07.04.2023 Views

Kyrka och Statligt Militant_

Krigskonsten är av vital betydelse för staten. Krigskonsten är en fråga om liv eller död. Om en väg antingen till säkerhet eller till undergång. Därfor är Krigskonsten ett ämne för tanke och utveckling som inte på några villkor får forsummas. Krigskonsten styrs av fem konstanta faktorer, som det måste tas hänsyn till då man försöker bestämma de förhållanden som gäller på fältet. De fem faktorerna är (1) den moraliska lagen (2) Himmeln (3) Jorden (4) Befälhavaren (5) Metoden och ordningen. Den moraliska lagen innebär att människorna är I fullständig överensstämmelse med överbefälhavaren. All krigföring bygger på vilseledning.

Krigskonsten är av vital betydelse för staten. Krigskonsten är en fråga om liv eller död. Om en väg antingen till säkerhet eller till undergång. Därfor är Krigskonsten ett ämne för tanke och utveckling som inte på några villkor får forsummas. Krigskonsten styrs av fem konstanta faktorer, som det måste tas hänsyn till då man försöker bestämma de förhållanden som gäller på fältet. De fem faktorerna är (1) den moraliska lagen (2) Himmeln (3) Jorden (4) Befälhavaren (5) Metoden och ordningen. Den moraliska lagen innebär att människorna är I fullständig överensstämmelse med överbefälhavaren. All krigföring bygger på vilseledning.

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Kyrka</strong> <strong>och</strong> <strong>Statligt</strong> <strong>Militant</strong><br />

Framtiden såg mörk ut, därför att han ständigt tänkte sig Gud som en hård, obarmhärtig<br />

domare, en fruktansvärd tyrann i stället för som en kärleksfull Fader i himmelen.<br />

Men fastän det var så mycket som verkade nedslående på honom, kämpade han sig<br />

tålmodigt fram till det höga moraliska <strong>och</strong> intellektuella ideal som hans själ längtade efter.<br />

Hans kunskapstörst såväl som hans allvar <strong>och</strong> sinne för det praktiska kom honom att söka<br />

efter det grundläggande <strong>och</strong> nyttiga i stället för det lysande <strong>och</strong> ytliga.<br />

Då han vid arton års ålder började studera vid universitetet i Erfurt, var hans läge<br />

gynnsammare <strong>och</strong> hans utsikter mer lysande än under tidigare år. Genom sparsamhet <strong>och</strong> flit<br />

hade hans föräldrar skaffat sig en någorlunda bra utkomst <strong>och</strong> kunde nu ge honom all<br />

nödvändig hjälp. Dessutom hade förståndiga vänner genom sitt inflytande i viss utsträckning<br />

kunnat mildra de tråkiga verkningarna av hans tidigare uppfostran. Han ägnade sig nu åt<br />

studiet av utvalda författare, gjorde sitt bästa för att förstå deras viktigaste tankar <strong>och</strong> göra<br />

de klokas visdom till sin egen. Trots hans förre lärares hårda disciplin hade han tidigt visat,<br />

att han kunde gå långt. Då han nu kom under gynnsammare förhållanden utvecklades hans<br />

intellekt mycket snabbt. Ett gott minne, en livlig fantasi, en klar <strong>och</strong> stark tankeförmåga <strong>och</strong><br />

en outtröttlig flit förde honom snart fram till första ledet bland hans kamrater. Intellektuell<br />

disciplin kom hans omdöme att mogna <strong>och</strong> gjorde hans intellekt aktivt <strong>och</strong> skänkte honom<br />

en skarp uppfattningsförmåga, som förberedde honom för livets konflikter.<br />

Luther hade en stark tro på Gud. Detta gjorde det möjligt för honom att vara uthållig i<br />

sina föresatser <strong>och</strong> tron utvecklade hos honom en djup ödmjukhet inför Gud. Han insåg<br />

alltid sitt beroende av gudomlig hjälp. Han försummade inte att börja varje dag med bön<br />

under det att hans sinne hela tiden sände böner om vägledning <strong>och</strong> stöd upp till Gud. ”Att<br />

bedja mycket”, sade han ofta, ”är den bästa hälften av studierna.” — D’ Aubigné, band 2,<br />

kap. 2.<br />

Den gömda boken<br />

Då Luther en dag såg sig om bland böckerna i universitetsbiblioteket upptäckte han en<br />

latinsk bibel. En sådan bok hade han aldrig sett förut. Han visste inte ens att den existerade.<br />

Han hade nog hört att delar av evangelierna <strong>och</strong> breven hade blivit lästa för folket vid den<br />

offentliga gudstjänsten, men han menade att det var allt som stod i Bibeln. Nu fick han för<br />

första gången se Bibeln oavkortat. Med en blandning av förundran <strong>och</strong> vördnad bläddrade<br />

han i Bibeln, <strong>och</strong> med klappande hjärta läste han livets Ord. Då <strong>och</strong> då stannade han för att<br />

uttrycka denna önskan: ”Ack om Gud ville ge mig en sådan bok.” — D’ Aubigné, band 2,<br />

kap. 2.<br />

80

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!