Kyrka och Statligt Militant_

Kyrka och Statligt Militant
Kapitel 41— Jordens Förstörelse
Vad händer med jorden när Jesus har hämtat sitt folk och fört dem till himmelen? Jo, i
tusen år skall jorden ligga nedbruten och öde. Endast Satan och hans fallna änglar befinner
sig då här på jorden. Under dessa tusen år har de gott om tid att tänka igenom sina
gärningar.”Hennes synder räcka ända upp till himmelen, och Gud har kommit ihåg hennes
orättfärdiga gärningar. . . iskänken dubbelt åt henne i den kalk, vari hon har iskänkt. Så
mycket ära och vällust som hon har berett sig, så mycken pina och sorg mån I bereda henne.
Eftersom hon säger i sitt hjärta: ’Jag tronar såsom drottning och sitter icke såsom änka, och
aldrig skall jag veta av någon sorg’, därför skola på en och samma dag hennes plågor
komma över henne: död och sorg och hungersnöd; och hon skall brännas upp i eld. Ty stark
är Herren Gud, han som har dömt henne. Och jordens konungar, som hava bedrivit otukt
och levat i vällust med henne, skola gråta och jämra sig över henne, . . . skola säga: ’Ve, ve
dig, Babylon, du stora stad, du starka stad! Plötsligt har nu din dom kommit’.” — Upp. 18:
5-10.
”Köpmännen på jorden” som har ”skaffat sig rikedom genom hennes omåttliga
vällust”, ”skola stå långt ifrån av förfäran över hennes pina, de skola gråta och sörja och de
skola säga: ’Ve, ve dig, du stora stad, du som var klädd i fint linne och purpur och
scharlakan, du som glänste av guld och ädla stenar! I ett ögonblick har nu denna stora
rikedom blivit förödd’.” — Upp. 18: 11, 3, 15-17.
Sådana är de domar som drabbar Babylon på ”Guds vredes stora dag”. Hon har fyllt
sina ogärningars mått, hennes ödesstund har kommit. Hon är mogen att förgöras. När Guds
röse befriar hans folk från fångenskapen blir det ett fruktansvärt uppvaknande för dem som
har förlorat allt i livets stora strid. Så länge prövningstiden pågick, lät de sig förblindas av
Satans bedrägeri och urskuldade sin synd. De rika kände sig stolta över sin överlägsenhet
över dem som var mindre gynnade. Men de hade vunnit sin rikedom genom att överträda
Guds lag. De försummade att mätta de svältande, kläda de nakna, att göra rätt och att älska
barmhärtighet. De upphöjde sig själva och sökte vinna beröm från sina medmänniskor. Nu
har de förlorat allt som gjorde dem stora. De har lämnats utblottade och försvarslösa.
Skräckslagna ser de att deras avgudar, som de älskade högre än sin Skapare, blir lagda i
ruiner. De sålde sin själ för jordisk rikedom och njutning. De sökte inte att bli rika inför
Gud. Resultatet blev att deras liv blev ett misslyckande. Deras nöjen blev bitterhet. Deras
skatter multnade bort. Det de samlade ihop under en hel livstid sveptes bort på ett
ögonblick. De rika klagar över att deras hus har ödelagts och att de har förlorat silver och
guld. Men deras klagan förstummas av fruktan för att de själva skall omkomma tillsammans
med sina avgudar.
459