IT-Uppsats, Linköpings Universitet

Folkbildningens förhållningssätt
och inställning till IT
eller
Hade Grundtvig anslutit sig till Internet?
Tommy Fogelberg
IT - användning och möjligheter
5 poäng, distans, Institutionen för
datavetenskap, Linköpings Universitet
96-01-05

Innehållsförteckning
Sammanfattning 3
Inledning 3
Avgränsning 3
Metod. 4
Positiva röster om IT och informationssamhället 4
Varnande röster om IT och informationssamhället 5
Folkbildningens egen inställning till IT och informationssamhället 6
Författaren tänker fritt 8
Avslutning 10
Litteraturlista 11
2

Sammanfattning
Det världsomspännande datornätet Internet genomgår en explosionsartad utveckling. Bedömare uppskattar att
antalet användare och anslutna datorer ökar med 10-15 % per månad just nu. Den här utvecklingen leder självklart
till ett enormt informationsflöde, som definitivt kommer att påverka vårt samhälle och kanske i grunden förändra
det. I debatten används begreppet Informationssamhället för att beskriva den här processen.
I den här uppsatsen som ingår som en del i en distanskurs om 5 poäng - IT - användning och möjligheter - vid
Institutionen för Datavetenskap vid Linköpings Universitet vill jag försöka belysa en del av de faror, eller kanske
bättre hot - som den här utvecklingen kan föra med sig. Speciellt vill jag belysa den samlade folkbildningens
uppgift inom områdena demokrati & deltagande, utanförskap & anonymitet och om det digra informationsflödet
automatiskt leder till ökad kunskap och högre bildning.
Till den samlade folkbildningen har jag i det här sammanhanget räknat studieförbunden, folkhögskolan,
Utbildningsradion, folkbiblioteken och viss verksamhet inom kulturområdet.
Inledning
Valet av rubrik och ämne för uppsatsen tarvar en närmare förklaring. Jag har gått den långa vägen inom
folkbildningen. Vid 17 års ålder deltog jag i min första studiecirkel, som kom att följas av flera. Två år av min tid
som heltidsstuderande vigde jag åt studier på folkhögskola. Min akademiska karriär har kryddats med
genomgången folkhög-skollärarutbildning som syftar till arbete inom folkbildningen. En inte obetydlig del av mitt
yrkesverksamma liv har jag ägnat åt folkbildningsarbete, både med ett ideellt engagemang som grund och ett
professionellt som anställd inom olika delar och nivåer av folkbildningen i Sverige. Jag har innehaft
förtroendeposter i styrelse för studieförbund på lokal- och distriktsnivå, i styrelse för folkhögskola och jag har
arbetat inom studieförbund på distriktsnivå och nu som lärare på folkhögskola.
Jag anser själv att jag med denna bakgrund har en god kännedom om folkbildningen både till innehåll och form
i Sverige av idag.
Paradigmskifte
I debatten hörs ofta idag sägas att Sverige är på väg in i Informationssamhället. Några väljer att tala om
Kunskapssamhälle eller Kommunikationssamhälle. Jag ansluter mig till de som talar om Informationssamhället.
Senare kommer jag att beröra min skepsis mot de två andra benämningarna.
Flera röster i debatten går till och med så långt att man talar om ett paradigmskifte, dvs. en situation där
människan - läs medborgaren - på ett avgörande sätt förändrar sitt förhållande till det samhälle i vilket hon verkar
och lever. I klartext menar debattörerna och forskarna att vi sakta men säkert håller på att lämna Industrisamhället
för att övergå i något nytt. Jag är böjd att hålla med.
Då Industrisamhället ersatte det gamla bondesamhället utgjorde det i allra högsta grad ett paradigmskifte. Den
gången ställdes höga krav på medborgarna för att kunna både delta i och bidra till det nya samhället. Samtidigt
som samhället övergick från i hög grad jordbruk som främsta sysselsättning till industriverksamhet förändrades
villkoren för den politiska verksamheten, med större inslag av demokrati och därmed högre krav på kunskap och
delaktighet för den enskilde individen.
Övergången från jordbruks- till industrisamhälle gjordes möjlig genom många deltagande krafter. En viktig
sådan var obestridligen folkbildningen i dess olika former. Tack vare studiecirkeln, folkbibliotekens tillkomst och
folkrörelseförankringen skapades kunskap och engagemang för deltagande i den här processen.
När vi nu står inför nästa stora paradigmskifte i svensk nutidshistoria faller det sig därför naturligt, att fundera
över folkbildningens förhållningssätt, roll och uppgift vid denna övergång.
Avgränsning
Uppsatsen består egentligen av tre delar. Jag skall först försöka redovisa en del av det redan sagda och tänkta
kring demokrati, deltagande, folkbildning med koppling till IT. Därefter redovisar jag en del av Folkbildningens
egen syn på IT och Internet, och i det sammanhanget en liten del av en mindre undersökning kring folkbildningen
och inställningen till IT Avslutningsvis tar jag mig friheten att tänka fritt kring folkbildningens uppgift och
nödvändiga insatser.
3

Metod
Jag har utgått från min tes om folkbildningens uppgift vid genombrytande samhällsförändringar. Med den som
utgångspunkt har jag sökt material som anknyter. Det finns inte någon egen undersökande del i uppsatsen. Däremot
"åker jag snålskjuts" på en undersökning genomförd av Folkbildningsrådet.
En hel del material har jag funnit genom aktivt sökande på Internet, främst då World Wide Web.
Positiva tongångar om IT och informationssamhället
En eufori - kanske hysteri är ett lämpligare ord? - utan sällan skådat slag har omgett det här "paradigmskiftet"
vi står inför. Det stora genombrottet tror jag kom när förre statsministern Carl Bildt annonserade att han anslutit
sig till Internet, och att han och USA:s president, Bill Clinton, utväxlat el-post med varandra.
Därefter började det skrivas spaltmeter av lovord, de stora morgontidningarna startade speciella bilagor, en
mängd facktidskrifter såg dagens ljus, stiftelser bildades och regeringen bildade IT-kommission och IT-råd. Det
anmärkningsvärda i sammanhanget är att det i stora stycken är en lovsång till det tekniska, och tekniska lösningar
man hör och ser.
Det vore inte svårt att ge många exempel från debatten här. Jag väljer därför att redovisa vad offentliga
makthavare - dvs. det politiska etablissemanget - sagt och tänkt om IT. Det är nämligen av särskilt intresse vad
samhällets styrande har för uppfattning om en företeelse som troligen förändrar samhället!
I kommittédirektiven till regeringens IT-kommission sägs bl.a.:
Inom EU samt i USA, Japan och andra länder utvecklas långsiktiga politiska strategier för att främja en ökad
användning av informationsteknik. Gemensamt för de initiativ som tagits är att det politiska ledarskapet markerar
informationsteknikens betydelse som en positiv kraft i samhällsutvecklingen samt behovet av vissa strategiska
initiativ från statsmakternas sida för att informationstekniken skall få ett så brett genomslag som möjligt....
.........en satsning på ökad användning av informationsteknik genom att inrätta en IT-kommission med
uppdraget att bl.a. analysera behovet av och föreslå åtgärder i syfte att “till år 2010 få Sverige att tillhöra den
globala utvecklingens absoluta spjutspetsar när det gäller varje del av utnyttjandet av informationsteknologin“. 1
Även om det faller utanför ämnet för den här uppsatsen tycker jag det är av intresse att se vad Danmarks
Forskningsminister Frank Jensen sa inför Folketinget (fritt översatt):
Informationsteknologin skall också styrka folkupplysningen. Inte minst skall satsningen på nätverksbundna
distansundervisningen utvecklas. Här ser regeringen en naturlig förlängning av den danska traditionen av
folkbildning och folkupplysning.
2
Om Grundtvig hade levt idag skulle han med all säkerhet varit ansluten till det världsomspännande Internet!
Jag tycker att Frank Jensens slutord är extra intressanta ur mitt perspektiv då Nils F. Grundtvig får anses som
den danska folkhögskolans fader och anstiftare. Hans tankar och idéer tjänade som inspiratör för pionjärerna när
den svenska folkhögskolan startades, och hans ande vilar fortfarande över mycket av den nordiska
folkhögskoleidén.
Jag skulle som jag tidigare nämnde kunna hitta en uppsjö av citat från uttalanden och skrifter som understryker
känslan av eufori, men jag väljer att stanna här och gå vidare till de kritiska, varnande och ifrågasättande rösterna.
Kritiska, varnande och ifrågasättande röster om IT och
informationssamhället
Att mycket av det sagda har kännetecknats av lovord, betyder inte att varnande röster har saknats.
I direktiven till den tidigare nämnda IT-kommissionen sägs t.ex. att:
1 Kommittedirektiv för IT-kommissionen, 95-01-19
2 Forskningsminister Frank Jensens redogörelse inför Folketinget i Danmark av “Från vision till handling.
Informationssamhället år 2000. Mars 1995
4

Det är viktigt att alla inblandade är medvetna om att det också finns risker med den snabba utvecklingen inom
informationsteknikens område i form av t.ex. ökad sårbarhet och utanförskap och att man finner former för att
motverka dessa risker......Det är mycket viktigt att uppmärksamma tendenser till ökade klyftor i samhället till följd
av att vissa grupper inte har kunskap om eller tillgång till den nya tekniken. 3
Just IT-kommissionens tillsättande - IT-kommission nr 2 - föranledde kritiker att yttra sig. Ola Larsmo, Uppsala
Universitet skriver följande:
Nyligen sjösattes den nya regeringens IT-kommission utan särskilt mycket plaskande. På papperet ser det
ganska bra ut - här finns representanter för folkrörelserna, kompetens och inriktning på arbetslivsfrågor. Men
den som söker efter principiella uttalanden om vad man vill letar förgäves.
Och demokratiaspekterna av IT? Och spridningen ? Och tillgängligheten? För vem - av vem? Till vad? Det
enda man finner är en rad om att IT-kommissionen ska motverka principiella risker med den snabba utvecklingen.
4
En i debatten flitigt förekommande journalist, Lars Ilshammar skrev så här i början av 1995:
Men det goda informationssamhället uppstår naturligtvis inte av sig självt, lika lite som industrialismens
folkhem en gång gjorde det. Inbillar man sig att behovet av kritisk diskussion och politiska beslut nu plötsligt
skulle ha upphört bara för att vi håller på att översköljas av något som kallas IT, blir man därför lätt en lekboll i
händerna på andra krafter..
...Varje gång mänskligheten stått inför genomgripande teknikskiften har utopiska förhoppningar knutits till den
nya teknologin. Så var det med ångmaskinen och tåget, bilismen och flyget, så var det med rymdfarten och
kärnkraften, så är det med IT. Och det är naturligtvis i sådana tider som behovet av en kritisk journalism är som
störst. Det är dags att sluta tindra, kavla upp ärmarna och sättas igång med jobbet.“ 5
I början av juni, 1995 las ett stort betänkande från IT-kommissionen fram för regeringen. Betänkandet rörde
IT:s påverkan på centrala samhällsfunktioner. Betänkandet föranledde Ola Larsmo att skriva följande i en
debattartikel i DN:
På punkt efter punkt löser betänkandet upp sig i fagra ord. Rätt ställda frågor - och en närmast kemiskt ren
frånvaro av konkreta förslag. ..
...Efter avslutad läsning står det ganska klart att just de samhällssektorer som kunde bära upp den utveckling
som ska göra Sverige IT-ledande är just de som är utsatta för den största nedskärningsivern. Skjuta sig i foten var
det visst någon som sa! 6
Just demokratifrågan tilldrar sig uppenbarligen stort intresse bland debattörerna. Lars Ilshammar igen:
Kommer informationssamhället med sin nya digitala infrastruktur att vitalisera partierna och ge dem nya
direktkanaler till medborgarna. För att ställa frågan på sin spets - är demokratin som vi känner den - med partier
och valda företrädare - något evigt och absolut, eller bara en historisk kategori, lika hårt knuten till
industrisamhället som någonsin feodalismen till det gamla bondesamhället? På tröskeln till det nya är det inte
gott att veta vart utvecklingen ska ta vägen. 7
Bengt-Arne Wedin skrev följande om informationssamhällets förträfflighet under rubriken Ju mer information
desto bättre:
Mytens idé: Den som är välinformerad har också mer makt, kan välja och styra själv, riskerar mindre att
manipuleras. Ett demokratiskt, ett jämlikt samhälle förutsätter lika och full informationstillgång till alla
Information åt folket, åt alla!
Verkligheten: Osorterad, orelaterad information i stor mängd riskerar att dränka den oinformerade, skapa
överbelastning och stress. Ett effektivt sätt att manipulera kan mycket väl vara att just skölja över den som saknar
informationsverktyg med en alltför överväldigande informationsflod. 8
3 Kommittédirektiv för IT-kommissionen, 95-01-19
4
Hyperdemokrati för Cyborgare, DN & Interface, 1995
5 Avslöja myterna om den digitala revolutionen, Journalisten, 1995
6 Den digitala revolutionen är här - sägs det, DN 15/7 -95
7 Digital demokrati - politik utan politiker?, Tiden, 1995
8
Myter om IT, Teldok, Telia, rapport 94, 1995
5

Jag har här valt kritik som ansluter sig till, eller tangerar, de problemområden jag själv sett som viktiga ur
folkbildningsperspektivet.
Folkbildningens egen inställning till IT
Eftersom min uppsats behandlar folkbildningens inställning till IT är det angeläget att redovisa hur
folkbildningen själv ser på sin roll i det nya informationssamhället. Nedan följer ett axplock från företrädare för
de institutioner och organisationer som jag inledningsvis definierade som den samlade folkbildningen i Sverige.
Folkbildningsrådet
Delar av folkbildningen i Sverige - 10 studieförbund och 134 folkhögskolor - sorterar under Folkbildningsrådet
- FBR - som utför dels tidigare myndighetsliknande uppgifter, dels fungerar som inspiratör och serviceorgan.
Självbild
Första gången frågan om folkbildningens roll i informationssamhället berördes var vid ett idéseminarium i
Stockholm, 22/4 1994, arrangerat av just FBR. Vid den avslutande paneldiskussionen med framträdande
företrädare för folkbildningen, med journalisten Herbert Söderström som utfrågare/samtalsledare, utspelade sig
följande situation:
Han ville bland annat testa deltagarnas öppenhet för den nya informationsteknologin, med dess möjligheter
till kontakter på helt nya sätt. Möjligheter som många ungdomar ser och tar till sig, medan d vuxna knappt märker
att något håller på att ske och han exemplifierade med en så kalla elektronisk “brevlåda, dit man kan skicka
“brev“ med sin dator. Det var Pias brevlåda som han fått tillfälle att titta i och där låg 57 inlägg om Palmemordet
från lika många ungdomar.
- Var kan man annars samla in 57 engagerade inlägg i en vktig samhällsfråga undrade Herbert Söderström
lite retoriskt, utnämnde de elektroniska brevlådorna till “plattformar för plattformslösa“ och undrade om
folkbildarna runt bordet var villiga och intresserade av att också spåra upp de nya folkbildningsliknande
situationer som existerar inom informationsteknologins tillämpningar.
Intresset föreföll inte särskilt stort, eller var det okunskapen som var alltför djup? Först efter åtskilliga försök
fick han ett napp från Sonja Hedman, Studiefrämjandet. Hon menade att datakommunikation är ett verktyg som
även folkbildningen måste lära sig att använda på ett kreativt sätt. 9
Mona Hillman-Pinheiro, förbundssekreterare i studieförbundet ABF, tillika ledamot av IT-kommissionen säger
bl.a. att:
Jag skulle vilja återuppliva en kår av legitimerade folkbildare som sprider kunskap om informationstekniken
runt om i landet. Först och främst handlar det om att ge människor verktygen. Sveriges Radio, Sveriges Television
och Utbildningsradion har ju varit våra stora folkbildande medier. Nu har vi en annan situation, där det gäller
att välja och välja bort i ett mycket större flöde. Det är i hög grad en utbildnings- och kunskapsfråga. 10
Lars Engkvist är före detta politiker och numera chef för Filminstitutet samt ordförande i Folkbildningsrådet.
Även han är ledamot i IT-kommissionen. Han säger följande om folkbildningens uppgift:
Folkbildning i den klassiska meningen, människor som möts i grupper, måste spela en stor roll också i det
framtida samhället. Det handlar om att föra in den klassiska folkrörelsepedagogiken i informationssamhället. 11
Chefen för Utbildningsradions folkbildningsredaktion, Mikael Andersson, redovisar sin syn på UR:s uppgift:
Jag vill att UR ska fungera som ett IT-nav. Det kan t.ex. innebära att vi i alla de projekt där vi samarbetar med
den samlade folkbildningen erbjuder ett extra medium - on-linedelen. Den nya IT-kommissionens betoning på all
utbildning, inte bara skolan, passar UR bra. Vi har ett utvecklat samarbete när det gäller folkbildning och
vuxenstudier. Det gör att UR har en viktig roll i den här utvecklingen. Med våra nya projekt, kan vi bidra till att
göra informationstekniken tillgänglig för fler.
Han säger dessutom:
9 Håller Folkbildningen Måttet, Folkbildningsrådet, 1994
10 Utbildningsradions tidning Programjournalen, hösten 1995
11
Utbildningsradions tidning Programjournalen, hösten 1995
6

Men det börjar stå alltmer klart att UR även måste erbjuda program om kritisk faktagranskning. Vi måste
hjälpa människor att själva ta ställning till den information som t.ex. finns på Internet. 12
Enkät från Folkbildningsrådet
Under senhösten -95 sände Folkbildningsrådet ut en enkät till samtliga studieförbunds centrala kanslier och
folkhögskolor med titeln Inventering angående data och kunskapsnivå. Syftet med enkäten var att finna ett svar
på hur långt folkbildningsvärlden kommit vad avser IT. Enkäten ingår som en del av en förundersökning som
Folkbildningsrådet inlett med syfte att ansluta sig till Internet mm. 13
I det följande redovisas endast fragment av de svar som hittills kommit in, då undersökningen ännu inte hunnit
sammanställas. Uppgifterna har förmedlats per telefon, så exaktheten måste naturligtvis ifrågasättas. Det är heller
inte fråga om någon detaljerad redovisning, utan bara de svar och synpunkter som har sitt berättigande i denna
uppsats. I huvudsak är det svar från folkhögskolevärlden som redovisas, och jag väljer att använda i princip de
rubriker som använts i enkäten.
En liten kommentar kring enkäten är dock på sin plats. Den är tydligt inriktad på den tekniska delen av
Informationsteknik. Ingen fråga riktas till folkbildningsvärlden huruvida man avser att arbeta aktivt med
förhållningssätt, planer på framställning av studiematerial mm. Dessvärre har jag inte svarsfrekvensen.
Har ni modem anslutet till någon dator på arbetsplatsen? och
Har någon av era datorer kontakt med omvärlden, ex. via Internet el. First Class?
Hela 75 skolor anger att de har modem anslutna till en eller flera datorer. 55 av de 75 anger att de använder sig
av First Class som programvara för kommunikation med diverse BBS:er och On-linetjänster i Sverige. 45 skolor
anger att de har en fungerande anslutning till Internet. I samtliga fall gäller det en uppringd förbindelse, dvs. ingen
skola har i dagsläget fast anslutning. På en följdfråga anger skolorna att anslutningarna i huvudsak är till för lärare,
ännu så länge inte för studerande. Det är främst frågetecken kring finansiering mm. som har skapat den situationen.
Vad har ni för IT-strategi, ex. kontakter och nät med omvärlden?
På frågan om strategin för framtiden svarar 53 skolor att de nog har planer på att ansluta sig till Internet under
det kommande året. Det verkar finnas en stor benägenhet till förändring, men det saknas samtidigt en plan och
strategi för hur förändringen skall gå till. Ett fåtal skolor - antal okänt - anger att man har en IT-strategi, eller skall
skapa en under -96.
Intresset för förstudien och resultatet av den?
På en direkt fråga om det skulle vara av intresse om FBR byggde upp en server baserad på First Class för intern
kommunikation, meddelanden snabb hantering av frågor och en förhoppning om något mindre pappershantering
idag svarar samtliga skolor som svarat att det är önskvärt.
Studieförbunden
Studieförbundens centrala kanslier tycks i ännu större utsträckning än folkhögskolorna lovorda åtminstone den
tekniska sidan av det hela. Samtliga ställer sig positiva till FBR som central för intern kommunikation.
Åtta har påbörjat undersökning vad gäller möjlighet att skapa interna nät inom respektive organisationer för
kommunikation med avdelningar/distrikt beroende på hur de är organiserade. Organisationsformen kan skilja
något från ett studieförbund till ett annat.
Publicering på “Nätet“
Hittills är det tre folkhögskolor som valt att marknadsföra sig på Internet och WWW med egna hemsidor. De
tre är Dagfolkhögskolan i Tidaholm, Sigtuna folkhögskola - tillika Svenska Kyrkans Utbildningscenter samt
Antroposofernas folkhögskola i Vårdinge.
Den skola som kommit längst, utan att göra anspråk på vetenskaplig exakthet vad gäller informationsteknik,
är utan tvekan dagfolkhögskolan i Tidaholm, där till och med elevarbeten framställda med hjälp av material hämtat
från Internet kan beskådas.
12 Utbildningsradions tidning Programjournalen, hösten 1995
13
Enkät för inventering angående data och kunskapsnivå, Folkbildningsrådet, nov. -95 (Bil. 1)
7

Av studieförbunden är ABF aktivast, med Örebro län samt avdelningar i Malmö, Enköping, Eskilstuna och
Finspång, som har hemsidor på WWW.
FBR har aviserat att i början av 1996 finns en hemsida publicerad på Internet och ytterligare ett antal skolor
har aviserat publicering på WWW under 1996 och ytterligare studieförbund har för avsikt att publicera sig också.
Författaren tänker fritt kring Folkbildningens uppgift
Informationssamhället = Kunskapssamhälle?
Vi lever i en brytningstid mellan det gamla industrisamhället och det nya som kallas informations- eller
kunskapssamhället. Jag vill i min egen definition gå så långt som att instämma i att vi är på väg in i - eller kanske
redan är där - informationssamhället. Att göra det synonymt med kunskapssamhället är en stark överdrift som jag
å det bestämdaste motsätter mig. Det betyder inte att jag har något emot i sak begreppet kunskapssamhälle, men
det är inget som uppstår automatiskt bara för att vi förses, eller förser oss, med en mängd information. Riklig
mängd av information ökar dock förutsättningar för medborgerlig bildning, och där tror jag däremot att
folkbildningen kan vara en mycket viktig brygga mellan informationssamhället och kunskapssamhället.
Information är ju faktiskt ganska enkel att beskriva som en fysisk massa, som är påtaglig och i viss mån mätbar.
Kunskap däremot vill jag se som något metafysiskt, dvs. inga riktigt mätbara egenskaper. Det vore vågat att ge sig
på att explicit definiera kunskap. Kunskap kan naturligtvis uppstå på många olika sätt, där ett är när mottagen
information bearbetas. Den kan bearbetas mot bakgrund av en individs egen kunskap och erfarenhet, men den kan
också bearbetas tillsammans med andra människor. Samtal och skrift utgör värdefulla inslag i den verbala kamp
som oftast leder till en större insikt och utveckling och det är viktiga inslag i det dagliga folkbildningsarbetet.
Att surfa förutsätter simkunnighet!
Det oerhörda informationsflödet som väller in över oss genom IT kan utgöra en fara likaväl som det kan utgöra
en stor möjlighet. En fara i så måtto att det riskerar att dränka den som inte är “simkunnig“ i de här vattnen.
Simkunnigheten består i att ha verktygen för att kunna sortera, sålla och värdera det enorma informationsflödet.
En angelägen uppgift för folkbildningen är alltså att ge människorna verktyg för att klara det!
En oerhört viktig förutsättning för att människor - framför allt barn och ungdomar - skall klara att sortera och
värdera information är att man är väl förtrogen med grundläggande livsvärderingar i den kultur man lever i. Många
forskare menar ju att dagens samhälle skiljer sig så från gårdagens att barn och ungdomar riskerar att alieneras
från sina kulturella rötter. Tendenser till det kan man se i de undersökningar kring värderingsförskjutningar som
gjorts.
Detta är i och för sig kanske inte så konstigt i dagens internationaliserade värld, men icke desto mindre är det
en angelägen uppgift att ge framför allt den uppväxande generationen en förståelse för vår kulturs livsvärden.
Demokrati
Demokrati och samhällsdeltagande förutsätter möte mellan människor. Det förutsätter i viss mån konflikter.
En demokrati vilar på någon slags dialektisk grund, där det verbala slagsmålet tydliggör ståndpunkter och tvingar
till eftertanke. - Kanske ligger det nå’t i motståndarens synsätt? I en “wired“ demokrati är det enkelt att bara lämna
motståndaren, smita, om du inte håller med. Det är inte helt överensstämmande med vår tradition, där just samtalet
och dialogen är viktig.
Studiecirklar & Studiematerial
Det är av största vikt att studieförbunden snabbt kan erbjuda utbildning, cirklar och kurser kring Internet.
Inledningsvis är det - säger jag av egen erfarenhet - lämpligt att erbjuda människor möjlighet att komma i kontakt
med Internet, dvs. ren upplevelsebaserad inlärning. Framför allt studieförbundens roll därvidlag är viktig eftersom
de når stora grupper av människor - äldre och lågutbildade som exempel - som annars inte skulle få kontakt med
modern informationsteknologi via universitet eller liknande.. Studieförbunden har dessutom den fördelen att det
finns en förankring utifrån såväl organisations- som klasstillhörighet.
Studieförbunden har dessutom en stor möjlighet - och ett stort ansvar - att motverka utanförskap och
främlingskap.
Det kräver i sin tur att studieförbunden medverkar till framställning av studiematerial som inspirerar till
funderingar och samtal kring det nya informationssamhället.
8

Det finns all anledning för studieförbunden att titta närmare på rekommendationen från IT-kommissionen:
Vi föreslår att studieförbunden utarbetar en gemensam IT-strategi. Målet bör vara att bygga ett mera
kunskapsjämlikt samhälle med hjälp av IT. 14
Folkhögskolan
Till folkhögskolan kommer människor som har ganska mycket gemensamt med stuciecirkeldeltagarna, även
om rekryteringsläget börjar förändras. Folkhögskolorna har dessutom den fördelen att de har riksdagens uppdrag
att bedriva utbildning/folkbildning med korta kurser som instrument. Korta kurser kan vara allt från en dag upp
till c:a två veckor. Det ser jag som ett mycket användbart instrument att använda. Det betyder inte att verksamheten
på de sk. långa kurserna skulle vara mindre viktig, men det faller sig mer naturligt.
Det är förvånande med tanke på den förhållandevis stora verksamhet folkhögskolan har idag, att ITkommissionen
inte med ett ord i de dokument jag hittills läst, nämner folkhögskolan.
Resurser
Resonemanget kring studieförbundens och folkhögskolans uppdrag förutsätter ju naturligtvis att man bygger
upp de fysiska förutsättningarna för det, eller kanske lämpligare, skaffar sig bra samarbetspartners, som är bra på
det tekniska, och sedan kan folkbildarna ägna sig åt den primära uppgiften, nämligen det pedagogiska.
Folkbiblioteken
Utan tvekan har folkbiblioteken en stor uppgift att fylla när det gäller att göra den nya tekniken tillgänglig för
medborgarna. Det är viktigt att ansvariga politiker skapar resurser för biblioteken att skaffa nödvändig utrustning
och erbjuda fortbildning till personal.
Ett viktigt led i det arbetet tror jag är att biblioteken själva, genom redan befintliga samarbetsorgan, söker skapa
en gemensam IT-strategi.
Utbildningsradion - Sveriges Radio
Jag har inte så mycket att tillägga utan vill i allt väsentligt instämma i Mikael Andersson, citerad ovan.
Den Digitala Salongen
Digitala Salongen drogs igång som ett ALU-projekt med en entusiastisk drivkraft. Det är en elektronisk
mötesplats “ett nätverk för människor verksamma inom humaniora, kultur, folkbildning och pedagogik“ 15
Den Digitala Salongen driver diskussionsgrupper, utbildning i informationshantering och publicering på
WWW, fungerar som samordnare för verksamhet mm. Jag tror att Digitala Salongen har förutsättningar att
utvecklas och förvånande är att ytterst få studieförbund/folkhögskolor anslutit sig till verksamheten.
Avslutning
När jag inledde mitt arbete och mina studier på kursen som denna uppsats är kopplad till, så skall jag erkänna
att jag hörde till de som ganska kritiskt betraktade Internet, och den eufori som jag redovisat tidigare i min uppsats.
Det vore fegt att inte erkänna att jag idag har anledning att revidera min uppfattning. Detta efter mycket läsande,
många timmars surfande, åtskilliga elpostmeddelanden, “chattande“ och läsande av Newsgroups mm. Jag kan
idag se stora möjligheter med Internet, samtidigt som mina frågor fortfarande lever.
En amerikansk författare som min lärare rekommenderade mig, Howard Rheingold hör till en stor förespråkare
av det virtuella, eller kanske man ska säga elektroniska samhället. Han har sedan många år varit ansluten till något
som heter The Well, ett världsomspännande nät, eller kanske man ska säga elektroniskt samhälle. Han har
publicerat sig ganska omfattande, se litteraturlistan, och visar i sina böcker och artiklar på många positiva
erfarenheter.
Howard Rheingold är dock inte bara en stor förespråkare. Jag tycker att han i många stycken har en klar syn,
och talar mycket om förnuftigt användande av verktygen. I en av sina artiklar skriver han följande:
14 IT-kommissionen, “Utbildning, kunskap, kultur och media“, -95
15
Kulturrådet, Statens Kulturråd, nr 4 -95
9

I think there is time to prove the democratic potential of the medium by using it properly. Often, that means
turning off the computer and visiting a friend, writing a letter, attending a meeting, braving the uncertainties of
the offline world. When we are called to action through the virtual community, we need to keep in mind how much
depends on whether we simply “feel involved“ or whether we take steps to actually participate. 16
Det är ingen tvekan om att Informationssamhället har kommit för att stanna. Det är heller ingen tvekan om att
det på många sätt kommer att påverka våra liv, och kanske framför allt våra barns liv. Därför är det viktigt att hålla
diskussionen om vår inställning och vårt förhållningssätt levande.
Det går naturligtvis att helt ställa sig utanför, men det är något jag bestämt vill avråda från. Istället vill jag
avsluta den här uppsatsen med ett par välkända strofer från en dikt av Karin Boye.
“Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.“
Litteraturlista och referenser
(Objekt som jag hämtat hem via Internet är märkta med *)
Böcker
Myter om IT, Bengt-Arne Wedin, Teldok 94, Telia, 1995
Studiecirkelns pedagogik, Jan Byström, Brevskolan, 1983
The Complete Internet Reference, Hahn & Stout, Osborne 1994
The Internet Golden Directory, Hahn & Stout, Osborne 1994
The Virtual Community, Internet-www, Howard Rheingold 1995(?) *
Årsbok om Folkbildning, Föreningen För Folkbildningsforskning, 1994
Skrifter och kompendier
do-IT, IT-generationen, nr 1 -95
Håller Folkbildningen Måttet, Folkbildningsrådet 1994
IT i skolan, Celsius Information System
Skolmagasinet abc, nr 2 & 3, 1995
Telejournalen, Telia, nr 1 1995
Uppsatser
Internet i skolan, David Hällgren, C-uppsats Umeå Universitet, vt.- 1995 *
Artiklar
Are Virtual Communities Harmful to Civic Society?, Howard Rheingold, WWW, sept -95 *
Avslöja myterna om den digitala revolutionen, Lars Ilshammar, Journalisten, 1995 *
Den Digitala Revolutionen, DN 15/7 -95, Ola Larsmo *
Digital demokrati - politik utan politiker?, Tiden, Lars Ilshammar *
Electronic Democracy Toolkit, Howard Rheingold, WWW, -95 *
Hyperdemokrati för Cyborgare, DN & Interface, Ola Larsmo *
Which Part is Virtual? Which Part is Community, Howard Rheingold, WWW, -95 *
Tidskrifter
BIT, nr 1, 4, 5 & 10 -95
Internet Today, nr 13 -95
Internet, nr 12 -95
Internetguiden, nr 7-9, -95
Mikrodatorn, nr 3 -95
Moderna Tider, nr 61, nov. 1995
Netuser, nr 5 & 6 -95
PC-Magazine, nr 17 -95
Platsjournalen, Teknik - Ekonomi - Data, v. 51-52 -95
Programjournalen hösten 1995, Utbildningsradion
Skolvärlden, nr 13-14 & 17, -95
The Web, nov/dec -95
16
Are Virtual Communities Harmful to Civil Society, 4/9 -95
10

Video- & TV-program
Den digitala skolbänken; Storforum om skolan, UR, 3/1 -96
Övrigt
Användaren i fokus, IT-kommissionen, -95 *
Konsekvensanalyser, IT-kommissionen, -95 *
Uppdraget, IT-kommissionen, -95 *
Utbildning, Kunskap, Kultur & Media, IT-kommissionen, -95 *
Diverse material om den Digitala Salongen *
Kommittédirektiv för IT-kommissionen, jan -95 *
Kommittédirektiv, Junior IT-rådet, jan -95 *
11