BirdLife Sverige Verksamhetsberättelse 2022
BirdLife Sveriges verksamhetsberättelse är en sammanställning över årets arbete, både nationellt och regionalt. Verksamhetsberättelsen är av intresse för befintliga och blivande medlemmar, för regionala föreningar och klubbar samt för den egna personalen. Vidare ser vi vår verksamhetsberättelse som en tydlig källa för information vad gäller samverkanspartners och intressenter, samt stiftelser och fonder från vilka vi söker bidrag.
BirdLife Sveriges verksamhetsberättelse är en sammanställning över årets arbete, både nationellt och regionalt. Verksamhetsberättelsen är av intresse för befintliga och blivande medlemmar, för regionala föreningar och klubbar samt för den egna personalen. Vidare ser vi vår verksamhetsberättelse som en tydlig källa för information vad gäller samverkanspartners och intressenter, samt stiftelser och fonder från vilka vi söker bidrag.
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Myndigheter som Skogsstyrelsen<br />
har ett mycket stort<br />
ansvar för att värna livsmiljöer<br />
för hotade arter, i enlighet med<br />
artskyddsförordningen. Bird-<br />
Life <strong>Sverige</strong> använder sedan<br />
april <strong>2022</strong> en habitatmodell<br />
för tretåig hackspett som ett<br />
förebyggande underlag, i samband<br />
med avverkningsanmälningar<br />
av skog, för att säkerställa<br />
skydd av livsmiljöer för arten.<br />
Utvecklingen av modellen drevs<br />
som ett projekt inom föreningen<br />
under <strong>2022</strong>. Modellen<br />
är framtagen av de främsta<br />
experterna på området och har<br />
förfinats ytterligare genom artificiell<br />
intelligens-bearbetning.<br />
Ett förebyggande system som<br />
dessa modeller utgör är dock<br />
inte hundraprocentigt, men det<br />
är det bästa förebyggande underlaget<br />
som finns för arten. Vi<br />
menar att denna expertmodell,<br />
särskilt anpassad för den tretåiga<br />
hackspettens habitatkrav,<br />
gör att inventering och/eller<br />
artskyddsbeslut är särskilt påkallat<br />
när avverkningsanmälningar<br />
träffar områden som modellen<br />
pekar ut. Tretåig hackspett har<br />
visat sig vara en lämplig paraplyart<br />
(en art vars habitatkrav<br />
rymmer många andra arters<br />
habitatkrav) eftersom den har<br />
relativt specifika habitatkrav<br />
som omfattar äldre naturskogsartade<br />
skogar. En GIS-baserad<br />
habitatmodell som utgår<br />
ifrån den kunskap som finns<br />
om den tretåiga hackspettens<br />
habitatkrav ger en bild av var i<br />
landskapet det fortfarande finns<br />
förutsättningar för arten och<br />
därmed också för andra arter<br />
som trivs i samma typ av skog.<br />
Utifrån detta erhålls en bild<br />
av skogens gröna infrastruktur<br />
som ger förutsättning för<br />
långsiktig ekologisk landskapsplanering<br />
av skogslandskapet.<br />
Föreningen har haft flera möten<br />
med Skogsstyrelsen, Sveaskog,<br />
SCA, Holmen och Stora Enso<br />
(varav hittills Sveaskog och SCA<br />
redan valt att införliva habitatmodellen<br />
i sina respektive<br />
planeringsunderlag). Mer om<br />
modellen kommer under 2023,<br />
till exempel i Vår Fågelvärld.<br />
<strong>BirdLife</strong> <strong>Sverige</strong> har under <strong>2022</strong><br />
deltagit i en handfull olika<br />
regeringsuppdrag inom naturskydd<br />
och skogsbruk, främst<br />
med inriktning på artskydd,<br />
formellt skydd av skog, digitala<br />
kunskapsunderlag samt<br />
hygges fritt skogsbruk. Skogsstyrelsen<br />
skapade starka reaktioner<br />
inom skogsnäring och<br />
markägarorganisationer genom<br />
utspel om en ”nyordning” som<br />
gick ut på att myndigheten<br />
47<br />
hävdade att gällande rättspraxis<br />
kräver att ALLA fåglar måste<br />
inventeras för att avverkningsanmälningar<br />
ska kunna godkännas.<br />
<strong>BirdLife</strong> <strong>Sverige</strong> bestred<br />
Skogsstyrelsens uppfattning<br />
i ett flertal debattartiklar med<br />
stort genomslag. Skogsstyrelsen<br />
presenterade sedermera en gemensam<br />
tolkning tillsammans<br />
med Naturvårdsverket, vilken<br />
låg mycket närmare våra ståndpunkter<br />
och inspel.<br />
<strong>BirdLife</strong> <strong>Sverige</strong> är fortsatt representerade<br />
i flera av Skogsstyrelsens<br />
regionala sektorsråd,<br />
liksom det nationella sektorsrådet<br />
för skogsfrågor. Föreningen<br />
är också fortsatt representerad<br />
i målbildsarbetet för god miljöhänsyn<br />
i skogen, vilket är<br />
ett samverkansprojekt mellan<br />
myndigheter, skogsnäring och<br />
ideella organisationer. Sedan<br />
slutet av <strong>2022</strong> ingår <strong>BirdLife</strong> och<br />
Naturskyddsföreningen även i<br />
styrgruppen för målbildsarbetet.<br />
Vi har under året också haft<br />
enskilda sektorsdialoger med<br />
Skogsstyrelsen samt möten<br />
med Sveaskog i olika frågor<br />
som berör skogens fåglar. Föreningen<br />
har under <strong>2022</strong> lämnat<br />
in förslag på revidering och<br />
skärpning av Skogsstyrelsens<br />
artvisa vägledningar som finns<br />
för tretåig hackspett, mindre<br />
hackspett, järpe, talltita, entita<br />
samt lappmes.<br />
<strong>BirdLife</strong> <strong>Sverige</strong> har svarat på<br />
ett antal remisser, lämnat yttranden<br />
och överklagat beslut<br />
gällande bland annat skog (43),<br />
vindkraftsanläggningar (53), solcellsanläggningar<br />
(9), havsmiljöplanering<br />
(2), miljöprövning<br />
(1), jakt (4), bostadsbyggnation<br />
(1), vägbyggnation (1), stentäkter<br />
(1), algodling (1), restaureringsförordningen<br />
(1), biologisk<br />
mångfald (1) och Miljömålsrådet<br />
(1). Officiella brev har riktats till<br />
regeringen angående artskydd,<br />
vindkraft, energiproduktion och<br />
restaureringslagen (2).
Change language