Kyrka och Statligt Militant_

Kyrka och Statligt Militant
predikanterna. Otrogna pastorer har förkunnat behagliga saker. De har fått sina åhörare att
göra Guds lag om intet och att förfölja dem som ville helighålla den. I förtvivlan erkänner
dessa lärare nu sitt bedrägeri. Folkmassorna rasar. ”Vi är förlorade”, ropar de, ”och ni är
orsaken!” Nu vänder de sig mot de falska herdarna. De som tidigare beundrade dem mest,
förbannar dem nu på det mest fruktansvärda sätt. Samma händer som en gång hängde
lagerkransarna om deras halsar, höjs nu för att slå ned dem. Vapnen som skulle användas
mot Guds folk dödar nu deras fiender. Överallt är det strid och blodsutgjutelse.
”Dånet hörs intill jordens ända, ty Herren har sak med folken, han går till rätta med allt
kött; de ogudaktiga giver han till pris åt svärdet.” — Jer. 25: 31. Den stora kampen har nu
varat under 6.000 år. Guds Son och hans himmelska sändebud har kämpat mot den ondes
makt för att varna, upplysa och frälsa människorna. Alla har nu fattat sitt beslut. De
ogudaktiga har helt anslutit sig till Satan i hans kamp mot Gud. Tiden har kommit då Gud
skall upprätta sin nedtrampade lags auktoritet. Striden gäller nu inte bara Satan utan
människorna. ”Herren har sak med folken.” ”De ogudaktiga giver han till pris åt svärdet.”
Befrielsens tecken har nu satts på dem som ”sucka och jämra sig över alla styggelser
som bedrivas därinne”. Nu går dödsängeln fram. I Hesekiels syn framställs han symboliskt
genom de män som har mordvapen i handen och till vilka befallningen ges: ”Slå ned folket,
visen ingen skonsamhet, haven ingen misskund, både åldringar och ynglingar och jungfrur,
både barn och kvinnor skolen I dräpa och förgöra, men I mån icke komma vid någon som
har tecknet på sig; och I skolen begynna vid min helgedom.” Och profeten fortsätter: ”De
begynte med de äldste, med de män som stodo framför tempelhuset.” — Hes. 9: 1-6.
Ödeläggelsens verk börjar bland dem som har gett sig ut för att vara folkets andliga ledare.
De falska väktarna faller först. Ingen beklagar eller skonar dem. Män, kvinnor och små barn
omkommer allesammans.
”Ty se, Herren träder ut ur sin boning, för art hemsöka jordens inbyggare för deras
missgärning; och jorden skall låta komma i dagen allt blod som där har blivit utgjutet, och
skall icke längre betäcka dem som där hava blivit dräpta.” — Jes. 26: 21. ”Denna
hemsökelse skall Herren låta drabba alla de folk som drogo ur för att strida mot Jerusalem:
han skall låta deras kött ruttna, medan de ännu står på sina fötter; deras ögon skola ruttna i
sina hålor, och deras runga skall ruttna i deras mun. Och det skall ske på den tiden att
Herren skall sända en stor förvirring bland dem; de skola bära hand på varandra, och den
enes hand skall lyftas mot den andres.” — Sak. 14: 12, 13. I den vilda strid som uppstår på
grund av deras egna rasande lidelser och den fruktansvärda utgjutelsen av Guds oblandade
vrede, omkommer jordens inbyggare — präster och härskare, rika och fattiga, höga och
låga. ”Och de som bliva slagna av Herren på den tiden skola ligga strödda från jordens ena
ända till den andra; man skall icke hålla dödsklagan efter dem, eller samla dem tillhopa och
begrava dem.” — Jer. 25: 33.
461