BirdLife Sverige Verksamhetsberättelse 2022
BirdLife Sveriges verksamhetsberättelse är en sammanställning över årets arbete, både nationellt och regionalt. Verksamhetsberättelsen är av intresse för befintliga och blivande medlemmar, för regionala föreningar och klubbar samt för den egna personalen. Vidare ser vi vår verksamhetsberättelse som en tydlig källa för information vad gäller samverkanspartners och intressenter, samt stiftelser och fonder från vilka vi söker bidrag.
BirdLife Sveriges verksamhetsberättelse är en sammanställning över årets arbete, både nationellt och regionalt. Verksamhetsberättelsen är av intresse för befintliga och blivande medlemmar, för regionala föreningar och klubbar samt för den egna personalen. Vidare ser vi vår verksamhetsberättelse som en tydlig källa för information vad gäller samverkanspartners och intressenter, samt stiftelser och fonder från vilka vi söker bidrag.
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
är ytterst begränsade hos den<br />
ornitologiska sakkunskapen.<br />
Vindkraft har för Norrlands del<br />
länge handlat om landbaserad<br />
vindkraft. Nu aktualiseras den<br />
havsbaserade vindkraftsutbyggnaden.<br />
Här har vi haft stor hjälp<br />
av Per Hansson, Holmön, som<br />
bland annat på vårt uppdrag<br />
satt sig in i och för oss yttrat<br />
sig om förslaget om ändrade<br />
havsplaner – ett förslag som<br />
underlag för utbyggnad av<br />
havsbaserad vindkraft. Vi har<br />
bland annat kritiserat att utredningen<br />
enbart behandlat vad<br />
som finns under vattnet, och ur<br />
fågelsynpunkt på vattnet, men<br />
ingenting ovanför vattnet. Vi har<br />
anledning att tro att havsbaserad<br />
vindkraft i Bottenviken,<br />
Bottenhavet, och särskilt det<br />
stora flyttfågelstråket över Norra<br />
Kvarken, kommer att bli ytterst<br />
problematiskt för fågelskyddet,<br />
och något för framtiden att<br />
bevaka.<br />
Det gamla ärendet om vindkraftsparken<br />
Ivarsboda/Gryssjön,<br />
som VOF sedan länge<br />
kraftigt motsatt sig i ett flertal<br />
ytterst genomarbetade yttranden,<br />
har åter aktualiserats. Man<br />
har ansökt om att få öka höjden<br />
på de 30 tidigare tillåtna verken<br />
från 200 meter till 289 meter.<br />
Begäran från VOF om tillbakadragande<br />
av det ursprungliga<br />
tillståndet har avslagits. Begäran<br />
att höja verken har ännu inte<br />
avgjorts; Sävar Vindkraft AB har<br />
ansökt om förlängd igångsättningstid.<br />
VOF har ifrågasatt<br />
skälen för tidsförlängningen och<br />
ansökan om förlängd tid har avslagits<br />
av Miljöprövningsnämnden<br />
i Västerbotten. Många,<br />
insatta i ärendet, tar detta avslag<br />
som en seger för VOF:s kamp<br />
mot hela projektet, och möjligheten<br />
att parken i stort avskrivs<br />
kan nu inte uteslutas.<br />
Stora Fjäderäggs Fågelstation<br />
Säsongen <strong>2022</strong> är den 39:e<br />
Törnskata ringmärks. Foto: Dag Österlund<br />
i ordningen för stationen.<br />
Bemanningen under året har<br />
överlag varit god. Vårsäsongen<br />
blev dock kort och upphackad<br />
med bemanning enbart 6–13<br />
maj samt 21–26 juni. Höstsäsongen<br />
startade 7 augusti<br />
och fortgick sedan i stort sett<br />
utan avbrott till den 28 oktober.<br />
Sammanlagt vistades cirka 75<br />
personer på stationen under<br />
året, varav knappt 60 utgjordes<br />
av ringmärkare/fågelplockare<br />
medan resterande utgjordes av<br />
medföljande familjemedlemmar.<br />
Märksumman för året landade<br />
på 7 642 märkta fågelindivider<br />
av 62 arter (65 taxa). Det är<br />
precis under medelvärdet sett<br />
till hela stationens historia, men<br />
klart under medelvärdet sett till<br />
det senaste decenniet. Anledningen<br />
till det relativt sett låga<br />
antalet märkta arter, den goda<br />
bemanningssituationen till trots,<br />
torde vara att flera av de arter<br />
som normalt tas i stora mängder<br />
uppträdde sparsammare än<br />
normalt <strong>2022</strong>. De tre vanligaste<br />
märkarterna under året blev<br />
gråsiska 2 299 exemplar (varav<br />
38 brunsiskor och 27 snösiskor),<br />
kungsfågel 1 865 exemplar<br />
och lövsångare 605 exemplar.<br />
För både kungsfågel och lövsångare<br />
är siffrorna klart under<br />
medelvärdet medan det för gråsiskan<br />
ligger nära årsmedeltal.<br />
Om antalet märkta fåglar inte<br />
är så mycket att skryta om var<br />
det istället kvalitet bland arterna!<br />
Bland annat märktes stationens<br />
sjätte gråspett, fjärde morkulla<br />
och andra lappmes. Sparvugglan<br />
hade ett rekordartat uppträdande<br />
med tio märkta exemplar.<br />
Subrariteter som fångades<br />
och ringmärktes var höksångare<br />
(1 ex), lundsångare (1 ex), sibirisk<br />
gransångare (3 ex), tajgasångare<br />
(8 ex) och kungsfågelsångare<br />
(7 ex). Bland de riktigt ovanliga<br />
rariteterna fångades och märktes<br />
stationens andra sibiriska<br />
järnsparv och stationens första<br />
bergtajgasångare. Av observerade<br />
sällsyntheter förtjänar en<br />
sibirisk piplärka samt öns första<br />
observation av brunsångare ett<br />
särskilt omnämnande.<br />
Projekt Berguv:<br />
När det gäller berguv så är det<br />
ett fåtal personer som inventerar<br />
våra uvar i länet. Inventeringarna<br />
utförs för det mesta i<br />
gamla kända lokaler och med<br />
hjälp av ljudboxar. Några skå-<br />
32
Change language