<br />

Jessica Hill Holm, <strong>SWEA</strong> Stockholm, skriver för <strong>Forum</strong> sedan 2022<br />

och arbetar som coach och HR-konsult. Hennes vision är att via coaching<br />

inspirera och utveckla individer och företag till ökad framgång och<br />

hållbarhet. Jessica är ansvarig för <strong>SWEA</strong> Professional Sverige och du<br />

når henne via epost: prof.swea.stockholm@gmail.com<br />

LINDA DAHLQVIST<br />

31


<strong>SWEA</strong>-PODDEN<br />

LIVET SOM SVENSK UTOMLANDS<br />

Varannan onsdag kommer ett nytt avsnitt av <strong>SWEA</strong>-podden:<br />

www.swea.org/vara-kanaler/swea-podden<br />

Du hittar <strong>SWEA</strong>-podden på Spotify, Acast, Apple Podcasts, Google Podcasts och andra<br />

ställen där poddar finns. Prenumerera, dela vidare och ge oss gärna ett betyg i din<br />

podd-app. Podden är öppen för alla att lyssna på!<br />

<strong>SWEA</strong>-podden har hunnit intervjua över 60 svenska<br />

kvinnor som bor eller har bott utanför Sveriges<br />

gränser. Länder vi besökt är bland andra Australien,<br />

Frankrike, Förenade Arabemiraten, Kina,<br />

Libanon, Marocko, Monaco, Papua Nya Guinea,<br />

Sydkorea, USA och Vatikanstaten. Vi samtalar på<br />

svenska förstås och alla har anknytning till Sverige<br />

och svensk kultur.<br />

Hur lyssnar man då? Det bästa är att lyssna i en<br />

app, till exempel i mobilen eller ”paddan”. Exempel<br />

på populära podd-appar är Apple podcasts, Spotify<br />

eller Google podcasts. Du laddar enkelt ner<br />

dem från App Store eller Google Play. Sedan är<br />

det bara att ta på hörlurarna på promenaden eller<br />

till kaffet!<br />

Dela gärna avsnitt med dina vänner! Alla kan lyssna<br />

på <strong>SWEA</strong>-podden, inte bara Sweor. Kanske känner<br />

du någon som är på väg utomlands? <strong>SWEA</strong>podden<br />

ger svar på många frågor om levnadsförhållanden,<br />

jobb, skolor, med mera.<br />

Dela gärna feedback och förslag i vår enkät<br />

http://surl.li/gzkyx<br />

Eller kontakta oss på sweapodden@gmail.com<br />

PODDTIPS<br />

Flytten till Asien gav Jenny Ragnwaldh<br />

möjlighet att starta upp sitt<br />

egna designmärke och idag designar<br />

hon kläder och accessoarer av handplockade<br />

vintagetyger. Jenny berättar<br />

varifrån hon får sin inspiration och tipsar<br />

om hur man skapar en kundkrets i<br />

ett nytt land.<br />

Suzanne Elshut bor i Seattle och<br />

berättar om sin karriär inom HR och<br />

om volontärarbetet som professionell<br />

hundförare. Tillsammans med retrievern<br />

Keb har Suzanne varit med om<br />

otaliga äventyr.<br />

2005 utnämndes Ann-Marie Orler<br />

till en av de första kvinnliga polismästarna<br />

i Sverige. Hon har även arbetat<br />

som polischef för FN:s polisstyrka i<br />

Haiti samt varit medlem av Europarådets<br />

tortyrkommitté under åren<br />

2004-2008.<br />

Mariella Rietschel började danskarriären<br />

i Stockholm men kärleken tog<br />

henne till New York där hon började<br />

arrangera exklusiva fester. Tillbaka<br />

i Stockholm startade hon företaget<br />

WeddingPlanner Stockholm.<br />

32


KRÖNIKAN<br />

AV MALIN LAGER • <strong>SWEA</strong> STOCKHOLM<br />

FELHÖRNINGAR OCH FELSJUNGNINGAR<br />

När jag var liten tyckte jag själv att jag var bra på engelska, trots<br />

att jag växte upp i Sverige och undervisningen sträckte sig till<br />

typ två engelskalektioner i veckan. Varje lördag lyssnade jag på<br />

Trackslistan med Kaj Kindvall och spelade in blandband på kassettbandspelaren.<br />

En av favoriterna var Suzanne Vegas megahit<br />

Luka, som jag glatt nynnade med i, och det var inte förrän långt<br />

in i vuxen ålder som jag insåg vad texten handlade om, nämligen<br />

barnmisshandel! Jag minns hur jag skämdes ända in i ryggmärgen.<br />

Hur kunde jag ha missat detta?<br />

Luka släpptes som singel 1987. Suzanne Vega ville lyfta fram ämnet<br />

barnmisshandel och göra det tillgängligt för en stor publik, ett<br />

mörkt ämne som inte är direkt vanligt i melodiös pop. Den tragiska<br />

berättelsen kontrasterar mot den glada melodin, något jag insett<br />

såhär i efterhand.<br />

En annan världshit som jag sjungit på sen barnsben är Abbas Super<br />

Trouper. Jag har aldrig gjort några djupare reflektioner över sångtexten,<br />

men ändå sett framför mig att den handlar om nån slags övermänniska<br />

eller framgångsrik militärkämpe. När låten firade 40-årsjubileum<br />

häromåret hörde jag några radiopratare i Singapore analysera<br />

texten. Döm om min förvåning när jag insåg att en super trouper är en<br />

gigantisk strålkastare, som används på stora konserter och som kan<br />

lysa upp en hel stadion. Björn och Benny skrev låten efter en intensiv<br />

turnéperiod där de hade tröttnat på att vara i strålkastarljuset.<br />

En legend i sammanhanget är killen som ringde in till ett radioprogram<br />

och ville höra This is the Reebok or the Nike. Programledaren<br />

var smått förvirrad tills han insåg att det handlade om den italienska<br />

gruppen Coronas världshit The Rhythm of the Night.<br />

Idag är det egentligen lyxigt lätt att undvika en feltolkad sångtext.<br />

Snipp snapp har du hela texten på skärmen, vilket är eoner snabbare<br />

än att gå till biblioteket och låna Vispop. I vissa appar kan<br />

du läsa texten samtidigt som du lyssnar. Trots dessa finesser sker<br />

det fortfarande missförstånd, och via en snabb sökning på nätet<br />

kan man hitta knasroliga exempel på missuppfattade textrader.<br />

Felhörningar är lika vanliga bland personer som lyssnar på sitt<br />

modersmål, så det har inte alltid med språkförbistringar att göra.<br />

Släpp skämskudden och bjud på dina bästa feltolkningar, för du<br />

kommer snabbt att inse att du är långt ifrån ensam om att ha hört<br />

fel. Världen över finns det folk som fortfarande tror att Bryan<br />

Adams sjöng om sin första våta dröm sommaren -69, när det faktiskt<br />

handlade om något så oskyldigt som en gitarr. F<br />

Malin Lager, <strong>SWEA</strong> Stockholm, skriver för <strong>Forum</strong> sedan 2016<br />

och arbetar som frilansjournalist. Efter 18 år i New York, London,<br />

Luxemburg och Singapore har hon vänt på perspektivet och utforskar<br />

världen med Gotland som utgångspunkt.<br />

KLASSISKA FELHÖRNINGAR<br />

”I can see clearly now, Lorraine is gone”<br />

Rätt text: ”I can see clearly now, the rain is gone”<br />

(I can see clearly now, Johnny Nash)<br />

”It doesn’t make a difference if we’re naked or not”<br />

Rätt text: ”It doesn’t make a difference if we make it or not”<br />

(Living On A Prayer, Bon Jovi)<br />

”See that girl, watch her scream, kicking the dancing queen”<br />

Rätt text: ”See that girl, watch that scene, digging the dancing queen”<br />

(Dancing Queen, Abba)<br />

33


Det svenska körundret<br />

AV MI KARLSSON BERGKVIST • <strong>SWEA</strong> STOCKHOLM<br />

Har du hört talas om ”det svenska körundret”? Mi Karlsson Bergkvist, tidigare inspicient för Sveriges Radios<br />

Symfoniorkester, har träffat körledaren Karin Skogberg Ankarmo för att prata om vad uttrycket egentligen betyder<br />

och varifrån det kommer.<br />

Karin Skogberg Ankarmo är körledare i Kungsholms kyrka sedan<br />

2001 samt konstnärlig ledare för Stockholms gosskör sedan femton<br />

år. Hon har arbetat med körer under lång tid och har en mycket<br />

god kunskap om, och erfarenhet av, svensk körverksamhet.<br />

Karin menar att grunderna för det svenska körundret skapades<br />

under 1800- och 1900-talen. ”Kyrkan har naturligtvis haft ett<br />

starkt inflytande – med vår typ av gudstjänst, där hela församlingen<br />

sjunger med i psalmerna. Men även det faktum att de flesta<br />

kyrkor genom tiderna har haft konserter, och att dessa numera inte<br />

behöver vara knutna till religionen, har påverkat utvecklingen.”<br />

Föreningsverksamheternas framväxt i Sverige har även de<br />

haft en avgörande betydelse, menar Karin, eftersom de skapade<br />

många körer.<br />

”Gemensamhet och sociala möten har varit två av ledorden<br />

i körverksamheten och förklarar varför människor har sökt sig<br />

till körlivet. Jag upplever också att sjunga i en kör blev något av<br />

1800-talets motsvarighet till att man skulle kunna spela piano. Jag<br />

tror att studentlivet och sångtraditionen som skapades på universiteten<br />

också har en avgörande del i utvecklingen i att förankra körerna<br />

i Sveriges kultur.”<br />

Karin berättar att det tidigare var obligatoriskt att sjunga<br />

psalmer under skolans morgonsamling och att alla därför kunde<br />

några psalmer. Detta har helt och hållet försvunnit idag. Den<br />

svenska musiktraditionen urholkas och personer med kanske bara<br />

ett par veckors utbildning i musikämnet slussas ut för att undervisa.<br />

Detta får naturligtvis negativa konsekvenser och oftast får<br />

eleverna inte ens möjlighet att lära sig den mest grundläggande<br />

sång- och musikkunskapen. Karin menar att kompetensen att läsa<br />

noter är som att lära sig alfabetet.<br />

Trots det här växer körverksamheten tack och lov på egen hand.<br />

Kyrkan kan kör och sång på ett sätt som skolorna inte längre kan<br />

erbjuda. Idag är statusen att vara med i en kör mycket hög i Sverige.<br />

Karin jämför körverksamheten bland barn och ungdomar med<br />

motsvarande status för idrott i det amerikanska samhället.<br />

”Att sjunga i kör är lite grann som sport; laget måste samarbeta<br />

för att nå resultat. Det finns statistik som visar att det finns<br />

600 000 personer i Sverige som sjunger i kör. Vissa är naturligtvis<br />

kanske med i flera körer. Barn och ungdomar idag har full koll på<br />

vilka körer som gäller och som är mer prestigefulla än andra. Jag<br />

märker stor skillnad i inställning idag jämfört med när jag började<br />

arbeta med gosskören för femton år sedan. Då kom killarna och sa<br />

generat att de inte ville att jag skulle tala om för någon att de sjöng<br />

i kören eller dela bilder på sociala medier där de var med. Men det<br />

här förändrades snabbt! Nu är de stolta och det är prestigefyllt att<br />

vara med – något de skryter om.”<br />

Karin fortsätter att förklara: ”Jag tror att det till stor del beror<br />

på tv-program som Idol och Melodifestivalen. Att vara kille och<br />

sjunga är inte längre något man skäms över, tvärtom.”<br />

Många av dem som sjungit i barn- och ungdomskörer fortsätter<br />

att sjunga även i vuxen ålder, i kör eller som solister – vissa<br />

professionellt och andra som hobby.<br />

En av ikonerna inom svensk körmusik är Eric Ericson, som<br />

34


”Att sjunga i kör<br />

är lite grann som<br />

sport; laget måste<br />

samarbeta för att<br />

nå resultat.”<br />

startade sin kammarkör 1945. Karin säger att<br />

han har varit en ledstjärna inom de svenska<br />

körernas verksamhet. Framför allt under 60-,<br />

70- och 80-talen var han en förgrundsperson,<br />

även om han är okänd för de yngre idag.<br />

Jag berättar för Karin om mina erfarenheter<br />

av körverksamhet. Som inspicient för<br />

Sveriges Radios Symfoniorkester arbetade<br />

jag dagligdags med orkestern och Radiokören.<br />

Eric Ericsons Kammarkör var en återkommande gäst hos<br />

oss och en av Eric Ericsons sista långa utlandsturnéer till USA<br />

var ett sådant samarbete. Det var 2001 som resan gick till USA<br />

och vi framförde Verdis Requiem under ledning av chefsdirigent<br />

Manfred Honeck.<br />

Eric Ericson var själv chefsdirigent för Radiokören från 1952<br />

till 1982. Radiokören är Sveriges enda a cappellakör med fast<br />

anställda. Den räknas till en av världens mest framstående körer;<br />

den har fått mängder av olika utmärkelser genom åren.<br />

I början av 2000-talet röstade japanerna fram världens bästa<br />

artist, alla kategorier. Den artist som vann var den svenska Radiokören,<br />

i konkurrens med celebriteter som exempelvis Michael<br />

Jackson, Madonna och Pavarotti. Radiokören åkte givetvis till<br />

Tokyo för att ta emot den prestigefyllda utmärkelsen.<br />

Dagen efter prisutdelningen stod Conny<br />

Thimander, en av Radiokörens sångare,<br />

och väntade på hissen. En man kom och<br />

ställde sig bredvid honom och väntade han<br />

också. Hissen dröjde och till slut vände<br />

sig den andre mannen mot Conny, synade<br />

honom och utbrast:<br />

”You’re a singer, aren’t you?”<br />

Mannen berättade att han hade sett<br />

Conny på tv kvällen innan och kände igen honom. Det var Eric<br />

Clapton som var Connys hisskamrat!<br />

Något år senare var vi på turné i Japan med orkestern och kören.<br />

Det var som om jag var på en rockkonsert på Ullevi. Den japanska<br />

publiken skrek i extas, klappade i händerna och levde om innan de<br />

efter en så där tio minuter lugnade ner sig något.<br />

Karin och jag skrattar tillsammans över de här berättelserna.<br />

Vi konstaterar att det svenska körundret frodas och lever, både i<br />

Sverige och i världen. F<br />

Mi Karlsson Bergkvist, <strong>SWEA</strong> Stockholm, skriver för <strong>Forum</strong><br />

sedan 2014. Hon sitter med i Paskellkommittén och har startat<br />

<strong>SWEA</strong>s nyaste intressegrupp, <strong>SWEA</strong> Skriver.<br />

Karin Skogberg Ankarmo med Stockholms gosskör i Chengdu, Kina, 2019.<br />

35


HÄR HITTAR DU <strong>SWEA</strong> I SOCIALA MEDIER!<br />

INSTAGRAM<br />

@sweainternational<br />

för information från <strong>SWEA</strong> International<br />

och inspiration från olika avdelningar.<br />

LINKEDIN<br />

<strong>SWEA</strong> INTERNATIONAL<br />

med officiella <strong>SWEA</strong>-nyheter.<br />

www.linkedin.com/company/sweainternational/<br />

<strong>SWEA</strong> PROFESSIONAL<br />

är en sluten grupp för alla Sweor om karriär och<br />

professionell verksamhet.<br />

www.linkedin.com/groups/4704140/<br />

FACEBOOK<br />

<strong>SWEA</strong> INTERNATIONAL<br />

är en öppen Facebooksida med officiell information<br />

från <strong>SWEA</strong> International.<br />

www.facebook.com/SweaInternational/<br />

<strong>SWEA</strong> VÄRLDEN<br />

är vår största Facebookgrupp där du som är<br />

medlem i <strong>SWEA</strong> får information om allt som är<br />

<strong>SWEA</strong>-relaterat över hela världen.<br />

www.facebook.com/groups/<strong>SWEA</strong>varld<br />

<strong>SWEA</strong> PROFESSIONAL VÄRLDEN<br />

är en Facebookgrupp för Sweor om allt som har med<br />

arbetsliv att göra.<br />

www.facebook.com/groups/sweaprofessionalvarlden<br />

<strong>SWEA</strong>S ANSLAGSTAVLA<br />

är en Facebookgrupp där Sweor i hela världen kan<br />

sälja/köpa, hyra/hyra ut eller annonsera om nästan<br />

vad som helst.<br />

www.facebook.com/groups/sweas.anslagstavla<br />

<strong>SWEA</strong> REDAKTIONSGRUPP<br />

är en Facebookgrupp för Sweor som vill dela tips och<br />

frågor om arbete med text, bild eller layout.<br />

www.facebook.com/groups/swearedaktionsgrupp<br />

<strong>SWEA</strong> ART<br />

är en Facebookgrupp för Sweor som är konstnärer eller<br />

konstintresserade.<br />

www.facebook.com/groups/swea.art<br />

<strong>SWEA</strong> SKRIVER<br />

är en Facebookgrupp för Sweor som är intresserade av<br />

skrivande på svenska.<br />

www.facebook.com/groups/swea.skriver<br />

<strong>SWEA</strong> BUS DISKUSSION<br />

är en Facebookgrupp för Sweor som är intresserade av<br />

barnuppfostran utomlands och svenska språket.<br />

www.facebook.com/groups/sweabus<br />

Vill du vara med och utveckla <strong>SWEA</strong><br />

Internationals sociala medier?<br />

Mejla socialmedia@swea.org<br />

NY ANSVARIG FÖR <strong>SWEA</strong> INTERNATIONALS SOCIALA MEDIER<br />

Veronica Strandell<br />

<strong>SWEA</strong> Global<br />

Fina bilder och texter har jag alltid dragits till, och att bolla idéer och driva<br />

saker framåt har jag också alltid tyckt om. Så nu är det spännande att<br />

få vara en del av Kommunikationskommittén och ta <strong>SWEA</strong> vidare i den<br />

cybersociala och informationsrika världen!<br />

36


LOUISE TRENDSPANAR<br />

AV LOUISE JANSSON • <strong>SWEA</strong> MARBELLA<br />

Vi preppar med praktiska byxan<br />

Cargobyxan, starka färger, handarbetade material och monokromt – vårens och sommarens trender<br />

inspireras av 70-, 80- och 90-talen.<br />

Visst måste man bara älska plagg med fickor? Det är inte bara praktiskt<br />

utan också en snygg detalj som adderar coolness. Cargobyxan<br />

får stå modell för denna sköna förening – ett trendplagg våren <strong>2023</strong>.<br />

Som så många andra klassiska modeller har denna sitt ursprung i<br />

den brittiska armén på 1930-talet<br />

och letar sig liksom trenchcoaten,<br />

bomberjackan och skepparkavajen in<br />

i modebilden med jämna mellanrum.<br />

Cargobyxan à la <strong>2023</strong> kommer i<br />

många färger och material men får<br />

gärna vara oversized med mycket<br />

volym och frontveck, lite som byxmodellerna<br />

över lag kommer att se<br />

ut framöver. Den klassiska militärgröna<br />

varianten får gärna stylas med<br />

snygga klackar för att få till mixen<br />

mellan maskulint och feminint.<br />

Och apropå färger – vi har ju vant<br />

oss vid lite knalliga färger jämte pastellerna<br />

och nyanserna i beige som<br />

hängt med ett tag. En ny, häftig färg<br />

gör entré – den skarpa kornblå som<br />

många säkert känner igen sig i från<br />

80-talet. En personlig favorit som jag<br />

tycker är mer bärbar än knallgrön<br />

eller starkt ceriserosa.<br />

På den mjukare pastellfronten ser vi ljusblått eller baby blue som jag<br />

sett den beskrivas som, färgen som kommer att hänga med ett bra<br />

tag framöver. Som vanligt kan det vara kul att plocka upp trendfärger<br />

i en väska eller om man vill gå all in så väljer man en hel outfit<br />

i samma färg, som exempelvis en kostym. Det skapar spänning och<br />

är samtidigt ett elegant sätt att klä sig.<br />

Hur ser mönsterbilden ut <strong>2023</strong>? Tittar man på bilder från visningar<br />

för vår/sommar <strong>2023</strong> så är det förvånansvärt lite av den varan. Blommönster<br />

till exempel lyser med sin frånvaro men finns i andra former<br />

där applikationer och strukturer får ta ut svängarna. Virkade, handarbetade<br />

material får fokus och för tankarna till 70-talet. En stor brosch,<br />

med en tygblomma som tar för sig, får gärna pryda ett kavajslag. Diffusa<br />

färgskiftningar, som en akvarell<br />

där färger flyter i varandra, är en<br />

mönsterbild som återkommer. Annars<br />

är det mer enfärgat och monokromt<br />

som visas – en tydlig inspiration<br />

från det sparsmakade 90-talet<br />

som gör sig gällande.<br />

Trender kommer och går, designers<br />

inspireras av tidigare decennier och<br />

händelser, men modet avspeglar<br />

alltid vår omvärld. Oro för krig och<br />

miljöförstöring sätter sin prägel<br />

på vad vi bär och vad vi omger oss<br />

med. Beredskap är nyckeln i tider<br />

av osäkerhet och vi ser en tydlig<br />

trend i prepper-inspirerade plagg.<br />

Att just 90-talet inspirerar extra<br />

mycket just nu beror på flera saker,<br />

men vi har en liknande nedgång i<br />

ekonomin som rådde då. Modet<br />

blev lite back to basic efter 80-talet,<br />

som istället var extra allt. Så in och<br />

botanisera i garderoben, kanske<br />

finns det några 90-talsplagg som<br />

vill se dagens ljus igen. För är det något som trendar <strong>2023</strong> så är det<br />

återanvändning. F<br />

Louise Jansson, <strong>SWEA</strong> Marbella, skriver för <strong>Forum</strong> sedan 2021.<br />

Hon är personlig stylist, trendspanare och radiopratare och är alltid<br />

på jakt efter det perfekta vintagefyndet, gärna Yves Saint Laurent<br />

eller Dior. Du hittar henne på webben på www.loopeab.se och som<br />

@louise_jansson_ på Instagram.<br />

37


Historikern Inger Schuberth<br />

och den okända<br />

drottningen<br />

AV MARGARETA NILSON • <strong>SWEA</strong> KÖLN/BONN<br />

Inger Schuberth är bekant för många Sweor. På 90-talet var hon med och grundade <strong>SWEA</strong> Köln/Bonn och 2008<br />

blev hon utsedd till Årets Svenska Kvinna. Nyligen höll hon ett välbesökt webbinarium om drottning Kristina den<br />

äldre. <strong>Forum</strong>s Margareta Nilson har träffat Inger för att få höra mer.<br />

Vi träffas hemma hos Inger i Wachtberg, söder om Bonn, där hon<br />

bor sedan 1968 tillsammans med sin man Lutz. Barnen Ylva och<br />

Sven är sedan länge utflugna.<br />

På den klassiska <strong>SWEA</strong>-frågan hur hon hamnade i Tyskland,<br />

ger Inger det klassiska svaret: kärleken. Inger studerade historia<br />

i Stockholm och skrev på sin avhandling om första världskriget.<br />

Hon hälsade på en god vän i Berlin och blev då bekant med Lutz.<br />

Inger hade tänkt söka ett stipendium till England, men nu blev det<br />

Tyskland i stället.<br />

Hon fortsatte studierna i Bonn och doktorerade med en<br />

avhandling om första världskriget. Sedan tog hon hand om barn<br />

och svärmor och snart även den kompletterande svenskundervisningen<br />

i Bonn och Köln. Lite tid blev över för fortsatt forskning i<br />

Londons Public Record Office.<br />

Lützenminnet<br />

Som svensk historiker i Tyskland var det naturligt att Inger förr<br />

eller senare hamnade i Lützen, där Gustav II Adolf stupade den<br />

6 november 1632. Däremot var det inte givet att hon skulle fastna<br />

där, men den unika platsen fångade hennes intresse. Det är en<br />

märkvärdig minnesplats, som besökts i snart 400 år, och där man<br />

de senaste 150 åren utan avbrott har uppmärksammat kungens<br />

dödsdag.<br />

Från 1907 blev platsen alltmer svensk: ett svenskt kapell<br />

byggdes, 1931 grundades Stiftelsen Lützenfonden och 1932<br />

fraktades timmer ner från Dalarna för en vaktstuga. Under<br />

DDR-tiden hade ”Lilla Sverige” 40 000 besökare årligen och Lützenfonden<br />

bidrog då med ytterligare ett timmerhus som museum.<br />

Inger kom till Lützen första gången 1993, kort efter murens fall.<br />

Livrustkammaren, Armémuseum och Riksföreningen Sverigekontakt<br />

höll då på att förbereda en utställning till 400-årsminnet av<br />

Gustav II Adolfs födelse. Inger träffade svenskarna som behövde<br />

hjälp med översättningar till tyska. Hon gav lillfingret och de tog<br />

hela handen.<br />

Hon lärde känna de lokala beslutsfattarna och Lützenfonden i<br />

Göteborg utnämnde henne till sin representant i Tyskland. Hon<br />

blev ordförande i den tyska kapellstyrelsen som arrangerar de årliga<br />

evenemangen den 6 november. Hon hittade på formatet Lützener<br />

Gespräch (ett tredagars historikermöte) och arrangerade<br />

historiska resor tillsammans med Sverigekontakt i Göteborg. Hon<br />

valdes in i Lützenfondens styrelse, började forska om Lützenminnet,<br />

skrev en bok och fick ett pris av Svenska Akademien. Tillsammans<br />

med Lützens borgmästare arrangerade hon 2007 och 2012<br />

internationella utställningar om minnets makt. 2018 blev hon<br />

hedersmedlem i staden och överraskades med två vinstockar vid<br />

floden Saale, plus årlig avkastning.<br />

Den okända drottningen<br />

Efter så mycket Gustav Adolf började Inger intressera sig för hans<br />

mamma, Kristina av Holstein-Gottorp (1573-1625), eller Kristina<br />

den äldre, som hon också kallas. Hon växte upp vid ett tyskspråkigt<br />

hov och var nära släkt med det danska kungahuset. Vid<br />

nitton års ålder kom hon till Sverige och hamnade mitt i tidens<br />

religiösa och maktpolitiska konflikter.<br />

Egentligen skulle hon ha gift sig med den svenske kronprinsen<br />

Sigismund, Johan III:s son. Men han blev katolik och polsk kung.<br />

I stället friade Sigismunds farbror, hertig Karl. Han var dubbelt<br />

så gammal som hon, änkling med en liten dotter från ett tidigare<br />

äktenskap.<br />

Giftermål på den tiden var sällan kärleksäktenskap. Familjens<br />

och ättens intressen gick före individens. Man knöt band med<br />

andra familjer av samma status och helst samma religion, ofta<br />

redan när barnen var små. Kvinnans roll var att säkra ättens fortbestånd<br />

genom att föda söner. Kristina födde två, Gustav Adolf<br />

och Karl Filip, men tack vare sin kompetens och sin viljestyrka<br />

var hon inte någon marionett, utan fick stort inflytande. Hon<br />

vann sin mans förtroende och efter hans död fick hon stor makt<br />

som sönernas förmyndare.<br />

Ändå har Kristina mest bara framställts som den elaka<br />

drottningen som förstörde sonen Gustav Adolfs kärlekshistoria.<br />

38


Han ville gifta sig med hennes hovdam Ebba Brahe, men Kristina<br />

hävdade med kraft att Sverige, som befann sig i krig med alla sina<br />

grannar, behövde band till en utländsk härskarätt.<br />

Gustav Adolf gifte sig så småningom med den vackra Maria<br />

Eleonora från Brandenburg. Hon trivdes inte i Sverige och Gustav<br />

Adolf var ständigt ute i krig. Stockholm hade inte mycket att<br />

erbjuda den kulturellt intresserade prinsessan från Berlin. Hon<br />

lyckades inte skaffa sig en liknande maktposition som sin svärmor.<br />

Inte minst för att bara ett av hennes barn överlevde. En dotter –<br />

den senare skandalomsusade drottning Kristina.<br />

Ett samtal med Kristina den äldre<br />

Efter många års forskning bestämde Inger sig för att skriva sin nya<br />

bok i form av ett fiktivt samtal med inflikade personliga reflektioner.<br />

Hon tar oss med till Nyköpingshus 1623. Drottningen, som har två<br />

år kvar i livet, har just förlorat sin son Karl Filip och därmed sin<br />

ställning som förmyndare. Men hon är ingalunda utan inflytande.<br />

Hon har ett utpräglat affärssinne och lånar stora summor till kronan.<br />

Som pant får hon hela Närke.<br />

Under samtalets gång – som avbryts av måltider och rätt mycket<br />

drickande – berättar Kristina om sitt första chockartade intryck av<br />

Sverige, om förhållandet till maken och sin upprördhet över att Sigismund<br />

svor falskt. Ett ständigt tema är konflikterna med Gustav<br />

Adolf. De började när hon väl hjälpt honom upp på tronen. Hon<br />

kämpade nämligen för Sveriges självständiga hertigdömen, han för<br />

rikets centralisering. Den kampen förlorade hon och det är kanske<br />

anledningen till att hon försvann i historiens glömska. F<br />

KÖP BOKEN MED <strong>SWEA</strong>-RABATT!<br />

Ett längre samtal med Kristina den äldre (2022,<br />

Bokförlaget Langenskiöld) kan du köpa med 20%<br />

rabatt via hemsidan www.langenskiolds.se. Koden<br />

är <strong>SWEA</strong>.<br />

E-boken finns med 20% rabatt mellan 31 maj och<br />

30 juni hos www.bokon.se. Du behöver först<br />

skapa ett konto.<br />

Boken finns också utan rabatt i den vanliga bokhandeln,<br />

hos internetbokhandlare och streamingtjänster.<br />

Margareta Nilson, <strong>SWEA</strong> Köln/Bonn skriver för <strong>Forum</strong> sedan<br />

2021 och tycker om konst, kultur och natur och älskar att gå långa<br />

promenader med sin skissbok. Margareta är aktiv i <strong>SWEA</strong> Art och du<br />

hittar hennes konst på www.margaretartist.com<br />

Stort TACK till…<br />

vår sponsor<br />

Barbro Osher<br />

THE BARBRO OSHER PRO SUECIA FOUNDATION<br />

39


SPÄNNINGSROMAN<br />

inspirerad av<br />

internationella miljöer<br />

AV MADELEINE SIÖSTEEN THIEL • <strong>SWEA</strong> RIVIERAN<br />

Förra året romandebuterade Madeleine Siösteen Thiel med den politiska<br />

spänningsromanen I mörkrets famn. Madeleine berättar hur det kom sig<br />

att hon som senior började skriva på en roman och hur det var att få sin<br />

bok publicerad.<br />

”Inte visste jag att du skrev!” Reaktionen,<br />

som jag hört från många vänner, förvånar<br />

mig, eftersom jag alltid har gillat att skriva<br />

– från när jag startade en skoltidning<br />

i Franska skolan i Stockholm, till alla<br />

rapporter och beslut under mitt yrkesliv.<br />

Vad min omgivning istället borde fråga<br />

är: ”Varför har du skrivit en roman som<br />

senior? Varför inte bara ta det lugnt efter<br />

alla yrkesår?”<br />

Jag har alltid tyckt att jag saknar fantasi och<br />

till gymnasiets uppsatser valde jag alltid<br />

faktabaserade ämnen. Fast det har legat i<br />

bakhuvudet att skriva en bok om allt det<br />

fantastiska jag upplevt på resor runt om i<br />

världen – som representant för Sverige och<br />

i Sverige som politiskt engagerad. Nu blev<br />

det en skönlitterär roman istället!<br />

Under de inledande dagarna av pandemin<br />

valde min man och jag att självisolera oss<br />

i vårt hus på Älgö i Stockholms innerskärgård.<br />

Jag som är van att hålla igång fick<br />

plötsligt en tom kalender. Då fick jag syn<br />

på en annons om en webbaserad skrivkurs,<br />

Skrivmaskinen, och hakade på den. Det<br />

är bland det roligaste jag gjort i hela mitt<br />

liv! Att få en utomordentlig lärare i Marita<br />

Brännvall och många trevliga skrivkompisar<br />

gjorde livet uthärdligt.<br />

Vi fick lära oss grunderna i skrivhantverket<br />

och så fick vi öva, öva, öva! Plötsligt hade jag<br />

några fantasifigurer och miljöer – en berättelse<br />

började ta form. Inspirationen kom<br />

från de internationella miljöer jag har verkat<br />

i – samt ett halvt sekel av politiskt engagemang<br />

på lokal, regional och nationell nivå.<br />

Boken tar avstamp i en internationell<br />

ungdomskonferens inom FN om miljöfrågor,<br />

vilken jag deltog i på Island<br />

1975. I prologen har jag lagt berättelsen<br />

något decennium senare men före Berlinmurens<br />

fall. Vi var några unga svenskar<br />

som deltog och för oss var det ett<br />

uppvaknande möte mellan öst och väst<br />

i kalla krigets dagar. Förutom av verkliga<br />

händelser och personer är jag också<br />

inspirerad av spionmästaren och romanförfattaren<br />

John le Carré, liksom av den<br />

brittiska politiska romanförfattaren<br />

Jeffrey Archer. Sedan finns det förstås<br />

många mer traditionella deckarförfattare<br />

som till exempel Agatha Christie.<br />

Jag valde Riksdagshuset som den plats där<br />

min berättelse huvudsakligen äger rum.<br />

Där har jag varit många gånger på möten<br />

med olika organisationer, men tyvärr fick<br />

jag inte komma in i huset under pandemin.<br />

Istället fick jag titta minutiöst på tv-inslag<br />

från riksdagen och läsa beskrivningar i<br />

böcker. Resten hämtade jag från minnet.<br />

Det roligaste med att skriva romanen var<br />

att jag plötsligt hade olika fantasikompisar<br />

i mitt huvud vilka började hitta på egna<br />

äventyr, även om jag hade gjort en skrivplanering.<br />

Jag fick också helt fria händer<br />

och började använda språket på ett nytt<br />

sätt, med fritt spelrum för associationer av<br />

olika slag. Det svåraste var att skriva på ett<br />

skönlitterärt sätt, det vill säga show, don’t<br />

tell. Det handlar om att använda alla sinnen<br />

och beskriva ljud, ljus, färger, personer,<br />

kläder och mycket annat.<br />

Det riktigt stora arbetet var när jag hade<br />

råmanuset klart. Då började redigeringsarbetet.<br />

Jag anlitade en lektör som påpekade<br />

att ord upprepades, avsnitt var dubblerade,<br />

och att karaktärerna kanske skulle uppträda<br />

på ett annat sätt. Själv blev jag alltmer<br />

observant på vad som kunde ändras för att<br />

det skulle bli bättre flyt. Jag hade lagt upp<br />

berättelsen över tre dagar och det gällde<br />

att karaktärerna befann sig på rätt plats<br />

vid rätt tid. Däremot fick jag aldrig något<br />

påpekande om att min historia inte kunde<br />

bli spännande.<br />

Spänningsromanen I mörkrets famn av<br />

Madeleine Siösteen Thiel (Lava Förlag)<br />

kom ut i oktober 2022 och finns att köpa<br />

i den svenska bokhandeln både som tryckt<br />

bok, e-bok och ljudbok.<br />

THOMAS THIEL<br />

40


Jag skrev all text i mindre delar på mobilen<br />

eller iPaden. Sedan skulle alla texter sättas<br />

ihop för att bli ett manus. Då tog jag<br />

fram en dator som jag köpte när jag pensionerades<br />

men egentligen inte använt sedan<br />

dess.<br />

Efter redigeringsarbetet hösten 2021 valde<br />

jag ut femton förlag och sände in manuset.<br />

Jag ville få boken tryckt inför valet 2022,<br />

men det blev jag själv som satte käppar i<br />

hjulet för min egen tidsplanering. Efter julen<br />

2021 kom det svar från några förlag!<br />

Våren 2022 jobbade jag tillsammans<br />

med lektörer, språkgranskare och korrekturläsare<br />

på Lava Förlag. När sedan tryckfilen<br />

var klar och jag bara skulle göra en<br />

snabb koll fick jag verklig ångest. Att hålla<br />

en färdig bok i min hand kändes så nära,<br />

men ändå så avlägset! Jag blev mycket petig<br />

i granskningen och tryckningen försenades<br />

någon vecka. Jag detaljgranskade varje sida<br />

och varje avstavning.<br />

Chocken att ha debuterat som romanförfattare<br />

ligger där och skvalpar fortfarande!<br />

Desto roligare har det varit att möta läsarna<br />

och berätta om boken. På självaste Nobeldagen<br />

2022 fick jag sitta och signera böcker<br />

i Gamla Stans Deckarbokhandel. Jag är<br />

också evigt tacksam över att ha fått delta<br />

i flera <strong>SWEA</strong>-avdelningars möten både<br />

i USA och Europa och föra samtal om<br />

skrivandet och därmed ge inspiration till<br />

andra i alla åldrar.<br />

Redan från början hade jag en idé om<br />

tre böcker i en serie med olika politiska<br />

MADELEINES SKRIVRÅD<br />

●<br />

●<br />

●<br />

●<br />

●<br />

●<br />

●<br />

●<br />

Leta reda på en kurs, det finns många på nätet.<br />

Läs böcker om att skriva.<br />

Intressegruppen <strong>SWEA</strong> Skriver ger skrivövningar.<br />

När du har ett råmanus klart, anlita en lektör eller använd<br />

testläsare.<br />

Kolla upp vad olika bokförlag har för inriktning och krav.<br />

Läs många böcker parallellt med skrivandet.<br />

hus i Stockholm. Jag har påbörjat nummer<br />

två, där berättelsen fortsätter utifrån<br />

Stockholms stadshus, som fyller hundra<br />

år i år. Huvudpersonen Hanna är en romankaraktär<br />

som nästan känns verklig<br />

för mig och jag är så nyfiken på vad hon<br />

ska hitta på för vidare äventyr! Men nu<br />

när samhället har kommit igång igen efter<br />

pandemin är det svårare att få tid att skriva,<br />

så det kommer att dröja något år innan<br />

boken blir publicerad. F<br />

Gå med i en bokklubb – välkommen till <strong>SWEA</strong>s EMA bokklubb!<br />

Se det som ett projekt som kräver mycket men roligt jobb!<br />

GYNNA VÅRA ANNONSÖRER, SPONSORER<br />

OCH SAMARBETSPARTNER!<br />

<strong>SWEA</strong> FORUM<br />

Sofia Distans<br />

WEBB-ANNONSÖRER<br />

Sofia Distans<br />

SPONSORER OCH SAMARBETSPARTNER<br />

The Barbro Osher Pro Suecia Foundation<br />

The Heimbold Foundation<br />

Svenskt Näringsliv<br />

Swedish Press<br />

SVIV, Svenskar i Världen<br />

Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet, NSU<br />

Utrikesdepartementet<br />

Svenska institutet<br />

VisitSweden<br />

Business Sweden<br />

SCA – Swedish Council of America<br />

Swenson Swedish Immigration Research Center<br />

41


SVENSK KULTUR<br />

online<br />

AV EVA WISSTING • <strong>SWEA</strong> TORONTO<br />

Digitala museer i Malmö<br />

Malmö Museer håller till på och kring Malmöhus slott på Slottsholmen, men<br />

mycket intressant finns även tillgängligt digitalt. Du kan till exempel gå på virtuell<br />

tur i museerna, lyssna till arkeologen Nawras Ali Kilo berätta om slottets historia,<br />

eller ta del av vittnesmål från överlevare från Förintelsen.<br />

www.malmo.se/Uppleva-och-gora/Konst-och-museer/Malmo-Museer/Besok-Malmo-Museer-digitalt.html<br />

WIKIMEDIA COMMONS<br />

Sjung ut med operagram<br />

Folkoperan i Stockholm hjälper dig att sjunga ut med vad du behöver få sagt! De bjuder på femtio<br />

olika budskap som kan vara svåra att få till med det rätta magstödet, som till exempel ”Vad hände<br />

med swishbetalningen?”, ”Jag säger upp mig!” eller ”Vill du gifta dig med mig?”<br />

www.folkoperan.se/sjung-ut-med-folkoperan/<br />

Lättlästa klassiker med Bland drakar och dragqueens<br />

Teatersällskapet Bland drakar och dragqueens turnerar i Sverige sedan 2017 med sina sagostunder,<br />

föreställningar och musikaler för barn, unga och vuxna. På deras Youtubekanal<br />

finns både välkända sagor som Rödluvan och Hans och Greta, och en serie med klassiker på<br />

lätt svenska som riktar sig till unga och vuxna, med bland annat Fantomen på operan och<br />

Selma Lagerlöfs Körkarlen.<br />

www.youtube.com/@blanddrakarochdragqueens5159<br />

PETER KNUTSON<br />

Drottningen av Svartvattnet<br />

Författaren Kerstin Ekman är högaktuell i och med filmatiseringen av hennes roman Händelser<br />

vid vatten. Kersti Grunditz dokumentär Kerstin Ekman – Drottningen av Svartvattnet följer<br />

Kerstin Ekman under skapandet av en annan film, Varg, och rör sig mellan hennes litterära<br />

värld, samhällsengagemanget, naturen och olika möten med människor. Tillgänglig via SVT<br />

Play fram till den 9 augusti.<br />

www.svtplay.se/video/jw7gLR2/kerstin-ekman-drottningen-av-svartvattnet<br />

Svensk språkhistoria på Instagram<br />

Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är en historisk ordbok om det skrivna svenska språket<br />

sedan Gustav Vasas tid. 1893 års version av boken inleddes med att ”ordboken är bestämd<br />

ej blott för vetenskapsmannen utan för hela den kunskapstörstande svenska allmänheten”.<br />

SAOB:s Instagramkonto delar intressant information om svenska ord, svenska språkets historia<br />

och kulturhistoriska detaljer.<br />

www.instagram.com/svenskaakademiensordbok/<br />

42


Flerspråkiga barn<br />

LÄTTARE SAGT ÄN GJORT<br />

AV LINDA RÖNN • <strong>SWEA</strong> SAN DIEGO<br />

”JAG KAN INTE SKRIVA OM<br />

BARN OCH SPRÅK” var min första<br />

reaktion när jag blev tillfrågad. Eftersom<br />

jag har en åttaårig dotter, en fyraårig<br />

son, har skrivit en bok på svenska och<br />

är medlem i <strong>SWEA</strong>, misstänker jag att<br />

redaktionen antog att mina barn pratar<br />

flytande svenska. Det stämmer inte alls<br />

och jag kände mig som en bedragare. Och<br />

istället för att tacka nej tänkte jag att det<br />

kanske är fler som kämpar med att hålla<br />

det svenska språket levande hemma, och<br />

det kan vara skönt att höra att man inte<br />

är ensam.<br />

När min dotter föddes tänkte jag prata<br />

svenska med henne och min man skulle stå<br />

för engelskan. ”One parent, one language”,<br />

lätt som en plätt. Så vad gick fel? Var det för<br />

att det pratades engelska hela dagen på förskolan?<br />

Var det för att jag ville att min man<br />

också skulle förstå vad som sades? Var det<br />

för att min dotter blev ledsen när jag bara<br />

läste svenska böcker? Det var förmodligen<br />

en kombination.<br />

När jag var gravid igen var jag så trött<br />

och illamående att jag inte orkade vara<br />

konsekvent med språket, och när min son<br />

föddes pratade vi mest engelska hemma.<br />

Då tänkte jag, här är min andra chans,<br />

jag ska bara prata svenska med min son.<br />

Nu är han fyra år och visst förstår båda<br />

barnen en del svenska (frågar jag om de vill<br />

ha glass eller fika så tackar de snabbt ja),<br />

men de pratar inte mer än enstaka ord och<br />

meningar själva. När mormor och morfar<br />

pratar småländska och skånska med dem<br />

blir det svårt för dem att förstå.<br />

Jag har känt stor skuld över detta och<br />

som heltidsarbetande mamma behöver jag<br />

inte den extra stressen. Så jag har sänkt<br />

ribban och slutat jämföra vår familj med<br />

andra flerspråkiga familjer. Jag tänker att<br />

man får göra så gott man kan. Jag mår betydligt<br />

bättre av den mer avslappnade relationen<br />

till flerspråkigheten och barnen<br />

vet att jag blir glad när de försöker, men<br />

det finns inga tvång. Då och då ändrar vi<br />

språket på favoritprogrammet Bluey till<br />

svenska och ibland säger sonen: ”Mamma,<br />

do you know that dog is hund in Swedish?”<br />

Än är inte slaget om svenskan förlorat. F<br />

Linda Rönn, <strong>SWEA</strong> San Diego, skriver<br />

för <strong>Forum</strong> sedan 2022 och arbetar som projektledare/dataanalytiker.<br />

Att läsa och skriva<br />

har alltid varit en stor del av hennes liv och<br />

hon debuterade som författare 2022. Du hittar<br />

henne på webben: www.lindaronn.com<br />

och på Instagram: @_lindaronn<br />

TIPS FÖR ATT UPPMUNTRA SVENSKA HOS BARNEN<br />

Tv-program och filmer med svenskt tal<br />

Det behöver inte vara de svenska klassikerna man själv<br />

växte upp med eller ens program från Sverige; nu är<br />

det lätt att ändra talspråket till svenska på till exempel<br />

Disney Plus och Netflix.<br />

Svensk barnvakt<br />

Om man inte har råd eller plats för en au pair, så kan<br />

en svensk barnvakt vara en bra lösning. Din <strong>SWEA</strong>grupp<br />

har kanske kontakter, och det finns ofta Facebookgrupper<br />

för svenskar utomlands. Kolla om det<br />

finns en där du bor.<br />

Svenska lekgrupper<br />

Det är ofta roligare för barnen när andra i deras ålder<br />

pratar svenska och bor man utomlands blir det dessutom<br />

ett hemligt språk för dem. Kanske finns Svenska<br />

skolan där du bor?<br />

Svenska traditioner<br />

Högtider och traditioner gör allt festligare. Det behöver<br />

inte vara jul, midsommar, eller påsk – en vanlig fika<br />

eller fredagsmys går precis lika bra. Eller varför inte se<br />

julkalendern på SVT Play tillsammans?<br />

Besök Sverige<br />

Ganska självklart – och om du har råd och tillräckligt<br />

med semesterdagar så gör ett Sverigebesök underverk<br />

för språket.<br />

Läs böcker<br />

Ibland kompromissar vi och så läser jag först sidan på<br />

svenska och sedan på engelska (eller tvärtom).<br />

43


BÖCKER & LÄSNING<br />

RECENSION<br />

Feelgood för<br />

mellanåldern<br />

AV CARINA MIDDENDORF<br />

• <strong>SWEA</strong> BERLIN<br />

Titel: Mormor till reapris<br />

Av: A. K. Sydegård<br />

Utgivningsår: 2022<br />

Förlag: Rabén & Sjögren<br />

Läsålder: 9-12 år<br />

A.K. Sydegård<br />

MAGNUS LIAM KARLSSON<br />

Har du ett barn i den så kallade mellanåldern<br />

i din närhet, det vill säga någon mellan<br />

ungefär nio och tolv år, som kanske inte<br />

är jättesugen på att läsa på svenska? Då tror<br />

jag ändå att du kan övertyga med Mormor<br />

till reapris av A. K. Sydegård.<br />

Zoe är 13 år och har en extremt jobbig och<br />

pinsam mormor som vill bli ”influensa på<br />

Instagrammet”. Stackars Zoe – hon har<br />

lite att jobba med där, för även om mormor<br />

Barbro med sina 72 år både är kreativ och<br />

modig, så har hon ingen som helst aning<br />

om vad som funkar på Instagram.<br />

På påsklovet tar Zoe med sig kompisen<br />

Tova till mormors hus i närheten av Tranås.<br />

Tillsammans ska de få snurr på mormors<br />

Instagramkarriär. Att Zoe och Tova har<br />

en egen agenda vet mormor naturligtvis<br />

ingenting om...<br />

I sann feelgood-anda slutar allt lyckligt,<br />

men vägen dit är kantad av missförstånd,<br />

hemliga gerillakonstaktiviteter och till och<br />

med ett inbrott. Och en massa fniss och<br />

skratt för den som läser! Flera av kapitlen<br />

slutar med en ruta från det Instagramkonto<br />

som tjejerna startar åt mormor i hemlighet,<br />

så att man kan se hur Zoes och Tovas idéer<br />

ger resultat i fler följare och roliga kommentarer.<br />

Ibland får vi en liten text från<br />

Tranås-Bladet.<br />

Kärleken då? I feelgood-genren brukar<br />

det alltid finnas en kärlekshistoria. Och<br />

jodå, här anas allt att mormor Barbro inte<br />

är helt kallsinnig till Petterson i gubbkepsen.<br />

Och Zoe får definitivt fjärilar i magen<br />

när hon träffar på nämnda Pettersons<br />

barnbarn Love.<br />

Det här är den andra boken om Zoe. Den<br />

första heter Bror till salu och kom ut 2021.<br />

Slutet på Mormor till reapris låter oss ana<br />

att serien fortsätter. Det är tur för barnen<br />

i mellanåldern. Och för alla andra som har<br />

barnasinnet kvar och uppskattar en rolig<br />

bok, oavsett vem som är målgrupp. F<br />

FORUMS BOKRECENSENT CARINA MIDDENDORF<br />

Jag läste min första bok, Nya hyss av Emil i Lönneberga, 1972 och numera har<br />

jag alltid minst en bok på gång och lämnar ytterst sällan huset utan en bok i<br />

väskan. Jag bor i Hamburg i Tyskland sedan mitten av 90-talet. Sedan 2018<br />

bokbloggar jag på www.punktslut.blog vilket hjälper mig att hänga med i<br />

den svenska bokutgivningen.<br />

44


RECENSION<br />

Nystart i Ö-vik<br />

AV CARINA MIDDENDORF<br />

• <strong>SWEA</strong> BERLIN<br />

Titel: Adios hockeyhora<br />

Författare: Kristina Falk<br />

Utgivningsår: 2022<br />

Förlag: Rabén & Sjögren<br />

Målgrupp: unga vuxna<br />

Silje har bara en termin kvar innan studenten<br />

och för henne gäller det helt enkelt<br />

att på något sätt överleva fram tills dess.<br />

Efter att ha blivit uthängd som ”hockeyhora”<br />

hemma i Sundsvall, beslutar hon<br />

sig för att starta om livet hos pappa i Örnsköldsvik.<br />

Med ett nytt namn, ny skola,<br />

nya kompisar och alla gamla sociala konton<br />

raderade så borde det funka, eller hur?<br />

Adios hockeyhora är något så ovanligt som<br />

en ungdomsroman som är lika komplex<br />

som livet självt. Det handlar om ryktesspridning<br />

i de sociala mediernas tidevarv<br />

och om att komma levande ut på andra<br />

sidan. Men det handlar också om vad det<br />

gör med en ung person som måste skapa<br />

sig en ny identitet, när de dåliga erfarenheterna<br />

och misstänksamheten finns kvar.<br />

Vem kan man lita på, egentligen? Leo till<br />

exempel, fotbollskillen med piercing i läppen<br />

och smilgrop, som gör Silje (som nu<br />

heter Elsa) knäsvag, är han någon som hon<br />

kan lita på?<br />

Kristina Falk är inte rädd för att greppa de<br />

stora frågorna om liv och död. Hon väjer<br />

inte heller för sorg och skuld och litar på<br />

att de unga läsarna hänger med i svängarna.<br />

Det berör och sätter i gång tankar om<br />

hur man själv skulle agera i de situationer<br />

som skildras. Kristina Falk låter sina huvudpersoner<br />

gång på gång välja ”fel”, trots<br />

att de vet bättre. Sanning bär längre än<br />

Kristina Falk<br />

lögner och även om Leo vet det, lyckas han<br />

inte vara så ärlig som han skulle vilja.<br />

Varje gång jag tänker att nu borde berättelsen<br />

snart vara slut, kommer ett nytt omtag<br />

som låter berättelsens prisma snurra ett par<br />

varv till och ta tag i helt nya fasetter. Det är<br />

spännande och det känns varken förenklat<br />

eller konstgjort förlängt. Det känns mer<br />

som om vi får en djupare förståelse för Silje/<br />

Elsa, Leo och hans vän Ines.<br />

Adios hockeyhora kan med stor behållning<br />

även läsas av dem som inte längre räknas<br />

som unga vuxna. F<br />

ELIN NERPIN<br />

<strong>SWEA</strong> SVERIGE<br />

<strong>SWEA</strong> PROFESSIONAL SVERIGE<br />

Är det dags att flytta hem?<br />

Välkommen!<br />

Glöm inte att <strong>SWEA</strong> finns hemma i Sverige också!<br />

Vi är fyra avdelningar i Sverige som hjälper er att hitta hem igen.<br />

Har man bott utomlands länge har samhället hunnit förändras och kanske har vänkretsen<br />

glesnat. Det är inte alltid så lätt att flytta tillbaka. Då finns <strong>SWEA</strong> Göteborg, <strong>SWEA</strong> Malmö,<br />

<strong>SWEA</strong> Stockholm och <strong>SWEA</strong> Örestad (nordvästra Skåne) att vända sig till.<br />

Följ oss och gilla oss på www.facebook.com/<strong>SWEA</strong>Sverige och www.instagram.com/sweasverige<br />

45


BÖCKER & LÄSNING<br />

Litterära utvandrare<br />

AV CARINA MIDDENDORF • <strong>SWEA</strong> BERLIN<br />

De flesta av oss Sweor delar erfarenheten av att ha lämnat Sverige för att leva i ett annat land. Vi väljer att leva<br />

utomlands under en kortare eller längre tid i livet. Numera flyttar vi utomlands, men vi utvandrar inte längre.<br />

Vårt beslut är sällan oåterkalleligt, vi kommer hem på besök, vi behåller kontakten med hemlandet och en del av<br />

oss flyttar tillbaka igen. Men vi är inte de första med rötter i Sverige som gett oss ut i världen. För att sätta våra<br />

egna erfarenheter i ett annat perspektiv kikar vi på några personer inom den klassiska svenska litteraturen som<br />

gav sig iväg från Sverige.<br />

Röde Orm av Frans G. Bengtsson<br />

Del 1: Sjöfarare i västerled, 1941<br />

Del 2: Hemma och i österled, 1945<br />

Norstedts förlag<br />

Vi börjar med den äventyrslystne Orm Tostesson i Frans G. Bengtssons<br />

vikingadrama Röde Orm. Orm var egentligen alldeles för ung<br />

för att ge sig ut med sin far och sina bröder på plundringståg, tyckte<br />

mamma Åsa, men ödet ville annorlunda. När<br />

Orm bara skulle försvara familjens får från att<br />

bli stulna av ett gäng vikingar blev han nedslagen<br />

och slängd ombord på deras skepp. På så sätt<br />

kom han ut på sin första resa i västerled och var<br />

med om hiskeliga äventyr. Han blev förälskad i<br />

kung Harald Blåtands dotter Ylva och tog med<br />

sig henne tillbaka hem.<br />

Det är förhoppningsvis ingen av oss som<br />

ofrivilligt har lämnat Sverige, men det är<br />

inte ovanligt att bli förälskad utomlands och<br />

ta med sig sin utländska partner tillbaka.<br />

På 2000-talet ställs man inför helt andra<br />

utmaningar än vad Orm och Ylva gjorde<br />

för drygt tusen år sedan. Inte behövde de fundera på<br />

uppehålls- och arbetstillstånd. Personnummer och sfi-kurser var<br />

inte heller uppfunna. Integrationen gick lätt, eftersom de bodde<br />

tillsammans med hela Orms familj på gården. Ylva och Åsa drog<br />

inte alltid jämnt, men det är en annan historia och historier om<br />

svärmödrar och svärdöttrar berättas än idag.<br />

Jerusalem av Selma Lagerlöf<br />

Del 1: I Dalarne, 1901<br />

Del 2: I det heliga landet, 1902<br />

Bonniers förlag<br />

Den dramatiska historien om Ingmarssönerna, Ingmarsgården,<br />

kärlek, superi och en orubblig tro på Gud som Selma Lagerlöf<br />

berättar om i Jerusalem sägs ha en verklig förlaga. Det var faktiskt<br />

en grupp människor från Nås socken i Dalarna som utvandrade<br />

till Jerusalem 1896. Selma Lagerlöfs utvandrare ger sig av eftersom<br />

de inte får utöva sin tro på hemmaplan när deras ledare Hellgum<br />

blivit skickad till Amerika. Men i Jerusalem finns Mrs Gordon och<br />

där kan de leva tillsammans med sina systrar och bröder i tron.<br />

Om ni frågar mig, så är både Hellgum och Mrs Gordon tvättäkta<br />

sektledare och att det blev uppror i bygden, det kan man ju förstå.<br />

Ingen av dem som reste mellan Jerusalem och<br />

trakten runt Ingmarsgården hoppade på ett<br />

plan eller ens ett snabbgående tåg. De reste på<br />

betydligt mödosammare vis och det tog mycket<br />

längre tid än vad vi otåliga nutidsmänniskor är<br />

vana vid. Idag är det förhållandevis lätt att<br />

resa mellan våra nya hemorter och våra ursprungsorter.<br />

I princip gäller det bara att ha<br />

tillräckligt med tid och pengar för att kunna<br />

resa tillbaka och hälsa på så ofta vi vill.<br />

Utvandrarserien av Vilhelm Moberg<br />

Utvandrarna, 1949<br />

Invandrarna, 1952<br />

Nybyggarna, 1956<br />

Sista brevet till Sverige, 1959<br />

Bonniers förlag<br />

Karl-Oskar och Kristina i Vilhelm Mobergs utvandrarepos är<br />

de fiktiva personer som personligen berört mig mest – med deras<br />

idoga kamp för att överleva hemma i Småland med steniga åkrar<br />

och mager skörd och hur barnet de förlorade i svält slutligen fick<br />

dem att ta beslutet att utvandra till Amerika. De vet redan när de<br />

startar sin långa resa att de aldrig kommer att komma tillbaka och<br />

det känns i hela kroppen när de vinkar farväl till dem som stannar<br />

hemma. Det var tunga år, då de byggde upp sin gård som Karl-<br />

Oskar på alla sätt försökte få att likna Kristinas Duvemåla, för att<br />

hennes ständiga hemlängtan skulle stillas. Det är svårt att stå ut<br />

med att deras okuvliga kärlek på sätt och vis orsakar hennes alltför<br />

tidiga död. Men det som till sist fick mitt hjärta att brista, var när<br />

den åldrade Karl-Oskar såg sina barnbarn, men inte kunde prata<br />

med dem, eftersom han aldrig riktigt lärde sig engelska och den<br />

amerikafödda generationen inte lärde sig svenska.<br />

Jag lever fortfarande, fast jag har hunnit bli betydligt<br />

äldre än de 37 år som Kristina fick bli. Jag<br />

har lärt mig språket i landet jag lever i och mina<br />

barn pratar dessutom svenska. Jag kan lätt ta<br />

mig hem till Sverige från norra Tyskland, där jag<br />

verkligen trivs och har mitt liv, men jag känner<br />

ändå då och då små stick av Kristinas hemlängtan.<br />

Hon längtar efter astrakanäpplen – och jag,<br />

jag släpar med mig korgar med livsmedel, som<br />

förmedlar samma känsla till mig som Kristinas<br />

äpplen gjorde till henne. F<br />

46


RECENSION<br />

Kärlek i postsovjetisk<br />

tid<br />

AV CARINA MIDDENDORF<br />

• <strong>SWEA</strong> BERLIN<br />

Titel: Fältstudier i ukrainskt sex<br />

Författare: Oksana Zabuzjko<br />

Översättare: Irina Karlsson /<br />

Mikael Nydahl / David Szvbek<br />

Utgivningsår: 2022<br />

Förlag: Norstedts<br />

Originaltitel: Poljovi doslidzjennja<br />

z ukrainskogo seksu<br />

Originalår: 1996<br />

Det här är ingen roman som vi är vana vid<br />

att läsa, det här är något helt annat. Jag är<br />

inte helt säker på vad, men det kanske skulle<br />

kunna beskrivas som ett slags ställningstagande.<br />

Kanske är det ett ställningstagande<br />

för kärlek, även i tider som är känslomässigt<br />

kärva? Inte heller 90-talet var muntert<br />

i Ukraina – det lärde jag mig snabbt, när jag<br />

läste den här boken.<br />

Oksana Zubuzjko är en ukrainsk poet och<br />

den här romanen skrev hon i mitten av<br />

90-talet. Norstedts gav ut boken i svensk<br />

översättning 2006 och förra året publicerade<br />

de en ny upplaga där alla intäkter går<br />

oavkortat till PEN:s akutfond med stöd<br />

till författare i Ukraina. Bara en sådan sak<br />

alltså gör ju att man måste älska förlaget!<br />

Helst skulle jag också vilja älska romanen<br />

lika mycket som den tydligen älskats under<br />

åren sedan den gavs ut i sitt hemland.<br />

Jag skulle ljuga om jag sa att den här romanen<br />

är lättillgänglig. Jag kämpade på<br />

i flera veckor och läste lite i taget, tog om,<br />

gick tillbaka och läste igen. Det är inte<br />

lätt att hänga med när allt flyter och det<br />

inte finns någon form att lita på. Oksana<br />

Zubuzjko skriver ”du”, ”jag” och ”hon” och<br />

menar i princip samma person. Ibland växlar<br />

tilltalet mitt i en mening och det gäller<br />

att hålla tungan rätt i mun för att inte halka<br />

av berättelsen.<br />

Oksana Zabuzjko<br />

Mellan varven gjorde det nästan ont att<br />

läsa. Det var svårt och jag är fortfarande<br />

inte säker på att jag förstod. Men jag tappade<br />

aldrig intresset utan behövde bara<br />

pausa ibland. Det är intressant att läsa om<br />

hur politiskt tryck nästlar sig in i det allra<br />

privataste, i de kärleksförhållanden mellan<br />

kvinnan, som är berättare och huvudperson,<br />

och de män som hon lever med. Men<br />

även pappans kärlek till dottern påverkas<br />

av vad han varit med om och vad staten utsatt<br />

honom för. Och vi känner igen temat:<br />

så som man blivit behandlad, så behandlar<br />

man själv sina medmänniskor.<br />

Jag tycker att svaret som huvudpersonen<br />

ger sin irländska vän Donna, när hon<br />

frågar varför hon inte sa nej med en gång i<br />

det senaste förhållandet – där hon blev illa<br />

behandlad – ger en bra summering av alla<br />

de smärtsamma och svettiga 191 sidorna:<br />

att de … gjorde med oss det som andra,<br />

de andra, hade gjort med dem?<br />

Och att vi tog dem och älskade dem<br />

precis som de var, ty att inte ta dem<br />

som de var vore att byta sida, gå över<br />

till de andra? Att vårt enda val följaktligen<br />

var och förblev det mellan<br />

offer och bödel – mellan icke-vara<br />

och vara som tar livet av oss?<br />

Och ja, jag tycker att du ska våga dig på experimentet<br />

att läsa den här boken. Gör det<br />

när du har lite extra tid, när du känner dig<br />

stark och modig! Det är berikande att våga<br />

sig utanför sin litterära bekvämlighetszon<br />

lite nu och då. Du blir belönad med nya infallsvinklar<br />

på det eviga temat kärlek! F<br />

FAKT VIDAVNIZTVO<br />

47


BÖCKER & LÄSNING<br />

RECENSION<br />

Mer vegetariskt i klassisk<br />

kokbok<br />

AV CARINA MIDDENDORF • <strong>SWEA</strong> BERLIN<br />

Titel: Vår kokbok vego<br />

Författare: Sara Begner<br />

Utgivningsår: 2022<br />

Förlag: Norstedts<br />

Genre: Kokbok<br />

Tidigare akademiledamoten Sara Danius<br />

(1962-2019) skriver visserligen inte om Vår<br />

kokbok i sin kokboksessä ”Husmoderns<br />

död” från 2014; däremot har hon närstuderat<br />

Bonniers kokbok. I vilket fall som<br />

helst är det intressant läsning om hur arbetet<br />

i köket har utvecklats och förändrats<br />

under årens lopp – som till exempel det<br />

ökade intresset för vegetariskt.<br />

Jag tror att många av oss har vuxit upp med<br />

Vår kokbok från KF (Kooperativa Förbundet)<br />

i köket. Den första utgåvan av Vår kokbok<br />

såg dagens ljus redan 1951 och numera<br />

är det den 26:e upplagan som finns att köpa<br />

i bokhandeln. Grundkokboken har under<br />

2000-talet fått syskonen Vår kokbok vegan,<br />

Vår kokbok hälsa samt Vår kokbok student.<br />

Förra året kom Vår kokbok vego som jag har<br />

tittat närmare på. Om man vill laga svensk<br />

mat utomlands, gäller det att ha trogna<br />

kokboksföljeslagare i köket!<br />

Vår kokbok vego vill locka både redan övertygade<br />

vegetarianer och sådana som bara<br />

vill få inspiration att ha mer grönt på matsedeln.<br />

Kokboksförfattaren Sara Begner<br />

pekar även på det klimatsmarta i att äta<br />

grönsaker efter säsong.<br />

Sara Begner<br />

mat varje dag. I kokboken hittar man klassiker<br />

som pasta aglio e olio (spagetti med<br />

vitlök och olja) och en släkting till den så<br />

kallade Tiktok-pastan med fetaost, tomater<br />

och spagetti i ugn. Den asiatiska kokosmjölksoppan<br />

med röd curry värmde<br />

mig när det var som kallast i januari, men<br />

ugnspannkaka med äpplen tackade min<br />

man vänligt men bestämt nej till.<br />

Vår kokbok vego fick mig att vilja testa så kallad<br />

seitan samt sidentofu (två livsmedel som kan<br />

användas i vissa rätter i stället för kött) och<br />

påminde mig om hur gott det är att smaksätta<br />

med citrongräs. Jag ser fram emot när det blir<br />

varmare hos oss i Hamburg, då ska jag gå loss<br />

på ännu fler röror och sallader. F<br />

ALBIN HÄNDIG<br />

Jag har lagat våra luncher med den här kokboken<br />

i ungefär två veckor och förutom att<br />

jag under den tiden inte lyckades lära mig<br />

att sidnumreringen sitter mitt på sidan, så<br />

fick vi god, lättlagad och ibland också snabb<br />

Sara Danius essä ”Husmoderns död”<br />

www.selmastories.se/artikel/las-essan-husmoderns-dod-av-sara-danius/<br />

48


Servera sommarens mat med<br />

WOW-FAKTOR!<br />

AV EVA HAGMAN • <strong>SWEA</strong> MALLORCA<br />

Eva Hagman älskar att laga mat men säger själv att hon inte är bättre på<br />

det än någon annan. Att hon har fått rykte om sig att vara en gourmetkock<br />

menar hon själv beror på hennes iögonfallande uppläggningar. I det här<br />

numret av <strong>Forum</strong> inleder Eva en miniskola i att presentera mat och du har<br />

dessutom möjlighet att vinna ett exemplar av hennes bok i ämnet!<br />

Vi äter ju även med ögonen, som det heter. Det är något många krogar<br />

tar fasta på med spektakulära matpresentationer på tallriken. Det<br />

kan du också göra! Här presenterar jag några idéer av sommarens<br />

goda måltider.<br />

I nästa nummer av <strong>Forum</strong> kommer fler tips och idéer och i min<br />

bok Vacker mat på fat hittar du ännu fler.<br />

Ha det så roligt i köket! F<br />

TOMATSALLAD<br />

Halvera några vackra tomater,<br />

lägg parmesan och persilja<br />

i högar samt droppa dressing<br />

i två färger i olika stora<br />

droppar över tallriken. Om<br />

det behövs kan du förbättra<br />

dressingens färg med karamellfärg.<br />

Halva tallriken lämnas tom<br />

för störst effekt.<br />

SOMMARSALLAD<br />

Skär prosciutto, rädisor och<br />

melon med mera i tunna skivor.<br />

Lägg omlott och stansa därefter<br />

ut med hjälp av så kalllade<br />

utstickare (cookie cutters).<br />

Persiljan ligger effektfullt i gröna<br />

högar och dressingen droppas från<br />

en plastflaska med pip.<br />

PUSSELSALLAD<br />

Varför inte lägga upp sommarens<br />

härliga fruktsallad<br />

som ett pussel? Med hjälp<br />

av utstickare (cookie cutters)<br />

tar du ut olikformade bitar<br />

ur skivor av frukt och bär<br />

vilka sedan får byta plats med<br />

varandra. En lekfull presentation<br />

av en vanlig fruktsallad!<br />

FLER TIPS OCH INSPIRATION<br />

Instagram @theglutenfreegourmet &<br />

@vackermatpafat<br />

Facebook Vacker Mat På Fat<br />

Webbsida www.vackermatpafat.se<br />

NÅGRA TIPS PÅ VÄGEN<br />

Tänk på färgerna<br />

Färg är nog det enskilt viktigaste i skapandet av ett<br />

iögonfallande upplägg. Se till att det finns någon<br />

vacker färg på tallriken i form av en färgstark grönsak,<br />

sås eller några bär.<br />

Skapa en struktur<br />

Inom bildkonsten talar man om tredjedelsregeln<br />

och att blickfånget finns på skärningspunkterna runt<br />

om i bilden – då har vår hjärna lättare för att bearbeta<br />

intrycken och bilden (tallriken) upplevs som<br />

mer tilltalande. Lägg upp huvudingrediensen lite på<br />

sidan av tallriken, inte exakt i mitten! Styr ögat runt<br />

tallriken med hjälp av linjer.<br />

Tom yta längs med kanterna<br />

Lämna en yta helt tom längs med kanterna på tallriken.<br />

Det ser både fräscht ut och är praktiskt vid<br />

hanteringen när du ska hålla i tallriken vid servering.<br />

Lägg inte för mycket mat på tallriken!<br />

Kom ihåg att regler är till för att brytas!<br />

Dessa tips är vägvisare och inte stela,<br />

heliga regler.<br />

TÄVLING<br />

Alla medlemmar i <strong>SWEA</strong> har möjlighet att vinna<br />

Evas fina bok Vacker mat på fat! Det vinnande bidraget<br />

presenteras i nästa nummer av <strong>Forum</strong>.<br />

Gör så här:<br />

• Skapa ett vackert matupplägg och fotografera det.<br />

• Skicka bilden till editor@swea.org och ange ditt<br />

namn, din <strong>SWEA</strong>-avdelning och adress dit du vill<br />

att vi skickar boken.<br />

• Vi behöver din bild senast den 1 juli.<br />

Eva Hagman, <strong>SWEA</strong> Mallorca skriver för <strong>Forum</strong> sedan <strong>2023</strong>.<br />

Hon är matfotograf, receptutvecklare och matkonstnär samt aktuell<br />

med boken Vacker mat på fat (Visto Förlag).<br />

49


Garvare<br />

LOTTA RAHME<br />

AV KATHY SKÖLD • <strong>SWEA</strong> AUSTIN<br />

Lotta Rahme driver garveri sedan 1987 och idag<br />

är hennes kombinerade garveri och syateljé även ett<br />

arbetslivsmuseum. I ett samtal med Austin-Swean<br />

Kathy Sköld berättar Lotta om sitt hantverk.<br />

Varje sommar har jag lyckan att bo i mysiga Sigtuna. Förra året under<br />

marknadshelgen Sigtuna Möte passerade mina Texas-kusiner<br />

och jag Lottas Garfveri på väg in till byn. Jag har själv varit där flera<br />

gånger tidigare, men nu var även verkstaden öppen och vi fick chansen<br />

att prata med Lotta. Allt hon berättade var så fascinerande!<br />

I hennes ateljé finns utställningen ”Arktisk skinnberedning – ett<br />

världskulturarv” och där säljer hon även sina produkter. Dessutom<br />

samarbetar hon med museer och tillverkar föremål till utställningar.<br />

Utbildning i garvning<br />

Lotta berättar att hon hade jobbat i fem år på<br />

arkitektkontor när hon hörde talas om kursen<br />

Människa-Natur-Teknik på en folkhögskola<br />

i Sveg. Hon sa upp sig från jobbet för att gå<br />

kursen under våren 1982 och två veckor ägnades<br />

åt garvning. Därefter började Lotta<br />

undervisa på folkhögskolan, bland annat i<br />

keramik, smide och skinnberedning. Höstarna<br />

ägnade hon åt att studera och resa.<br />

”Det var ett sätt<br />

att hedra det<br />

dödade djuret att<br />

göra något vackert<br />

av dess skinn.”<br />

Hon upptäckte snart att skinnberedning var<br />

det ämne som intresserade henne mest och hon<br />

började leta efter kvinnor som fortfarande behärskade traditionella<br />

sätt att ta tillvara skinn. Intresset tog henne till Kanada och Alaska.<br />

Kunskaper från denefolket, inuiter och<br />

samer<br />

“I Nordamerika träffade jag Helen Tobie, som tillhör den stam av<br />

denefolket som kallas dogrib. Av henne lärde jag mig att garva älgskinn<br />

med omättade fetter. De använde djurets hjärna och menar<br />

att ett djurs hjärna räcker för att garva dess skinn. Hjärnan blandas<br />

med ister och såpa. Dessa kunskaper har jag omvandlat till att<br />

garva skinn med rapsolja, äggula och såpa.”<br />

Lotta träffade även caribou-inuiter i Arviat, ett samhälle vid Hudsonvikens<br />

västra strand, i det nordliga kanadensiska territoriet<br />

Nunavut. Bland annat träffade hon Elizabeth Nibgoarsi och lärde<br />

sig det bästa sättet att ta hand om sälskinn; att skrapa bort fett<br />

och hinnor och att skydda pälsen från den feta<br />

köttsidan.<br />

Hos inuiterna lärde sig Lotta att det var ett sätt<br />

att hedra det dödade djuret att göra något vackert<br />

av dess skinn. “Som människa är vi skapade för<br />

att leva vid 27 grader Celsius. Det är tack vare att<br />

vi kunde ta tillvara djurens pälsar som vi kunde<br />

befolka de kallare områdena på jorden.”<br />

Lotta fortsätter: “På 80-talet levde ännu flera<br />

äldre garvare som arbetat med barkgarvning<br />

och som jag fick möjlighet att intervjua. Idag<br />

har dessa kunskaper främst överlevt hos samerna<br />

och jag har även haft möjlighet att resa i norra Skandinavien<br />

och träffa samekvinnor med stora kunskaper inom garveri.”<br />

FOTON AV KATHY SKÖLD OCH LOTTA RAHME<br />

Fiskskinnsgarvning och ainu-tradition<br />

Intresset för att garva fiskskinn väcktes tidigt, men under resorna<br />

i Nordamerika mötte Lotta aldrig kvinnor som garvade fiskskinn.<br />

“Däremot såg jag dräkter och andra föremål av fiskskinn på olika<br />

50


”Mitt mål har hela<br />

tiden varit att lära<br />

mig, dokumentera<br />

och vidareförmedla<br />

dessa kunskaper.<br />

Jag kommer aldrig<br />

att bli färdigutbildad.”<br />

museer och hittade en skrift av Pat Hickman, utgiven av San Francisco<br />

Craft and Folk Art Museum. Skriften heter Innerskins/Outerskins:<br />

Gut and Fishskin. Jag började experimentera med de tekniker<br />

jag använde till däggdjursskinn, fettgarvning och barkgarvning.”<br />

I samband med en utställning i Tokyo 2007 lyckades Lotta sedan<br />

få kontakt med Kayano Reiko, en ainu-kvinna som berett fiskskinn.<br />

Lotta fick även möjlighet att besöka henne i Nibutani på den<br />

nordliga japanska ön Hokkaido.<br />

Historiskt har fiskskinn främst beretts med mekanisk bearbetning.<br />

Hos en del har majsmjöl eller urin använts.<br />

“Jag kan garva fiskskinn på tre dagar genom att skrapa det noga på<br />

köttsidan, ta bort fjällen, blanda rapsolja, äggula och såpa och lägga<br />

i skinnet cirka tjugo minuter. Hänga det på tork i solen – men det<br />

får inte bli för varmt – och därefter bearbeta det mekaniskt under<br />

torkningen. Tvätta det i såpvatten. Torka skinnet igen under bearbetning.<br />

Om jag vill garva det med bark så tar det cirka tio dagar.”<br />

Under senare år har Lotta även börjat färga fiskskinnen med svenska<br />

inhemska växter.<br />

Mästarbrev i garvning<br />

Sedan 2019 är det återigen möjligt att få en mästartitel som garvare<br />

och samma år fick Lotta sitt mästarbrev, samtidigt med Aja<br />

Petterson, som idag arbetar som lärare på Bäckedals Folkhögskola.<br />

På skolan finns kurser i traditionella garvningstekniker och en särskild<br />

kurs för dem som vill ta gesällbrev. Hittills har sex gesäller<br />

fått sina gesällbrev.<br />

Lotta berättar att fiskskinnsgarvning har väckt stort intresse inom<br />

modeindustrin och att hon har undervisat elever från flera designskolor<br />

i Europa.<br />

Att bevara, sprida och utveckla kunskap är viktigt för Lotta:<br />

“Mitt mål har hela tiden varit att lära mig, dokumentera och vidareförmedla<br />

dessa kunskaper. Jag kommer aldrig att bli färdigutbildad.”<br />

F<br />

BÖCKER AV LOTTA RAHME<br />

Skinn: Garvning och beredning med traditionella metoder /<br />

Traditional Tanning: Leather and Furskin<br />

Fiskskinn: Garvning och sömnad med traditionella metoder /<br />

Fish Leather: Tanning and Sewing<br />

LOTTAS GARFVERI PÅ NÄTET<br />

www.lottasgarveri.se<br />

LOTTAS MASTERCLASS I FISKSKINNSGARVNING<br />

www.lottasgarveri.se/en/masterclass<br />

Textning på engelska, franska, italienska, spanska, svenska<br />

och tyska.<br />

51


DONATIONSPROJEKT RUMAH KITA I KUALA LUMPUR<br />

Vi byggde ett kök till ett transithem för ogifta<br />

gravida kvinnor<br />

AV ÅSA WALLMARK • <strong>SWEA</strong> KUALA LUMPUR<br />

Förra året genomförde <strong>SWEA</strong> Kuala Lumpur<br />

en donation till organisationen Rumah Kita,<br />

ett hem där ogifta kvinnor som blivit gravida<br />

får bo. Åsa Wallmark berättar om problematiken med<br />

baby dumping samt arbetet med ett nytt Ikea-kök för<br />

transithemmet.<br />

Rumah Kita var i stort behov av ett nytt kök med förvaring och<br />

bänkskivor. Vi i <strong>SWEA</strong> Kuala Lumpur ville göra en donation för<br />

att förbättra livskvaliteten för kvinnorna i transithemmet samtidigt<br />

som vi ville visa att när vi kvinnor går samman och arbetar<br />

tillsammans så klarar vi allt.<br />

Baby dumping<br />

Att överge sin nyfödda bebis, så kallad baby dumping, är ett stort<br />

problem i Malaysia, som har den högsta andelen övergivna bebisar<br />

i hela Sydostasien. Mellan 2018 och 2021 hittades 443 övergivna<br />

bebisar. 149 av dem hittades levande och 294 var döda, och så<br />

klart finns det också ett mörkertal. Platserna de hittas på är ofta<br />

toaletter, avloppssystem, soptunnor eller andra ställen som saknar<br />

kameraövervakning.<br />

Man frågar sig så klart hur detta kan ske? En förklaring som ges<br />

från människorättsorganisationer och myndigheter är en kombination<br />

av fattigdom, religion och avsaknad av sexualundervisning. I<br />

fattiga samhällen är det inte vanligt att använda preventivmedel.<br />

Mellan 2017 och 2021 noterades över 40 000 tonårsgraviditeter i<br />

Malaysia och 35 % av dem var ogifta kvinnor.<br />

Abortlagen i Malaysia är strikt och den säger att abort endast<br />

tillåts i de fall där läkaren anser att mammans liv är i fara. Omständigheter<br />

som våldtäkt eller att den gravida är minderårig är inte<br />

skäl nog för en laglig abort.<br />

Frågan om abort är som mycket annat varken svart eller vit;<br />

åsikterna är många och även i ett land som Sverige går de isär. I<br />

Malaysia har man dock börjat förstå att information och kunskap<br />

är viktigt och har därför börjat ge unga kvinnor sexualundervisning<br />

och lära dem hur de kan skydda sig mot att bli gravida.<br />

Ingrid Richer, Anna-Lena Sarapik och Åsa Wallmark<br />

Rumah Kita<br />

Rumah Kita, som betyder ”vårt hus” på malajiska, är en ickevinstdrivande<br />

och icke-statlig organisation, som startades 2015<br />

av Vimmi Yasmin Razak för att hjälpa kvinnor som blivit<br />

gravida utan att vara gifta, och för att minska antalet fall av<br />

övergivna bebisar. När Vinni gick bort 2018 tog hennes syster<br />

Suraya Razak över rodret.<br />

Rumah Kita tar emot kvinnor oberoende av religion, ras eller<br />

samhällsklass; alla är välkomna att söka hjälp och skydd hos dem.<br />

Idag har de två hus, ett för dem som är gravida och ett för dem<br />

som är nyförlösta. Syftet med organisationen är att se till att mammorna<br />

får en trygg och säker förlossning på sjukhus och att hjälpa<br />

dem till ett fungerande liv efteråt. De förlitar sig helt på donationer<br />

och sina volontärer och har regelbundna leveranser av blöjor, välling<br />

och mat. Leksaker och kläder har de däremot börjat få säga nej till,<br />

eftersom det kommer in för mycket.<br />

Efter att bebisen är född försöker Rumah Kita hjälpa mamman<br />

att bli accepterad av sin familj och få flytta hem igen. Om<br />

det inte går, försöker de hjälpa kvinnorna till en försörjning och<br />

ett eget boende. Mammorna bor kvar på Rumah Kita tills de<br />

kan klara sig själva. Tyvärr finns det också några barn som blivit<br />

kvarlämnade då mammorna plötsligt försvunnit. Men Rumah<br />

Kita är inget abortcenter, något som Suraya är noga med att<br />

poängtera, så barnen får vara kvar och tas om hand av mammorna<br />

som bor där och av volontärer.<br />

FOTON AV JENNY WESTIN, LINDA TINAEUS, RUSSEL HOUSE, ÅSA WALLMARK<br />

52


Jenny Westin,<br />

Åsa Wallmark,<br />

Suraya Razak<br />

och Russel House<br />

Jenny Westin,<br />

Åsa Wallmark,<br />

Marcus Beijar<br />

och Russel House<br />

Vi bygger ett kök<br />

En av våra medlemmar i <strong>SWEA</strong> hörde talas<br />

om att Rumah Kita var i stort behov av<br />

ett nytt kök i det ena huset. Vid vårt första<br />

besök stod det också klart att de hade<br />

problem med råttor. Suraya visade på hål<br />

i fönster och dörrar där råttorna tog sig in.<br />

På det följde också att många av de små<br />

barnen hade problem med andningsvägarna.<br />

Vad passar väl då bättre än att vi har en<br />

<strong>SWEA</strong>-medlem som jobbar på Anticimex,<br />

Elin Beijar, och att hennes man Marcus<br />

var med vid besöket, eftersom han skulle<br />

hjälpa till att bygga köket. Ibland har man<br />

alla odds med sig. Marcus ringde sin fru,<br />

som snabbt organiserade sin personal för<br />

att påbörja råttbekämpningen. Redan nästa<br />

dag var de där och satte ut fällor.<br />

Till följd av råttproblematiken och att<br />

huset var i stort behov av en rejäl storstädning,<br />

anordnade vi en städdag innan<br />

bygget kunde komma igång. Vi var fem<br />

Sweor som åkte dit och skurade golv och<br />

väggar, flyttade på möbler och gav råd till<br />

mammorna hur de bäst skulle hålla efter<br />

för att slippa råttorna.<br />

Innan vi kunde komma igång med<br />

bygget hade vi diskussioner med Suraya om<br />

hur köket skulle se ut. Suraya är en väldigt<br />

bestämd kvinna, som vet att hon måste ställa<br />

krav för att det ska bli bra för mammorna.<br />

Det tog ett tag innan planeringen av köket<br />

var klar och vi hade förstått hur hon ville ha<br />

det – samtidigt som vi hade en budget att<br />

hålla oss till. Dessutom var vi tvungna att ta<br />

hänsyn till att det var lågt i tak, att det fanns<br />

”Varje gång vi var där<br />

kom de små barnen<br />

med nyfikna blickar<br />

och ville vara med och<br />

skruva.”<br />

ett fönster med stora hål där råttorna tog sig<br />

in, samt en jättestor takfläkt. Fönstret överlät<br />

vi till Suraya att få utbytt.<br />

Till hjälp att sätta ihop och bygga köket<br />

hade vi Marcus och Russel House. Det var<br />

ett varmt och mödosamt jobb men också<br />

väldigt givande och lärorikt. Varje gång<br />

vi var där kom de små barnen med nyfikna<br />

blickar och ville vara med och skruva.<br />

Vid ett tillfälle var vår ordförande Linda<br />

Tinaeus famn abonnerad av en liten flicka<br />

som behövde gos och kärlek. Vid ett annat<br />

tillfälle hörde vi Russel sitta på golvet och<br />

säga ”Hi there little guy”. Det visade sig vara<br />

en råtta på besök! Tur att det var Russel<br />

som satt där och inte jag.<br />

Till slut stod köket färdigt, skinande<br />

vitt med svarta bänkskivor. Det nya köket<br />

har massor av sluten förvaring för att hålla<br />

gnagare på avstånd samt en liten blommig<br />

gardin för trevnad. Även om det var ansträngande<br />

– både känslomässigt och rent<br />

fysiskt – att bygga köket så var det ändå med<br />

viss sorg som vi slog i den sista spiken. Som<br />

Buddha sa: “Lycka är inte att ha mycket,<br />

lycka är att ge mycket”! F<br />

Åsa Wallmark, <strong>SWEA</strong> Kuala Lumpur,<br />

skriver för <strong>Forum</strong> sedan 2021 och är bosatt<br />

i Malaysia sedan 2018. Hon är fysioterapeut<br />

med yoga som livselixir och medicin och<br />

hon tycker om att hjälpa andra att utvecklas<br />

och växa. Hon är aktiv i <strong>SWEA</strong> KL som<br />

sekreterare samt i donationsgruppen.<br />

ALLA <strong>SWEA</strong>S DONATIONSPROJEKT<br />

måste stämma överens med <strong>SWEA</strong>s syften<br />

och uppfylla kraven i enlighet med <strong>SWEA</strong>s<br />

stadgar. Rumah Kita-projektet gör det bl.a.<br />

genom arbete med kunskapsöverföring om<br />

• hur ett kök byggs<br />

• hur skadedjur undviks i framtiden<br />

• jämställt samarbete med kvinnor och män.<br />

Både Ikea och Anticimex är idag internationella<br />

företag som båda startats i Sverige.<br />

Rumah Kitas nya kök<br />

53


<strong>SWEA</strong>s intressegrupper<br />

<strong>SWEA</strong> ART vill vara en inspirationskälla och främja utbyte mellan konstskapande<br />

Sweor på alla nivåer, från nybörjare till professionell konstnär. Vi arbetar<br />

tillsammans, inspirerar varandra och utbyter erfarenheter och idéer i webbinarier,<br />

genom internetutställningar, på Facebook och Instagram. Vi arrangerar<br />

workshoppar och utställningar, i lokala grupper och internationellt.<br />

www.swea.org/intressegrupper/swea-art/<br />

<strong>SWEA</strong> BOKKLUBB EMA är en bokklubb som träffas via Zoom och diskuterar<br />

aktuella svenska böcker. Alla Sweor är välkomna och du väljer om du vill<br />

delta varje gång eller vid ett enstaka tillfälle.<br />

www.swea.org/intressegrupper/bokklubb-ema/<br />

<strong>SWEA</strong> CARE syftar till att hjälpa varandra, oss Sweor emellan, och finnas till<br />

som stöd lokalt när olika behov uppstår. Grundtanken är att vi som Sweor visar<br />

vänskap och närvaro även i livets svåra stunder. Det kan handla om praktisk<br />

hjälp, råd eller bara någon att tala med.<br />

www.swea.org/intressegrupper/swea-care/<br />

<strong>SWEA</strong> PROFESSIONAL finns för dig som är intresserad av företagsverksamhet,<br />

affärsrelationer, arbetsliv, yrkesfrågor och karriär. Gruppens syfte är att<br />

bidra till Sweors professionella nätverk och ge möjlighet att knyta kontakter.<br />

www.swea.org/intressegrupper/swea-professional/<br />

<strong>SWEA</strong> SKRIVER ger dig inspiration och stöd till att utveckla ditt skrivande på<br />

svenska, oavsett ambitionsnivå och syfte. En del vill skriva poesi, journalistik eller<br />

bloggar, några siktar på att bli professionella författare medan andra skriver för<br />

att de helt enkelt älskar att uttrycka sig i skrift.<br />

www.swea.org/intressegrupper/swea-skriver/<br />

54


RESERAPPORT<br />

På väg mot äventyret<br />

AV LENA LÖFLING • <strong>SWEA</strong> GLOBAL<br />

En dröm som för cirka tio år sedan blev en plan har<br />

nu blivit verklighet för Swean Lena Löfling och maken<br />

Peter. Den 4 maj kastade de loss från bryggan och<br />

började sin långsegling. I det här numret av <strong>Forum</strong><br />

inleder Lena sina rapporter från seglingsäventyret.<br />

För två år sedan, mitt i covidtider och stängda gränser, hittade vi<br />

båten vi letat efter, en 41 fots katamaran, i Finland. Efter ett par<br />

samtal från Singapore till Kaskinen i Finland var vi överens med<br />

förra ägaren och bokade flyg-, tåg- och bussbiljetter för att ta oss<br />

från Singapore till Finland. Båten har sedan dess legat på land i<br />

Stockholm. Den 17 april i år sjösattes hon, Greta 3, och den 4 maj<br />

började vår resa.<br />

Just nu ligger vi i Västervik och njuter av solens värmande strålar<br />

för första gången denna kalla vår. Vi har seglat via Askö och Fyrudden<br />

och nu tar vi det lugnt och njuter av att vara på väg. Kanske är vi<br />

ute två år, kanske tio, vi får se. Först ska vi ner till Amsterdam och<br />

bygga på en solcellskonstruktion och installera en watermaker. Sen<br />

tuffar vi vidare ner längs Atlantskusten. Själv är jag klättrare och<br />

hoppas hitta klippor längs vägen ner mot Spanien.<br />

Tanken är att vara i sydöstra Spanien runt oktober och leva på<br />

båten där under vintern för att nästa år gå över Atlanten till<br />

Karibien – och så småningom vidare via Panamakanalen och<br />

över Stilla havet. Men idag tar vi en titt på Västervik och imorgon<br />

vidare mot Öland.<br />

Tills nästa gång! F<br />

Lena Löfling, <strong>SWEA</strong> Global, är tidigare bosatt i Hong Kong och Singapore.<br />

Från och med våren <strong>2023</strong> rapporterar hon till <strong>Forum</strong> från sin långsegling<br />

tillsammans med maken Peter på katamaranen Greta 3.<br />

Swean Lena Löfling med maken Peter rapporterar från sin segelbåt, en Fountaine<br />

Pajot Lipari 41. Båten har de gett namnet Greta 3, efter Volkswagenbussarna Greta<br />

1 och Greta 2 som tagit dem runt Europa.<br />

FÖLJ LENA, PETER OCH GRETA 3 PÅ INSTAGRAM<br />

www.instagram.com/greta3sailing/<br />

55


<strong>SWEA</strong> Art<br />

I hennes fotspår<br />

Av Naima Christensen • <strong>SWEA</strong> Houston<br />

Naima Christensen är konstfotograf<br />

och bor i Houston.<br />

Konstverket I hennes fotspår är<br />

Naimas bidrag till <strong>SWEA</strong> Arts<br />

konstutmaning på temat fötter i<br />

februari <strong>2023</strong>.<br />

I hennes fotspår är inspirerat av Georgia O’Keeffe och<br />

det här är min hyllning till henne. Jag har besökt många<br />

av platserna i New Mexico där hon skapade sin konst.<br />

Jag har gått den dammiga vägen vid hennes hus, uppför<br />

klipporna på Ghost Ranch och sett utsikten som om<br />

den var genom hennes ögon.<br />

Vi delar en fascination för blommor, skelett, arkitektoniska<br />

landskap och stadsbilder. Generellt är min<br />

konst antingen ljus och luftig eller mörk och stämningsfull,<br />

men med I hennes fotspår väljer jag att skapa mer<br />

djärvt och färgstarkt eftersom miljön kräver det.<br />

<strong>SWEA</strong> ART ÄR EN INTRESSEGRUPP FÖR ALLA KONSTSKAPANDE SWEOR<br />

https://art.swea.org/<br />

<strong>SWEA</strong> ART FINNS OCKSÅ PÅ FACEBOOK<br />

www.facebook.com/groups/swea.art<br />

56


<strong>SWEA</strong> Skriver<br />

DRÖMMAR<br />

AV SIDSEL COOK • <strong>SWEA</strong> GLOBAL<br />

Vi vet ju att vi alla drömmer när vi<br />

sover. För egen del minns jag sällan<br />

det jag har drömt. Annars är<br />

jag duktig på att dagdrömma; det gör jag<br />

hela tiden. När en dröm inte funkar, drömmer<br />

jag en ny dröm. Drömmar är färskvara.<br />

En önskedröm kan bli verklighet och en<br />

verklighet kan bli en mardröm. Då gäller<br />

det att fort drömma om något helt annat.<br />

Drömmar kan ta oss till oanade höjder,<br />

för inom varje människa finns en kraft<br />

som vi inte är medvetna om, ifall vi inte<br />

börjar drömma. Ja, så sa i alla fall Brooke<br />

Knapp. Hon växte upp på en citrusfarm i<br />

Kalifornien. Brooke var både blyg och rädd.<br />

Hon tyckte inte om att gå på kalas – att<br />

träffa människor. Räddast var hon för att<br />

flyga. En dag blev hon kär i en pilot och då<br />

bestämde hon sig för att ta itu med sina<br />

rädslor. Hon skulle ta flygcertifikat. Hon<br />

var en skräckslagen elev som var nära att<br />

flyga in i en bergvägg och som kräktes på<br />

lektionerna. En dag blev hon den snabbaste<br />

kvinnliga piloten runt jorden. I samband<br />

med det blev hon bjuden på en middag i<br />

Hollywood. Under middagen var det flera<br />

som sa att det var svårt att få hyra ett privat<br />

jetplan. ”Vill ni flyga med mig om jag lyckas<br />

köpa ett flygplan?” frågade Brooke. De sa ja<br />

och hon lånade ihop pengar. I början gjorde<br />

hon allt. Hon bar bagage och lagade mat.<br />

Hon till och med broderade kundernas<br />

monogram på servetterna. Skådespelaren<br />

Bob Hope var en av hennes första resenärer.<br />

Sedan rullade det bara på – det skulle bli 45<br />

plan och många anställda.<br />

Inom varje människa, till och med<br />

inom en liten bondflicka, finns det oanade<br />

krafter. Hon fortsatte att drömma om<br />

att bemästra sina övriga rädslor. Det var<br />

fallskärmshoppning, överlevnadskurs i<br />

djungeln, djuphavsdykning, att tala i offentliga<br />

sammanhang. Enligt Brooke så<br />

finns det två sorters människor. Den ena<br />

gruppen är de som skjuter upp eller låter<br />

bli allt som känns obehagligt. Det kan vara<br />

enkla saker som att rensa högen av papper<br />

på skrivbordet, skriva ett besvärligt brev<br />

eller ringa till någon man inte tycker om.<br />

Den andra gruppen däremot, ser varje motgång<br />

som en ny utmaning som man skall<br />

övervinna. Den gruppen drömmer nya<br />

drömmar – hela tiden. F<br />

<strong>SWEA</strong> SKRIVER ÄR INTRESSEGRUPPEN FÖR DIG SOM TYCKER<br />

OM ATT SKRIVA<br />

www.swea.org/intressegrupper/swea-skriver/<br />

<strong>SWEA</strong> SKRIVER FINNS OCKSÅ PÅ FACEBOOK<br />

www.facebook.com/groups/swea.skriver<br />

Sidsel Cook föddes i Norge,<br />

växte upp i Sverige och har bott<br />

i London och Marbella. Hon<br />

intervjuade Brooke Knapp på<br />

Claridges Hotel i London när<br />

hennes liv var så bra det kunde<br />

bli; hon var nyskild, arbetade<br />

som frilansjournalist, pendlade till<br />

Chelsea Hotel i New York och<br />

hade våning i Notting Hill. Hon<br />

har varit generalagent för Matrix<br />

hårvårdsprodukter i Storbritannien<br />

och nominerats till Business<br />

Woman of the Year. Hon har<br />

även varit agent för engelska<br />

drottningens hundpsykologs<br />

hundleksaker samt skapat ett<br />

frågesportprogram om djur för<br />

engelska radion på Costa del Sol.<br />

Idag arbetar hon som konstnär<br />

och bor i chaufförsbostaden på<br />

Koberg slott utanför Trollhättan.<br />

Drömmar är Sidsels bidrag till<br />

<strong>SWEA</strong> Skrivers skrivutmaning i<br />

januari <strong>2023</strong>.<br />

<strong>SWEA</strong> GLOBAL<br />

<strong>SWEA</strong> Global är möjligheten för dig som bor långt bort från en<br />

<strong>SWEA</strong>-avdelning att ändå vara med i <strong>SWEA</strong> och ta del av vårt<br />

unika nätverk trots att du är bosatt utanför dagens <strong>SWEA</strong>-värld.<br />

<strong>SWEA</strong> Global är inte en lokal avdelning utan har hela världen<br />

som upptagningsområde. Som medlem i <strong>SWEA</strong> Global är du<br />

fullvärdig medlem och har tillgång till hela vårt internationella<br />

nätverk, våra sociala medier och digitala nyhetsbrev samt<br />

medlemstidningen <strong>Forum</strong>. Dessutom är du välkommen att<br />

delta i lokala och internationella möten och aktiviteter,<br />

Sverigemiddagen och andra sommarevenemang i Sverige.<br />

www.swea.org/swea-medlem/swea-global/<br />

57


Sommarkryss<br />

AV ALEXANDRA HUMMINGSON • <strong>SWEA</strong> NEW YORK<br />

LODRÄTT<br />

1. Korna på ängen<br />

2. Dal, Torne och Kalix är älvar men Nilen och Donau kallar vi<br />

3. Electronic Dance Music<br />

5. Årstid<br />

6. Gröna Lund är ett<br />

7. Every Breath You Take-sångarens artistnamn<br />

9. Smälter som smör i solsken<br />

DIAGONALT (uppifrån och ner, markerade med gula rutor)<br />

4. Godis bus, kaffe te och salt sött? (5 bokstäver)<br />

8. Tom Hanks karaktär i den amerikanska filmtolkningen av En man som heter Ove (4 bokstäver)<br />

VÅGRÄTT<br />

10. Coachella, Southside och Rock am Ring är exempel på musik-<br />

11. Midsommarkransen bör helt klart vara<br />

7 8 9<br />

10<br />

2 3 4 5 6<br />

11<br />

1<br />

Facit finns på <strong>Forum</strong>s sida på webben (långt ner):<br />

www.swea.org/vara-kanaler/forum/<br />

58


SWEOR SVARAR PÅ<br />

Tre snabba frågor<br />

Varför gick du med i <strong>SWEA</strong>?<br />

Vad betyder svensk sommar för dig?<br />

Vad ser du mest fram emot den här<br />

sommaren?<br />

Lise Rosland<br />

<strong>SWEA</strong> Boston<br />

Min man fick erbjudande om att flytta<br />

med sitt jobb till USA och jag kom<br />

då med som medföljande. Eftersom<br />

jag varken jobbade eller studerade<br />

blev det svårt att hitta vänner och få<br />

ett umgänge i en stad där jag inte kände<br />

någon, så när saknaden till Sverige<br />

och vännerna där blev för stor sökte<br />

jag upp <strong>SWEA</strong>. Inom kort hade jag<br />

träffat flera nya vänner och hade ett nätverk av svenska kvinnor att<br />

stödja mig på i mitt nya hemland.<br />

Svensk sommar för mig är långa ljusa sommarkvällar. Att tillbringa<br />

dagarna vid havet, äta glass och gå långa promenader.<br />

Denna sommar kommer jag att tillbringa med min man och<br />

dotter hemma i Boston. Vi har inga stora resor planerade, så jag<br />

ser fram emot att kunna äta långa frukostar ute på balkongen, åka<br />

till stranden och göra dagsutflykter. Efter en lång vinter längtar<br />

jag efter värme och sol.<br />

Ann-Charlotte Storer<br />

<strong>SWEA</strong> Philadelphia<br />

<strong>SWEA</strong> har varit min konstanta<br />

följeslagare sedan jag flyttade från<br />

Sverige för drygt 20 år sedan, först<br />

i Luxemburg och nu i Philadelphia.<br />

Det jag uppskattar mest med <strong>SWEA</strong><br />

är att man alltid har någon att vända<br />

sig till och man får väninnor för livet.<br />

Jag har varit och är fortfarande aktiv<br />

i <strong>SWEA</strong> på olika sätt och det är så<br />

imponerande med all kompetens som finns i vår organisation.<br />

Underbart!<br />

För mig betyder svensk sommar att träffa släkt och vänner på<br />

Österlen och i Lund. Vi reser alltid till Sverige på somrarna och<br />

då passar vi på att äta svensk sommarmat och umgås. Eftersom<br />

jag fortfarande är engagerad i Lunds universitet så innebär sommaren<br />

också att jag får träffa mina alumnivänner och återuppleva<br />

studentminnen.<br />

Yrkesmässigt hoppas jag att hela <strong>2023</strong> blir ett framgångsrikt<br />

år för min översättningsverksamhet och att jag får möjlighet att<br />

utveckla mitt företag och samarbeta med ännu fler kunder världen<br />

över. I sommar ser jag fram emot att vår dotter ska ta examen från<br />

high school och börja på college i USA. En spännande tid för alla<br />

i familjen!<br />

Christel Ingemansson<br />

Olsson<br />

<strong>SWEA</strong> Göteborg<br />

Att flytta 800 mil bort med man och<br />

en tioåring, till Saudiarabien 1999,<br />

var inte precis att flytta nästgårds<br />

och <strong>SWEA</strong> kändes direkt välkomnande<br />

i detta främmande land. Vi<br />

fick bra tips om skolor, kom snabbt<br />

in i ett sammanhang och <strong>SWEA</strong><br />

kom att betyda mycket för vår trivsel.<br />

Jag engagerade mig som medlemsansvarig och redaktör för<br />

<strong>SWEA</strong> Saudis papperstidning och fick med automatik många<br />

fina <strong>SWEA</strong>-vänner.<br />

Svensk sommar för mig innebär ljusa sommarkvällar, salta bad<br />

och båtliv. Att göra strandhugg längs Bohuslänskusten men även<br />

träffa familj och vänner nere i Skåne där jag bodde mina första<br />

nitton år.<br />

Som nyopererad med en ny knäled ser jag mest fram emot att<br />

kunna gå obehindrat utan kryckor i sommar. Sedan är jag väldigt<br />

förväntansfull inför Sverigeresan som i år går till Österlen.<br />

Förvisso är jag från Skåne – men från Söderslätt – så det ska bli<br />

spännande att upptäcka nya platser österut, tillsammans med<br />

Sweor från alla världens hörn. Och självklart ser jag fram emot<br />

Sverigemiddagen, som <strong>SWEA</strong> Göteborg står värd för i augusti.<br />

Arbetsgrupperna är igång med evenemanget och det jobbas för<br />

fullt med alla förberedelser. Det blir liksom ingen riktig sommar<br />

utan alla dessa <strong>SWEA</strong>-möten. F<br />

Vill du svara på tre snabba frågor till nästa<br />

nummer av <strong>Forum</strong>? Hör av dig till oss:<br />

editor@swea.org<br />

59


Kan en Mygga<br />

besjungas?<br />

Av Thekla Knös 1852<br />

Svar.<br />

På min flickas hvita hand,<br />

Vid en ljusblå ådras rand,<br />

Satte sig helt nyss en mygga.<br />

Skall jag slå ihjäl den stygga?<br />

Hvarför är jag nu så god,<br />

Utan vrede, utan mod! —<br />

Den en fridlyst fristad funnit,<br />

Nôtre Dame’s beskydd den vunnit;<br />

Ty helt lugn, med vänlig blick,<br />

Säger hon åt myggan: ”Drick!<br />

Ej i vårens första dagar<br />

Man hans budskap så förjagar.”<br />

Kan jag med ett mord befläcka<br />

Denna hand, den milda, täcka? —<br />

Medan jag funderar så,<br />

Flyger myggan mot det blå;<br />

Och dess glada sång förråder,<br />

Att ur en poetisk åder<br />

Hon har druckit. Lätt och fri,<br />

Flög hon nu sin skald förbi!<br />

THEKLA KNÖS (1815-1880) var<br />

författare, poet och översättare.<br />

Tillsammans med modern Alida<br />

Maria Olbers drev hon en litterär<br />

salong i Uppsala. Per Atterbom<br />

skrev förord till hennes dikter och<br />

hon beundrades av Fredrika Bremer.<br />

Hennes översättning av den tyska<br />

psalmen “Det är en ros utsprungen”<br />

ingår i 1937 års psalmbok samt<br />

även i 1986 års psalmbok i<br />

bearbetning av Britt G Hallqvist.<br />

60


Nästa nummer av<br />

FORUM<br />

kommer ut i slutet av augusti<br />

Vill du berätta om aktiviteter inom din avdelning eller om dina<br />

erfarenheter som utlandssvensk? Är du intresserad av att<br />

skriva om svensk kultur eller svenska språket?<br />

Eller vill du intervjua intressanta Sweor och andra<br />

internationella svenskor?<br />

Har du andra förslag och idéer till <strong>Forum</strong>?<br />

Hör av dig till redaktionen: editor@swea.org<br />

Sista dag att skicka in texter och bilder till <strong>Forum</strong> nr 3<br />

är den 1 juli!<br />

Har du synpunkter och förslag till <strong>Forum</strong>? Fyll gärna i vår läsarenkät!<br />

https://bit.ly/3MdZlJU<br />

61


<strong>SWEA</strong> ÄR DEN STÖRSTA IDEELLA<br />

SVERIGEFRÄMJANDE ORGANISATIONEN<br />

UTANFÖR SVERIGE<br />

Vara vardeord<br />

VÄRLDSVID VÄNSKAP<br />

GLOBAL KOMPETENS<br />

LOKALT STÖD<br />

Var vision<br />

ATT VARA DET SJÄLVKLARA<br />

NÄTVERKET FÖR SVENSKTALANDE<br />

KVINNOR UTOMLANDS<br />

Vart syfte<br />

ATT FRÄMJA SVENSK KULTUR, SVENSKA<br />

TRADITIONER OCH DET SVENSKA<br />

SPRÅKET I VÄRLDEN<br />

www.swea.org

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!