Kyrka och Statligt Militant_

Kyrka och Statligt Militant
Kapitel 40— En Stor Befrielse
Den dag är nära då de bibeltroendes situation kommer att te sig mörk och fullständigt
hopplös. Men då skall deras hopps ljus plötsligt uppenbara sig på himlen. Jesus skall komma
tillbaka för att befria sitt folk och sätta en gräns för ondskan.
När människornas lagar inte längre skyddar dem som följer Guds lag, kommer det att i olika
länder samtidigt uppstå rörelser som sätter som sitt mål att utplåna dem. När den tid som har
bestämts i dekretet närmar sig, kommer människor att sammansvärja sig för att utrota den
förhatliga sekten. De bestämmer att de en natt skall slå det avgörande slaget och för alltid
tysta separatismens och tillrättavisningens röst.
Guds folk — en del i fängelse, andra dolda på ensliga ställen i skogarna eller bergen
— fortsätter att bedja om Guds beskydd. Samtidigt finns det på varje plats grupper av
väpnade män som, inspirerade av onda änglar, bereder sig för sitt dödsbringande verk. Först
nu, när Guds folk befinner sig i den yttersta nöd, kommer Herren att gripa in och rädda sina
utvalda. Herren säger: ”Då skolen I sjunga såsom i en natt då man firar helig högtid, och
edra hjärtan skola glädja sig, såsom när man. . . tågar upp till Herrens berg, upp till Israels
klippa. Och Herren skall låta höra sin röst i majestät och visa huru hans arm drabbar, i
vredesförgrymmelse och med förtärande eldslåga, med storm och störtskurar och
hagelstenar.” — Jes. 30: 29, 30.
Med segerrop, hån och förbannelser är onda människor redo att störta sig över sitt
byte. Men plötsligt faller ett tätt mörker, svartare än nattens, över jorden. Himmelen omges
av en regnbåge som strålar av härlighet från Guds tron. Det ser ut som om den omger varje
grupp som är samlad till bön. Den upphetsade människomassan stannar plötsligt. Deras
hånande rop dör bort. De glömmer dem som var föremål för deras mordiska vrede. I
fruktansvärd ångest för det som skall hända stirrar de på symbolen för Guds förbund och
söker skydd för dess överväldigande klarhet.
Då hör Guds folk en klar melodisk röst som säger: ”Se upp!” och där ser de löftets
båge. De mörka, hotande skyarna som täckte himlen, har delats. Liksom Stefanus ser de rakt
in i himmelen och ser Guds härlighet och Människosonen som sitter på sin tron. På hans
gudomliga kropp ser de märkena av hans förnedring. De hör den önskan han uttalar inför sin
Fader och änglarna: ”Jag vill, att där jag är, där skola ock de som du har givit mig, vara med
mig.” — Joh. 17: 24. Åter hörs en musikalisk och triumferande röst som säger: ”De
kommer! de kommer! heliga, oskyldiga, rena! De har bevarat mitt ord om tålamod, de skall
vandra bland änglar!” Och från de bleka, skälvande, trofasta ljuder ett segerrop.
Det är vid midnatt som Gud uppenbarar sin makt för att rädda sitt folk. Solen kommer
fram och lyser i all sin glans. Tecken och under följer i snabb takt. De ogudaktiga betraktar
447