BirdLife Sverige Verksamhetsberättelse 2022
BirdLife Sveriges verksamhetsberättelse är en sammanställning över årets arbete, både nationellt och regionalt. Verksamhetsberättelsen är av intresse för befintliga och blivande medlemmar, för regionala föreningar och klubbar samt för den egna personalen. Vidare ser vi vår verksamhetsberättelse som en tydlig källa för information vad gäller samverkanspartners och intressenter, samt stiftelser och fonder från vilka vi söker bidrag.
BirdLife Sveriges verksamhetsberättelse är en sammanställning över årets arbete, både nationellt och regionalt. Verksamhetsberättelsen är av intresse för befintliga och blivande medlemmar, för regionala föreningar och klubbar samt för den egna personalen. Vidare ser vi vår verksamhetsberättelse som en tydlig källa för information vad gäller samverkanspartners och intressenter, samt stiftelser och fonder från vilka vi söker bidrag.
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
alltså indikera en miljöpåverkan<br />
av stora dimensioner.<br />
För smålommen är situationen<br />
fortsatt bekymmersam, med<br />
en låg ungproduktion i landets<br />
södra och mellersta delar i<br />
kombination med långsiktigt vikande<br />
trender i häckningsresultatet<br />
i hela landet. Ett glädjande<br />
undantag är att <strong>2022</strong> blev det<br />
andra året i följd med ett bra<br />
utfall i Norrland. Bopredation<br />
tycks var ett bekymmer, och de<br />
senaste åren har några medarbetare<br />
i Projekt Lom haft ett<br />
antal smålomsbon under kamerabevakning<br />
– med syftet att få<br />
bättre kunskap och underlag för<br />
eventuella åtgärder. Preliminära<br />
resultat bekräftar att predation<br />
är en viktig orsak till avbrutna<br />
häckningar.<br />
Nyss flygga jaktfalksungar i Jämtland. Foto: Ulla Falkdalen<br />
Under <strong>2022</strong> hittades totalt 32<br />
lyckade häckningar av jaktfalk<br />
i hela <strong>Sverige</strong>s fjällkedja, vilket<br />
är en uppgång mot 2021 då<br />
det bara hittades 19 lyckade<br />
häckningar. I Jämtlands län blev<br />
det ett toppår. Ideella ornitologer<br />
från Projekt Jaktfalk och<br />
länsstyrelsen kontrollerade 52<br />
kända jaktfalkterritorier i Jämtlands-<br />
och Härjedalsfjällen. Av<br />
dessa var 22 besatta av jaktfalk,<br />
och minst 17 par lyckades med<br />
häckningen och fick sammanlagt<br />
49 ungar. Så många lyckade<br />
häckningar har det inte<br />
varit i länet sedan 2011, då det<br />
var lämmelår i Jämtland! Den<br />
goda smågnagarförekomsten<br />
kan ha gynnat jaktfalken både<br />
som föda och genom att andra<br />
predatorer lämnat fler ripor i<br />
fred. Ripor är trots allt den allra<br />
viktigaste födan för jaktfalken.<br />
Siffrorna för årets häckningsresultat<br />
var troligen ännu högre<br />
än redovisat, eftersom helikopterkontrollen<br />
blev försenad<br />
på grund av dåligt väder och<br />
jaktfalkarna häckade ovanligt<br />
tidigt i år. För fyra påbörjade<br />
häckningar kunde inte ungarna<br />
räknas då de redan hade lämnat<br />
sina boplatser. Projekt jaktfalk<br />
stöttas av Alvins fond.<br />
I Västerbotten och Norrbotten<br />
gick det inte lika bra. I Västerbotten<br />
kunde 39 av 52 revir<br />
kontrolleras. Endast åtta besatta<br />
revir noterades och i tre av dem<br />
blev det häckning, men bara<br />
en unge i varje bo. Orsaken till<br />
att man inte kunde kontrollera<br />
alla revir var att man bara fick<br />
tillgång till en liten helikopter<br />
som var väldigt känslig för vind<br />
och det blev tyvärr väldigt<br />
stark vind under flygningen.<br />
Inventeringarna av rovfåglar i<br />
Norrbotten stöttas av LKAB, då<br />
flera rovfågelhäckningar sker<br />
på gruvbolagets mark. I Norrbotten<br />
kontrollerades 50 revir<br />
och det hittades elva lyckade<br />
häckningar med totalt 28 ungar.<br />
I Sarek/Padjelanta hittades en<br />
enda lyckad häckning, vilket är<br />
extremt dåligt för detta område.<br />
Klimatfaktorer med mycket oväder<br />
antas ha inverkat på jaktfalkarnas<br />
dåliga häckningsresultat<br />
i nationalparksblocket och kanske<br />
även brist på korpbon.<br />
I det kända jaktfalkreviret i Njupeskär<br />
i Dalarna blev det under<br />
<strong>2022</strong> ingen häckning på den<br />
44<br />
ursprungliga platsen i klippbranten.<br />
Jaktfalkarna hade överraskande<br />
valt att häcka i ett kråkbo<br />
i en ranglig gran i stället, och<br />
två ungar rapporterades från<br />
boet. Den 12 juni såg fågelskådare<br />
att båda ungarna satte sig<br />
på ena kanten av boet och började<br />
flaxa med vingarna, varvid<br />
boet och ungarna rasade ned!<br />
Efter kontakt med personalen<br />
på Naturum Fulufjäll larmades<br />
Alf Nordin som åkte dit och<br />
hittade två ganska stora ungar<br />
på marken. Han fann även en<br />
liten död unge under boet som<br />
måste ha ramlat ned tidigare. En<br />
låda fylld med mossa ordnades<br />
för att sätta de båda ungarna i.<br />
Tydligen gick det bra för ungarna,<br />
för de hördes senare under<br />
sommaren tigga upp emot<br />
fjällkanten.<br />
Under verksamhetsåret har<br />
arbetsgruppen Pilgrimsfalk<br />
<strong>Sverige</strong> fortsatt sitt arbete med<br />
syfte att säkra fortsatt uppföljning<br />
av den svenska populationen<br />
av pilgrimsfalk, samt<br />
stärka samarbetet mellan de<br />
lokala ideella grupperna. Projekt<br />
pilgrimsfalk/Pilgrimsfalk
Change language